Vattenläget i länet

Här samlar vi information samt vanliga frågor och svar om vattenläget i länet. Du hittar mer information om nuläget för landets grundvatten och ytvatten på SMHI:s vattenwebb

Efter den torra våren och sommaren har augusti och september bjudit på mer normala regnmängder. Detta har inneburit stabilare nivåer i sjöar och grundvatten. Vattendragen, särskilt de mindre, fylls snabbt på när det regnar, men återgår sedan lika snabbt till låga nivåer om inte regnet håller i sig.

Förbud mot att ta vatten från vattendragen kvarstår till dess att vi ser en mer stabil förbättring. Information kommer då att publiceras här.

 

Kommunalt vatten

Många av länets kommuner gick ut med bevattningsförbud under sommaren och på många håll är nivåerna fortsatt låga, varför bevattningsförbuden kvarstår. Ett normalår börjar nivåer i stora vattentäkter inte stiga förrän i november. Mer information om läget hittar du hos respektive kommun.

Egen brunn

Privata brunnar finns inte sällan i små grundvattenmagasin och kan då fyllas på snabbare än de stora vattentäkterna. Beroende på hur mycket det har regnat ser situationen väldigt olika ut i olika delar av länet.

Vatten från vattendrag

Läget i vattendragen under september har präglats av låga nivåer i Skaraborg och snabbt varierande nivåer i övriga delar av länet. Vid de lägre flödena kvarstår risk för skada om man tar ut vatten.

Länsstyrelsens tillsyn över vattnet

Länsstyrelsen utövar tillsyn över vattenuttag ur sjöar och vattendrag, såväl som från grundvattnet. Inom ramen för miljöbalken kan Länsstyrelsen kontrollera, ställa krav på eller förbjuda uttag av vatten.

Frågor och svar om vattenläget

Ja, vi behöver fortfarande spara på vattnet. Det har inte bara varit ont om regn under sommaren utan även höga temperaturer som har gjort att mycket vatten har avdunstat. Under första delen av sommaren ökade hushållens vattenförbrukning på grund av värmen. Allt detta tillsammans gör att nivåerna är låga i såväl sjöar och vattendrag som i kommunala vattentäkter. För att komma ikapp det underskott som har byggts upp så krävs det fortfarande mycket regn och en minskad vattenanvändning.

Det beror på många olika saker. Det spelar så klart roll hur intensivt regnet är, men det finns också annat som påverkar och som skiljer mellan olika platser och tidpunkter:

  • Ju varmare temperatur desto större avdunstning blir det
  • Ju mer växter desto mer vatten avdunstar via växterna.
  • Ju större vattendraget, sjön eller grundvattenmagasinet är desto längre tid tar det att fylla
  • Ju större område som rinner till vattendraget, sjön eller grundvattenmagasinet desto längre tid tar det innan regnvattnet når fram

Det tar ofta längre tid än man tror innan alla olika typer av vatten har fyllts på till normala nivåer. Innan grundvattnet är påfyllt så kommer flödena i vattendragen snabbt att minska igen så snart det slutar regna.

Enligt miljöbalken är det inte tillåtet att pumpa upp vatten ur sjöar, vattendrag och grundvatten när vattentillgången är begränsad och det finns risk för skada på naturmiljön. Efter den torra och varma sommaren är de stora vattentillgångarna i sjöar och grundvatten fortfarande låga. Även om vattendragen får höga flöden i samband med att det regnar så återgår de snabbt till väldigt låga flöden så snart regnet upphör och då finns risk för skada på djur och växter om någon tar ut en del av flödet.

Förbudet riktar sig inte mot uttag av grundvatten eller bevattningsdammar som inte står i kontakt med sjöar eller vattendrag.

Undantag från förbudet:

  • Den som har tillstånd från domstol. Då står det i tillståndet vad som gäller
  • Den som får ett godkännande efter att ha anmält sitt uttag till Länsstyrelsen specifikt för den situation som nu råder
  • Enskild familjs dricksvatten och husbehov
  • Jordbruks husbehovsförbrukning där huvudregeln är att dricksvatten till djuren ingår
  • I Göta älv, Vänern och Vättern

Förbudet riktar sig inte mot uttag av grundvatten eller bevattningsdammar.

När det gäller vatten från kommunalt ledningsnät är det respektive kommun som bestämmer vad som gäller. Frågor om bevattning från kommunala vattentäkter hanteras av respektive kommun.

