Risk för gräsbrand i Västra Götalands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Förutsättningar för arbetet med förorenade områden

Arbetet med förorenade områden anpassas efter regionala förutsättningar. Flera faktorer påverkar förutsättningarna som till exempel geologi, befolkningstäthet och industrihistoria. Även organisatoriska faktorer som till exempel tillgängliga resurser och samordning av arbetet påverkar.

Vem bär ansvaret för det förorenade området?

Grundtanken i miljöbalken är att den som orsakat skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess att skadan upphört. Den som har bedrivit den verksamhet eller vidtagit den åtgärd som orsakat föroreningen är skyldig att betala efterbehandlingen i syfte att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. Ansvarsfrågan följer därmed principen om att Förorenaren betalar. Om ingen ansvarig verksamhetsutövare finns kan fastighetsägaren ha ett ansvar för föroreningen. Förutsättningen för detta är att fastigheten förvärvats efter miljöbalkens ikraftträdande den 1 januari 1999, och att fastighetsägaren vid köpet känt till – eller borde ha känt till – att fastigheten var förorenad. Det kan vara svårt att fastställa ansvar och en juridisk utredning görs i varje enskilt fall.

Finns det ingen ansvarig kan undersökningar och åtgärder ske med hjälp av statliga bidrag.

Yttre förutsättningar

Till de yttre förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel geografiska förutsättningar som berggrund, jordmån, vattendrag och grundvattennivåer. Även demografi, exploatering och industristruktur räknas till de yttre förutsättningarna.

I Västra Götalands län ingår 49 kommuner, varav några samverkar genom kommunalförbund. Naturen i länet varierar stort: skärgård i Bohuslän, djupa skogar i Dalsland och slättområden i Västergötland. I hela länet finns ciraa 9 600 potentiellt förorenade områden. Av dessa 9 600 områden är många också konstaterat förorenade.

Geologiskt domineras Västra Götalands län av urberg som framförallt gnejs och granit med mycket hög ålder, men här finns även yngre, lagrade bergarter i platåer. Lerjordar dominerar i Bohusläns dalgångar samt på slätterna i Västergötland och Dalsland. I de större städerna dominerar fyllnadsmaterial med mycket varierande innehåll. I länet finns flera stora vattendrag och sjöar.

Sveriges Geologiska Undersökning - Geokartan (sgu.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Klimatförändringarna skyndar på behovet av åtgärder vid förorenade områden. Genom en mer klimatanpassad tillsyn av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden kan man minska risker för föroreningsspridning och allvarliga olyckor.

Rapport: Identifiering av förorenade områden och miljöfarlig verksamhet med sårbarhet för naturolyckor Länk till annan webbplats.

Industrihistoria

Västra Götalands län har en lång och omfattande industrihistoria som har satt sina spår i form av föroreningar. Utmed västkusten finns raffinaderier och petrokemiska industrier. Dalsland domineras av skogsindustri i form av massa/pappersbruk och sågverk. Idag är många nedlagda. I Sjuhäradsbygden har det funnits många textilindustrier med färgning och beredning. Verkstadsindustrin är omfattande och finns på många platser i länet. Den spänner från fordonstillverkare och stora numera nedlagda varv till små verkstadsindustrier. Därutöver finns många förorenade områden i form av till exempel uppställningsplatser för fritidsbåtar och nedlagda kemtvättar.

Flera brandövningsplatser är kraftigt förorenade av PFAS (högfluorerade ämnen) som kommer från brandskum. PFAS är föroreningar med mycket allvarliga miljöeffekter i låga halter. Andra verksamheter som också ger upphov till PFAS-föroreningar är textilindustrier, större kemiska industrier och deponier. Spridning av PFAS sker till vattentäkterna Vänern och Vättern.

Länet har, och har haft, ett omfattande och varierande näringsliv med mycket tung industri. I länet finns idag ungefär 900 tillståndspliktiga verksamheter enligt miljöbalkens bestämmelser.

Historiskt har industrier lokaliserats intill vattendrag för att få energi och vatten. Avfall har tidigare använts för att fylla ut och vinna mark från vattendraget. Dessutom ligger ofta de förorenade områdena nära vatten som är av intresse för dricksvattenuttag. Kombinationen med skredrisk eller risk för översvämningar, vilket finns utmed många vattendrag i länet, gör att en akut påverkan på dricksvattnet kan uppstå. Detta är särskilt påtagligt längs Göta Älv.

Göteborgsregionen (Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö kommuner) ligger i ett kustnära strategiskt läge och har under flera sekel utgjort ett handelscentrum. Runtom har ett flertal industrier vuxit upp såsom varvsindustri.

Idag finns här bland annat flera stora mekaniska verkstadsindustrier, tung petrokemisk och kemisk industri och Nordens största energihamn.

Sjuhäradsbygden (Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Varberg och Vårgårda kommuner) i länets södra del, med Borås som huvudort, har dominerats av industrier inom textilbranschen. Längs Viskans dalgång har det vuxit fram textilindustrier sedan 1700-talet. Textilfärgerierna hade sin absoluta blomstringsperiod under mitten av 1900-talet men flertalet av dessa lades ner under 1970-talet, 1980-talet och 1990-talet. Idag finns endast fyra textilfärgerier kvar.

Fyrbodal (Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmåls kommuner) har sin näringslivskärna koncentrerad till Fyrstadsregionen där Trollhättan under lång tid har varit centrum för tung industri. I övrigt utmärks Fyrbodal av en varierad glesbygd som omfattar både kustområden och brutna skogsområden. Smältverk, verkstadsindustrier, varv, sågverk, fiskenäring, järnbruk och efterföljande skogs- och pappersindustrier har lång tradition i distriktet.

