Millesvik

Under flera tusen år var Millesvik en port mot Vänern och en av Värmlands viktigaste bygder. Idag är Millesvik ett av länets fornlämningstätaste områden och ett levande odlingslandskap. Vad var det som gjorde området så attraktivt då och vilken verksamhet bedrivs här idag? Och hur kunde den gamla och den nya religionen samsas när kristendomen kom?

Porten mot Vänern

På Värmlandsnäs har människan bedrivit jordbruk sedan forntiden. I området kring Millesvik kan du se fornlämningar från alla forntidens perioder. Närmast Vänerns strand dominerar rösegravar från bronsåldern och intill jordbruksmarken ligger gravfält som var typiska för järnåldern. Millesviks medeltida kyrka från 1100-talet vittnar om områdets bebyggelsehistoriska betydelse. Genom området löper också en medeltida pilgrimsväg mot norska Nidaros. Flera gårdsbruk, bland annat herresätet Hjälleskate, har anor som sträcker sig så långt bakåt som till medeltiden - sannolikt också förhistorisk tid.

Värmlandsnäs var under forntiden länets mest betydelsefulla kontaktpunkt med Kållandsö och landskapen söder om Vänern.

Film om Millesvik

Klicka på videospelaren nedan om du vill se vår film om Millesvik.

Riksintresse för kulturmiljö

Under flera årtusenden var Millesvik en port mot Vänern och en av Värmlands viktigaste bygder. Idag är området ett av länets fornlämningstätaste områden. Därför är platsen utvald som ett riksintresse för kulturmiljö. Ett riksintresse är en signal om att området har så höga kulturmiljövärden att de ska ha företräde gentemot andra intressen, förutsatt att de andra intressena inte är av riksintresse. Kommunerna ska redovisa riksintresseområdena i sina översiktsplaner, och ange hur de ska tillgodoses i samhällsplaneringen.