Hotade djur och växter

Vissa djur, växter och svampar är så hotade att det inte räcker att skydda dem i naturreservat eller genom fridlysning. För dessa arter finns speciella åtgärdsprogram.

Ungefär tio procent av Sveriges djur, växter och svampar är hotade. Det innebär att över 2000 arter riskerar att försvinna. För flera arter räcker det inte med att de blir fridlysta eller skyddas i ett naturreservat för att de ska kunna leva vidare. De hotade arterna behöver speciella åtgärder för att överleva. Därför har Länsstyrelsen olika program med åtgärder för att hjälpa de hotade arterna. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med ungefär 150 åtgärdsprogram för cirka 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen. 

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Arbetet i Västra Götaland

Länet berörs av cirka 60 åtgärdsprogram. I Åtgärdsprogram som berör Västra Götalands län hittar du vilka åtgärdsprogram som berör länet. Om programmet är fastställt finns en länk till själva åtgärdsprogrammet.

Åtgärdsprogram som berör Västra Götalands länPDF

Vi jobbar aktivt med åtgärder för att förbättra läget för arterna som har ett åtgärdsprogram. Det kan till exempel vara att ordna slåtter och bete, gräva fram bar sand, röja runt träd eller skydda en skog. Men det kan också vara att ordna kurser eller inventera för att hitta nya områden med arterna.

Projektet Samverkan om artdata arbetar för att använda och sprida information om arter i det svenska naturvårdsarbetet och för att bevara biologisk mångfald. Projektet drivs av Länsstyrelserna, Artdatabanken och SLU.

För närvarande är ca 330 arter fridlysta i Västra Götalands län, men det är bara ca 170 arter som normalt förekommer inom länet.

Hotade vildbin

Vildbin är viktiga pollinerare. Västra Götalands län har cirka 200 olika arter hotade vildbin. Här kan du läsa om några av arterna och vad du kan göra för att hjälpa dem.

Vildbin i Västra GötalandPDF

Hur du gynnar värdefulla miljöer i täkter

I sand- och grustäkter kan värdefulla miljöer skapas för många djur och växter
som annars har svårt att hävda sig. Arterna kan till och med vara hotade. Om
täkten innehåller mycket sand, gärna bakbar, och är solbelyst har den goda
förutsättningar för att få höga värden. Följande råd syftar till att med en rimlig
arbetsinsats behålla eller nyskapa värdefulla områden i täkten.

Gynna biologiska värden i sand- och grustäkterPDF

Fladdermöss (N)

Barbastell
Brandts fladdermus
Dammfladdermus
Dvärgfladdermus
Fransfladdermus
Gråskimlig fladdermus
Leislers fladdermus
Långörad fladdermus
Mustaschfladdermus
Nordisk fladdermus
Pipistrell
Stor fladdermus
Sydfladdermus
Trollfladdermus Vattenfladdermus

Övriga däggdjur

Buskmus (N)
Hasselmus(N)
Brunbjörn (enstaka nedvandrade djur) (N)
Utter (N)
Lodjur (N)
Tumlare (N)
Reptiler
Hasselsnok (N)
Snok
Huggorm
Kopparödla
Sandödla (N)
Skogsödla

Groddjur

Större vattensalamander (N)
Mindre vattensalamander
Vanlig groda
Åkergroda (N)
Vanlig padda
Strandpadda (N)

Fiskar

Nordsjösik (N)

Leddjur

Bred gulbrämad dykare (N)
Bred paljettdykare (N)
Ekoxe
Hårig dolkstekel
Läderbagge (N)
Brun gräsfjäril (N)
Svartfläckig blåvinge (N)
Grön mosaiktrollslända (N)
Pudrad kärrtrollslända (N)
Bred kärrtrollslända (N)
Citronfläckad kärrtrollslända (N)

Kärlväxter

Orkidéer (samtliga arter i familjerna Orchidaceae och Cypripediaceae)
Backsippa
Blåsippa (* förutom i vissa kommuner)
Bohusmarrisp
Bohusranunkel
Buskvicker
Bågstarr
Cypresslummer
Drakblomma
Dvärgjohannesört
Fjädergräs
Fjällskära
Flockarun
Fältgentiana
Gaffelglim
Gatmålla
Glansbräken
Glimmerört
Grenigt kungsljus
Gullviva (*)
Gulsippa (*)
Humlesuga
Idegran
Kalvnos
Kamomillkulla
Kattmynta
Klockgentiana
Klotullört
Knölnate
Knölvial
Krusbräken
Krypfloka
Kung Karls spira
Kustarun/topparun
Kustgentiana
Lummerväxter (* matt-, rev- och lopplummer)
Marrisp
Martorn
Mistel
Mosippa
Murgröna
Näckrosor med röda eller rödlätta blommor (fridlyst i Tiveds socknar)
Näckrosor med vita blommor (Tiveds socken)
Ostronört
Parksmörblomma
Portlakmålla
Praktbrunört
Puktörne
Revsvalting
Rosenlök
Rosenrot
Rutlåsbräken
Safsa
Sandmålla
Skogsklocka
Smalbladig lungört
Smörboll (*)
Spetsnate
Stor ögontröst
Strandbräsma
Styvnate
Sumpgentiana
Tibast (*)
Tistelsnyltrot
Vårvial
Västkustros
Ängsgentiana
Ängssilja
Ängsskära
Ärtvicker
Ölandskungsljus

Mossor

Grön sköldmossa
Hårklomossa
Käppkrokmossa
Skirmossa

Lavar

Getlav
Långskägg
Stiftärrlav
Varglav
Ärrlav
Svampar
Bombmurkla
Igelkottaggsvamp
Saffransticka

(* arten är fridlyst enligt 9 § artskyddsförordningen, vilket innebär förbud mot att gräva eller dra upp växten med rötterna eller plocka/samla in för försäljning. Fridlysningen gäller inte vid markexploatering för exempelvis bostäder, infra med mera.)

Hjälp till att rapportera arter

Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges djur, växter och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!

Artportalenlänk till annan webbplats

Alkonblåvingen är en hotad fjäril som är helt beroende av växten klockgentiana och speciella myror för att överleva. Alkonblåvinge finns idag bara i sydvästra Sverige: i Västra Götaland, Halland och Skåne.

Åtgärdsprogrammet för alkonblåvinge och klockgentianalänk till annan webbplats, rapport från Naturvårdsverket. Åtgärdsprogrammet är förlängt.

Alkonblåvinge Foto: Lars Sjögren

Åtgärder i länet

Arbetet med åtgärdsprogrammet är främst inriktat på att få till lämplig skötsel på de lokaler där alkonblåvinge finns kvar och att utöka dessa. Det är även viktigt att försöka öka antalet lokaler från de 17 där alkonblåvingen finns idag i länet. En annan viktig del är att informera markägare, kommuner och andra berörda om förekomsten av alkonblåvinge och att följa upp beståndens utveckling.

På Tånga hed i Vårgårda har förekomsten för klockgentiana och alkonblåvinge ingått i en särskild betesfålla dit betesdjuren släppts in först i slutet av augusti. Vissa år har även vegetationen bränts på våren och kompletterande slyröjning utförts. Denna skötselregim har hittills varit väldigt positiv för både alkonblåvingen och klockgentianan.

Vad kan du göra?

Har du alkonblåvinge eller klockgentiana på din mark? Kontakta gärna Länsstyrelsen för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig. Bete bör ske i omgångar med betesfred under perioden 20/6 – 20/8, eller enbart sent bete. Övergångsutfordring eller sambete med intilliggande gödslad vall får inte förekomma. Slåtter ska inte ske före 20 augusti så att alkonblåvingen ska hinna lämna klockgentianan.

Rapportera fynd av alkonblåvinge och klockgentiana

Alla fynd av alkonblåvinge och klockgentiana ska rapporteras till Artportalenlänk till annan webbplats. Är du osäker på om det verkligen är dessa arter du hittat, kan du höra av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Kontakt

Lars Sjögren, 010-224 47 22

Relaterad information

Rapportera fynd av arterna till Artportalenlänk till annan webbplats

Läs om alkonblåvingelänk till annan webbplats på ArtDatabanken, SLU

Läs om klockgentianalänk till annan webbplats på ArtDatabanken, SLU

Utvärdering av åtgärdsprogrammetPDF

Martorn (Eryngium maritimum) är lätt att känna igen och den liknar inte någon annan växt. Dess hårda, styva, handflikade blad med spetsiga flikar gör att den liknar en tistel. I Bohuslän kallas den ibland för ”kostertistel”. På Kosteröarna finns en av martornets rikaste förekomster i landet. Martorn växer på sandiga stränder och lokalerna kan vara både betade och obetade. Växtplatserna är ofta populära badstränder.

Läs hela åtgärdsprogrammet på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Åtgärdsprogram

För att martorn ska bevaras föreslås:

  • uppföljningar för att undersöka vilka åtgärder som fungerar
  • informationsspridning
  • framtagande av informationsmaterial
  • eventuellt skydd av växtplatser.

Åtgärder i länet

Ett hot mot martorn är att sandiga stränder växer igen. Detta framförallt från arten vresros som är invasiv och snabbt sprider sig. I Västra Götalands län har det gjorts både stora och små grävningsinsatser på Kosteröarna. Dels för att gräva bort vresrosen, och dels för att få fram mer blottad sand. Det är ännu för tidigt att säga om åtgärderna gett någon effekt på martornsbeståndet.

Plockning, bortröjning, tramp och slitage lyfts ibland fram som ett hot. Skyltar har därför satts ut i naturreservat för att informera om martorn och för att vädja om hänsyn. Ett visst slitage från behöver inte vara ett hot, eftersom markstörningen kan ge blottad sand som i sin tur gynnar martorn. De enskilda plantorna är dock känsliga.

Martorn är en art som studerats i relativt liten omfattning och i flera arbeten efterlyses ökad forskning kring arten och vilka miljöfaktorer som påverkar dess förekomst. Inom åtgärdsprogrammet har det tagits fram en uppföljningsmanual, som är tänkt att användas vid årlig uppföljning av arten.

Om martorn

Förutom på Bohuskusten (ca 20 växtplatser) i Västra Götalands län, så förekommer arten i Hallands län (3 växtplatser), Skåne (ca 15 växtplatser) och Kalmar län (4 växtplatser) och på Gotland (17 växtplatser).

Martorn verkar ha kommit till Sverige i ganska sen tid. De första artuppgifterna är från 1800-talet och arten har hela tiden ansetts vara ovanlig. Fröna sprids sannolikt i första hand med vatten och man tror att fröna har en god förmåga att överleva längre perioder i saltvatten. Martornet kan också sprida sig genom rotskott. Detta betyder att etableringen på en plats kan komma från ett enda frö.

Fridlysning

Martorn hör till de starkt hotade arterna i den svenska rödlistan (nationell lista över hotade arter) och den är fridlyst. Det innebär att det är förbjudet att inom landet plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort eller skada vilt levande exemplar av martorn. Det är också förbjudet att ta bort eller skada frön eller andra växtdelar.

Rapportera fynd av martorn

Har du martorn på din mark? Kontakta gärna Länsstyrelsen för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig.

Alla fynd av martorn bör rapporteras till Artportalenlänk till annan webbplats. Där ligger även de fynd vi hittills känner till. Är du osäker på om det är martorn du hittat? Hör av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Kontakt

Anna Stenström, 010-224 47 06

Vill du se blommande stor ögontröst rekommenderar vi ett besök i naturreservaten Nohlmarken utanför Skövde eller Skogastorp utanför Falköping i början av augusti. Där finns flera tusen exemplar av arten.

Stor ögontröst, Euphrasia rostkoviana ssp. Rostkoviana, är starkt hotad och fridlyst. Målet är att öka antalet växtställen och antalet plantor på de ställer där den finns idag.

Åtgärdsprogrammet för stor ögontröstlänk till annan webbplats, rapport från Naturvårdsverket

Åtgärder i länet

Ett bra sätt att hjälpa arten är att så in samt sprida stor ögontröst på restaurerade fuktängar och på områden med garanterat lämplig skötsel på lång sikt. Syftet är att få till fler och större ytor där stor ögontröst växer. En annan viktig del är att informera markägare, kommuner och andra berörda om förekomsten av stor ögontröst och att följa upp beståndens utveckling.

Sammanställning av resultat från årlig uppföljningPDF

Vad kan du göra?

Har du stor ögontröst på din mark? Kontakta gärna oss för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig. Stor ögontröst blommar sent jämfört med många andra typiska betesmark- och slåtterväxter. Slåtter verkar fungera bäst för arten, men då ska slåttern ske sent, tidigast i slutet på juli. Du kan också beta tidigt på säsongen, ha betesfred den 15 juni-15 augusti och sedan beta området igen.

Rapportera fynd av stor ögontröst

Alla fynd av stor ögontröst bör rapporteras till Artportalen. Är du osäker på om det verkligen är stor ögontröst du hittat, kan du höra av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Kontakt

Karin Hante, 010-224 52 71

Skyddsvärda träd är levande kulturminnen som bär på en oerhört rik mångfald av liv. Hundratals arter lever i eller på träden. Den här artrikedomen beror på att ett gammalt träd kan erbjuda en mängd olika miljöer genom att kan vara knotigt, ha skrovlig bark, håligheter och döda vedpartier.

Vad är ett särskilt skyddsvärt träd?

Om ett träd, levande eller dött, uppfyller något nedan är det särskilt skyddsvärt:

  • Jätteträd Träd grövre än 1 meter i diameter i brösthöjd (1,3 m över marken).
  • Mycket gamla träd Ek, bok, gran och tall, äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år.
  • Grova hålträd Träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd (1,3 m över marken) med hål i stammen.

Läs hela åtgärdsprogrammet på Naturvårdverkets webbplats.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Åtgärder i länet

  • Efter 2018 kommer hela länet att vara översiktligt inventerat på skyddsvärda träd. Många skyddsvärda träd står dock på privata tomter och dessa finns inte med i inventeringen.
  • Flera kommuner och föreningar har genomfört inventeringar av hela kommunen med hjälp av LONA-bidrag.
  • Vi röjer runt grova träd i de skyddade områdena och har även under vissa år haft projekt för att frihugga skyddsvärda träd på privata marker.
  • Vi ordnar kurser för kommuner med flera om värdet och skötseln av skyddsvärda träd.

Läs mer om LONA-bidrag.

Detta kan du göra

  • Var rädd om de gamla träd som finns kvar och se till att de kan leva vidare så länge som möjligt.
  • Om ett gammalt träd riskerar att falla är ofta beskärning ett bra alternativ till att fälla hela trädet.
  • Låt gärna döda träd stå och låt död ved finnas kvar där det är möjligt.
  • Tänk helst på att även bevara och vårda yngre träd som kan växa till sig och bli framtidens jätteträd. Många arter risker att dö ut om de gamla träden försvinner.
  • Om du har skyddsvärda träd som står i igenväxande betesmarker har möjlighet att söka ersättning genom landsbygdsprogrammet.
  • Står de skyddsvärda träden i skogsmark kan du söka ersättning från Skogsstyrelsen.

Läs mer om landsbygdsprogrammet hos Jordbruksverketlänk till annan webbplats
Sök ersättning från Skogsstyrelsenlänk till annan webbplats

Här finns de skyddsvärda träden

Vi rapporterar in alla skyddsvärda träd från inventeringarna efter hand. Du kan titta på våra inventeringar genom att kryssa i Infomationskartan, Naturvård, LstO Skyddsvärda träd och LstO Skyddsvärda träd Värdetrakter.

Du kan ladda ner ett GIS-skikt med samtliga kända skyddsvärda träd i länet.länk till annan webbplats

  • Står trädet på en kyrkogård? Ring vår växel och be att få prata med kulturmiljöhandläggaren som är ansvarig för din kommun.
  • Står trädet i en allé? Ring vår växel och be att få prata med biotopskyddshandläggaren som är ansvarig för din kommun.
  • Står trädet i ett naturreservat, inom strandskydd eller har det en hotad art? Ring vår växel och be att få prata med naturvårdshandläggaren som är ansvarig för din kommun.
  • Står trädet någon annanstans? Ring vår växel och be att få prata med samrådshandläggaren på naturärendeenheten som är ansvarig för din kommun.

Se filmen Låt gamla träd leva

Välkommen att upptäcka mångfalden hos kulturlandskapets trädmiljöer – en del av det svenska natur- och kulturarvet.

Se trailerlänk till annan webbplats (3 minuter)

Se kortversionlänk till annan webbplats (10 minuter)

Se hela filmenlänk till annan webbplats (25 minuter)

Läs mer om skyddsvärda träd

Så här sköter du skyddsvärda trädPDF, broschyr

Skydda träden vid arbetenPDF, broschyr

Hamling,PDF broschyr

Klimatanpassning – Åtgärder inom värdetrakter för skyddsvärda träd, rapport

 AskskottsjukaPDF, broschyr

Askskottsjuka - Hur mår våra skyddsvärda askar? rapport 2016:28

Kontakt

Anna Stenström, 010-224 47 06

Åtgärdsprogrammet berör en lokalt förekommande typ av torräng med en mycket stor artrikedom. Vissa arter förekommer bara i denna typ av torräng. De torrängar som berörs av åtgärdsprogrammet hittar man bara i Falbygden i Falköpings kommun och Ätradalen i Ulricehamns kommun.

Åtgärdsprogram för stäppartade torrängar i Västsverige 2011-2015länk till annan webbplats, rapport hos Naturvårdsverket

Mål och syfte

Åtgärdsprogrammet tar särskilt upp arterna drakblomma (Dracocephalum ruyschiana), fjädergräs (Stipa pennata) och smalbladig lungört (Pulmonaria angustifolia).

Det långsiktiga målet är att fjädergräs, drakblomma och smalbladig lungört ska finnas i långsiktigt livskraftiga populationer och på sikt inte längre rödlistas. På längre sikt (10-20 år) bör minst 150 hektar stäppartad torräng hävdas. Sveriges stäppartade torrängar har följts upp, hävdats och restaurerats med avseende på igenväxning.

  • Drakblomma: Målet är en stabil population av minst 5 000 reproducerande individer på minst 75 lokaler.
  • Fjädergräs: Målet är en stabil population av minst 3 000 plantor.
  • Smalbladig lungört: Målet är en stabil population av minst 15 000 reproducerande individer på minst 170 lokaler.
 

Drakblomma. Foto: Benny Lönn

Fjädergräs. Foto: Kaisa Malmqvist

Åtgärder i länet

Kortsiktiga mål är bland andra:

  • Återinventering av torrängarna. Detta genomfördes under 2007, se rapport 2010:37.
  • Förbättra kunskapen kring vilka arter som är kopplade till torrängar. Inventera gaddsteklar, fjärilar och skalbaggar (med flera) i syfte att få bättre kunskap om hur viktiga torrängarna är för dessa organismgrupper. Under 2009 gjordes flera insektinventeringar, se rapport 2010:08.
  • Ytterligare inventera andra organismgrupper (exempelvis svampar, mossor och lavar) i syfte att få bättre kunskap. Detta kvarstår att göra.
  • Röja och restaurera cirka 20 hektar torräng som idag är ohävdad. Detta pågår kontinuerligt.
  • Genomföra populationsstärkande åtgärder som inplantering och utökning av lokaler för fjädergräs och drakblomma. Detta påbörjades under 2010.
  • Se över befintlig skötsel och information till markägare och brukare. Pågår kontinuerligt.

Vad kan du göra?

Har du en torräng på din mark? Kontakta gärna oss för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig. Åtgärder du själv kan göra är till exempel att bränna fjolårsgräs under våren, genomföra slåttern eller anpassa betet till en tid som är anpassad efter de arter som är typiska för torrängar.

