Genomfört arbete med förorenade områden
Information om redan genomfört arbete i länet, exempelvis om vilka efterbehandlingsåtgärder som har genomförts.
Inventering
Inventeringen av förorenade områden i länet fokuserade på att hitta länets värst förorenade områden så snabbt som möjligt. Flera av de objekt som inventerades tidigt har redan åtgärdats eller är klara för åtgärd. Länsstyrelsen skiftade arbetssätt efter några års arbete och inventerade i huvudsak objekten branschvis. Idag är länsstyrelsens inventeringsarbete avslutat, inventering av de verksamheter som är i drift sker löpande av länets kommuner.
Undersökningar och utredningar
Länsstyrelsen har sedan år 2000 beviljat statliga bidrag till undersökningar vid ett stort antal platser. Många av dessa har avslutats ur bidragssynpunkt, främst beroende på mindre allvarlig föroreningssituation eller ansvarsinträde. Objekten kan också vara färdigutredda och ska eller har gått över till åtgärdsfas. Många objekt har också utretts och undersökts av ansvarig verksamhetsutövare.
Åtgärder
Det systematiska efterbehandlingsarbetet har pågått i snart tjugo år. I början koncentrerades arbetet mot de så kallade bidragsobjekten, det vill säga objekt där ingen ansvarig fanns utan åtgärder kunde ske med statliga medel.
SPIMFAB, Svenska petroleum- och biodrivmedelinstitutet, har genomfört många åtgärder vid nedlagda bensinstationer. Cirka 300 nedlagda bensinstationer i länet har sanerats av SPIMFAB.
Visa kartan i helskärm
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kartan visar objekt som är åtgärdade till KM (känslig markanvändning) och MKM (mindre känslig markanvändning)
Kommunerna och Länsstyrelsen arbetar med att åtgärda länets förorenade områden i linje med de regionala miljömålen. När ett förorenat område åtgärdas får det en ny status. Den nya statusen kan vara känslig markanvändning (lämpligt för bostäder) och mindre känslig markanvändning (lämpligt för industri och kontor) eller riskklass 3 eller 4.
Tillsynsmyndighet: | Kommun | Kommun | Länsstyrelsen | Länsstyrelsen |
|---|---|---|---|---|
Riskklass 1 | Riskklass 2 | Riskklass 1 | Risskklass 2 | |
Antal objekt kvar | 162 | 1429 | 90 | 82 |
Åtgärdade (preciserad status) | 11% | 9% | 19% | 4% |
Nedklassade till 3 och 4 | 9% | 7% | 10% | 10% |
Total andel åtgärdade områden | 20% | 16% | 29% | 14% |
Tabellen visar hur det går med arbetet att åtgärda länets förorenade områden. Trots att tabellen tydligt visar hur läget ser ut gällande åtgärdsarbetet, finns det svårigheter i att mäta resultatet kopplat till de regionala målen. Fortfarande upptäcks nya förorenade områden som leder till att siffrorna ändras. I dagsläget har kommunerna och Länsstyrelsen nått varsitt regionalt mål.
Kommunerna har nått det regionala målet:
- År 2025 är minst 15 procent av områdena med stor risk (riskklass 2) för människors hälsa eller miljön åtgärdade.
Länsstyrelsen har nått det regionala målet:
- År 2025 är minst 25 procent av områdena med mycket stor risk (riskklass 1) för människors hälsa eller miljön åtgärdade.
Förorenade områden som åtgärdats i Västra Götaland helt eller delvis med bidrag från Naturvårdsverket
Länsstyrelsen arbetar med privatfinansierade och bidragsfinansierade objekt. Bidragen finns för att förorenade områden ska bli åtgärdade även när det inte finns någon ansvarig som kan bekosta åtgärderna.
Nedan redovisas objekt som har blivit åtgärdade med bidrag från Naturvårdverket.
Undersökningsperiod: 1996–2005
Åtgärdsperiod: 2005–2015
Uppföljning pågår.
EKA-området utgörs av en före detta kloralkaliindustri (verksam i början av 1900-talet) samt senare verksamheter med bland annat kemtvätt. Föroreningarna var kvicksilver (cirka 10 ton sanerat) och dioxiner (cirka 0,5 kg sanerat). Området har sanerats genom urgrävning. Saneringsåtgärderna pågick 2005–2009 och på platsen finns nu EKA Miljörum. Målen med efterbehandlingsprojektet har uppfyllts, det vill säga avlägsna 90% av kvicksilvret samt att minska spridningen av kvicksilver från området med 90 % samt för dioxin med 85 %. Kvarvarande föroreningar har inkapslats i marken genom en kombination av skyddsbarriärer, dräneringar och filterlösningar mot sjön. Efterkontroll pågick till 2021 med bidragsmedel. Saneringskostnaden inklusive efterkontroll är cirka 298 miljoner kronor.
Åtgärderna avslutades under 2015 och slutredovisades till Naturvårdsverket 2016. Slutredovisning av genomförd efterkontroll och uppföljning slutredovisas till Naturvårdsverket 2022.
Undersökningsperiod: 1985–2001
Åtgärdsperiod: 2001–2009
Inom fastigheten Gudarp 39:1 har det funnits en impregnerings-anläggning för trävirke under tiden 1945–1991. Endast CCA-medel (arsenik, koppar och krom) och vissa antimögelmedel har hanterats. Verksamheten har medfört att stora delar av det aktuella verksamhetsområdet har förorenats av arsenik, koppar och krom.
Området sanerades 2005–2007 genom jordtvätt on-site. Efterkontrollen som pågick till 2014 visade att As-halten är fortsatt hög i grundvattnet. Länsstyrelsen har med bidragsmedel genomfört en uppföljning av åtgärderna inom området. De fortsatt höga arsenikhalterna beror på en kombination av orsaker. Den dominerande orsaken är att finfraktionen och dess absorptionsytor tagits bort från området. De föroreningar som är lösta har färre ytor att fästa på och sprider sig därmed med grundvattnet. Andra orsaker är ändrade redoxförhållanden och att jorden efter tvätt i vissa fall hamnade under grundvattenytan. Slutredovisning av uppföljningsfasen har skett till Naturvårdsverket.
Undersökningsperiod: 2012–2014
Åtgärdsperiod: 2015-2016
Slutredovisat efter genomförd åtgärd.
I Strandstaden i Fagersanna, Tibro kommun, fanns det tidigare ett sågverk där virke behandlades med träskyddsmedel. Det gör att marken i området är förorenad av dioxin och behöver saneras. Saneringsåtgärder har genomförts i området med SGU som huvudman under vintern och våren 2016. Åtgärdsarbetet slutbesiktades i juni 2016. En garantibesiktning för att följa upp eventuella anmärkningar och brister genomfördes i juni 2018.
Det före detta sågverksområdet ligger i Fagersanna vid sjön Örlens sydöstra strand. Sågverksamhet bedrevs i området fram till 1985. I slutet av 1980-talet byggdes istället bostäder i området, efter att en del föroreningar från träskyddsmedel (klorfenol) som man då kände till grävts bort. Senare upptäckte man att området som förorenats av klorfenol även kan vara förorenat av ämnet dioxin.
De åtgärder som har gjorts är att gräva bort de förorenade massorna och att återställa marken efteråt. Det är framförallt mark inom de allmänna ytorna i de västra delarna av området och i några mindre delområden i de östra och centrala delarna som har åtgärdats. Åtgärder har också gjorts på några av de privata tomterna. Nya buskar och träd har planterats och gräs har såtts eller rullats ut. Ny belysning har installerats längs med vattnet i det västra området. De sista arbetena genomfördes i juni 2016 varefter slutbesiktning kunde hållas. Vissa kontroller av att träd, buskar och gräs etablerat sig och växer ordentligt gjordes också efter sommaren. Alla åtgärder som gjorts i området och den återställning som behövts efteråt har bekostas med statliga bidragsmedel.
Undersökningsperiod: 2007 - 2012
Åtgärdsperiod: 2013–2018
Uppföljning pågår.
Före detta kemtvätt med mycket stora mängder perkloretylen i mark och grundvatten. Förberedelser för åtgärd startade 2013 och åtgärder i mark under hösten 2016 samt termisk sanering i berg under våren 2017. Den termiska saneringen av berg har hittills visat sig vara väldigt framgångsrik, mer än 99 % av källtermen har åtgärdats. Nuvarande kontrollprogrammet har pågått till år 2021. Slutredovisning kommer att ske 2022. Fortsatt uppföljning kommer att ske.
Undersökningsperiod: 2001–2004,
Åtgärdsperiod: 2006–2009
Slutredovisat.
Inom området tillverkades under början av 1900-talet motorer och transformatorer. På platsen fanns även ett kopparverk och färgeri. Den industriella verksamheten har lämnat efter sig en stor mängd förorening av främst metaller. Bland annat beräknades att det inom området fanns cirka 15 ton bly, 20 ton koppar och 25 ton zink. Området har sanerats genom urgrävning.
Undersökningsperiod: 2003–2006
Åtgärdsperiod: 2007–2013
Slutredovisat.
Området är beläget utmed Göta älv och består av fyllnadsmassor från glasbrukstiden (1862–1978) som innehåller bland annat 5 ton arsenik inbäddat i glaskross. Föroreningarna utgörs främst av metaller som arsenik, bly, vanadin och zink men även av alifater och PAH. Risken för skred var före saneringsåtgärderna mycket stor.
Området har år 2009 sanerats genom stabiliseringsåtgärder, erosionsskydd och partikelfilter samt viss urgrävning av förorenade massor. Mesta delen av fyllnadsmassorna ligger kvar inom området. Det finns ett kontrollprogram för övervakning av spridning till Göta älv.
Undersökningsperiod: 2003–2005
Åtgärdsperiod: 2008–2012
Slutredovisat.
Utfyllnadsmassorna och varvsverksamheten har lämnat efter sig en stor mängd förorening av främst metaller och olja. I området fanns 600 ton bly, 300 ton koppar, 350 ton zink, 4,5 ton kvicksilver, 9 ton arsenik och stora mängder oljerester.
Området var ett akutobjekt på grund av mycket stor skredrisk samt pågående förorenings-spridning till dricksvattentäkten Göta Älv. Området har sanerats genom stabiliseringsåtgärder och urgrävning av förorenade massor.
Undersökningsperiod: 2001–2004
Åtgärdsperiod: 2010–2012
Slutredovisat.
Den äldsta delen, där det första gasverket fanns (1863–1939), sanerades 2006 genom kommunens försorg och finansiering och är idag bebyggt med flerbostadshus. Området för det nyare gasverket (1939–1956) på kvarteret Ljuset utgörs av naturliga jordar och utfyllnader och är främst förorenat av PAH, tungmetaller och cyanid. Området har sanerats genom urgrävning. Området sanerades 2009–2011, till största delen med statliga medel (82 %).
Undersöknings-period: 2005–2010
Åtgärdsperiod: 2010–2013
Slutredovisat
Utfyllnadsområde med höga halter av tungmetaller och olja. Har bedömts som ett akutobjekt p.g.a. mycket stor skredrisk samt pågående föroreningsspridning till dricksvattentäkten Göta Älv. I området beräknades finnas 260 ton bly, 300 ton koppar, 260 ton zink, 2,5 ton kvicksilver, 4 ton arsenik och stora mängder oljerester. Området har sanerats genom stabiliseringsåtgärder och urgrävning av förorenade massor.
Undersökningsperiod: 2010–2012
Åtgärdsperiod: 2012–2014
Slutredovisat
Massaindustri. Den översiktliga undersökningen för hela området visade att det vid badplatsen fanns mycket höga föroreningshalter i ytjorden. Jorden var förorenad med framförallt bly och arsenik, men även andra föroreningar förekommer. Föroreningen härstammade sannolikt från kisaska. Området har bedömts vara ett akut objekt.
Området har sanerats genom urgrävning / muddring.
Undersökningsperiod: 2012–2013
Åtgärdsperiod: 2013–2015
Slutredovisat
Gjuteri som gjort en del sanering själv, trots det fanns det höga halter bly kvar på området. Verksamheten har gått i konkurs. Medel till åtgärder i mark beviljades 2013. Huvudstudien med riskbedömning visade att föroreningssituationen när det gäller bly var mycket akut och det fanns risk för att större barn och vuxna som vistades i området skulle drabbas av akut blyförgiftning vid intag av damm eller jord. Åtgärder i form av rivning och schaktning genomfördes 2013–2015 med SGU som huvudman.
Sedan 2016 kan en del av det statliga anslaget även användas för sanering av mark inför bostadsbyggande. Följande objekt har fått del av detta bidrag i Västra Götaland.
Området var utfyllt med restprodukter från garveriverksamheten och den huvudsakliga föroreningen utgjordes av krom. Schaktsaneringar samt stabiliserande åtgärder mot Säveån har utförts i omgångar och var klara 2021. Kommunen har erhållit 16,3 Mkr i statliga bidrag för sanering av förorenat område inför bostadsbyggnation. Dessutom utfördes delsaneringar och kompletterande åtgärder ner till nivå för känslig markanvändning med privata medel. Slutredovisning förväntas inkomma under 2022.
Kommunen har erhållit 16,3 Mkr för sanering av förorenat område inför bostadsbyggnation. Huvudsaklig förorening är krom. Saneringen slutfördes under hösten 2019. Slutredovisning är ännu inte inlämnad. Garveriet i Floda var tidigare delvis sanerat med privata medel. Nu är hela området sanerat inklusive strandlinjen. Föroreningarna bestod huvudsakligen av utfyllnader med rester från garveriverksamheten.
Inom objektet har flera verksamhetsutövare drivit industriell verksamhet under hela 1900-talet, men större delen av verksamhetsperioden bedrev Stridsberg & Biörck verksamhet genom tillverkning av stålgods så som spadar, sågklingor, maskinknivar m.m. Verksamheten genererade stora mängder tungmetallhaltiga fasta restprodukter m.m. vilka nyttjades för utfyllnad inom området. Restprodukterna innehöll bland annat bly, krom och PAH. Förutom de förorenade fyllnadsmassorna fanns där en större oljeförorening intill Göta älv. Avhjälpandeåtgärder i form av schaktsanering utfördes under 2019 till 2021. Slutrapportering förväntas inkomma under 2022.
Åtgärdsperiod: 2020-2021
Le-området betecknar 8 obebyggda bostadstomter som ligger på ett område som är förorenat av både den nedlagda sågverksamheten (Bälnäsområdet) och den nedlagda bilskrotverksamheten. Dals Eds kommun är huvudman och har genomfört sanering av de 8 aktuella fastigheterna.
Åtgärdsperiod: 2020.
På området Sulfiten tillverkades sulfitmassa mellan 1900 och 1964. Efter rivningen av fabriken i mitten av 1970-talet bebyggdes området med villor. Ett delområde (badplatsen) i närheten åtgärdades med bidrag 2013. I övriga området fanns ställvis höga föroreningshalter, framförallt av metaller. En samlad bedömning gav då att området som helhet inte behövde åtgärdas. Däremot behövde undersökningar och åtgärder göras av de 7 obebyggda fastigheterna innan byggnation kunde vara aktuell. Bengtsfors kommun har varit huvudman och genomfört sanering av de 7 aktuella fastigheterna. Bidrag beviljades med drygt 6 Mkr
Vid mer brådskande eller akuta fall kan det under särskilda förutsättningar vara möjligt att få statsbidrag för verkställighet eller rättelse på den felandes bekostnad. Följande objekt har fått del av detta bidrag i Västra Götaland.
Åtgärdsperiod: 2019
Impregneringsanläggning där verksamhetsutövaren har gått i konkurs. Verksamheten upphörde 2011. Kvarvarande kemikalier har tagits omhand under 2019.
Åtgärdsperiod 2016-2017
Bidrag beviljades för att i efterhand bekosta omhändertagandet av brandrester efter en brand i en byggnad som innehöll kemikalier. Kommunen hade förelagt om rättelse på felandes bekostnad. Innan den felande bekostat saneringen gick denne i konkurs. Bidrag beviljades för de faktiska kostnaderna i form av undersökning och omhändertagande. Dock ej för nedlagd arbetstid.
Åtgärdsperiod: 2018–2019.
Bidrag beviljades för att omhänderta kemikalier, rengöra avloppssystem inklusive en utjämningsbassäng och annan utrustning. Cirka 1000 m³ slam och vatten från utjämningsbassängen och rörsystemet omhändertogs som farligt avfall. Det ansvariga bolaget hade gått i konkurs och lämnat kvar stora mängder kemikalier och avfall. Det fanns uppenbara miljörisker med anläggningen och framför allt utjämningsbassängen (avloppsystemet) som innehöll olika farligt avfall/kemikalier ifrån tillverkningsprocessen. Dessa kunde läcka ut i Viskan.
Åtgärdsperiod: 2013
Göta Färgeri Mossgropen, Borås kommun. En mossgrop som tidigare använts som biologiskt reningssteg och sedimentationsdamm för avloppsvatten från textilberedning. Mossgropen är en före detta torvtäkt, cirka 4000 m², som är naturligt vattenfylld. De förorenade sedimenten innehöll cirka 20 ton olja, några hundra kg till två ton metaller samt cirka 3,4 ton nonylfenol. Delvis finansierat med bidrag.
Åtgärdsperiod: 2012
Borttagande av kemikalier inomhus och utomhus på fastigheten Åhaga 1:7, Svenljunga kommun. En betongkassun, sänklåda för arbete under vatten, har tömts och rengjorts.
Åtgärdsperiod: 2011
Borttagande av kemikalier inomhus och utomhus och viss marksanering på fastigheterna Byslätt 3:2 samt Byslätt 2:8, Marks kommun.
I Ranstad drevs under 1960-talet Sveriges enda urangruva med efterföljande uranutvinning ur alunskiffer, det så kallade Ranstadverket. Sedan början av 1990-talet har efterbehandling av avfallsdeponin (lakresthögen), dagbrottet och industriområdet pågått och åtgärderna på industriområdet var färdiga år 2020. Industriområdet friklassades av strålsäkerhetsmyndigheten 2019 och Länsstyrelsen godkände efterbehandlingsåtgärderna 2021.
Länsstyrelsen har sedan 2019 beslutat att den intilliggande lakrestdeponin ska vara ett miljöriskområde för att säkra områdets skydd på sikt. Länsstyrelsen har tagit fram ett kontrollprogram för omgivningskontroll och skötsel, vilket påbörjades under 2020 och ska löpa under 30 år. Det långsiktiga ansvaret för deponin är ännu inte klarlagt. Med anledning av detta lämnade Länsstyrelsen in en hemställan om åtgärder för att säkerställa det långsiktiga ansvaret i Ranstad till regeringen 2021.
Utförda efterbehandlingsåtgärder samt pågående skötsel och kontroll av miljöriskområdet finansieras av Kärnavfallsfonden (f.d Studsviksfonden). Medel för kontroll och skötsel söks årligen av Länsstyrelsen som är tillfällig huvudman för lakrestdeponin.
Ranstads industriområde och lakresthögen vid täckningen 1991.
