Hotade djur och växter

Hotade djur, växter och svampar kan skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. Vissa arter är så hotade att det skyddet inte räcker, för dessa arter finns speciella åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning, för att överleva. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen. 

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Arbetet i Västra Götaland

Länet berörs av cirka 60 åtgärdsprogram. I Åtgärdsprogram som berör Västra Götalands län hittar du vilka åtgärdsprogram som berör länet. Om programmet är fastställt finns en länk till själva åtgärdsprogrammet.

Åtgärdsprogram som berör Västra Götalands län (pdf-fil) Pdf, 122.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Vi jobbar aktivt med åtgärder för att förbättra läget för arterna som har ett åtgärdsprogram. Det kan till exempel vara att ordna slåtter och bete, gräva fram bar sand, röja runt träd eller skydda en skog. Men det kan också vara att ordna kurser eller inventera för att hitta nya områden med arterna.

Projektet Samverkan om artdata arbetar för att använda och sprida information om arter i det svenska naturvårdsarbetet och för att bevara biologisk mångfald. Projektet drivs av Länsstyrelserna, Artdatabanken och SLU.

För närvarande är cirka 330 arter fridlysta i Västra Götalands län, men det är bara cirka 170 arter som normalt förekommer inom länet.

Alkonblåvingen är en hotad fjäril som är helt beroende av växten klockgentiana och speciella myror för att överleva. Alkonblåvinge finns idag bara i sydvästra Sverige: i Västra Götaland, Halland och Skåne.

Alkonblåvinge Foto: Lars Sjögren

Åtgärder i länet

Arbetet med åtgärdsprogrammet är främst inriktat på att få till lämplig skötsel på de lokaler där alkonblåvinge finns kvar och att utöka dessa. Det är även viktigt att försöka öka antalet lokaler från de 17 där alkonblåvingen finns idag i länet. En annan viktig del är att informera markägare, kommuner och andra berörda om förekomsten av alkonblåvinge och att följa upp beståndens utveckling.

På Tånga hed i Vårgårda har förekomsten för klockgentiana och alkonblåvinge ingått i en särskild betesfålla dit betesdjuren släppts in först i slutet av augusti. Vissa år har även vegetationen bränts på våren och kompletterande slyröjning utförts. Denna skötselregim har hittills varit väldigt positiv för både alkonblåvingen och klockgentianan.

Vad kan du göra?

Har du alkonblåvinge eller klockgentiana på din mark? Kontakta gärna Länsstyrelsen för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig. Bete bör ske i omgångar med betesfred under perioden 20/6 – 20/8, eller enbart sent bete. Övergångsutfordring eller sambete med intilliggande gödslad vall får inte förekomma. Slåtter ska inte ske före 20 augusti så att alkonblåvingen ska hinna lämna klockgentianan.

Rapportera fynd av alkonblåvinge och klockgentiana

Alla fynd av alkonblåvinge och klockgentiana ska rapporteras till Artportalen. Är du osäker på om det verkligen är dessa arter du hittat, kan du höra av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Kontakt

Lars Sjögren, 010-224 47 22

Relaterad information

Rapportera fynd av arterna till Artportalen, artportalen.se Länk till annan webbplats.

Läs om alkonblåvinge, artfakta.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på ArtDatabanken, SLU

Läs om klockgentiana, artfakta.se Länk till annan webbplats. på ArtDatabanken, SLU

Utvärdering av åtgärdsprogrammet (pdf-fil) Pdf, 753.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Den svenska flodkräftan (Astacus astacus) har minskat dramatiskt i takt med att signalkräftan har ökat. Flodkräftan är rödlistad som akut hotad och det behövs åtgärder för att säkra livsmiljöer åt de flodkräftor som finns kvar.

Åtgärdsprogram för flodkräfta, havochvatten.se Länk till annan webbplats.

Flodkräftan är inhemsk art. Det finns en månghundraårig tradition i Sverige att fiska och äta sötvattenskräftor, så arten har även ett ansenligt kulturellt, socialt och ekonomiskt värde. Flodkräftan förekommer i många olika typer av vatten, från stora sjöar till små bäckar. Den lever strandnära och på grunt vatten, gärna vid branta strandbrinkar där den gräver djupa bohålor eller där det finns gott om rötter, sten och andra gömställen.

Foto: Lars Molander

Beståndens täthet påverkas starkt av tillgången till skydd. Flodkräftor är nattaktiva och allätare. De äter exempelvis insektslarver, snäckor, fiskrom och skott av vattenväxter. Kräftorna själva äts av flera rovdjur, bland annat mink. utter, abborre, ål, gädda och lake. Parningen sker under hösten när vattnet börjar bli kallt, och honan bär de befruktade äggen under bakkroppen till nästa sommar. Då kläcks de direkt som mycket små kräftor.

