Risk för skogsbrand i Västra Götalands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden

Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.

Nationella miljömål

Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Målet inom miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 nationella miljömål.

Ett av miljömålen är Giftfri miljö som har följande lydelse:

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av främmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Regeringen har fastställt sex preciseringar av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö:

  • Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar är inte skadlig för människor eller den biologiska mångfalden.

  • Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga.

  • Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning
  • Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig
  • Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön
  • Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört.

Om giftfri miljö på Sveriges miljömåls webbplats (sverigesmiljomal.se) Länk till annan webbplats.

Agenda 2030 - FN:s globala hållbarhetsmål

Agenda 2030 innehåller 17 globala mål för hållbar utveckling. Miljömålet Giftfri Miljö och arbetet med förorenade områden kopplar tydligt till flera av målen.

Globala målen - för hållbar utveckling (globalamalen.se) Länk till annan webbplats.

Bild illustrerar de 17 globala målen.

Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark.

Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla.

Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt.

Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall.

Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön.

Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder.

Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

Till 2030 bekämpa ökenspridning, återställa förstörd mark och jord, inklusive mark som drabbats av ökenspridning, torka och översvämningar, samt sträva efter att uppnå en värld utan nettoförstöring av mark.

Regionala mål

Västra Götalands regionala miljömål utgår från de nationella miljömålen och är en grundläggande utgångspunkt för miljöarbetet på regional och lokal nivå.

2014 tog Naturvårdsverket fram förslag på etappmål gällande efterbehandling av förorenade områden. Länsstyrelserna antog målen som regionala tilläggsmål 2015 och de är fortfarande aktuella idag. Regionala tilläggsmålen reviderades våren 2020. Arbetet med förorenade områden omfattas av följande Regionala tilläggsmål:

Alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa
eller miljön ska åtgärdas

  • År 2025 har användningen ökat av annan teknik än schaktning följt av
    deponering, utan föregående behandling av massorna.

  • År 2025 är minst 25 procent av områdena med mycket stor risk för
    människors hälsa eller miljön är åtgärdade.

  • År 2025 är minst 15 procent av områdena med stor risk för människors
    hälsa eller miljön är åtgärdade.

  • År 2050 har alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors
    hälsa eller miljön blivit åtgärdade.

Regionala mål Västra Götaland - publikation Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen har tillsammans med Skogsstyrelsen tagit fram ett åtgärdsprogram för Västra Götaland för att nå miljömålen. Syftet med åtgärdsprogrammet är att vägleda och stödja prioriteringar och att stimulera till en ökad samverkan i det lokala och regionala miljöarbetet.

Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland (hallbartvg.se) Länk till annan webbplats.

Strategi och prioriteringar

Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.

För att hantera alla de närmare 80 000 misstänkt förorenade områden som länsstyrelserna tillsammans har pekat ut i Sverige, och de cirka 9 600 som finns i Västra Götalands län, har Naturvårdsverket utvecklat en metod för att prioritera de mest angelägna objekten, metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-modellen:

  1. Registrering sker i den nationella databasen hos länsstyrelserna, EBH-stödet.
  2. Inventering enligt metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-modellen och en platsspecifik riskklassning. Klassningen görs utifrån vilken risk området kan utgöra för människors hälsa och/eller miljö. Riskklass 1 och 2 innebär mycket stor respektive stor risk och riskklass 3 och 4 innebär måttlig respektive liten risk. Områden med hög riskklass (1 och 2) bör undersökas mer noggrant genom markundersökningar och utredningar.
  3. Undersökningar och utredningar görs på de områden som prioriterats efter riskklassningen. Genom undersökningar och utredningar avgörs det om området behöver undersökas vidare eller om efterbehandlingsåtgärder behövs och i vilken omfattning. Provtagning kan behöva ske i jord, grundvatten, ytvatten, sediment, inomhusluft, byggnadsmaterial med mera. Resultatet från analyserna, tillsammans med annan information om området, används sedan för att bedöma föroreningssituationen på platsen. Allt sammanställs i en rapport, där man också redovisar vilka risker som är förknippade med föroreningarna på området.
  4. Åtgärder Det finns många olika åtgärder att ta till för att efterbehandla ett förorenat område. Vanligast är med åtgärder som tar bort föroreningskällan, till exempel schaktning, men åtgärder kan även vara administrativa som att till exempel sätta upp stängsel eller skylt. Vilken åtgärd som är lämpligast bedöms från fall till fall och valet av åtgärd är beroende av vilken typ av förorening det rör sig om. Det kan ta lång tid från det att ett förorenat område upptäcks till att platsen blir sanerad.