Skaraborg (Essunga, Falköping, Gullspång, Grästorp, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara kommuner) präglas av stora slättbygder med jordbruk som största näring. Jordbruksinriktningen har medfört att en mängd företag har vuxit fram inom främst verkstad- och träindustri. I regionen finns mycket rödfyr, en restprodukt från tidigare brytning av alunskiffer med utvinning av olja. Rödfyr innehåller höga halter av arsenik, uran, vanadin och molybden. I Skaraborg finns även andra industrinäringar; exempelvis området runt Tibro som är Sveriges möbelcentrum.

Lakrestdeponin vid den nedlagda urangruvan i Ranstad är numera ett miljöriskområde.

Organisatoriska förutsättningar

Till de organisatoriska förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel tillgängliga resurser och samverkan med kommuner, myndigheter och andra aktörer.

Länsstyrelsens roll är att göra den regionala prioriteringen, att vägleda kommunerna i deras arbete och att hos Naturvårdsverket söka medel för undersökningar och åtgärder samt därefter fördela dessa medel. Länsstyrelsen ska också, genom aktiv tillsyn, se till att ansvariga gör utredningar och åtgärder.

Inom Länsstyrelsens miljöskyddsavdelning finns Enheten för förorenade områden. I denna ingår personal som helt eller till största delen har efterbehandling av förorenade områden som arbetsområde. Enheten för förorenade områden ansvarar för arbetet med statliga bidrag till undersökningar och åtgärder.

Samverkan sker med andra avdelningar, främst Natur-, Vatten- och Samhällsavdelningen, bland annat inom den tvärsektoriella Hållbarhetsberedningen samt i enskilda ärenden. Ett större samarbete finns med Vattenavdelningen för att hantera frågor om förorenade sediment i samband med ärenden om arbeten i vatten. Samverkan sker också med myndigheter och lärosäten i aktuella projekt som kopplar till förorenade områden.

Arbetet med förorenade områden berör arbetet med EU:s vattendirektiv. Enligt EU:s vattendirektiv ska alla vatten nå en god status. Vatten som riskerar att inte klara kraven ska åtgärdas. Arbetet med direktivet löper på i 6-årscykler; tillståndsbeskrivning, åtgärder, uppföljning och rapportering.

Vattenmyndigheterna samordnar Sveriges arbete för bättre vatten. Arbetet ska ha ett helhetsperspektiv, ett lokalt perspektiv och väga samman olika samhällsnyttor. Fem länsstyrelser är utsedda av regeringen att vara vattenmyndighet i var sitt vattendistrikt. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har utsetts till vattenmyndighet för Västerhavets vattendistrikt.

Eftersom många förorenade områden påverkar vattenkvaliteten i grund- eller ytvatten så utgör saneringsåtgärder vid sådana områden en viktig del i arbetet med att uppnå god vattenstatus. Detta är också en viktig prioriteringsgrund när vi väljer vilka områden som bör undersökas och åtgärdas först.

Vattenmyndigheternas webbplats (vattenmyndigheterna.se) Länk till annan webbplats.

Sveriges länsstyrelser samverkar bland annat genom den nationella tillsynssamordningsgruppen. Tillsynssamordningsgruppen har tagit fram en gemensam strategi för vägledning gentemot kommunerna samt vägledningsmaterial för att underlätta tillsyn och handläggning vid förorenade områden. Vägledningsmaterialet finns samlat på EBH-portalen och vänder sig till personer som arbetar med förorenade områden på kommuner och länsstyrelser, men också konsulter och verksamhetsutövare.

EBH-portalens webbplats (ebhportalen.se) Länk till annan webbplats.

Miljösamverkan Sverige är ett samverkansorgan kring tillsyn och tillsynsvägledning inom miljöbalksområdet. I Miljösamverkan Sverige ingår länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten. Vägledningsmaterialet vänder sig till tillsynshandläggare på länsstyrelserna.

Målet med samverkan är en ökad samsyn mellan länsstyrelserna och en mer enhetlig myndighetsutövning. Samverkansorganet ska stödja länsstyrelserna både i deras roll som tillsynsvägledare och som operativ tillsynsmyndighet.

Miljösamverkan Sveriges webbplats (miljosamverkansverige.se) Länk till annan webbplats.

Miljösamverkan Väst är ett samarbete mellan Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Miljösamverkan Väst har som syfte att effektivisera och stödja myndigheternas miljö- och hälsoskyddsarbete. Den regionala samverkan består och finansieras av kommunernas miljöförvaltningar och Länsstyrelsen. Samarbetet syftar till att lära av varandra och höja tillsynsmyndigheternas kompetens inom bland annat kommunikation, bemötande, ledarskap. Materialet riktar sig till handläggare inom miljö-, hälsoskydd och livsmedel på miljökontor och länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland.

Miljösamverkan Västs webbplats (miljosamverkanvast.se) Länk till annan webbplats.

Kommunerna ska aktivt arbeta med sina tillsynsobjekt. Därutöver är kommunerna huvudmän för undersökningar och åtgärder i bidragsobjekt.

För de flesta kommunerna är tillsynen över förorenade områden till stor del händelsestyrd. Ärenden kan gälla undersökningar och saneringar i samband med exploateringar, nedläggning av verksamheter eller installering av bergvärmepumpar. Exempel på exploateringar som tar mycket tid är infrastrukturprojekt samt nybyggnadsprojekt där industriområden omvandlas till bostäder. Tillsyn sker också i samband med miljötillsyn på pågående verksamheter.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss