Klimatanpassning

Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi tar fram underlag för kunskap och planering, analyserar hur länet påverkas av klimatförändringen och stöttar kommuner, regionala aktörer och näringsliv i klimatanpassningsarbetet.

Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av idag och de som förväntas ske i framtiden. I Sverige innebär klimatförändringen till exempel högre temperatur, ökad nederbörd, minskat snötäcke och stigande havsnivå. Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning handlar om att minska sårbarheter och att ta tillvara möjligheter för att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle.

Länsstyrelsen samordnar och ger stöd

Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi stöttar kommuner och andra regionala aktörer genom att öka kunskapen och sprida information om klimatförändringen, vilka konsekvenser den leder till nu och i framtiden och vilka åtgärder som kan förebygga framtida problem.

Det förändrade klimatet påverkar många delar av samhället. I vårt klimatanpassningsarbete tar vi fram planeringsunderlag, metodstöd, handlingsplaner och genomför seminarier inom olika område, till exempel inom:

  • fysisk planering
  • infrastruktur
  • krisberedskap
  • försörjningssystem för el, vatten och livsmedel
  • vattenhushållning
  • miljöskydd
  • lantbruk
  • skogsbruk
  • naturvård
  • människors hälsa.

Vi samverkar också med nationella expertmyndigheter för att stärka länets förmåga att hantera klimatförändringens effekter.

Länsstyrelsen Värmlands handlingsplan för klimatanpassning

Länsstyrelsen har tagit fram myndighetsmål och en handlingsplan för verksamhetens egna arbete med klimatanpassning. Handlingsplanen fokuserar på tre områden: dricksvattenförsörjning, fysisk planering och krisberedskap. Inom dessa fokusområden har åtgärder och mål tagits fram.

Publikation: Värmland i ett förändrat klimat. Plan för vad Länsstyrelsen Värmland behöver göra. Handlingsplan och myndighetsmål 2020-2025 (reviderad version 2023) Länk till annan webbplats.

Stöd till kommuner

Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna, initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete. I det arbetet ingår till exempel att

  • Ge vägledning och rekommendationer kring samhällsplaneringsfrågor.
  • Genomföra nätverksträffar och kunskapshöjande aktiviteter.
  • Sammanställa underlag om regionala risker för till exempel översvämning, värme, ras, skred och erosion.
  • Granska kommuners översiktsplaner och detaljplaner utifrån klimatanpassningsperspektiv och med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning, ras, skred och erosion.

Kunskapsunderlag om klimatanpassning

Kunskapsunderlagen om klimatanpassning är många, och fortsatt forskning och utveckling inom området pågår. Nedan visas några av de underlag som tagits fram regionalt.

Hur ser snöförhållandena ut i Värmland i framtiden? En ny rapport om framtida snöförhållanden i Värmlands län visar hur snötäckets varaktighet och tjocklek förväntas att minska.

Minskningarna blir allt större mot slutet av detta sekel och är som allra störst vid fortsätt höga koldioxidutsläpp. Förändringar i snösäsongen påverkar exempelvis besöksnäring, areella näringar och väghållning likväl möjligheter till olika snöaktiviteter.

Snö i framtida klimat: Värmlands län, publikation, länsstyrelsen Länk till annan webbplats.

Kartunderlag för snö (Länsstyrelsens karttjänst WebbGIS) Länk till annan webbplats.

En film om snö

En kort film ger inblick i analysen. Man ser att redan nu påverkas många aktörer av ett minskat snötäcke. Några exempel på användningsområden för snöanalysen tas upp i filmen. Det konkreta användningsområdet för snörapporten är bland annat i beslutsfattning men också i de framtida analyser som vi behöver göra inom olika typer av verksamheter. Det kan bland annat handla om den kommunala förvaltningen. Men det kan också handla om hur vi belastar våra tak inom byggbranschen. Vi ser också att inom skogsnäring, renskötsel och försäkringsbranschen så är den här typen av analys avgörande för att bedöma vilka effekter klimatförändringarna får.

Att integrera klimatanpassning i fysisk planering är centralt. Redan nu har till exempel stora översvämningar drabbat länet. Samtidigt är tycket på ny bebyggelse högt längs länets sjöar och vattendrag – ofta i områden som har drabbats av översvämning eller ligger utsatt till.

Checklista för klimatanpassning i fysisk planering

Checklistan för klimatanpassning i fysisk planering är en hjälp för planhandläggaren att se vilka frågeställningar, utifrån fyra olika klimateffekter, som är lämpliga att titta på i översiktsplanen eller detaljplanen.

Den syftar inte till att svara på hur vissa frågor inom planeringen är lösta utan den har fokus på att uppmärksamma planeraren om olika frågor är utredda. Checklistan är framtagen i samarbete mellan några av länens klimatanpassningssamordnare.

Checklista för klimatanpassning i fysisk planering, publikation, länsstyrelsen Länk till annan webbplats.

Handbok för klimatanpassning i fysisk planering

Sveriges länsstyrelser har tagit fram en gemensam vägledning för hur kommunerna kan arbeta med klimatanpassning i den fysiska planeringen.

De centrala kapitlen berättar hur man gör i praktiken – före, under och efter planarbetet, enligt den nya plan- och bygglagen.

Klimatanpassning i fysisk planering, publikation, länsstyrelsen Länk till annan webbplats.

För att minska risken för ohälsa i samband med värmeböljor har dokumentet Värmebölja i Värmland – rutin för vård och omsorg tagits fram. I rutinen finns fakta om hälsoeffekter samt checklistor för hur en organisation kan förbereda sig samt praktiska tips och råd. Rutinen är ett resultat av ett samarbete mellan Länsstyrelsen Värmland, Arvika kommun, Grums kommun, Karlstad kommun och Landstinget i Värmland.

Värmebölja i Värmland – rutin för vård och omsorg, publikation, länsstyrelsen Länk till annan webbplats.

Värmeböljor förväntas bli vanligare, intensivare och mer långvariga i framtiden. Särskilt i tätbebyggda områden kan såväl lufttemperatur som strålningstemperatur bli hög, där är även risken högre att så kallade värmeöar bildas. Länsstyrelsen har gjort en kartläggning av vilka områden i länet som löper risk att få höga temperaturer. GIS-analysen av bebyggelse i länet med risk för höga temperaturer utgår ifrån Folkhälsomyndighetens metod Kartläggning av bebyggelse med risk för höga temperaturer Länk till annan webbplats..

Förutom identifiering av riskområden enligt Folkhälsomyndighetens metod, har Länsstyrelsen även kategoriserat övriga områden i alla länets tätorter. Riskområden ska enligt Folkhälsomyndighetens metod uppfylla följande kriterier:

  • Andel hög vegetation < 10 procent
  • Andel hårdgjorda ytor > 70 procent
  • Andel byggnadskroppar > 20 procent

Det kan också vara intressant för kommunerna att titta närmare på områden som inte uppfyller kriterierna men som ligger nära att uppfylla kriterierna. Därför har Länsstyrelsen kompletterat metoden med en kategorisering. Länsstyrelsen har summerat andel hårdgjorda ytor plus andel byggnadskroppar minus andel hög vegetation. Områden som
har fler än 80 på denna summering kan vara intressanta att titta närmare på. Det handlar exempelvis på områden som har stor andel hårdgjorda ytor och liten andel hög vegetation,
men att andel byggnadskroppar inte uppgår till 20%.

GIS-skikt Bebyggelse med risk för höga temperaturer (Länsstyrelsens karttjänst WebbGIS) Länk till annan webbplats.

SMHI har gjort flera klimatanalyser för det framtida klimatet i Värmland.

År 2015 tog SMHI fram regionala klimatanalyser för två utvecklingsvägar, en med begränsade utsläpp (RCP4.5) och en med höga utsläpp (RCP8.5). Analyserna gjordes för alla län genom ett regeringsuppdrag. I analysen för Värmland finns beräkningar över bland annat temperatur, nederbörd, tillrinning och markfuktighet.

Framtidsklimat i Värmlands län - enligt RCP-scenarier (publikation hos SMHI) Länk till annan webbplats.

Klimatanalysen från 2014 gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen och baseras på tidigare utsläppsscenarier (SRES). Förutom beräkningar av temperatur, nederbörd och flöden kommenteras i denna rapport även tjälförhållanden och brandrisk.

Klimatanalys Värmlands län, publikation 2014:02 (PDF) Länk till annan webbplats.

Det byggda kulturarvet berättar om gångna tiders levnadssätt och är en betydelsefull del av det värmländska landskapet. Byggnaderna har överlevt skiftande väderförhållanden under lång tid, och har goda möjligheter att så fortsätta. Men ett våtare och varmare klimat gynnar till exempel svamp- och mögelangrepp, något som framför allt drabbar träbyggnader. Därför utsätts kulturhistorisk bebyggelse för större påfrestningar än tidigare.

Länsstyrelsen har tagit fram en broschyr om hur det förändrade klimatet förväntas påverka kulturhistorisk bebyggelse i Värmland. Här finns även tips och råd om förebyggande underhåll av byggnader.

Klimatförändringar och kulturhistoriska träbyggnader - anpassning genom förebyggande underhåll (PDF) Länk till annan webbplats.

Syftet med den här karttjänsten är att översiktligt visa vilka kartunderlag som finns för arbetet med klimatanpassning (anpassning av samhället till ett föränderligt klimat för att skydda miljö, människor och egendom).

Karttjänst klimatanpassning Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Georg Andrén

Besöksadress

Våxnäsgatan 5

Postadress

651 86 Karlstad

Organisationsnummer

202100-2395

Följ oss