Flodkräfta förekom tidigare i sjöar och rinnande vatten i större delen av landet, nedanför fjällkedjan. Men bestånden har minskat kraftigt. Man räknar med att hela 98 procent av bestånden har slagits ut under de senaste hundra åren. Flodkräftans utbredning i Västra Götalands län har minskat drastiskt över de senaste decennierna och idag finns det endast ca 100 kända förekomster kvar. Arten har i huvudsak minskat till följd av kräftpest som i dagsläget främst sprids genom illegala utsättningar av signalkräfta. Flodkräftan har även drabbats av försurning, utsläpp, vattenregleringar och igenslamning av lämpliga livsmiljöer.

År 2024 togs det fram en ny förvaltningsplan för flodkräfta i länet, där beskrivs vilka åtgärder som gjorts för flodkräftan i länet och exempel på vad man kan göra för att främja arten.

Förvaltningsplan för flodkräfta i Västra Götalands län 2024–2029 Länk till annan webbplats.

Kontakt

Malin Frisell, 010–2244239, malin.frisell@lansstyrelsen.se

Relaterad information

Läs om flodkräfta hos ArtDatabanken, SLU, artfakta.se Länk till annan webbplats.

Rapportera fynd av flodkräfta, rappen.nu Länk till annan webbplats.

Martorn (Eryngium maritimum) är en starkt hotad och fridlyst växt som inte liknar någon annan i Sverige. Dess styva, handflikade blad med spetsiga flikar gör att den mest liknar en tistel och i Bohuslän kallas den också ibland för ”kostertistel”. Martorn växer främst på sandiga stränder.

Läs hela åtgärdsprogrammet på Naturvårdsverkets webbplats, naturvardsverket.se Länk till annan webbplats.

Martorn. Foto: Kaisa Malmqvist

Martorn. Foto: Kaisa Malmqvist

Åtgärder i länet

Martorn hotas i huvudsak av att sandiga stränder och strandnära miljöer växer igen. Ett särskilt hot utgör den invasiva arten vresros som är väldigt salttålig och som sprider sig snabbt i dessa miljöer. En viktig åtgärd är därför att bromsa igenväxningen, bland annat genom att gräva bort vresrosbestånd.

Även plockning, bortröjning, tramp och slitage lyfts ibland fram som ett hot. Därför har vi satt upp skyltar i naturreservat för att informera om martorn och för att vädja om hänsyn. Ett visst slitage är dock bra för arten eftersom det kan ge blottad sand som i sin tur gynnar martorn.

Under senare år har vi påbörjat ett arbete med att försöka förstärka arten. I ett samarbete med Botaniska trädgården i Göteborg samlar man frön in från utvalda platser och driver upp fröna för utplantering på både befintliga och nya platser. Preliminära resultat visar på relativt god plantöverlevnad.

Vi följer upp platserna i länet regelbundet.

Rapportera fynd av martorn

Har du martorn på din mark? Kontakta gärna Länsstyrelsen för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig.

Alla fynd av martorn bör rapporteras till Artportalen. Där ligger även de fynd vi hittills känner till. Är du osäker på om det är martorn du hittat? Hör av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Rapportera fynd av martorn på Artportalen, artportalen.se Länk till annan webbplats.

Läs om martorn på ArtDatabanken, SLU, artfakta.se Länk till annan webbplats.

Uppföljning av martorn i Västra Götalands län (publikation) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., rapport från Länsstyrelsen

Plan för utplantering av martorn (publikation) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., rapport från Länsstyrelsen

Uppföljningsmanual för martorn (publikation) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., rapport från Länsstyrelsen

Kontakt

Peter Post, 010-224 47 29

Ostronört, Mertensia maritima, är en akut hotad och fridlyst havsstrandväxt. Artens köttiga, vaxartade blad och stora rotsystem gör den väl anpassad till den kärva miljön på steniga, salta havsstränder där få andra växter trivs.

Läs hela åtgärdsprogrammet på Naturvårdsverkets webbplats, naturvardsverket.se Länk till annan webbplats.

Ostronört på Rörö. Foto: Peter Post

Om ostronört

Ostronört har en nordlig utbredning och förekommer längs hela den arktiska kusten. Antalet lokaler med arten har dock minskat drastiskt runt Nordsjön de senaste årtiondena. I Sverige förekommer ostronört numera bara på ett fåtal platser i Bohuslän.

