Bidrag för flyktingguider och familjekontakter

Länsstyrelsen kan hjälpa till med bidrag till integrationsinsatser som underlättar etablering i samhället, skapar nätverk, stödjer språkinlärning eller ger socialt stöd till ensamkommande barn.

Länsstyrelsen har möjlighet att bidra med ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter som riktas till nyanlända personer, ensamkommande barn och asylsökande personer. Vi ska arbeta för att stärka den civila sektorns roll och stödja samverkan mellan den civila sektorn och kommuner.

Vi ger ersättning till insatser som bedrivs utan vinstsyfte, och som kommunen genomför i egen regi eller tillsammans med en eller flera organisationer.

Insatserna ska syfta till att

  • underlätta etableringen i samhället
  • skapa nätverk
  • stödja språkinlärning
  • ge socialt stöd till ensamkommande barn.

Prioriteringar 2023

Under 2023 prioriterar Länsstyrelsen insatser som särskilt riktar sig till eller underlättar deltagande för föräldralediga och andra personer med små barn, med särskilt fokus på insatser som stödjer språkinlärning för denna målgrupp. Vi prioriterar även insatser som genomförs i samverkan med idéburen sektor.

Regionala prioriteringar

Utöver ovanstående prioriteringar kommer Länsstyrelsen Värmland under 2023 att prioritera hälsofrämjande insatser.

Vid utdelning och uppföljning av statsbidrag inom integrationsområdet beaktar Länsstyrelsen Värmland särskilt de insatser som har ett tydligt fokus på jämställdhet och mänskliga rättigheter, inklusive förbudet mot diskriminering, barnets bästa och tillgänglighetsfrågor.

Jämställdhet

Mänskliga rättigheter

Målgrupp för insatserna

Insatserna ska vända sig till nyanlända invandrare och/eller asylsökande personer. I målgruppen ingår även ensamkommande barn som är asylsökande eller har uppehållstillstånd. En insats kan riktas till en eller flera av målgrupperna.

Insatserna kan vända sig till personer på flykt från Ukraina som omfattas av massflyktsdirektivet.

Aktuell utlysningsperiod

Under 2023 har Länsstyrelsen Värmland 1 350 000 kronor att fördela. Aktuell ansökningsperiod öppnar den 22 februari och sista ansökningsdag för ansökningar till länet är den 24 april.

Ansökan

Du ansöker genom att logga in i vår e-tjänst på den här sidan, med din personliga e-legitimation. Om du väljer att spara din ansökan aktiveras en användarprofil på Mina sidor där ansökan lagras. Där kan du – men inte Länsstyrelsen – se dina formulär och de är därmed inte allmänna handlingar.

Om du inte ändrat eller skickat in din ansökan inom 14 dagar raderas handlingarna. För att formuläret ska komma in till Länsstyrelsen måste du aktivt välja att skicka in ansökan. Då sparas den på Mina Sidor under ett år och raderas därefter.

För att underlätta ansökningsprocessen finn ett stöddokument med en sammanställning över de frågor som ska fyllas i via e-tjänsten nedan.

Sammanställning av frågor i ansökan §37 (PDF) Pdf, 262.8 kB, öppnas i nytt fönster.

På e-tjänstens startsida finns länk till ett intyg om firmatecknare som ska bifogas i ansökan, samt länk till intyg som eventuella samverkansparter som ska ta del av medlen fyller i.

Beslut och utbetalning

Länsstyrelsen i Jönköpings län fattar beslut om ersättning och betalar ut beviljade medel.    

Kontinuerlig dialog

Länsstyrelsen Värmland län erbjuder, till den som beviljats ersättning, kontinuerlig dialog under insatstiden.

Delredovisning ska lämnas sex månader efter den i ansökan angivna starttidpunkten, alternativt vid de tidpunkter som meddelas i beslutet. Slutredovisning ska ha kommit in till Länsstyrelsen senast två månader efter att insatsen avslutats. Delredovisning/ar och slutredovisning skickas in till Länsstyrelsen Värmland.

Mottagare av medel är återbetalningsskyldig om ersättning lämnats på fel grund eller med för högt belopp. Återbetalning ska även ske i de fall ersättningen inte använts för det ändamål som angetts i ansökan.

Stöd kring jämställdhet inför en bidragsansökan

En viktig del i arbetet med en bidragsansökan är att göra en jämställdhetsanalys. Inledningsvis bör ni kartlägga vilka utmaningar ni ser kring jämställdhet, för att därefter analysera dessa utmaningar. Efter det kan ni fundera på vilka åtgärder ni vill vidta och hur de åtgärderna kommer att bidra till en ökad jämställdhet. Som stöd för arbetet har länsstyrelsen tagit fram ett antal frågor som ni kan använda er av då ni skriver er ansökan. Frågorna är tänkta just som ett stöd och de behöver inte besvaras ordagrant i ansökan.

Fundera på vilka utmaningar som finns ur ett jämställdhetsperspektiv och gör en enkel kartläggning. Kartläggningen behöver inte vara omfattande, men ska ge en lättöverskådlig bild av om och i så fall hur kön påverkar deltagande och insatser. Exempel på frågor som ni kan ställa er är:

  • I den målgrupp som vi planerar att rikta oss till, hur ser könsfördelningen ut? Hur många kvinnor/flickor och män/pojkar?
  • Har kvinnor/flickor och män/pojkar samma möjligheter att delta i de insatser som erbjuds, eller finns det skillnader?
  • Hur ser behoven ut hos kvinnor/flickor och män/pojkar? Skiljer sig behoven åt?
  • Har både kvinnors/flickors och mäns/pojkars behov och erfarenheter legat till grund för planeringen av insatserna?
  • Finns det någon skillnad i vilka insatser som tillhandahålls för kvinnor/flickor och män/pojkar i dagsläget?
  • Hur fördelas resurserna för kvinnor/flickor och män/pojkar?
  • Finns det någon annan könsuppdelad statistik som kan användas som underlag för behovsanalysen i ansökan?

Med utgångspunkt i resultaten av kartläggningen bör en analys genomföras av de utmaningar som finns ur ett jämställdhetsperspektiv. Analysarbetet är en hjälp för att ringa in vilka områden/problem som finns och där åtgärder kan vidtas. Exempel på frågor som ni kan ställa er i analysarbetet är:

  • Vilka slutsatser avseende jämställdhet kan vi dra från den kartläggning som genomförts?
  • I det fall slutsatsen är att det finns en ojämställdhet mellan kvinnor/flickor och män/pojkar, vad beror denna ojämställdhet på?
  • Vad får ojämställdheten för konsekvenser, för individer och för samhället?
  • Vad blir konsekvenserna för jämställdheten i insatsen om vi inte genomför några åtgärder?
  • Vad blir konsekvenserna om vår planerade insats inte genomförs?

Utifrån kartläggningen och analysen, vad kan ni göra för att motverka ojämställdhet? Vilka konkreta åtgärder kan ni vidta? Även i de fall då det inte finns stora skillnader för kvinnor/flickor och män/pojkar i en verksamhet kan man behöva vidta åtgärder för att fortsätta ha en jämställd verksamhet. Exempel på frågor som ni kan ställa er är:

  • Hur och på vilket sätt bidrar vår insats till att minska ojämställdhet mellan kvinnor/flickor och män/pojkar?
  • Vilka konkreta åtgärder kopplade till jämställdhet kan vi vidta inom ramen för insatsen (exempelvis riktade informationsinsatser, anpassade tider för aktiviteter etc.)?
  • Kommer insatsens resultat till nytta för båda könen?
  • Bidrar insatsen till att bryta traditionella könsmönster?

Kontakt