Bidrag för flyktingguider och familjekontakter

Länsstyrelsen kan hjälpa till med bidrag till integrationsinsatser som underlättar etablering i samhället, skapar nätverk, stödjer språkinlärning eller ger socialt stöd till ensamkommande barn.

Länsstyrelsen har möjlighet att bidra med ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter som riktas till nyanlända personer, ensamkommande barn och asylsökande personer. Vi ska arbeta för att stärka den civila sektorns roll och stödja samverkan mellan den civila sektorn och kommuner.

Vi ger ersättning till insatser som bedrivs utan vinstsyfte, och som kommunen genomför i egen regi eller tillsammans med en eller flera organisationer.

Under 2022 förfogar länsstyrelserna över 51 miljoner för fördelning.

Insatserna ska syfta till något av detta:

  • underlätta etableringen i samhället
  • skapa nätverk
  • stödja språkinlärning
  • ge socialt stöd till ensamkommande barn.

Prioriteringsgrund 2022

Under 2022 ska Länsstyrelsen vid fördelning prioritera insatser som riktar sig till eller underlättar deltagandet för föräldralediga och andra personer med små barn. Vi kommer särskilt att prioritera insatser som stödjer språkinlärningen.

Regionala prioriteringar

Utöver ovanstående prioriteringar kommer Länsstyrelsen Värmland under 2022 att prioritera insatser som:

  • bidrar till att stärka utrikesfödda kvinnors etablering i samhället, med fokus på arbetsmarknad och sysselsättning.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna utgör värdegrunden i Länsstyrelsen Värmlands fördelning av statsbidrag inom integrationsområdet. Barnets rättigheter är liksom jämställdhet och likabehandling bärande principer för att ta del av dessa statsbidrag. Det innebär att insatser som främjar jämlikhet, likabehandling, delaktighet och inflytande och motverkar alla former av diskriminering, rasism och främlingsfientlighet prioriteras.

Länsstyrelsen Värmland beaktar särskilt de insatser som har ett tydligt fokus på:

  • Barnets rättigheter
  • Jämställdhet
  • Likabehandling

Jämställdhet

Mänskliga rättigheter

Målgrupp för insatserna

Insatserna ska vända sig till nyanlända invandrare och/eller asylsökande personer. I målgruppen ingår även ensamkommande barn som är asylsökande eller har uppehållstillstånd. En insats kan riktas till en eller flera av målgrupperna.

Insatserna kan vända sig till personer på flykt från Ukraina som omfattas av massflyktsdirektivet.

Utlysningen är nu stängd

Utlysningarna av statsbidrag inom integrationsområdet var öppen 25 februari till och med 4 april 2022.

Beslut och utbetalning

Länsstyrelsen i Jönköpings län fattar beslut om ersättning, de meddelar beslutet senast den 13 juni. Det är också Länsstyrelsen i Jönköpings län som betalar ut beviljade medel.    

Kontinuerlig dialog

Länsstyrelsen Värmland län erbjuder, till den som beviljats ersättning, kontinuerlig dialog under insatstiden.

Delredovisning ska lämnas sex månader efter den i ansökan angivna starttidpunkten, alternativt vid de tidpunkter som meddelas i beslutet. Slutredovisning ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast två månader efter att insatsen avslutats. Delredovisning/ar och slutredovisning skickas in till Länsstyrelsen Värmland.

Mottagare av medel är återbetalningsskyldig om ersättning lämnats på fel grund eller med för högt belopp. Återbetalning ska även ske i de fall ersättningen inte använts för det ändamål som angetts i ansökan.

Stöd kring jämställdhet inför en bidragsansökan

En viktig del i arbetet med en bidragsansökan är att göra en jämställdhetsanalys. Inledningsvis bör ni kartlägga vilka utmaningar ni ser kring jämställdhet, för att därefter analysera dessa utmaningar. Efter det kan ni fundera på vilka åtgärder ni vill vidta och hur de åtgärderna kommer att bidra till en ökad jämställdhet. Som stöd för arbetet har länsstyrelsen tagit fram ett antal frågor som ni kan använda er av då ni skriver er ansökan. Frågorna är tänkta just som ett stöd och de behöver inte besvaras ordagrant i ansökan.

Fundera på vilka utmaningar som finns ur ett jämställdhetsperspektiv och gör en enkel kartläggning. Kartläggningen behöver inte vara omfattande, men ska ge en lättöverskådlig bild av om och i så fall hur kön påverkar deltagande och insatser. Exempel på frågor som ni kan ställa er är:

  • I den målgrupp som vi planerar att rikta oss till, hur ser könsfördelningen ut? Hur många kvinnor/flickor och män/pojkar?
  • Har kvinnor/flickor och män/pojkar samma möjligheter att delta i de insatser som erbjuds, eller finns det skillnader?
  • Hur ser behoven ut hos kvinnor/flickor och män/pojkar? Skiljer sig behoven åt?
  • Har både kvinnors/flickors och mäns/pojkars behov och erfarenheter legat till grund för planeringen av insatserna?
  • Finns det någon skillnad i vilka insatser som tillhandahålls för kvinnor/flickor och män/pojkar i dagsläget?
  • Hur fördelas resurserna för kvinnor/flickor och män/pojkar?
  • Finns det någon annan könsuppdelad statistik som kan användas som underlag för behovsanalysen i ansökan?

Med utgångspunkt i resultaten av kartläggningen bör en analys genomföras av de utmaningar som finns ur ett jämställdhetsperspektiv. Analysarbetet är en hjälp för att ringa in vilka områden/problem som finns och där åtgärder kan vidtas. Exempel på frågor som ni kan ställa er i analysarbetet är:

  • Vilka slutsatser avseende jämställdhet kan vi dra från den kartläggning som genomförts?
  • I det fall slutsatsen är att det finns en ojämställdhet mellan kvinnor/flickor och män/pojkar, vad beror denna ojämställdhet på?
  • Vad får ojämställdheten för konsekvenser, för individer och för samhället?
  • Vad blir konsekvenserna för jämställdheten i insatsen om vi inte genomför några åtgärder?
  • Vad blir konsekvenserna om vår planerade insats inte genomförs?

Utifrån kartläggningen och analysen, vad kan ni göra för att motverka ojämställdhet? Vilka konkreta åtgärder kan ni vidta? Även i de fall då det inte finns stora skillnader för kvinnor/flickor och män/pojkar i en verksamhet kan man behöva vidta åtgärder för att fortsätta ha en jämställd verksamhet. Exempel på frågor som ni kan ställa er är:

  • Hur och på vilket sätt bidrar vår insats till att minska ojämställdhet mellan kvinnor/flickor och män/pojkar?
  • Vilka konkreta åtgärder kopplade till jämställdhet kan vi vidta inom ramen för insatsen (exempelvis riktade informationsinsatser, anpassade tider för aktiviteter etc.)?
  • Kommer insatsens resultat till nytta för båda könen?
  • Bidrar insatsen till att bryta traditionella könsmönster?

Kontakt