Orsaken till minskningen är inte klarlagd men mycket tyder på en koppling till de pågående klimatförändringarna med färre köldperioder och minskad isdrift under vintern. Även övergödning och ökad konkurrens av kvävegynnad flora har nämnts som faktorer bakom artens tillbakagång.

Åtgärder i länet

Under senare år har vi påbörjat ett arbete med att försöka förstärka arten. I ett samarbete med Botaniska trädgården i Göteborg samlar man in frön från utvalda platser och driver upp fröna för utplantering på befintliga platser. Preliminära resultat visar på relativt god plantöverlevnad. För att förhindra att de fåtaliga plantorna äts upp av får har vi fått uppföra hägn på ett par platser.

Länets lokaler följs upp regelbundet.

Rapportera fynd av ostronört

Har du ostronört på din mark? Kontakta gärna Länsstyrelsen för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig.

Alla fynd av ostronört bör rapporteras till Artportalen. Där ligger även de fynd vi hittills känner till. Är du osäker på om det är ostronört du hittat? Hör av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Läs om ostronört på ArtDatabanken, SLU, artfakta.se Länk till annan webbplats.

Uppföljning av ostronört i Västra Götalands län (publikation) Länk till annan webbplats., rapport från Länsstyrelsen

Manual för uppföljning av ostronört (publikation) Länk till annan webbplats., rapport från Länsstyrelsen 

Kontakt

Peter Post, 010-224 47 29

Om rikärr

Rikkärr är näringsfattiga våtmarker som är ovanligt rika på arter. Den blöta livsmiljön är samtidigt rik på olika mineraler som kalk, järn och magnesium som ger ett högt pH-värde (6-8). Detta tillsammans med störningar från rinnande vatten och isens rörelser skapar en miljö som gynnar många speciella mossor, halvgräs och snäckor. Rikkärr motverkar, liksom alla våtmarker, klimatförändringar, genom att de binder kol.

Om åtgärdsprogrammet för rikkärr på Naturvårdsverkets webbplats, naturvardsverket.se Länk till annan webbplats.

Illustration av källblekvide, majviva och axlag. Förstora bilden

Axag, majviva, källblekvide och tätört är typiska arter i rikkärr. Illustration: Niklas Johansson

Rikkärrens olika arter

 

Illustration av ett rikkärr med ett urval arter.

Ett rikkärr med ett urval arter. Illustration: Niklas Johansson

Ett rikkärr är en säregen och sällsynt naturtyp. Precis som namnet antyder är ett rikkärr ovanligt rikt på arter.

Många förknippar rikkärren med de spektakulära orkidéerna, men i denna blöta mineralrika och näringsfattiga miljö lever många olika kärlväxter, mossor, snäckor, svampar, skalbaggar och fjärilar. Arterna är väl anpassade efter kärrets tuffa förhållanden. Det är i själva verket bland annat just detta som gör miljön artrik.

Förutom de vanligare rikkärrsarterna, finns här minst 160 rödlistade arter, alltså arter som riskerar att dö ut. Bilderna visar endast ett litet urval av kärlväxtarter som man ofta hittar i rikkärren. I rikkärrens bottenskikt växer många så kallade brunmossor som gyllenmossa, späd skorpionmossa, kalkkällmossa och kamtuffmossa.

Kalkkärrsgrynsnäckan är en av många mikroskopiskt små snäckor som lever i tuvbaserna på axag och i lövverket på olika videarter, där de bland annat äter av de kalkrika bladen.

Åtgärder i länet

Grundvattensänkningar och ökade näringshalter i grundvattnet bidrar till att många rikkärr i södra Sverige idag är beroende av skötsel för att inte växa igen. I länets våtmarker är troligen vägar och igenväxning de största hoten. Det är också viktigt att berörda myndigheter tar hänsyn till våtmarkerna vid handläggning av olika ärenden.

Länsstyrelsen har inventerat rikkärren i länet sedan början av 1990-talet. Arbetet med inventering och kvalitetssäkring är sammanställt i en rapport och i en lyrfil (GIS).

Länsstyrelsen arbetar sedan många år med restaurering- och skötselåtgärder i samverkan med markägare, arrendatorer, Västkuststiftelsen, kommuner, Skogsstyrelsen och ideella föreningar för att bevara länets rikkärr. Några områden med rikkärr har också skyddats som naturreservat eller biotopskydd.

Flera kommuner har inventerat och restaurerat rikkärr med hjälp av LONA-bidrag.