Det varierar från plats till plats om det fortfarande finns risk för sinande brunnar, så om man inte vet vilka nivåer som är i den egna brunnen bör man vara sparsam med vattnet.

Om du har kommunalt vatten så var uppmärksam på vilken information din kommun har gått ut med. Många kommuner har fortfarande bevattningsförbud eller rekommendationer om att spara. Stora vattentäkter tar särskilt lång tid att återställas till normalt, så ännu är det risk för vattenbrist på många håll.

Vissa industrier använder vatten från vattendrag som de sedan släpper tillbaka efter att de har använt och renat vattnet. Om flödet i vattendraget inte påverkas alls, eller bara väldigt lite, så omfattas inte detta av förbudet. Om det inte är uppenbart att det inte blir någon skada så krävs ändå tillstånd för vattenuttaget.

Det är bara Göta älv som säkert kan sägas vara ett stort vattendrag. Alla länets övriga vattendrag får i detta sammanhang ses som små eller medelstora.

I sjöar är situationen mer varierande än i vattendragen, därför kan vi inte säga att det generellt är förbjudet med bevattning från sjöar. Dock gäller även i sjöar att det krävs tillstånd för att pumpa upp vatten om det finns en risk att vattenmiljön tar skada. Är man osäker på den bedömningen så ska man söka tillstånd eller göra en anmälan om vattenverksamhet. (Se ”Hur göra jag för att få tillstånd?")

Tillstånd för vattenuttag söks hos Mark- och miljödomstolen. Processen kring tillstånd tar i normala fall minst några månader.

I stället för att söka tillstånd kan du anmäla ditt uttag till Länsstyrelsen om uttaget är:

  • För vattendrag, högst 600 m3/d och högst 100 000 m3/år
  • För sjö, högst 1000 m3/d och högst 200 000 m3/år

Den som gör en anmälan får sin situation bedömd specifikt. Om behovet av vattnet är stort och risken för skada liten kan Länsstyrelsen tillåta ett uttag även i den pressade situation som vi nu ser. Länsstyrelsen prioriterar dessa ärenden för att den som är i brådskande behov ska kunna få ett snabbt besked.

Det tillkommer en handläggningsavgift på anmälan på 1 350 kr.

Mer information om anmälan av vattenverksamhet

Om du gör en anmälan om vattenverksamhet så väger Länsstyrelsen behovet av vattnet mot risken för skada på vattenmiljön. Nyttan med ett uttag måste överstiga skadan för att det ska bli godkänt.

Ju större verksamhetens behov av vattnet är och ju större samhällsnytta verksamheten har, desto större är möjligheten att få uttaget godkänt. Även om behovet att vattnet är stort så är det osannolikt att få ett godkännande om uttaget innebär mer än en liten skada på vattenmiljön.

Verksamhetens behov och samhällsnyttan kommer att vara styrande i Länsstyrelsens prioritering av vem som får svar först.

Om det finns någon person eller verksamhet som påverkas negativt av uttaget, till exempel:

  • om någon redan har en rättighet till att ta vatten
  • om det finns ett kraftverk nedströms

Då behövs godkännande från den som berörs. Om detta inte finns med i anmälan så kan behandlingen hos Länsstyrelsen dra ut på tiden. Om den som berörs motsätter sig uttaget så kan Länsstyrelsen inte ge något godkännande (det kan endast domstol göra).

Grundvatten är det vatten som finns i hålrum i jorden eller berggrunden. Vatten finns normalt på alla nivåer i jorden och i berggrunden. Det mesta av vattnet i sjöar och vattendrag kommer från grundvatten.

Källa: Sveriges geologiska undersökning 

Fördelen med att ha ett tillstånd är att det ger dig rätt att ta vatten inom de ramar som tillståndet sätter. Då vet du vad som gäller och blir inte tvungen att sluta ta vatten när Länsstyrelsen går ut med generellt förbud.

Misstänker du otillåtna uttag eller överträdelser av regleringsvillkor eller andra bestämmelser kan du rapportera (anmäla) detta till länsstyrelsen. Förutom dina egna kontaktuppgifter (du kan vara anonym, använd då inte e-post som innehåller ditt namn) bör anmälan innehålla följande uppgifter:

  • Vad är problemet (gärna foton)?
  • Vem orsakar det (namn, adress och kontaktuppgifter)?
  • Var sker det (om möjligt ange fastighetsbeteckning)?
  • Vilka konsekvenser kan det få?

Kontakt

Länsstyrelsen Västra Götalands län