Aktuella vädervarningar i Västmanlands länJust nu är det flera vädervarningar i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

PFAS

PFAS är ett samlingsnamn för en stor och komplex grupp på mer än 10 000 identifierade ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner.

Föroreningarna kan spridas från exempelvis industrier, avloppsreningsverk och brandövningsplatser. Svårigheten att bryta ner PFAS i kombination med att många av ämnena är vattenlösliga och rörliga i mark innebär att dricksvattentäkter riskerar att bli förorenade under lång tid framöver. Spridningen och exponeringen av PFAS-ämnen sker dessutom under ämnets hela livscykel. Alltså från tillverkning till avfallshantering.

Hur giftigt är PFAS?

De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framförallt innan man får barn.

Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Ämnena förs över till foster via moderkakan och till ammade spädbarn via modersmjölken. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.

De effekter som beskrivs här kopplas till PFAS 4 som är de PFAS-ämnen som den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa har riskvärderat.

Perfluorerade alkylsubstanser (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats.

Beskrivning av PFAS egenskaper, miljörisker och effekt på hälsa (kemi.se) Länk till annan webbplats.

Vad PFAS är och vilka risker som finns (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats.

Gränsvärden för PFAS

I dricksvatten

Livsmedelsverket har tagit fram nationella gränsvärden för PFAS i dricksvatten:

  • PFAS 4: 4 ng/l
  • PFAS 21: 100 ng/l

Gränsvärdena beslutades i början av 2023 och ska tillämpas från 1 januari 2026.

I livsmedel

Den 1 januari 2023 infördes gemensamma gränsvärden inom EU för PFAS 4 i animaliska livsmedel. Gränsvärdena gäller bland annat ägg, kött, fisk, kräftdjur och musslor. Gränsvärdena kommer så småningom att utökas till flera kategorier av livsmedel.

Gränsvärden för PFAS i dricksvatten och livsmedel (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats.

Kostrekommendationer för egenfångad fisk

Livsmedelsverket har tagit fram tillfälliga rekommendationer för egenfångad fisk i avvaktan på den risk- och nyttovärdering av fisk som Efsa fått i uppdrag av EU-kommissionen att göra. Efsa viktar i sin bedömning nyttan med att äta fisk mot risken att utsättas för olika miljögifter, bland annat PFAS-ämnen. Detta arbete beräknas vara klart 2025.

PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel - kontroll (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats.

Kostrekommendationer för fisk och skaldjur (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats.

Vilken myndighet gör vad?

Det finns ett myndighetsnätverk för PFAS-frågor där Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Statens geotekniska institut (SGI), Havs- och vattenmyndigheten, Försvarsinspektören för Hälsa och Miljö och Länsstyrelsen ingår. Nätverket har tagit fram en guide kring vilken myndighet som gör vad:

Guide för ansvar, kontroll och hantering av PFAS (kemi.se) Länk till annan webbplats.

PFAS-nätverk för myndigheter, forskare och företag (kemi.se) Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens uppdrag

Länsstyrelsen gör kartläggningar på uppdrag av Naturvårdsverket och Statens Geotekniska Institut (SGI). Det innebär översiktliga provtagningar för att se om PFAS finns i ett område. Vi undersöker jord, ytvatten och grundvatten. Som tillsynsmyndighet kan vi också ställa krav på de verksamheter som orsakat en PFAS-förorening. Nedan finns exempel på kartläggningar och saneringsåtgärder. I Länsstyrelsens uppdrag ingår även tillsyn av bland annat industrier och deponier som i sin verksamhet släpper ut ämnen som till exempel PFAS. Det kan exempelvis vara brandsläckningsskum eller olika former av impregneringsmedel.

Länsstyrelsens strategi för PFAS och sediment

PFAS i miljön kommer i första hand från användningen av brandsläckningsskum. Förutom räddningstjänsternas brandövningsplatser finns det brandövningsplatser på flygflottiljer, flygplatser, större kemiindustrier och raffinaderier. Vid petrokemisk industri finns ofta fasta installationer med släckskum. Avfallsanläggningar, inklusive deponier, och avloppsreningsverk är också spridningsvägar till PFAS. Länsstyrelsen prioriterar att PFAS ska utredas och åtgärdas vid dessa verksamheter.

Länsstyrelsen bedriver vattenförvaltning, vilket innebär klassificering av vattenförekomster genom provtagning i vatten. Detta i syfte att kartlägga vattenkvaliteten.

I Mälaren utförs också miljöövervakning av Mälarens vattenvårdsförbund.

Miljögifter i fisk - Mälarens vattenvårdsförbund (malaren.org) Länk till annan webbplats.

Primärproduktion innefattar livsmedel såsom fisk, skaldjur, kött från tamdjur, björnkött och ägg. Utifrån Livsmedelsverkets vägledning ger Länsstyrelsen primärproducenterna guidning för hur de ska provta livsmedel och hantera primärproduktionen för att minimera PFAS-intaget. Det kan till exempel handla om att djuren ska dricka sitt vatten i badkar med kranvatten i stället för i bäckar och åar.

Nationella kontrollplanen (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats.

Om provtagning av primärproduktion

Provtagning av livsmedel för analys av PFAS bör göras om det finns välgrundad misstanke eller vetskap om att livsmedlen har producerats i områden som är kontaminerade av PFAS.

En allmän provtagning av livsmedel i Sverige är i dagsläget inte aktuell. PFAS bör ingå i företagens faroanalys över kemiska faror men behöver inte följas upp om inte information finns om förhöjd risk för kontaminering av livsmedlen.

För fyra av de cirka 10 000 PFAS-föreningarna gäller sedan den 1 januari 2023 gränsvärden i olika kategorier av animaliska livsmedel i förordning (EU) 2023/915.

När ska man ta prov?

Kunskapen om i vilken utsträckning PFAS överförs till vegetabilier är ännu låg, men det är känt att PFAS anrikas från foder och vatten till livsmedelsproducerande djur. Forskning pågår nu bland annat i Sverige för att kvalitetssäkra korrelationen mellan den halt av PFAS som kan analyseras i blodserum kött, ätliga organ, mjölk och ägg av livsmedelsproducerande djur och den halt av PFAS som finns i djurens dricksvatten och foder.

Om du som inspektör eller företagare känner till att det finns risk för förhöjda nivåer av PFAS i områden där livsmedel produceras, både på land, i sjöar och i vattendrag, bör du överväga provtagning av de livsmedelsproducerande djuren eller produkter av dem. Det bör ske både i företagets verksamhet och i den riskbaserade kontrollen om det bedöms att animaliska livsmedel som produceras i dessa områden kan ge ett betydande tillskott av PFAS i maten hos befolkningen. Vid länsstyrelserna finns information om var det finns eller kan finnas PFAS-förorenade områden i Sverige.

Bara ätbar del av livsmedlen analyseras

Gränsvärdena för PFAS gäller de ätbara delarna av de råa produkterna. Detta uttrycks i förordning (EU) 2023/915 som våtvikt. För kräftor och krabbor gäller gränsvärdena bara det vita muskelköttet, inte kräftsmöret. Hepatopancreas i kräftor och krabbor, alltså kräftsmöret och det bruna krabbköttet, kan innehålla höga koncentrationer av PFAS så innan analysen är det viktigt att inte något av kräftsmöret eller brunt krabbkött oavsiktligt ingår i provmaterialet som ska analyseras.

Länsstyrelsen gör tillsyn av avloppsreningsverk för att säkerställa att de arbetar så effektiv som möjligt med sin rening av avloppsvatten inom ramen för de lagar och regler som gäller.

Frågor och svar

Vi gör kartläggningar, ställer krav på sanering av förorenade områden, provtagningar i vatten, vi gör tillsyn på industrier, deponier och avloppsreningsverk. Vi gör också klassificering av vatten och guidning till primärproducenter.

Vilken myndighet gör vad?

Vi kan påvisa höga värden i sjöar, vattendrag och fisk. Om det visar sig vara höga värden har vi dialog med berörda kommuner och Livsmedelsverket.

Länsstyrelsen är kontrollmyndighet för primärproduktion av livsmedel och kontrollerar att producenterna (lantbrukare, yrkesfiskare, växtodlare etc) följer livsmedelslagstiftningen och att gränsvärdena inte överskrids.

Livsmedelsverket är med och förhandlar om gränsvärden för att säkerställa att livsmedel finns i tillräcklig mängd på EU-marknaden, utan att innehålla alldeles för höga halter PFAS.

Perfluorerade alkylsubstanser (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats.

De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framförallt innan man får barn.

Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Ämnena förs över till foster via moderkakan och till ammade spädbarn via modersmjölken. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.

PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats.

Varje kommun har ansvar för att det kommunala dricksvattnet håller god kvalitet. Om du är orolig, kontakta din kommun. Livsmedelsverket har information om gränsvärden för dricksvatten när det gäller PFAS.

PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats.

Du som äger en enskild brunn eller enskild dricksvattenanläggning ansvarar själv för kvaliteten på dricksvattnet och för att hålla anläggningen i bra skick. Det betyder att du till exempel är ansvarig för undersökningar av dricksvattnet. Livsmedelsverket har tagit fram rekommendationer.

Guide för ansvar, kontroll och hantering av PFAS (kemikalieinspektionen.se) Länk till annan webbplats.

Det finns just nu inga särskilda rekommendationer för PFAS för egenfångad fisk, kräftor och musslor. Det kan finnas lokala rekommendationer för vissa områden där man påvisat förhöjda värden.

Det finns gränsvärden för fisk, kräftdjur och musslor på marknaden och livsmedelsföretagarna ansvarar för att gränsvärdena inte överskrids:

PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel - kontroll (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats.

Livsmedelsverket har tagit fram tillfälliga rekommendationer för egenfångad fisk i avvaktan på den risk- och nyttovärdering av fisk som Efsa fått i uppdrag av EU-kommissionen att göra. Efsa viktar i sin bedömning nyttan med att äta fisk mot risken att utsättas för olika miljögifter, bland annat PFAS-ämnen. Detta arbete beräknas vara klart om några år, 2025.

Det finns gränsvärden för kött och ägg och livsmedelsföretagarna ansvarar för att gränsvärdena inte överskrids:

PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel (livsmedelsverket.se) Länk till annan webbplats.

Kontakt

Enheten för miljöskydd

Dela sidan:

Landshövding

Johan Sterte

Besöksadress

Västra Ringvägen 1

Postadress

721 86 Västerås

Organisationsnummer

202100-2411

Följ oss