Läs mer om LONA-bidrag

Det här kan du göra

Har du rikkärr på din mark? Kontakta gärna oss för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig. Du kan gynna rikkärren genom att bland annat:

  • Sköta marken med hjälp av betesdjur eller slåtter.
  • Röja bort sly, men spara gärna spridda bestånd av sälg/vide åt rikkärrssnäckor som lever där.
  • Undvika att tillskottsutfodra betesdjur i samma fålla som kärren.
  • Röja högvuxna arter som bladvass och älgört så att de begränsas. Röjning kan göras redan vid midsommar, men röj då gärna cirka 20 cm över marken för att spara orkidéer.
  • Låta bli att rensa diken i eller i anslutning till kärren.
  • Undvika körning med tunga maskiner i kärren.

Här finns rikkärren

Rikkärren är koncentrerade till några få regioner i länet.

Dels finns de i Västergötlands kalktrakter kring platåbergen. Dels i södra länsdelens morän- och isälvsavlagringar med en förhöjd kalk- och näringshalt. Dels i Dalsland, i Dalformationens näringsrika kalklerskiffrar och kloritsten. Dels i skaljordsavlagringar och skalförande leror under högsta kustlinjen främst väster om Göta älv.

Geografisk data om rikkärr

I länsstyrelsernas geodatakatalog kan du titta på och ladda ner geodata om rikkärr:

Länsstyrelsernas Geodatakatalog, lansstyrelsen.se Länk till annan webbplats.

Karta över rikkärr i Västra Götalands länFörstora bilden

Länets kända rikkärr (bruna ytor) till och med 2022 samt framtagna värdetrakter för rikkärr inom Länsstyrelsens arbete med Grön Infrastruktur, GI (rosa ytor).

Vill du se blommande stor ögontröst rekommenderar vi ett besök i naturreservaten Nohlmarken utanför Skövde eller Skogastorp utanför Falköping i början av augusti. Där finns flera tusen exemplar av arten.

Stor ögontröst, Euphrasia rostkoviana ssp. Rostkoviana, är starkt hotad och fridlyst. Målet är att öka antalet växtställen och antalet plantor på de ställer där den finns idag.

Åtgärdsprogrammet för stor ögontröst, naturvardsverket.se Länk till annan webbplats., rapport från Naturvårdsverket

Åtgärder i länet

Ett bra sätt att hjälpa arten är att så in samt sprida stor ögontröst på restaurerade fuktängar och på områden med garanterat lämplig skötsel på lång sikt. Syftet är att få till fler och större ytor där stor ögontröst växer. En annan viktig del är att informera markägare, kommuner och andra berörda om förekomsten av stor ögontröst och att följa upp beståndens utveckling.

Sammanställning av resultat från årlig uppföljning (pdf-fil) Pdf, 24.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Vad kan du göra?

Har du stor ögontröst på din mark? Kontakta gärna oss för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig. Stor ögontröst blommar sent jämfört med många andra typiska betesmark- och slåtterväxter. Slåtter verkar fungera bäst för arten, men då ska slåttern ske sent, tidigast i slutet på juli. Du kan också beta tidigt på säsongen, ha betesfred den 15 juni-15 augusti och sedan beta området igen.

Rapportera fynd av stor ögontröst

Alla fynd av stor ögontröst bör rapporteras till Artportalen. Är du osäker på om det verkligen är stor ögontröst du hittat, kan du höra av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Kontakt

Marina Bengtsson, 010-224 56 07

Åtgärdsprogrammet berör en lokalt förekommande typ av torräng med en mycket stor artrikedom. Vissa arter förekommer bara i denna typ av torräng. De torrängar som berörs av åtgärdsprogrammet hittar man bara i Falbygden i Falköpings kommun och Ätradalen i Ulricehamns kommun.

Åtgärdsprogram för stäppartade torrängar i Västsverige 2011-2015, naturvardsverket.se Länk till annan webbplats., rapport hos Naturvårdsverket

Mål och syfte

Åtgärdsprogrammet tar särskilt upp arterna drakblomma (Dracocephalum ruyschiana), fjädergräs (Stipa pennata) och smalbladig lungört (Pulmonaria angustifolia).

Det långsiktiga målet är att fjädergräs, drakblomma och smalbladig lungört ska finnas i långsiktigt livskraftiga populationer och på sikt inte längre rödlistas. På längre sikt (10-20 år) bör minst 150 hektar stäppartad torräng hävdas. Sveriges stäppartade torrängar har följts upp, hävdats och restaurerats med avseende på igenväxning.

  • Drakblomma: Målet är en stabil population av minst 5 000 reproducerande individer på minst 75 lokaler.
  • Fjädergräs: Målet är en stabil population av minst 3 000 plantor.
  • Smalbladig lungört: Målet är en stabil population av minst 15 000 reproducerande individer på minst 170 lokaler.
 

Drakblomma. Foto: Benny Lönn

Fjädergräs. Foto: Kaisa Malmqvist

Åtgärder i länet

Kortsiktiga mål är bland andra:

  • Återinventering av torrängarna. Detta genomfördes under 2007, se rapport 2010:37.
  • Förbättra kunskapen kring vilka arter som är kopplade till torrängar. Inventera gaddsteklar, fjärilar och skalbaggar (med flera) i syfte att få bättre kunskap om hur viktiga torrängarna är för dessa organismgrupper. Under 2009 gjordes flera insektinventeringar, se rapport 2010:08.
  • Ytterligare inventera andra organismgrupper (exempelvis svampar, mossor och lavar) i syfte att få bättre kunskap. Detta kvarstår att göra.
  • Röja och restaurera cirka 20 hektar torräng som idag är ohävdad. Detta pågår kontinuerligt.
  • Genomföra populationsstärkande åtgärder som inplantering och utökning av lokaler för fjädergräs och drakblomma. Detta påbörjades under 2010.
  • Se över befintlig skötsel och information till markägare och brukare. Pågår kontinuerligt.

Vad kan du göra?

Har du en torräng på din mark? Kontakta gärna oss för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig. Åtgärder du själv kan göra är till exempel att bränna fjolårsgräs under våren, genomföra slåttern eller anpassa betet till en tid som är anpassad efter de arter som är typiska för torrängar.

Rapportera fynd av arterna

Alla fynd av fjädergräs, drakblomma och smalbladig lungört bör rapporteras till Artportalen. Är du osäker på om det verkligen är någon av dessa arter du hittat, kan du höra av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Kontakt

Karin Hante, 010-224 52 71

Relaterad information

Rapportera fynd till Artportalen, artportalen.se Länk till annan webbplats.

Stäppartade torrängar på Falbygden och i Ätradalen (publikation) Länk till annan webbplats., rapport om kända lokaler återbesöktes samt eftersök av nya under 2007.

Tre insektsinventeringar i stäppartade torrängar 2009 (publikation) Länk till annan webbplats., rapport om skalbaggar, gaddsteklar och nattfjärilar.

Stäppartade torrängar i Västergötland (pdf-fil) Pdf, 949.8 kB, öppnas i nytt fönster., broschyr

Särskilt skyddsvärda träd är levande kulturminnen som bär på en oerhört rik mångfald av liv. Hundratals arter lever i eller på träden. Den här artrikedomen beror på att ett gammalt träd kan erbjuda en mängd olika miljöer genom att kan vara knotigt, ha skrovlig bark, håligheter och döda vedpartier.

Vad är ett särskilt skyddsvärt träd?

Om ett träd, levande eller dött, uppfyller något nedan är det särskilt skyddsvärt:

  • Jätteträd Träd grövre än 1 meter i diameter i brösthöjd (1,3 m över marken).
  • Mycket gamla träd Ek, bok, gran och tall, äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år.
  • Grova hålträd Träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd (1,3 m över marken) med hål i stammen.

Läs hela åtgärdsprogrammet på Naturvårdverkets webbplats, naturvardsverket.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Uppdaterad åtgärdstabell 2021-2025 för Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd Länk till annan webbplats.

Åtgärder i länet

  • Efter 2018 kommer hela länet att vara översiktligt inventerat på särskilt skyddsvärda träd. Många av dessa träd står dock på privata tomter och dessa finns inte med i inventeringen.
  • Flera kommuner och föreningar har genomfört inventeringar av hela kommunen med hjälp av LONA-bidrag.
  • Vi röjer runt grova träd i de skyddade områdena och har även under vissa år haft projekt för att frihugga skyddsvärda träd på privata marker.
  • Vi ordnar kurser för kommuner med flera om värdet och skötseln av skyddsvärda träd.

Läs mer om LONA-bidrag

Detta kan du göra

  • Var rädd om de gamla träd som finns kvar och se till att de kan leva vidare så länge som möjligt.
  • Om ett gammalt träd riskerar att falla är ofta beskärning ett bra alternativ till att fälla hela trädet.
  • Låt gärna döda träd stå och låt död ved finnas kvar där det är möjligt.
  • Tänk helst på att även bevara och vårda yngre träd som kan växa till sig och bli framtidens jätteträd. Många arter risker att dö ut om de gamla träden försvinner.
  • Om du har särskilt skyddsvärda träd som står i igenväxande betesmarker har möjlighet att söka ersättning genom landsbygdsprogrammet.
  • Står de skyddsvärda träden i skogsmark kan du söka ersättning från Skogsstyrelsen.