Åtgärdsportalen beskriver tillgängliga åtgärdsmetoder för efterbehandling av förorenade områden.

Åtgärdsportalens webbplats (atgardsportalen.se) Länk till annan webbplats.

Strategi för sediment

Sediment är en viktig del i det akvatiska ekosystemet eftersom de utgör habitat för bottenlevande växter och djur. Föroreningar som ansamlats i sediment är ett hot mot vattenmiljön och de organismer som lever där och kan även sprida sig vidare i näringskedjan till fiskätande djur och människor.

Om förorenade sediment, Rena sediment Länk till annan webbplats.

Under senare år har förorenade sediment uppmärksammats bland annat genom regeringsuppdraget om förorenade sediment, kallat RUFS. Naturvårdsverket har tillsammans med Sveriges geologiska undersökning, Sveriges geotekniska institut, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna fått i uppdrag av regeringen att förbättra kunskapen om förorenade sediment i sjöar, vattendrag och kustområden.

Sedan 2023 sker arbetet med regeringsuppdraget (RUFS) genom samverkansforumet SESAM som står för Sedimentsamverkan mellan myndigheter.

RUFS, Rena sediment Länk till annan webbplats.

SESAM – Sedimentsamverkan mellan myndigheter, Rena sediment Länk till annan webbplats.

Inventering av förorenade sediment pågår

Länsstyrelsen har påbörjat arbetet med att identifiera områden där förorenade sediment kan finnas. Vi inventerar både Länsstyrelsens och kommunernas tillsynsobjekt. Inventeringen görs enligt Naturvårdsverkets metod:

Inventering av förorenade sediment, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Under 2024 kommer 40 sedimentområden att väljas ut för verifierande provtagning. Provtagningsresultatet blir grunden för riskklassning av sedimentobjekt i Länsstyrelsens databas över potentiellt och konstaterat förorenade områden. Det så kallade EBH-stödet.

Förorenade sediment i vattenverksamhet

För dig som ska utföra åtgärder i vatten är det viktigt att ha kunskap om det finns förorenade sediment för att inte orsaka föroreningsspridning. Inför planerad vattenverksamhet, exempelvis muddring, anläggning av bryggor, kajer och liknande, kan provtagning av sediment behöva göras. I Länsstyrelsens karta över förorenade områden, kallad EBH-kartan, finns information om områden med risk för föroreningar. I vattendatabasen VISS finns information om status i vattenförekomster.

Vattenverksamhet

EBH-kartan, länsstyrelsernas geodataportal Länk till annan webbplats.

Välkommen till VISS, Vatteninformationssystem Sverige Länk till annan webbplats.

Nationell plan för miljöanpassad vattenkraft

Inför åtgärder inom den nationella planen för miljöanpassad vattenkraft (NAP) är det viktigt att ha kunskap om förorenade sediment. Kraftverk kan ligga nedströms och i anslutning till föroreningskällor som kan ha medfört föroreningar i sediment.

Inför åtgärder vid kraftverken behöver man utreda om det finns risk för föroreningar så att rätt skyddsåtgärder utförs. Risk för föroreningar i mark och sediment är en del i processen med omprövning av kraftverken.

Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraftverk Länk till annan webbplats.

Strategi för PFAS-förorenade områden

PFAS är hälso- och miljöfarligt i mycket låga halter och bryts inte ner i miljön. I många dricksvattentäkter, både yt- och grundvatten, hittas PFAS vilket kan medföra att råvattnet måste renas. Det är därför högt prioriterat att utreda och åtgärda områden som är förorenade av PFAS för att minska spridningen.

PFAS i miljön kommer i första hand från användningen av brandsläckningsskum. Förutom räddningstjänsternas brandövningsplatser finns det brandövningsplatser på flygflottiljer, flygplatser, större kemiindustrier och raffinaderier. Vid petrokemisk industri finns ofta fasta installationer med släckskum. Avfallsanläggningar, inklusive deponier, och avloppsreningsverk är också källor till PFAS.

Länsstyrelsen prioriterar att PFAS ska utredas och åtgärdas vid dessa verksamheter.

