Vattenläget i länet

Här samlar vi information samt vanliga frågor och svar om vattenläget i länet. Du hittar mer information om nuläget för landets grundvatten och ytvatten på SMHI:s vattenwebb

Våren och sommaren har hittills bjudit på soligt och torrt väder. Detta gör att vi nu ser problem för växter och djur i små och medelstora vattendrag. Därför har Länsstyrelsen gått ut med att bevattning inte får ske med vatten från dessa vattendrag.

Vi måste spara på vårt vatten, nyhet 2018-07-05

Dricksvattenbrunnar i små grundvattenmagasin drabbas tidigt av torka och kan sina. Även i medelstora grundvattenmagasin kan problem uppstå om det torra vädret fortsätter, särskilt där det finns större vattenuttag som en kommunal vattentäkt.

Kommunalt vatten

Många av länets kommuner har gått ut med bevattningsförbud för att vattnet ska räcka hela sommaren. Mer information om läget hittar du hos respektive kommun.

Egen brunn

Om man har egen brunn är det en god idé att vara sparsam med vattnet. Privata brunnar finns inte sällan i små grundvattenmagasin och kan därför drabbas tidigare än det kommunala vattnet. Den som har egen brunn har själv ansvaret för att vattnet räcker till.

Bevattning från vattendrag

I de flesta av länets små och medelstora vattendrag är vattenflödena så låga att en ytterligare minskning innebär risk för skada. I detta läge är det inte tillåtet att ta vatten för bevattning från ett vattendrag utan tillstånd.

Länsstyrelsen tillsynar vattnet

Länsstyrelsen utövar tillsyn över vattenuttag ur sjöar och vattendrag, såväl som från grundvattnet. Inom ramen för miljöbalken kan Länsstyrelsen kontrollera, ställa krav på eller förbjuda uttag av vatten.

Enligt miljöbalken är det inte tillåtet att pumpa upp vatten när vattentillgången är begränsad och det finns risk för skada på naturmiljön. Nu är flödena så låga i små och medelstora vattendrag att det finns risk för skada och därför får du inte ta vatten utan tillstånd. Även många sjöar har så låga nivåer att det finns risk för skada.

Den som tar vatten utan tillstånd kan bli åtalsanmäld.

Undantag från förbudet:

  • Den som har tillstånd från domstol. Då står det i tillståndet vad som gäller.
  • Den som får ett godkännande efter att ha anmält sitt uttag till Länsstyrelsen specifikt för den situation som nu råder.
  • Enskild familjs dricksvatten och husbehov.
  • Jordbruks husbehovsförbrukning där huvudregeln är att dricksvatten till djuren ingår.
  • I Göta älv, Vänern och Vättern.

När det gäller vatten från kommunalt ledningsnät är det respektive kommun som bestämmer vad som gäller. Frågor om bevattning från kommunala vattentäkter hanteras av respektive kommun.

Förbudet riktar sig inte mot uttag av grundvatten eller bevattningsdammar som inte står i kontakt med sjöar eller vattendrag. Även dessa uttag kräver tillstånd om det inte är uppenbart att de inte orsakar skada, men där ser vi inte samma genomgående risk så där kan vi inte säga att dessa generellt är förbjudna.

Du får ta vatten för hushållets grundläggande behov som dricksvatten till människor och husdjur, hygien, tvätt och rengöring. För det egna hushållet är det även tillåtet att vattna i grönsakslandet och rabatterna med vattenkanna.

I det torra läget som vi har den här sommaren så behövs vårt vatten för matproduktion och dricksvatten för djur och människor.

  • Fyll inte poolen
  • Vattna inte gräsmattan
  • Använd inte vattenslangen eller högtryckstvätten

För att spara på vattnet kan du göra följande:

  • Innan du använder vatten, fundera över om det är nödvändigt just nu.
  • Vattna inte gräsmattan, den klarar torka.
  • Samla regnvatten för trädgårdsbevattning.
  • Bada inte i badkar och fyll inte poolen.
  • Ta korta duschar och stäng av vattnet när du tvålar in dig.
  • Byt till snålspolande duschmunstycken, kranar och toalettstolar.
  • Stäng kranen när du borstar tänderna.
  • Diska inte under rinnande vatten.
  • Skrapa av fett och matrester innan du diskar.
  • Diska och tvätta med fulla maskiner. Använd eco-program.
  • Ha vatten i kylskåpet så behöver du inte spola fram kallt vatten när du ska dricka.
  • Tvätta bara bilen hos en biltvätt där smutsigt vattnet samlas upp, renas och återanvänds.

Det är bara Göta älv som säkert kan sägas vara ett stort vattendrag. Alla länets övriga vattendrag får i detta sammanhang ses som små eller medelstora.

Djur- och växtlivet påverkas negativt snabbt när vattenflödena minskar och temperaturen är hög. Uttag för exempelvis bevattning sänker vattenflödet ytterligare och ökar risken för att djur och växter dör.

Vattenlevande insekter som dagsländor och bäcksländor tar skada vid onaturligt låga vattennivåer. Fiskarna, som gärna äter sländor, far illa och det lilla vatten som finns riskerar att bli för varmt med för låg syrehalt för att djuren ska överleva.

Många djur, exempelvis flodpärlmusslan, är beroende av ett fritt rinnande vatten. Det finns i vissa fall risk att det uppstår skador på växt och djurliv som tar mycket lång tid för naturen att återhämta sig ifrån.

I sjöar är situationen mer varierande än i vattendragen, därför kan vi inte säga att det generellt är förbjudet med bevattning från sjöar. Dock gäller även i sjöar att det krävs tillstånd för att pumpa upp vatten om det finns en risk att vattenmiljön tar skada.