Läs mer om landsbygdsprogrammet hos Jordbruksverket, jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.

Sök ersättning från Skogsstyrelsen, skogsstyrelsen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här finns de skyddsvärda träden

Vi rapporterar in alla särskilt skyddsvärda träd från inventeringarna efter hand.

Du kan ladda ner ett GIS-skikt med samtliga kända skyddsvärda träd i länet. Du kan titta på våra inventeringar i Informationskartan genom att kryssa i Naturvård, LstO Skyddsvärda träd och LstO Skyddsvärda träd Värdetrakter.

WebbGIS för Grön infrastruktur Länk till annan webbplats.

  • Står trädet på en kyrkogård? Ring vår växel och be att få prata med kulturmiljöhandläggaren som är ansvarig för din kommun.
  • Står trädet i en allé? På webbsidan Dispenser och tillstånd för skyddad natur kan du läsa mer om biotopskydd. Du kan också ringa vår växel och be att få prata med biotopskyddshandläggaren som är ansvarig för din kommun.
  • Står trädet i ett naturreservat, inom strandskydd eller har det en hotad art? Under Dispenser och tillstånd för skyddad natur kan du läsa mer om skyddad natur. Du kan också ringa vår växel och be att få prata med naturvårdshandläggaren som är ansvarig för din kommun.
  • Står trädet någon annanstans? Läs mer under Åtgärd i naturmiljön. Du kan också ringa vår växel och be att få prata med samrådshandläggaren på naturärendeenheten som är ansvarig för din kommun.

Är du osäker? Skicka din fråga till vastragotaland@lansstyrelsen.se eller använd kontaktformuläret under Kontakta oss.

Text

Kontakt

Karin Lindblad Johansson, 010-224 45 18

Vitryggig hackspett, Dendrocopos leucotos, är en av Sveriges mest hotade fågelarter med endast 20–30 bofasta individer kvar i landet. Arten är rödlistad som Akut hotad (CR, critically endangered) sedan 1970-talet och har blivit något av en symbolart för naturvården i skogen.

Läs hela åtgärdsprogrammet på Naturvårdsverkets webbplats, naturvardsverket.se Länk till annan webbplats.

Vitryggig hackspett. Foto: Fredrik Wilde

Om vitryggig hackspett

Arten är beroende av lövrika skogar med stor mängd död lövved, där den söker föda i form av större insektslarver. Förr fann man arten i successioner efter skogsbränder eller i tidvis översvämmade skogar. Dessa lövrika miljöer, som även hyser många andra rödlistade arter, har dock försvunnit i takt med det moderna barrskogsbrukets ökande dominans i landskapet. Idag finner man ofta de bästa miljöerna för vitryggig hackspett i igenväxande före detta betes- och slåttermarker och i kantzonen mellan skogs- och jordbrukslandskapet.

Åtgärder i länet

Det finns ett stort restaureringsbehov av den typen av skogar som vitryggig hackspett behöver. Sedan 1980-talet har både ideella organisationer, skogsbolag och myndigheter arbetat med att bevara vitryggig hackspett. Åtgärderna har dock inte lyckats vända den negativa trenden.

Det aktuella åtgärdsprogrammet för arten som gäller under åren 2017–2021 är koncentrerade till fem så kallade fokustrakter i landet, där trakten Sydvästra Värmland–östra Dalsland berör Västra Götalands län. I fokustrakten är målet att genom skydd och skötsel av lövrika miljöer skapa optimala häckningsmiljöer som, tillsammans med utsättningar av ungar uppfödda i fångenskap, gör att häckande bestånd av arten etablerar sig. Skötseln handlar framförallt om borthuggning av gran och tillskapande av död lövved.

Åtgärdsprogrammet omfattar inte bara myndigheternas arbete med områdesskydd och skötsel av skyddade områden utan även frivilliga avsättningar, skötsel och rådgivning av skogsbrukets aktörer.

Rapportera fynd av martorn

Alla fynd av vitryggig hackspett bör rapporteras till Artportalen. Där ligger även de fynd vi hittills känner till. Vitryggig hackspett är en så kallad skyddsklassad art (klass 4) varför det krävs en särskild behörighet för att kunna se detaljerade fynduppgifter av arten i artportalen. Du som rapportör kan dock alltid se dina egna rapporterade fynd. Är du osäker på om det är vitryggig hackspett du hittat? Hör av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Läs om vitryggig hackspett på ArtDatabanken, SLU, artfakta.se Länk till annan webbplats.

Kontakt

Peter Post, 010-224 47 29

Vityxne är en orkidé som är en av de mest sällsynta växterna i Sverige. Utbredningen är uppdelad i ett nordligt och ett sydligt område. I det södra finns den idag bara kvar på knappt 20 platser. Vityxne i södra Sverige hör hemma i kulturlandskapet. Alla kända lokaler utgörs av välhävdade slåtterängar och betesmarker som aldrig gödslats.

 

Åtgärdsprogrammet för vityxne, naturvardsverket.se, Länk till annan webbplats. rapport från Naturvårdsverket. Åtgärdsprogrammet är förlängt.


Vityxne. Foto Lars Sjögren

Åtgärder i länet

Länsstyrelsen arbetar med att få skötseln så bra som möjligt för vityxnen på de platser där den finns kvar. Att markägare och brukare fortsätter sköta de områden där vityxne växer med slåtter, bete, röjning, bränning med mera är en förutsättning för att arten ska leva vidare och kunna öka. Att Länsstyrelserna har återkommande kontakter med dem som sköter lokalerna är också viktigt för att vi ska förstå hur skötseln fungerar och för att diskutera skötselinsatser kommande säsonger.

Vityxnen har visat sig behöva en hård traditionell skötsel. På de lokaler där man har rivit mossa noggrant, bränt, haft slåtter och ordentligt med efterbete har antalet vityxnen ökat.

Rapportera fynd av vityxne

Alla fynd av vityxne bör rapporteras till Artportalen. Är du osäker på artbestämningen för vityxne kan du höra av dig till oss för att få hjälp.

Kontakt

Lars Sjögren, 010-224 47 22

Ålgräs förser naturen och människan med flera viktiga ekosystemfunktioner och tjänster. De bildar täta bestånd (ängar) på grunda mjukbottnar i både Västerhavet och i egentliga Östersjön. Ålgräsängarna fungerar som viktiga uppväxtmiljöer för många olika fiskar och kräftdjur, bland annat för torskfiskar, havsöring och ål. De bidrar också till att minska övergödningen och minska växthuseffekten, genom att ta upp och lagra näringsämnen och kol. Ålgräsängar är hotade ekosystem vars utbredning minskat dramatiskt över norra halvklotet under de senaste 100 åren. I Sverige har bland annat övergödning, överfiske och exploatering av grunda havsbottnar bidragit till minskningen av ålgräs.

Ålgräsäng. Foto: Beatrice Alenius.

Ålgräsäng. Foto: Beatrice Alenius.

Status i länet

En jämförelse, som Göteborg universitet gjort, av inventeringar från 1980-talet med 2020-talet visar att cirka 40% ålgräs försvunnit. Analysen visar att den största förlusten skedde mellan 1980-talet och 2000-talet, totalt 44%. Situationen verkar därefter ha stabiliserats om man ser till hela länet. I vissa områden, som mellersta delarna av Bohuslän från Gullmarsfjordsområdet och norrut till Havstenssund, har ålgräset ökat i utbredning. Tyvärr finns det områden där situationen för ålgräset tvärtom försämrats, trots åtgärder för att minska övergödning och exploateringen av grunda havsbottnar.

De största förlusterna har skett från Nordre Älvs estuarium och norrut på fastlandssidan i Sälöfjord, Älgöfjord, Hakefjord och upp till områdena runt Stenungsund (50-99% förlust). Omfattande förluster har också skett runt Råssö-Resöfjorden och Tjärnöarkipelagen (50-75% förlust) samt på delar av Sydkoster (60% förlust). Det finns ett stort behov av åtgärder för att stoppa de pågående förlusterna och göra det möjligt för ålgräsängarna att återhämta sig.

Åtgärder i länet

Länsstyrelsen arbetar med åtgärdsprogrammet för ålgräsängar. Som en del i arbetet har Länsstyrelsen restaurerat ålgräsängar, i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet. Att restaurera ålgräsängar är både svårt och dyrt. Dels är det svårt att hitta områden som lämpar sig för restaurering utan stödåtgärder, såsom att först täcka botten med sand, och dels lyckas det inte alltid trots att förutsättningarna ser ut att finnas. Därför är den viktigaste åtgärden för att bevara ålgräset att skydda de befintliga ängarna. Länsstyrelsen arbetar därför aktivt med bildande och skötsel av områdesskydd. Restaurering kan dock vara nödvändig i områden där ålgräset håller på att försvinna, så att den negativa trenden stoppas i ett område.

Planterade ålgrässkott.
Foto: Eduardo Infantes. 

Planterade ålgrässkott. Foto: Eduardo Infantes.

Kontakt

Beatrice Alenius
beatrice.alenius@lansstyrelsen.se

Hjälp till att rapportera arter

Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges djur, växter och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!