Rapportera fynd av arterna

Alla fynd av fjädergräs, drakblomma och smalbladig lungört bör rapporteras till Artportalenlänk till annan webbplats. Är du osäker på om det verkligen är någon av dessa arter du hittat, kan du höra av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Kontakt

Karin Hante, 010-224 52 71

Relaterad information

Rapportera fynd till Artportalenlänk till annan webbplats

Stäppartade torrängar på Falbygden och i Ätradalen (2010:37), rapport om kända lokaler återbesöktes samt eftersök av nya under 2007.

Tre insektsinventeringar i stäppartade torrängar 2009 (2010:08), rapport om skalbaggar, gaddsteklar och nattfjärilar.

Stäppartade torrängar i VästergötlandPDF, broschyr

Vityxne är en orkidé som är en av de mest sällsynta växterna i Sverige. Utbredningen är uppdelad i ett nordligt och ett sydligt område. I det södra finns den idag bara kvar på knappt 20 platser. Vityxne i södra Sverige hör hemma i kulturlandskapet. Alla kända lokaler utgörs av välhävdade slåtterängar och betesmarker som aldrig gödslats.

 

Åtgärdsprogrammet för vityxnelänk till annan webbplats, rapport från Naturvårdsverket. Åtgärdsprogrammet är förlängt.

 

Vityxne. Foto Lars Sjögren

Åtgärder i länet

Länsstyrelsen arbetar med att få skötseln så bra som möjligt för vityxnen på de platser där den finns kvar. Att markägare och brukare fortsätter sköta de områden där vitxyne växer med slåtter, bete, röjning, bränning med mera är en förutsättning för att arten ska leva vidare och kunna öka. Att Länsstyrelserna har återkommande kontakter med dem som sköter lokalerna är också viktigt för att vi ska förstå hur skötseln fungerar och för att diskutera skötselinsatser kommande säsonger.

Vityxnen har visat sig behöva en hård traditionell skötsel. På de lokaler där man har rivit mossa noggrant, bränt, haft slåtter och ordentligt med efterbete har antalet vityxnen ökat.

Rapportera fynd av vityxne

Alla fynd av vityxne bör rapporteras till Artportalen. Är du osäker på artbestämningen för vityxne kan du höra av dig till oss för att få hjälp.

Kontakt

Lars Sjögren, 010-224 47 22

Ålgräs. Foto: Ewa Lavett

Ålgräs, också kallad bandtång, förser naturen och människan med flera viktiga ekosystemfunktioner och tjänster. De bildar täta bestånd (ängar) på grunda mjukbottnar i både Västerhavet och i egentliga Östersjön. Ålgräsängarna fungerar som viktiga uppväxtmiljöer för många olika fiskar och kräftdjur, bland annat för torskfiskar, havsöring och ål. De bidrar också till att minska övergödningen och minska växthuseffekten, genom att ta upp och lagra näringsämnen och koldioxid. Ålgräsängar är hotade ekosystem vars utbredning minskat dramatiskt över norra halvklotet under de senaste 100 åren.

Status i länet

I Bohuslän har den areella utredningen av ålgräs minskat med över 60 procent sedan 1980-talet. Trots åtgärder för att minska övergödning och exploateringen av grunda havsbottnar så har det inte varit möjligt för ålgräset att återhämta sig. Tvärtom så fortsätter de återstående ålgräsängarna att minska i sin utbredning. Det finns därför ett stort behov av åtgärder för att stoppa de pågående förlusterna och göra det möjligt för ålgräsängarna att återhämta sig.

Åtgärder i länet

Länsstyrelsen arbetar med åtgärdsprogrammet för ålgräsängar. Som en del i arbetet har man sökt och beviljats 11,2 miljoner kronor för ett fyraårigt projekt. I projektet ska Länsstyrelsen, i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet, genomföra storskalig plantering av ålgräs och utveckla nya restaureringsmetoder som kan vända den pågående negativa trenden i området. Man ska testa att täcka botten med grov sand, skapa barriärer mot drivande alger och plantera musselbankar för att minska grumling av sediment och förbättra tillväxtförhållandena för ålgräs. Samtidigt ska skydden för ålgräs ses över och utökas i projektområdet, som sträcker sig mellan Göteborg och Lysekil. Projektet finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden och Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Kontakt

Beatrice Alenius
010-224 44 75

Kontakt