Tillstånd för vattenuttag söks hos Mark- och miljödomstolen. Processen kring tillstånd tar i normala fall minst några månader.

I stället för att söka tillstånd kan du anmäla ditt uttag till Länsstyrelsen om uttaget är:

  • För vattendrag, högst 600 m3/d och högst 100 000 m3/år
  • För sjö, högst 1000 m3/d och högst 200 000 m3/år

Den som gör en anmälan får sin situation bedömd specifikt. Om behovet av vattnet är stort och risken för skada liten kan Länsstyrelsen tillåta ett uttag även i den pressade situation som vi nu ser. Länsstyrelsen prioriterar dessa ärenden för att den som är i brådskande behov ska kunna få ett snabbt besked.

Det tillkommer en handläggningsavgift på anmälan på 1 350 kr.

Mer information om anmälan av vattenverksamhet

Om du gör en anmälan om vattenverksamhet så väger Länsstyrelsen behovet av vattnet mot risken för skada på vattenmiljön. Nyttan med ett uttag måste överstiga skadan för att det ska bli godkänt.

Ju större verksamhetens behov av vattnet är och ju större samhällsnytta verksamheten har, desto större är möjligheten att få uttaget godkänt. Även om behovet att vattnet är stort så är det osannolikt att få ett godkännande om uttaget innebär mer än en liten skada på vattenmiljön.

Verksamhetens behov och samhällsnyttan kommer att vara styrande i Länsstyrelsens prioritering av vem som får svar först.

Om det finns någon person eller verksamhet som påverkas negativt av uttaget, till exempel:

  • om någon redan har en rättighet till att ta vatten
  • om det finns ett kraftverk nedströms

Då behövs godkännande från den som berörs. Om detta inte finns med i anmälan så kan behandlingen hos Länsstyrelsen dra ut på tiden. Om den som berörs motsätter sig uttaget så kan Länsstyrelsen inte ge något godkännande (det kan endast domstol göra).

För att kunna ge ett snabbt besked är det viktigt att du ger oss komplett och tydlig information om vattenuttaget. Tänk särskilt på att tala om:

  • Platsen där vattnet tas:
    o karta eller koordinater i SWEREF 99 TM
    o fastighetsbeteckning
  • Nytagna foton från platsen där vattnet tas
  • Hur mycket vatten ni behöver och till vad
  • Vad konsekvensen blir om ni inte får ta vatten
  • Godkännande från fastighetsägare och andra som ha rättigheter till vattnet, till exempel nedströms liggande kraftverk.

Om du själv kan bedöma, skriv också:

  • Hur lågt vatten det är på platsen just nu och vilken effekt det får på nivåer och flöden om du tar vatten
  • Vilka naturvärden som finns i vattenmiljön på platsen.

Grundvatten är det vatten som finns i hålrum i jorden eller berggrunden. Vatten finns normalt på alla nivåer i jorden och i berggrunden. Det mesta av vattnet i sjöar och vattendrag kommer från grundvatten.

Källa: Sveriges geologiska undersökning 

Det beror på hur mycket vatten det finns i marken och vilken jordart det är. Om marken är uttorkad behövs stora nederbördsmängder för att grundvatten ska bildas. I mark som är blöt kan grundvatten bildas redan vid måttliga nederbördsmängder.

Tiden på året har stor betydelse för grundvattenbildningen. Under en sommarmånad brukar det mesta av nederbörden avdunsta eller tas upp av växtligheten. Det kan då behövas dubbelt så mycket nederbörd som normalt för att det ska bildas grundvatten. Under hösten brukar det räcka med normala nederbördsmängder.

Källa: Länsstyrelsen i Kalmar, Sveriges geologiska undersökning

Fördelen med att ha ett tillstånd är att det ger dig rätt att ta vatten inom de ramar som tillståndet sätter. Då vet du vad som gäller och blir inte tvungen att sluta ta vatten när Länsstyrelsen går ut med rekommendationer om att spara.

Att ta vatten från större vattenområde som Vänern, Vättern eller Göta älv orsakar troligtvis ingen skada eftersom det finns så mycket vatten där.

Vattenföringen anger hur stor volym vatten som passerar per tidsenhet. Den anges oftast i kubikmeter per sekund (m³/s). Den lägsta vattenföringen som mäts under ett år är det årets lågvattenföring.

Ett medelvärde av den lägsta vattenföring från ett större antal år kallas medellågvattenföring (MLQ) och är ett statistiskt mått. Den lägsta av alla årens lågvattenföring kallas lägsta lågvattenföring (LLQ).

Du hittar mer information om nuläget för landets grundvatten och ytvatten på SMHI:s vattenwebb.länk till annan webbplats

En uppmaning om att spara på vattnet är en rekommendation, men Länsstyrelsen kan göra tillsyn hos dem som inte följer rekommendationen. Vi kan åka ut på tillsyn om vi får in en anmälan eller på eget initiativ. Bevattning som skadar enskilda eller allmänna intressen kan leda till att vi lämnar in åtalsanmälan samt föreläggande eller förbud riktat direkt till den som tar vatten.

Misstänker du otillåtna uttag eller överträdelser av regleringsvillkor eller andra bestämmelser kan du rapportera (anmäla) detta till länsstyrelsen. Förutom dina egna kontaktuppgifter (du kan vara anonym, använd då inte e-post som innehåller ditt namn) bör anmälan innehålla följande uppgifter:

  • Vad är problemet (gärna foton)?
  • Vem orsakar det (namn, adress och kontaktuppgifter)?
  • Var sker det (om möjligt ange fastighetsbeteckning)?
  • Vilka konsekvenser kan det få?

Kontakt

Länsstyrelsen Västra Götalands län