Artportalen, SLU Länk till annan webbplats.

I vårt nyhetsbrev kan du läsa om de åtgärder som har genomförts under året under åtgärdsprogrammet för hotade arter i länet.

Nyhetsbrev: Åtgärdsprogram för hotade arter 2023 Länk till annan webbplats.

Fridlysta arter

Det är regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet.

På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om fridlysning, och listor över alla fridlysta arter.

Fridlysta arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Fladdermöss (N)

Barbastell
Brandts fladdermus
Dammfladdermus
Dvärgfladdermus
Fransfladdermus
Gråskimlig fladdermus
Leislers fladdermus
Långörad fladdermus
Mustaschfladdermus
Nordisk fladdermus
Pipistrell
Stor fladdermus
Sydfladdermus
Trollfladdermus Vattenfladdermus

Övriga däggdjur

Buskmus (N)
Hasselmus(N)
Brunbjörn (enstaka nedvandrade djur) (N)
Utter (N)
Lodjur (N)
Tumlare (N)

Reptiler

Hasselsnok (N)
Snok
Huggorm
Kopparödla
Sandödla (N)
Skogsödla

Groddjur

Större vattensalamander (N)
Mindre vattensalamander
Vanlig groda
Åkergroda (N)
Vanlig padda
Strandpadda (N)

Fiskar

Nordsjösik (N)

Leddjur

Bred gulbrämad dykare (N)
Bred paljettdykare (N)
Ekoxe
Hårig dolkstekel
Läderbagge (N)
Brun gräsfjäril (N)
Svartfläckig blåvinge (N)
Grön mosaiktrollslända (N)
Pudrad kärrtrollslända (N)
Bred kärrtrollslända (N)
Citronfläckad kärrtrollslända (N)

Kärlväxter

Orkidéer (samtliga arter i familjerna Orchidaceae och Cypripediaceae)
Backsippa
Blåsippa (förutom i vissa kommuner)
Bohusmarrisp
Bohusranunkel
Buskvicker
Bågstarr
Cypresslummer
Drakblomma
Dvärgjohannesört
Fjädergräs
Fjällskära
Flockarun
Fältgentiana
Gaffelglim
Gatmålla
Glansbräken
Glimmerört
Grenigt kungsljus
Gullviva
Gulsippa
Humlesuga
Idegran
Kalvnos
Kamomillkulla
Kattmynta
Klockgentiana
Klotullört
Knölnate
Knölvial
Krusbräken
Krypfloka
Kung Karls spira
Kustarun/topparun
Kustgentiana
Lummerväxter (matt-, rev- och lopplummer)
Marrisp
Martorn
Mistel
Mosippa
Murgröna
Näckrosor med röda eller rödlätta blommor (fridlyst i Tiveds socknar)
Näckrosor med vita blommor (Tiveds socken)
Ostronört
Parksmörblomma
Portlakmålla
Praktbrunört
Puktörne
Revsvalting
Rosenlök
Rosenrot
Rutlåsbräken
Safsa
Sandmålla
Skogsklocka
Smalbladig lungört
Smörboll
Spetsnate
Stor ögontröst
Strandbräsma
Styvnate
Sumpgentiana
Tibast
Tistelsnyltrot
Vårvial
Västkustros
Ängsgentiana
Ängssilja
Ängsskära
Ärtvicker
Ölandskungsljus

Mossor

Grön sköldmossa
Hårklomossa
Käppkrokmossa
Skirmossa

Lavar

Getlav
Långskägg
Stiftärrlav
Varglav
Ärrlav

Svampar

Bombmurkla
Igelkottaggsvamp
Saffransticka

Tillträdesförbud för skydd av djur och växter

Tillträdesförbud används för att skydda djur- eller växtarter i ett avgränsat område under en viss tid på året. Detta innebär oftast att allmänheten inte får gå in i området under den här perioden. Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med tillträdesförbud.

Det finns 380 områden för tillträdesförbud för skydd av djur och växter i Västra Götaland. De flesta ligger längs Bohuskusten och i Vänern. I de allra flesta fallen är det miljöer som är viktiga för fåglar eller sälar som skyddas. Det finns även två fiskskyddsområden i länet. 

Titta i kartan var områden för tillträdesförbud finns i länet Länk till annan webbplats.

Se vad som gäller för ett specifikt område (pdf-fil) Pdf, 127.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Fågel- och sälskyddsområden på Västkusten (pdf-fil) Pdf, 3 MB.

Kontakt

Helena Bager, telefon 010-224 46 74

Bohuskusten
Maria Kilnäs, telefon 010-224 47 21

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Följ oss