Försvarsinspektören för hälsa- och miljö (FIHM) är tillsynsmyndighet för Försvarsmaktens förorenade områden. Inom länet läcker det PFAS från Såtenäs flygflottilj och Karlsborgs flygplats till dricksvattentäkterna Vänern respektive Vättern. Det gör att dessa områden är prioriterade för utredningar och åtgärder. Länsstyrelsen driver på frågan som prövningsmyndighet och remissinstans.

Länsstyrelsens samlade information om PFAS:

PFAS

PFAS på Kemikalieinspektionens webbplats Länk till annan webbplats.

Tillsyn

Via tillsyn ska Länsstyrelsen se till att misstänkta eller konstaterade förorenade områden undersöks och vid behov åtgärdas.

Tillsynsarbetet omfattar både verksamheter i drift och nedlagda verksamheter där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Vid dessa ska Länsstyrelsen hantera frågor gällande förorenade områden vid till exempel:

  • Nedläggningar av verksamheter
  • Utökning av befintliga verksamheter
  • Anmälningar om saneringsåtgärder i samband med exploatering eller andra schaktningar
  • Upprättande av statusrapporter för IED-anläggningar.

Länsstyrelsen ska prioritera arbetet utifrån de regionala prioriteringsgrunderna och enligt Naturvårdsverkets plan för avhjälpande av föroreningsskador.

Nationell plan för avhjälpande av föroreningsskador (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

  • Vägleda kommunerna vid enskilda frågeställningar.
  • Anordna utbildningar för kommunhandläggare inom förorenade områden.
  • Tydliggöra vilka objekt kommunerna har tillsynsansvar över och överlämna befintlig information om aktuella objekt.
  • Tillsynsvägledning kring handlingsplan för förorenade områden
  • Arbeta för att den webbaserade samarbetsytan Tillsynsportalen Väst används i större utsträckning för att skapa ett tätare samarbete mellan kommunerna såväl som mellan kommunerna och länsstyrelsen.

  • Öka andelen privatfinansierade åtgärder både vid nedlagda och pågående verksamheter.
  • Bedriva tillsyn på pågående verksamheter i Riskklass 1 och 2 där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet.
  • Verka för att pågående verksamheter vid behov tar fram en handlingsplan för förorenade områden.
  • Bedriva tillsyn på nedlagda och pågående verksamheter enligt de regionala prioriteringsgrunderna.
  • Följa kunskapsutvecklingen och driva på tillsyn och åtgärder inom PFAS-förorenade områden.

Naturvårdsverkets har tagit fram övergripande nationella mål för Länsstyrelsens operativa tillsyn och tillsynsvägledning:

  • Länsstyrelsen ska genom tillsynen bidra till att ansvaret för prioriterade föroreningsskador utreds och att föroreningsskador med ansvarig part avhjälps i enlighet med gällande delmål för giftfri miljö.
  • Länsstyrelsen ska erbjuda tillsynsvägledning till kommunerna i den utsträckning och omfattning att dessa ges förutsättningar för att kunna bedriva tillsyn avseende föroreningsskador.

Prioriteringsgrunder i Västra Götalands län

För att hantera de misstänkta eller konstaterat förorenade områden som finns i Västra Götaland behöver Länsstyrelsen prioritera vilka objekt som är viktigast att arbeta med. Exempel på prioriteringsgrunder är vad för typ av förorening, om det finns hälsorisker vid objektet och hur stor spridningsrisken av föroreningen bedöms vara.

Länsstyrelsen följer den modell som Naturvårdsverket har utvecklat för att prioritera objekten: MIFO-modellen (metod för inventering av förorenade områden). På de platser där det förekommit verksamheter som man vet kan orsaka föroreningar görs en riskklassning. Länsstyrelsen prioriterar att arbeta med områden som har hög riskklass (1 och 2), vilka undersöks mer noggrant genom miljötekniska markundersökningar. Platser där riskerna bedöms som måttliga eller låga (klass 3 och 4) prioriteras normalt inte för vidare undersökningar eller åtgärder. Om området exploateras, eller om markanvändningen ändras, kan det dock bli aktuellt med undersökningar. I länet finns ca 220 objekt i riskklass 1 och 1540 objekt i riskklass 2.

Klimatförändringarna ökar risken för allvarliga naturolyckor såsom översvämningar, skred eller ras. Länsstyrelsen arbetar med klimatanpassning och målet är att genom tillsyn minska risken för allvarliga naturolyckor som påverkar förorenade områden. Genom en GIS-analys har områden som kan ha hög sårbarhet för allvarliga naturolyckor identifierats. Länsstyrelsen prioriterar tillsyn och tillsynsvägledning vid dessa objekt så att de blir utredda och åtgärdade. I Västra Götaland är skred den mest förekommande risken, främst på grund av topografin och många områden med lerjordar.

Identifiering av förorenade områden med sårbarhet för naturolyckor (pdf-fil) Pdf, 1.9 MB.

Eftersom många förorenade områden påverkar vattenkvaliteten i grund- eller ytvatten så utgör saneringsåtgärder vid sådana områden en viktig del i arbetet med att uppnå god vattenstatus. Detta är en viktig prioriteringsgrund när vi väljer vilka områden som bör undersökas och åtgärdas först.

Prioriteringslista

Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.

Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.

De högst prioriterade och rangordnade objekten enligt prioriteringslistan

Objektets namn enligt EBH-stödet

ID-nummer

Kommun

Bransch

1. Viskan (Djupasjön, Guttasjön, Rydboholmsdammarna)

161325

BoråsSediment BKL 1

2. Älvängens västra industriområde, Wicanders

155932

AleVerkstadsindustri - med halogenerade lösningsmedel

3. Älvängens västra industriområde, WMB/Gullfiber

195931

AleÖvrigt BKL 1

4. Älvängens västra industriområde, Carlmarks

155944

Ale

Textilindustri

5. Bassholmen

195294

UddevallaVarv med halogerande lösningsmedel/giftiga båtbottenfärger

6. Otterbäcksviken

156658

Gullspång

Sediment BKL 1

7. F.d. Impregneringsanläggning i Otterbäcken

156604

Gullspång

Träimpregnering

8. EKA Chemicals AB (numera Nouryon Pulp and Performance Chemicals AB)

156016

Ale

Kloralkali

9. Försvaret Såtenäs Flygflottilj

162583

Lidköping

Brandövningsplats

10. FFK Karlsborg

156567

Karlsborg

Brandövningsplats

11. Landvetter Flygplats

154758

Härryda

Flygplats

12. F.d. kemtvätt i Skäggered

192824

Mölndal

Kemtvätt - med lösningsmedel

13. Gullspångs Elektrokemiska AB (GEA)

156602

Gullspång

Ferrolegering

14. Köpmannebro/televerket (Långön)

156959

Mellerud

Träimpregnering

15. INOVYN Sverige AB (f.d. INEOS Sverige AB)

154947

Stenungsund

Kloralkali

16. Damen/Cityverket/Götaverken sediment

192925

Göteborg

Sediment BKL 1

17. AlmedahlsAB i Dalsjöfors, sedimentationsdamm

196566

Borås

Textilindustri

18. Karlsborgs kemiska tvätt, Eken

156504

Karlsborg

Kemtvätt - med lösningsmedel

 

19. Örby Sågverk

157260

Mark

Sågverk med doppning

20. SJ's Impregnering Limmared

156675

Tranemo

Träimpregnering

21. Rydals gasverk. F.d. Rydahls Garn AB, f. d. Rydahls Manufaktur AB

157335

Mark

Gasverk

22. SJ Kråkviken

156827

Bengtsfors

Träimpregnering

23. Fengersfors- Knarrbyn

162034

Åmål

Massa och pappersindustri

24. Preem Raff. Lysekil

160207

Lysekil

Oljeraffinaderi

25. ST1 Raffinaderi (f.d. Shell)

158303

Göteborg

Oljeraffinaderi

26. Preem AB

158302

Göteborg

Oljeraffinaderi

27. Nynäs AB

158304

Göteborg

Oljeraffinaderi

28. Perstorp Oxo AB, f.d. Neste Oxo AB (Stenungsund)

154962

Stenungsund

Övrig organisk kemisk industri

29. Oljedepå Dalanäs

159563

Göteborg

Oljedepå

30. Grustaget - SOAB:s lager

159764

Mölndal

Övrig organisk kemisk industri

31. Välen sediment

191741

Göteborg

Sediment BKL 1

32. Hjo Mekaniska verkstad - äldre plats

163057

Hjo

Verkstadsindustri - med halogenerade lösningsmedel

33. Tudors gamla avfallsupplag

155937

Ale

Industrideponi

Uppdaterad 2023-10-09. Prioriteringslistan uppdateras årligen.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss