Vattenverksamhet

Ska du anlägga en brygga, leda bort vatten eller utföra någon annan vattenverksamhet? Då kan du behöva anmäla åtgärden till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd för den.

För att få bedriva vattenverksamhet behöver du oftast göra en anmälan till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. För mindre omfattande vattenverksamheter räcker det med en anmälan. Det finns också vattenverksamhet som varken kräver anmälan eller tillstånd.

Här är en lista på vad som är vattenverksamhet enligt 11 kap. 3 § miljbalken, samt exempel på sådana vattenverksamheter. Du hittar den fullständiga definitionen av vattenverksamhet i miljöbalken.

Miljöbalken på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Exempel på vattenverksamhet

Vattenverksamhet enligt miljöbalken

Exempel

1. Uppföra, ändra, laga eller riva ut en anläggning i ett vattenområde

• Anlägga eller ta bort: brygga, pir, damm, vägtrumma, bro eller bropelare.

• Dra kabel- och ledning, lägga rör eller göra kulvert.

2. Fylla ut eller påla i ett vattenområde

• Anlägga: vägbank, pir, tryckbank, erosionsskydd eller andra förstärkningsåtgärder.

• Utöka land.

• Påla för anläggningar eller förtöjning.

3. Leda bort vatten från ett vattenområde

• Ta ut vatten för dricksvatten, bevattning eller kylning.

4. Gräva, spränga eller rensa i ett vattenområde

• Gräva, muddra, underhållsmuddra eller rensa dike.

5. En annan åtgärd i ett vattenområde som syftar till att förändra vattnets djup eller läge

• Reglera vattennivån (till exempel via regleringsmagasin)

• Gräva om vattendrag.

• Aanlägga våtmark

6. Leda bort grundvatten eller utföra en anläggning för detta

• Leda bort grundvatten tillfälligt under byggnation eller kontinuerligt från undermarksbyggen (garage, källare).

• Gräva eller borra brunn.

• Ta ut vatten för dricksvatten, bevattning eller kylning, samt tillhörande pumpanordningar.

7. Tillföra vatten för att öka grundvattenmängden eller en anläggning eller en annan åtgärd för detta

• Anlägga infiltrationsdamm eller infiltrationsbrunn med tillhörande pumpverk och intagsledningar.

8. Markavvattning

• Dika ut, valla in eller sänka av ett vattenområde för att varaktigt skydda mot vatten

Det finns flera perioder när det inte är lämpligt att utföra arbeten i vatten. Detta styrs framför allt av om det är en söt- eller saltvattensmiljö, vilka arter som finns i området och vilken typ av påverkan som vattenverksamheten kan medföra. Vilka arbetstider som kan tillåtas bedöms därför för varje enskild vattenverksamhet.

Känsliga perioder

Oftast är en art som mest känslig under fortplantningen eller då ungarna växer upp. När dessa perioder infaller skiljer sig mellan olika arter. Störst är skillnaderna mellan salt- och sötvattensarter. Eftersom även temperaturen har betydelse finns också geografiska variationer. Vilken typ av påverkan som vattenverksamheten kan orsaka avgör också när arbeten kan genomföras.

Observera! Det kan finnas andra känsliga perioder än de som beskrivs nedan, som man behöver ta hänsyn till för det aktuella vattenområdet.

Arbeten i saltvattenmiljöer

  • Arbeten i vatten bör företrädesvis ske under perioden 1 oktober till 31 mars då den biologiska aktiviteten är som lägst. Arbetstiden kan dock behöva anpassas lokalt med hänsyn till känsliga perioder för arter som förekommer på platsen.
Tidsaxel

 

Arbeten i sötvattenmiljöer

  • I vattenområden där lax och öring förekommer bör arbeten undvikas helt. Om arbeten i vatten ändå måste utföras ska de företrädelsevis ske under perioden 15/7-15/9. Detta för att undvika påverkan på fiskens vandring, lek, ägg, kläckning och fiskyngeltillväxt. Om den aktuella platsen och området nedströms inte utgör lekområden, utan enbart uppväxtområde eller vandringsled för laxfisk, kan arbeten även utföras under perioden 1/1-31/3.
  • I vatten med förekomst av flodkräfta bör grumlande arbeten företrädelsevis utföras under perioden 1/8-15/9. Detta för att undvika påverkan under kräftors lekperiod 15/9-30/11 och under kläckningen 1/6 – 31/7.
  • Buller och vibrationer (t.ex. från pålning och spåntning) och grumling kan störa vandrande och lekande fisk. Arbetstiderna behöver då även sättas med hänsyn till vid vilken tidpunkt på dygnet som vandring sker.
  • Arbeten som kan påverka fåglars ruvning och äggkläckning (exempelvis vassröjning eller mycket bullrande arbeten) ska undvikas under perioden 1/4-31/7.
  • Rensning av vattendrag ska företrädesvis ske vid lågvatten. Om vattendraget dessutom är fiskförande ska arbeten i vattnet utföras under de tidsperioder som anges ovan.
  • I dammar eller sjöar där groddjur leker bör inga arbeten som kan påverka groddjuren utföras under leken och fram tills dess att de nybildade groddjuren tar sig upp på land. Observera att artskyddsdispens för fridlysta arter kan krävas.
Diagram som visar tidsperioder

Olika typer av vattenverksamhet

 

Om du planerar att lägga ner eller byta ut en ledning är det bra om ingrepp i vattenområden minimeras så långt det går. Det kan exempelvis göras genom att anlägga kabeln med styrd borrning under vattendrag eller att dra kabeln genom befintliga kulvertar eller broar.

Anmälan eller tillstånd kan krävas

Att lägga ner eller byta en kabel, ett rör eller en ledning i ett vattenområde är en åtgärd som kräver anmälan om vattenverksamhet enligt 19 § i förordning (1998:1388). Beroende på omfattningen kan det krävas anmälan eller tillstånd.

  • Anmälan - Uppförande av en anläggning i ett vattenområde samt grävning, schaktning, muddring, sprängning eller liknande åtgärd i ett vattenområde är anmälningspliktigt ifall bottenytan som verksamheten omfattar uppgår till högst 500 m2 i ett vattendrag och högst 3000 m2 i ett annat vattenområde än ett vattendrag (t.ex. hav eller sjö).
  • Tillstånd - Om den bottenyta som sammanlagt tas i anspråk av en ledningsdragning är större än i punkten ovan, är åtgärden tillståndspliktig.

Vad ska ingå i anmälan?

Det är viktigt att du har godkännande från alla fastighetsägare och vattenrättsinnehavare som berörs, innan du skickar in din anmälan. Dessa godkännanden ska bifogas anmälan. En karta där du har markerat ut ledningens sträckning är också nödvändig. Om du har tänkt att ersätta en gammal kabel med en ny, skriv då också vad som ska göras med den gamla kabeln när den nya har anlagts.

Om flera vattenområden passeras av samma ledning

Ibland ska flera vattenområden (exempelvis vattendrag eller sjöar) passeras vid en och samma ledningsdragning. Även korsning av bäckar och diken är alltså vattenverksamhet, såvida man inte trycker/borrar ledningen under vattendraget eller drar kabeln ovanför vattenområdet (exempelvis i befintliga kulvertar eller broar).

Det är oftast lämpligare att samtliga vattenområden som ledningen ska korsa ingår i en och samma anmälan till Länsstyrelsen, för att hela sträckningen ska kunna hanteras samtidigt och smidigare. Kom ihåg att bifoga kartor som visar vart samtliga vattenpassager ska ske. Det kan dock finnas undantag från detta tillvägagångssätt, när det inte är lämpligt att alla vattenpassager ingår i samma anmälan. Om ledningsdragningen tillståndsprövas så ingår vanligtvis samtliga vattenpassager i en och samma tillståndsprövning.

Muddring innebär att bottenmaterial i en sjö, ett vattendrag eller i havet tas bort. Muddring kan ske genom att gräva, spränga eller suga upp material. Skäl till muddring kan vara att öka vattendjupet exempelvis för att öka framkomlighet för båtar eller för byggande. Det kan också syfta till att utvinna material såsom sand och grus eller att ta bort förorenade sediment.

Miljöpåverkan

Muddring påverkar miljön. Eftersom naturligt bottenmaterial avlägsnas ger muddring vanligen upphov till ändrade vattenförhållanden där bland annat strömningsbild och materialtransport påverkas. Livsbetingelser för växt- och djurliv kan förändras påtagligt genom att bottenmaterialet tas bort.

Muddringen påverkar även ett större område än själva muddringsområdet bland annat genom grumling. Muddring ger också tillfälligt upphov till ett ökat läckage av närsalter vilket ökar risken för övergödning och kan på samma gång sprida föroreningar om detta förekommer i sedimenten. Vid muddring av sediment med hög organisk halt kan även svavelväte frigöras med ökad risk för negativa effekter på växter och djur. Det material som grumlas upp förbrukar syre på grund av oxidation av organiskt material, järn och svavel. Vid hög grumlighet minskar även ljusgenomsläppligheten i vattnet, vilket medför minskad fotosyntes och därmed minskad syreproduktion.

Muddring av grundare områden är generellt mer miljöstörande än muddring på djupare vatten, på grund av grundområdenas stora betydelse som uppväxtområden för fisk och andra organismer.

Underhållsmuddring

Om platsen där muddringen ska ske innehar ett tillstånd till vattenverksamhet som fastslår till vilket djup och vilken bredd som muddring får göras, och ni endast planerar att muddra inom detta djup och denna bredd, så betraktas åtgärden som en underhållsmuddring. Detta ska anmälas till Länsstyrelsen enligt 11 kap 15 § miljöbalken.

Om muddringen däremot ska göras på en plats där det inte finns ett tillstånd som fastslår till vilket djup och vilken bredd som muddring får göras, då kan inte 11 kap 15 § miljöbalken tillämpas. För att 11 kap 15 § miljöbalken ska kunna tillämpas för en planerad muddring så räcker det alltså inte att du tidigare har fått ett beslut från Länsstyrelsen för att få muddra på platsen (t.ex. i en anmälan om vattenverksamhet). Planerar du att muddra på en sådan plats så ska du istället skicka en vanlig anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd till vattenverksamhet.

Vägledning för anmälan

För att få muddra inom ett vattenområde måste du antingen skicka in en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. Kontakta oss gärna per telefon om du är osäker på om muddringen kan anmälas eller kräver tillstånd.

Strandskyddsdispens, andra dispenser och tillstånd

Om platsen omfattas av något områdesskydd kan även andra dispenser, exempelvis strandskyddsdispens, eller tillstånd behövas.

Återvinning/användning av muddermassor

Muddermassor bör ses som en resurs, och möjligheten att återvinna/nyttiggöra dem bör utredas innan man överväger något annat sätt att ta hand om dem.

Muddermassor kan ibland återvinnas genom att de används för anläggningsändamål. Då kan det vara aktuellt att göra en prövning enligt 29 kapitlet 13 § eller 14 § i miljöprövningsförordningen.

Uppläggning/deponering av muddermassor

Om det inte är lämpligt att återvinna muddermassorna bör de tas om hand på land på annat sätt. Vid muddring bör mängden massor och massornas innehåll av vatten begränsas så långt som möjligt så att det förenklar omhändertagandet. Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är uppläggning av muddermassor på land anmälnings- eller tillståndspliktigt.

  • Vid uppläggning av mindre än 1 000 ton muddermassor på land ska en anmälan göras till kommunen enligt 29 kapitlet 34 § miljöprövningsförordningen. Eventuellt krävs även strandskyddsdispens.
  • Vid uppläggning av mer än 1 000 ton muddermassor på land krävs tillstånd enligt 29 kapitlet 33 § miljöprövningsförordningen. Ansökan om tillstånd prövas normalt av Länsstyrelsen om det inte har samband med tillståndspliktig vattenverksamhet, då Mark- och miljödomstolen är prövningsmyndighet.

Massornas innehåll av föroreningar är avgörande för hur de kan hanteras. Förorenade sediment ska i första hand tas om hand för behandling och/eller deponering på en deponi som har tillstånd att ta emot denna typ av massor. Muddring av förorenade sediment bör normalt undvikas. Det är ofta bäst att låta förorenade sediment ligga kvar orörda om inte syftet med muddringen är att sanera området. I de fall det finns risk för att de förorenade sedimenten kan spridas bör de dock tas bort.

Dumpning

För att få anlägga en pir eller fylla ut i ett vattenområde krävs antingen anmälan eller tillstånd till vattenverksamhet. Vissa undersökningar kan också krävas för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas.

För mindre utfyllnader kan det räcka att en anmälan görs till Länsstyrelsen. Om bottenytan som påverkas av utfyllnaden är större än 500 m2 i vattendrag eller större än 3000 m2 i andra vattenområden, t.ex. hav och sjöar, krävs istället tillstånd.

Exempel på undersökningar som kan behövas

  • Vid anläggande av en pir eller annan utfyllnad så täcks delar av stranden och botten över, vilket lokalt slår ut växtlighet och djurliv. Det kan därför vara viktigt att undersöka vad det finns för växt- och djurliv på platsen för att kunna bedöma vilken påverkan piren eller utfyllnaden får.
  • Pirar och andra utfyllnader i vatten kan också påverka vattencirkulationen både lokalt och inom ett större vattenområde. Därför är det viktigt att bedöma dominerande strömmar och vindriktningar för att om möjligt förutspå effekterna av piren eller utfyllnaden.
  • Det kan också behöva göras en geoteknisk undersökning av bottnens bärighet för att undvika upptryckning av material i pirens eller utfyllnadens närhet.
  • Om sedimenten i området misstänks vara förorenade kan även detta behöva undersökas.

Strandskyddsdispens, andra dispenser och tillstånd

Om platsen omfattas av något områdesskydd kan även andra dispenser, exempelvis strandskyddsdispens, eller tillstånd behövas.

Tillstånd och dispenser i skyddad natur

Om du vill anlägga en bygga behöver du oftast göra en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen, som prövar om bryggan är lämplig eller inte. Vid prövningen bedömer vi bryggans påverkan på vattenmiljön vilket bland annat avgörs av naturvärden, materialval, beskuggning, vattengenomströmning, erosion, båttrafik och förekomst av föroreningar inom vattenområdet. Länsstyrelsen förelägger ofta om försiktighetsmått för den anmälda åtgärden.

Att tänka på

Påverkan på allmänna eller enskilda intressen. Allmänna intressen kan exempelvis vara fågelliv, fiskförekomst, områdesbestämmelser/skydd, kulturlämningar, ledningsdragningar, badplatser, strandskydd m.m. Enskilda intressen kan vara grannar, andra bryggägare, vattenrättsägare, fastighetsägare med flera.

  • Typ av brygga, flyt- eller pålad brygga, syftet med bryggan, vilka material och vilken storlek behövs, hur ska arbetet utföras och hur ska bryggan hållas i sitt läge.
  • Kontrollera djupet där bryggan ska byggas. Tänk på att båten ska kunna gå in till bryggan utan att en muddring behövs. Större och mer djupgående båtar hänvisas till etablerade hamnar med djupare vatten än små enskilda bryggor.
  • Kontakta kommunen för eventuell strandskyddsdispens och bygglovsbeslut.
  • När ovanstående är klart kan anmälan om vattenverksamhet lämnas till Länsstyrelsen.
  • Var ute i god tid!

Val av brygga

I vattenområden grundare än cirka 2,5 meter har i allmänhet pålade bryggor mindre inverkan på vattenmiljön än flytbryggor. En flytbrygga vilar på vattenytan och är vanligen förankrad med antingen pålar eller betongankare. Syftet med bryggan kan vara att dämpa vågornas kraft (vågbrytare), utgöra förtöjningsplats för båtar eller fungera som badbrygga.

Flytbryggor kräver ett visst vattendjup för att inte påverka botten och skadas av vågor. En olämpligt placerad flytbrygga kan påverka bottenmiljöerna negativt. Grunda vikar med mjukbotten är olämpliga att exploatera då grundområdena är våra viktigaste yngelplatser för många fiskarter.

En pålad brygga påverkar inte vattengenomströmningen på samma sätt som en flytande konstruktion. Pålarna till en brygga kan antingen utgöras av impregnerat trä, järnbalk eller stålrör ingjutna i polyetenrör. Kreosotbehandlade pålar har en negativ miljöpåverkan då de läcker tjära som innehåller miljöfarliga ämnen. Kreosot lagras i levande organismer (bioackumuleras) och är mycket giftigt för vattenlevande växter och djur. Tryckimpregnerade träpålar innehåller farliga ämnen såsom koppar, krom, arsenik och brom. Dessa ämnen är också väldigt giftiga för vattenlevande växter och djur.

Föreskrifter om träskyddsbehandling

Du kan läsa mer om vilka regler som gäller för träskyddsbehandlat virke i Kemikalieinspektionens föreskrifterlänk till annan webbplats om kemiska produkter och biotekniska organismer och Naturvårdsverkets föreskrifter om träskyddsbehandling (NFS 2001:6länk till annan webbplats konsoliderad) samt i Reach-förordningen bilaga XVII.

Ansökan om tillstånd

För större bryggor eller om motstående enskilda intressen finns så krävs en tillståndsprövning av vattenverksamheten. Tillstånd prövas av Mark-och miljödomstolen. En tillståndsansökan ska bland annat innehålla en samrådsredogörelse, teknisk beskrivning och en miljökonsekvensbeskrivning. Processen inleds med ett samråd med Länsstyrelsen och enskilt berörda. Mer information om tillstånd till vattenverksamhet hittar du här på vår hemsida

Strandskyddsdispens, andra dispenser och tillstånd

Om platsen omfattas av något områdesskydd kan även andra dispenser, exempelvis strandskyddsdispens, eller tillstånd behövas.

En brygga kan även kräva bygglov från kommunen. Ta kontakt med kommunens byggnadskontor för mer information.

Tillstånd och dispenser i skyddad natur

Bortledning av yt- eller grundvatten sker främst för dricksvattenförsörjning, men även för bevattning, industriprocesser och utvinning av värme eller kyla, samt i skadeförebyggande och skadeavhjälpande syfte. Oftast krävs tillstånd eller anmälan.

Ytvattenuttag

För att få leda bort ytvatten krävs oftast tillstånd. Om det rör sig om begränsade mängder kan vattenverksamheten istället anmälas till länsstyrelsen. Anmälningsplikten gäller för:

  • Bortledande av högst 600 m3 ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst 100 000 m3 per år, eller utförande av anläggningar för detta.
  • Bortledande av högst 1 000 m3 ytvatten per dygn från ett annat vattenområde än vattendrag, dock högst 200 000 m3 per år, eller utförande av anläggningar för detta.

Ytvattenuttag kan påverka vattenförhållandena negativt. Exempelvis kan vattennivåer i dammar och sjöar sänkas och bottnar friläggas, vattendrag sina, levnadsförhållanden för växter och djur nedströms försämras, vandrande fisk hindras vid dämning, och användare nedströms få mindre vatten.

Exempel på uppgifter och underlag som kan behövas i anmälan/tillståndsansökan: 

  • Beskrivning av påverkan på vattennivåer i vattendrag, dammar eller sjöar.
  • Undersökning av biologiska värden (växter och djur) nedströms det planerade uttaget samt bedömning av om uttaget medför en försämring av levnadsförhållandena.
  • Beskrivning av risken för att användare nedströms får mindre vatten.
  • Kontroll och bedömning av vid vilka flöden och/eller vattennivåer vattenuttag kan göras utan risk för skada uppkommer på punkterna ovan.

Grundvattenuttag

Bortledande av grundvatten kräver alltid tillstånd, med ett undantag som du kan läsa mer om längre ner på sidan. Tillstånd krävs inte heller om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Det är du som verksamhetsutövare som ansvarar för att göra denna bedömning.

Grundvattenuttag görs antingen ur jord eller ur berg. Vid bedömning av konsekvenserna av ett grundvattenuttag är det viktigt att identifiera påverkansområdet. Exempel på konsekvenser är att närliggande vattentäkter eller vattendrag sinar, att våtmarker och dammar torkar ut och att sättningar i marken (i områden med lera) uppstår och skadar byggnader.

Kommunen kan besluta om tillståndsplikt för enskilda brunnar inom vissa geografiska områden, exempelvis om problem finns med saltvatteninträngning eller vattentillgång.

Exempel på uppgifter och underlag som kan behövas i tillståndsansökan: 

  • Beskrivning av påverkan på vattennivån för närliggande brunnar, vattendrag, våtmarker och dammar
  • Vattenbalansberäkning
  • Dokumenterad provpumpning och beräknad avsänkningstratt
  • Beskrivning av risk för sättningar i byggnader

Undantag från tillståndsplikt

En vattentäkt för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning kräver inte tillstånd eller anmälan.

Vad räknas som vattentäkt?

Begreppet vattentäkt definieras som bortledande av ytvatten eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning.

Bevattningsförbud

Under torrperioder och perioder med mycket låga flöden kan länsstyrelsen besluta att bevattningsförbud ska råda inom ett visst geografiskt område.

Om en åtgärd ska utföras inom strandskyddat område så kan den också kräva strandskyddsdispens. Inom strandskyddat område får t.ex. inte nya byggnader uppföras, eller andra anläggningar/anordningar utföras om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. Inom strandskyddat område får inte heller åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Dessa typer av åtgärder kräver således först en strandskyddsdispens för att få utföras.

Om strandskyddsdispens krävs så är det den berörda kommunen som gör dispensprövningen om platsen inte omfattas av något annat områdesskydd, t.ex. naturreservat, nationalpark eller Natura 2000-område. Om platsen är strandskyddad och också berörs av ett annat områdesskydd (och i vissa andra fall) är det istället Länsstyrelsen som prövar strandskyddsdispensen.

Om åtgärden du vill utföra är en vattenverksamhet så räcker det oftast inte att du har fått en strandskyddsdispens, utan åtgärden behöver också prövas enligt lagstiftningen om vattenverksamheter. 

Anläggande av nya bryggor eller utbyggnad av befintliga bryggor, är en vattenverksamhet som i de flesta fall behöver anmälas till Länsstyrelsen. Om den berörda platsen är strandskyddad kan åtgärden också kräva en strandskyddsdispens.

Om du vill anlägga en våtmark där vattenområdet har en yta som inte överstiger 5 hektar, så ska du skicka in en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen. Om våtmarken blir större än så, så krävs det tillstånd till vattenverksamhet vilket söks hos Mark- och miljödomstolen. Om det är uppbenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena, så behövs inte anmälan eller tillstånd. Det är du som verksamhetsutövare som avgör om denna undantagsregel kan tillämpas i ditt fall.

Anläggning av nya vägtrummor i vattendrag eller utbyte av befintliga vägtrummor är en vattenverksamhet som i de flesta fall behöver anmälas till Länsstyrelsen.

Det ingår i ditt underhållsansvar att rensa ett dike på din egen fastighet. Rensning är en åtgärd som utförs för att bibehålla vattnets djup och läge, och innebär avlägsnande av exempelvis växtlighet och rotfilt ner till samma djup och bredd som diket ursprungligen hade. Om fisket kan skadas så ska åtgärden anmälas till Länsstyrelsen innan arbetena påbörjas. Vid rensningar ska du alltid tänka på att utföra arbetet med minsta möjliga störning på växt- och djurliv och så att grumling minimeras.

Om man ändrar djup, bredd eller släntlutningar på ett dike så utgör åtgärden markavvattning, om syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. Markavvattning är förbjudet i hela Västra Götalands län, och kräver både dispens och tillstånd för att få utföras.

Anläggning av slutna sjövärmesystem (ej vattentäkt) i vattenområde definieras varken som anmälnings- eller tillståndspliktig vattenverksamhet. Sjövärmesystem är miljöfarlig verksamhet som ska anmälas till kommunen. Det kan även krävas dispens från strandskyddsbestämmelserna.

Om du planerar att lägga upp muddermassor på land så ska detta först anmälas till kommunen. Dumpning av muddermassor i vattenområde är förbjudet. Dispens från detta förbud kan sökas hos Länsstyrelsen. Innan du ansöker om dumpningsdispens bör du dock ha undersökt möjligheten att lägga massorna på land.

I vissa fall räcker det inte med att en åtgärd prövas enligt lagstiftningen om vattenverksamhet, utan åtgärden kan också behöva prövas enligt andra lagstiftningar. Det enklaste sättet att ta reda på om din åtgärd också kräver annan prövning, är att läsa på Länsstyrelsens hemsida om olika områdesskydd och vad som är tillåtet eller förbjudet där, och vad som kan kräva dispens eller tillstånd. Du kan också läsa på kommunens hemsida eller kontakta kommunen.

Om den berörda platsen är strandskyddad och den även omfattas av något annat områdesskydd så kan Länsstyrelsen behöva göra en prövning av strandskyddsdispens. Det kan också behövas tillstånd eller dispens enligt andra områdesskydd, t.ex. biotopskyddsdispens, dispens/tillstånd enligt naturreservat eller vattenskyddsområde, eller Natura 2000-tillstånd. Om du planerar att dumpa massor i vattenområde så behöver du först ansöka om dumpningsdispens hos Länsstyrelsen.

Vissa åtgärder kräver att du får någon form av beslut från kommunen. Om den berörda platsen är strandskyddad och den inte omfattas av något annat områdesskydd (t.ex. naturreservat, nationalpark eller Natura 2000-område) så kan du behöva en strandskyddsdispens av kommunen. Om din planerade åtgärd berörs av ett vattenskyddsområde så kan åtgärden kräva anmälan, tillstånd eller dispens enligt vattenskyddsområdets föreskrifter. Vissa anläggningar kräver också bygglov, och om du vill lägga upp massor på land så kräver detta en anmälan till kommunen. Om du är osäker på vad som gäller i ditt fall, ta då kontakt med kommunen.

En anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar, kartor, tekniska beskrivningar och fotografier av platsen som behövs för att länsstyrelsen ska kunna bedöma verksamhetens omfattning och påverkan på miljön och närliggande fastigheter. I det enskilda fallet kan Länsstyrelsen begära att anmälan ska kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

För att göra en anmälan om vattenverksamhet, använder du dig av vår e-tjänst som finns här på vår hemsida. Det finns också vissa bilagor som alltid ska skickas med en anmälan om vattenverksamhet, och vilka dessa är finns angivet i anmälningsblanketten. På sista sidan i blanketten finns också hjälp och instruktioner om vad du ska tänka på när du fyller i blanketten. Här på hemsidan finns också ett exempel på en komplett, ifylld anmälan och övrig vägledning som behövs för din anmälan.

Du bör ange i anmälan om den planerade åtgärden eller verksamheten riskerar att påverka några enskilda intressen, såsom t.ex. avloppsanläggningar, källare, enskilda brunnar, skog, åkermark, dräneringssystem eller ägare till närliggande anläggningar eller fastigheter som kan påverkas av din verksamhet. I vissa fall behöver du samråda med ägare till grannfastigheter, närboende eller andra som kan tänkas bli berörda.

En förutsättning för att en vattenverksamhet ska kunna prövas inom ramen för anmälningsplikten är att det inte finns några enskilda sakägare som anser sig lida skada av och motsätter sig det du planerar att utföra. Om det dock finns sådana motsättningar och du inte kan lösa frågan med de berörda så att ni kommer överens, så är vattenverksamheten tillståndspliktig. Det innebär att du istället måste söka tillstånd i Mark- och miljödomstolen för din verksamhet, och där kan också tvister mellan enskilda avgöras. Länsstyrelsen hanterar inte civilrättsliga frågor som innebär yrkanden om särskild tvångsrätt, ersättning eller inlösen i en anmälan om vattenverksamhet.

