Munksjön, ett förorenat område

I centrala Jönköping har industrier och verksamheter förekommit under lång tid och i stor omfattning. Det har lett till att föroreningar har samlats i Munksjöns sediment, både historiskt och i viss mån även idag.

Munksjön är centralt belägen i Jönköpings centralort och ingår i Tabergsåns vattensystem som står i direkt förbindelse med Vättern via en kortare kanal. Sjön är cirka 93 ha stor och är som mest 25 meter djup.

Sjön tar emot ytvatten från tre större vattendrag; Tabergsån, Simsholmskanalen och Rocksjön. Dessutom mottar sjön renat avloppsvatten från Simsholmens reningsverk och Ahlstrom-Munksjö AB via en gemensam utsläppspunkt i sjöns västra delar. Simsholmens reningsverk har även en utsläppspunkt vid östra sidan av Munksjön.

Föroreningsproblematik och speciella förutsättningar i Munksjön

Det är välkänt att Munksjön lider av syrebrist i bottenvattnet. Sjön är under den varma delen av året skiktad med ett tydligt temperatursprångskikt, cirka 4-5 meter under vattenytan. Minst två gånger per år uppstår så kallad vår- och höstcirkulation, då vattenmassan i hela sjön når samma temperatur och temperatursprångskiktet därmed upplöses. Under vintrar utan is kan sådan cirkulation av hela vattenmassan fortgå. En rundpumpning av vatten mellan Vättern, Rocksjön och Munksjön sker, i syfte att syresätta Munksjöns vatten. Vatten pumpas från Vättern till Rocksjön och rinner därefter till Munksjön genom Rocksjöån.

Munksjön är påverkad av hög belastning från industrier och verksamheter sedan 1860-talet. Det förekommer förorenade sediment i hela sjön från tidigare och i viss mån pågående utsläpp. Förhöjda halter finns både i ytliga och djupare sediment och återfinns generellt i större delen av sjön oavsett bottentyp. Exempel på ämnen som förekommer i sedimenten är bly, koppar, kvicksilver, zink, olja, PCB och PAH. I mitten av sjöns västra del finns en fiberbank på ca. 5 ha. Näringsämneshalterna (kväve och fosfor) och ammonium är förhöjda i bottenvattnet.

Arbetet med Munksjön

Arbetet med de förorenade sedimenten i Munksjön följer processen för hur ett förorenat område utreds och åtgärdas genom tillsynen enligt bilden.

Arbetet med Munksjön befinner sig i delen Huvudstudie/fördjupade utredningar.

Huvudstudie/fördjupade utredningar omfattar detaljerade miljötekniska undersökningar, riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering. Det är ett stegvis arbete som kan kräva omtag och återgång till tidigare steg. Tidigare slutsatser och resultat kan behöva omvärderas. Tidsplanen för projektet kan komma att justeras ett flertal gånger till följ av vad undersökningarna visar. Ibland uppstår behov av ytterligare utredningar till följd av vad en tidigare utredning visat, det är därför väldigt svårt att sätta en exakt tidplan för när arbetet kan vara klart. Och utåt sett kan det se ut som att arbetet står still.

Vad är färdigt?

Inventering, förstudie och en del av huvudstudien är färdigt. Inom huvudstudiefasen togs det fram en riskbedömning av Golder 2014. En riskbedömning ska besvara om det förorenade området behöver åtgärdas. Riskbedömningen för Munksjön visade att föroreningssituationen inte innebär några risker för människors hälsa vid rekreation, båtliv och normal konsumtion av fisk. När det gäller risk för negativ påverkan på sediment- och bottenlevande organismer finns dock ett åtgärdsbehov. Till följd av detta valde man att gå vidare med en åtgärdsutredning.

Vad händer just nu?

Arbetet med att ta fram en fullständig åtgärdsutredning pågår för fullt. En åtgärdsutredning ska besvara till vilken nivå det förorenade området ska åtgärdas och hur det ska åtgärdas. Åtgärdsutredningen för Munksjön utförs av Tyréns AB och en första version togs fram 2021. Åtgärdsutredningen identifierade behovet av ytterligare undersökningar för att kunna ta fram sådan information som krävs för att möjliggöra arbetet framåt och ett slutligt val av åtgärd. De kompletterande undersökningarna som görs inom åtgärdsutredningen är:

• Utredning av syreförhållandena inklusive syretäring
  
• Batymetri – analys av bottens karaktär
  
• Spridningsrisk av bottensediment i djupa zonen
  
• Avgränsning av föroreningar i yt- och djupled i grunda zonen
  
• Massbalans och ytterligare provtagning av fiberbanken
  
• PFAS
  
• Grundvatten - analys av hur utströmmande grundvatten påverkar en eventuell åtgärd
  
• Risk för återföring – belastningen från Tabergsån, dagvatten mm klargörs
  
• Översiktlig utredning av geoteknisk stabilitet

Vad är kvar att göra?

När åtgärdsutredningen är klar kommer en riskvärdering att göras. I riskvärdering prövas vilket åtgärdsalternativ som är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Riskvärderingen utförs i nära samråd mellan huvudman, tillsynsmyndighet och andra berörda, i vissa fall också med allmänheten. I slutet av riskvärderingen har det ”bästa” åtgärdsalternativet utkristalliserats.

Tillsynsmyndigheten kommer även att ta fram en ansvarsutredning inför åtgärd när åtgärdsutredningen är klar. Ansvarsutredningen kommer att omfatta en fördjupad utredning av ansvarsfrågorna och bedömning av skäligheten för den/de ansvariga inför krav på åtgärder. I praktiken handlar det om att bedöma ansvarets omfattning, dvs. till hur stor del det är skäligt för den/de ansvariga att utföra de miljömässigt motiverade åtgärderna. För det fall utredning av ansvar visar på ett jämkat eller så kallat begränsat ansvar måste frågan om statlig delfinansiering hanteras.

När åtgärdsutredningen, ansvarsutredningen och riskvärderingen är på plats är hela huvudstudiefasen klar. Då återstår Åtgärdsförberedelse vilket innefattar projektering, åtgärdsförberedande undersökningar, anmälan eller tillståndsansökan. Därefter kommer man till det faktiska genomförandet av saneringen. Det slutliga steget i arbetet är uppföljning och kontroll. Då ska resultat och miljöeffekter kontrolleras och en slutrapport upprättas.

Ansvar

Under 2008 tog tillsynsmyndigheten fram en ansvarsutredning inför utredningar. I utredningsskedet behöver tillsynsmyndigheten generellt inte bedöma hur stort ansvaret är för att ställa krav på en ansvarig. Ansvarsutredningen från 2008 identifierade två ansvariga med solidariskt ansvar; Jönköpings kommun och Munksjö Sweden AB. Inför åtgärd kommer Länsstyrelsen att revidera/ komplettera ansvarsutredningen.