Brattforshedens krigsflygfält

Krigsflygfält 16 på Brattforsheden mellan Molkom och Filipstad i Värmland är en världsunik anläggning från andra världskriget. Här finns väl bevarade lämningar från krigstiden och 2003 blev det ett kulturreservat.

Foton i bildspelet: Länsstyrelsen Värmland och Krigsflygfält 16.

Krigsflygfält 16 Brattforsheden saknar motstycke både nationellt och internationellt. Ingenstans hittar du ett krigsflygfält från andra världskriget som så väl bevarats till eftervärlden. Som kulturreservat är det helt ensamt i sitt slag. Det är en unik och autentisk kulturmiljö där kärnan i besöksmålet är den kamouflerade åkermarken med anlagda skendiken och skenvägar samt tillhörande byggnader i orginalutförande.

Hemliga krigsflygfält byggdes i Sverige

Vid andra världskriget (1939–1945) mobiliserade Sverige sitt försvar och byggde upp fyrtio hemliga krigsflygfält runt om i Sverige. Brattforshedens krigsflygfält anlades som fält nr 16. Våren 1939 avverkades skogen på det område som skulle bli Krigsflygfält 16 Brattforsheden.

Invasion

I april 1940 invaderade Tyskland Danmark och Norge och Krigsflygfält 16 hamnade plötsligt i främre basen. Samma dag som Tyskland invaderade Norge låg arbetet med att iordningställa krigsflygfältet nere på grund av snöoväder. Tyskarna stod nu endast 20 minuters flygfärd från Brattforsheden!

Lyckligtvis hade arbetet kommit långt och det som återstod var maskering av fältytan. Planen var att kamouflera krigsflygfältet som åkermark med röda stugor och ladugårdar för att vilseleda fienden.

Byggnader kamouflerades till röda stugor och låtsaslador

Det anlades byggnader, motståndsnästen och flyghangarer i anslutning till fältet. I dessa så kallade fälthangarer förvarades och gömdes flygplanen då de stod på marken. Fälthangarerna var förbundna med flygfältet genom taxibanor genom skogen eller via befintliga vägar.

Genom klippning och annat kamouflerades flygfältet för att likna åkermarker från luften. Byggnaderna såg ut som gårdsbebyggelse till "åkermarken" eller så doldes de från luften genom taktäckning med hjälp av mossa och kvistar. Ammunitionsförråden fick karaktären av jordkällare och ladvärnet imiterade ladugård med vitmålad fähusdel, blindfönster och dörrar.

Under 1943 utökades fältet och kompletterades med ytterligare byggnader och olika typer av värn, varefter flygfältet nådde sin slutgiltiga omfattning.

De byggnader som uppfördes under beredskapstiden och som finns bevarade idag är bland annat personal- och orderbaracker, köksbarack, matsalsbarack, laduvärn, förrådsbyggnader, bombförråd samt min- och ammunitionsförråd.

Efter andra världskriget användes flygfältet som miltärt övningsområde

Efter andra världskrigets slut avtog de militära aktiviteterna vid flygfältet. Några militära anläggningar monterades ner eller förstördes genom sprängning. Öppna konstruktioner täcktes över med betongbalkar eller träplank. Flygfältet användes som militärt övningsområde och i början av 1960-talet kom det delvis att upplåtas för civil verksamhet, vilket har medfört att landningsbanan i öst-västlig riktning använts och bevarats. Fyra hangarer har uppförts på området efter 1945.

Efter beredskapsåren försvann en del av Sveriges krigsflygfält och andra byggdes ut och moderniserades. Inget av detta hände på Krigsflygfält 16. Därför kan du idag besöka Brattforsheden och vandra bland lämningarna efter det som nu är en världsunik anläggning från tiden för andra världskriget.

Kulturreservatet bildades för att vårda och skydda

2003 beslutade Länsstyrelsen Värmland att bilda kulturreservat av före detta Krigsflygfält 16 på Brattforsheden. Syftet med reservatet är att bevara ett värdefullt kulturlandskap som präglats av den militära mobiliseringen under andra världskriget, 1939-45.

Kulturreservatet vårdar och skyddar i första hand byggnaderna och markanvändning vid flygfältet samt traditioner och minnen som levt vidare från beredskapstiden. Det övergripande målet för reservatet är en helhetskaraktär som väsentligen överensstämmer med beredskapstiden 1939-45. Men även områdets natur med skogsmark och insektspopulationer som idag är hotade skyddas genom reservatsbildningen. Kulturreservatet omfattar totalt 411,4 hektar.

Varsam restaurering till tidsenlig stil

Vid restaureringen av markerna som ingår i reservatet eftersträvas den helhetskaraktär som Brattforshedens krigsflygfält hade under andra världskriget. Vid byggnadsvårdsarbetet är samma tidsangivelse utgångspunkten. Byggnaderna får även visa spår av senare användning och de förändringar som skett under efterkrigstiden. Både äldre och yngre bebyggelseskeden respekteras.

Stiftelsen Krigsflygfält 16 har aktiviteter, café med mera

Området ägs och förvaltas av Stiftelsen Krigsflygfält 16. Stiftelsen är aktiv kulturbärare av det militärhistoriska arvet från beredskapstid 1939-1945. Uppdraget är att levandegöra krigsflygfältet byggnader och historia för allmänheten med fokus på dåtida och samtida beredskapsfrågor.

Under sommartid hålls krigsflygfältet öppet med café, guidade turer och andra aktiviteter.

Du kan läsa mer om anläggningen och verksamheten på krigsflygfält16.se Länk till annan webbplats.

Andra krigslygfält

Även i Jämtlands län finns ett krigslygfält bevarat. Det heter Optands krigsflygfält. Du kan läsa mer om det på Länsstyrelsen Jämtlands sida Optands krigsflygfält