På Länsstyrelsens hemsida finns ett antal olika karttjänster, bland annat:

Länsstyrelsens webbGIS - Infokartan Västra Götalands länlänk till annan webbplats

Den innehåller ett urval av olika kartskikt som länsstyrelsen producerat men också information från andra myndigheter (till exempel om olika riksintressen, skyddad natur, fornlämningar m.m.). Härifrån kan du spara ner och skriva ut kartor.

För att ta fram en karta, gå först in på Infokartan. Du kan zooma in och zooma ut i kartan för att få den detaljeringsgrad du behöver. Du kan också tända olika lager i kartan för att se om det t.ex. finns några skyddade områden på aktuell plats. När kartan ser ut så som du vill ha den, tryck på skrivmaskinssymbolen i det övre vänstra hörnet. Då får du upp ett nytt, mindre fönster som visar den karta som du kommer att spara ner. Tryck på knappen ”Exportera PDF” för att spara den karta som visas. När du har sparat ner kartan kan du också skriva ut den.

Avgiften för Länsstyrelsens handläggning av en anmälningspliktig vattenverksamhet är 1350 kronor och måste betalas innan du kan få ett beslut. I samband med att din anmälan kommer in till Länsstyrelsen skickar vi ett meddelande till dig om hur du betalar avgiften. Om prövningen även omfattar andra tillstånd eller dispenser kan ytterligare avgifter tillkomma. Handläggningsavgiften regleras i Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken samt i Avgiftsförordningen (1992:191).

Efter att Länsstyrelsen har mottagit din anmälan om vattenverksamhet skickar vi ett meddelande om handläggningsavgift till den e-postadress alternativt postadress som du har uppgett. Om det finns oklarheter om prövningen kan Länsstyrelsen komma att kontakta dig innan meddelandet skickas ut.

Handläggningen av din anmälan kommer att påbörjas så snart som möjligt efter att ärendet har kommit in till Länsstyrelsen. Så tidigt som möjligt kommer Länsstyrelsen att skicka ut ett meddelande om handläggningsavgift till den sökande i ärendet (eller till ombudet). Länsstyrelsen går igenom handlingarna och undersöker om några kompletterande uppgifter behövs av den sökande för att vi ska kunna ta ställning i ärendet. Om kompletteringar behövs så kommer vi att kontakta den sökande/ombudet. Länsstyrelsen skickar också ärendet på remiss till den berörda kommunen och kan även remittera ärendet till andra myndigheter eller enskilda.

På Länsstyrelsens hemsida har du tillgång till vårt I diariet kan du söka fram ditt ärende genom att ange t.ex. diarienummer eller datum då ärendet skickades in. I vårt diarium framgår när ärendet registrerades och vem som är handläggare. Här framgår även vilka handlingar som har registrerats hittills i ärendet.

Länsstyrelsens Diarium

När du skickat din anmälan i vår e-tjänst, kommer du att få ett svarsmail där det framgår att ditt ärende mottagits. På Länsstyrelsens hemsida har du också tillgång till vårt diarium.

I diariet kan du söka fram ditt ärende genom att ange t.ex. diarienummer eller datum då ärendet skickades in. Här framgår när ärendet registrerades och vem som är handläggare. Här framgår även vilka handlingar som har registrerats hittills i ärendet.

Handläggningstiden för anmälan om vattenverksamhet varierar bl.a. beroende på ärendets art och omfattning, samt hur komplett anmälan är. Ju enklare ärendet är, och ju mer komplett anmälan är, desto snabbare går ärendet att handlägga. Handläggningstiden beror också på hur mycket ärenden som Länsstyrelsen för tillfället får in.

Länsstyrelsen har i dagsläget en handläggningstid för anmälan om vattenverksamhet som i normalfallet är mellan 4 och 8 månader. Länsstyrelsens målsättning för handläggningstid för anmälningspliktiga vattenverksamheter är att 90 % av ärendena ska avgöras inom 8 månader, och våra resurser och vår bemanning är anpassad därefter. Gör alltid din anmälan i god tid innan du önskar påbörja åtgärderna. I vänstermenyn kan du klicka dig vidare och läsa mer om vad du kan göra för att påskynda handläggningstiden.

Kontakt

Länsstyrelsen Västra Götalands län