Kärnenergiberedskap

Kärnkraftverken i Sverige har system som ska skydda mot tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå inträffar kan den i värsta fall medföra utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen. Här finns information om hur kärnenergiberedskapen fungerar i Stockholms län.

Beredskap vid olycka på kärnkraftverket

Du som bor eller vistas nära ett kärnkraftverk ska vara väl förberedd om en kärnkraftsolycka inträffar. En kärnkraftsolycka kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen som kan skada människor och miljö.

Länsstyrelsens viktigaste uppgift vid en kärnteknisk olycka är att skydda människor och miljö mot strålning. Därför har vi ett regionalt beredskapsprogram som beskriver hur vi ska hantera en kärnteknisk olycka tillsammans med andra aktörer. Det vilar också ett ansvar på dig att vara införstådd med vad som gäller.

Området kring Sveriges kärnkraftverk är indelat i två beredskapszoner – en inre och en yttre beredskapszon. Runt dessa löper en planeringszon som sträcker sig cirka 25 till 100 kilometer från kärnkraftverket. Denna zonindelning är en del av beredskapsplaneringen från och med den 1 juli 2022.

Sex Stockholmskommuner i planeringszonen

Planeringszonen runt Forsmarks kärnkraftverk omfattar i Stockholms län följande kommuner:

  • Norrtälje
  • Sigtuna
  • Upplands-Bro
  • Upplands Väsby
  • Vallentuna
  • Österåker.

I planeringszonen ska det finnas en planering så att Länsstyrelsen med stöd av expertmyndigheter kan fatta beslut om följande åtgärder för att skydda allmänheten vid en kärnteknisk olycka:

  • vistelse inomhus upp till 48 timmar
  • utdelning av jodtabletter till människor i de områden som drabbats av en kärnteknisk olycka
  • utrymning som bygger på underlag från strålningsmätning av radioaktiva ämnen på marken.

För dig som ibland vistas närmare kärnkraftverket är det också bra att känna till att det finns en inre beredskapszon som sträcker sig ungefär fem kilometer ut från kärnkraftverket. Området mellan 5 och 25 kilometer från kärnkraftverket kallas för den yttre beredskapszonen. Kommunerna som berörs av beredskapszonerna finns i Uppsala, Kalmar och Hallands län. I beredskapszonerna finns det förhandsutdelade varningsmottagare, jodtabletter och information till allmänheten.

Om du bor eller vistas i en beredskaps- eller planeringszon behöver du vara medveten om den planering som finns och även ha en egen beredskap om en kärnkraftsolycka inträffar.

Karta som visar beredskaps- och planeringszoner runt Forsmarks kärnkraftverk Pdf, 4.3 MB.

Så här blir du varnad

Länsstyrelsen ska se till att information når ut till alla som kan vara påverkade av olyckan. Vi berättar vad som har hänt och hur du ska göra för att skydda din hälsa.

Om en kärnkraftsolycka inträffar blir du varnad genom varnings- och informationssystemet viktigt meddelande till allmänheten (VMA). VMA sänds framför allt i Sveriges Radios P4-kanaler och Sveriges Televisions kanaler. VMA kan också skickas som sms till mobiltelefoner i ett visst område.

Varning utomhus

I planeringszonen finns möjlighet att varna den som befinner sig utomhus. Signalen från utomhusvarningen ”Hesa Fredrik” betyder att du ska gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och lyssna på Sveriges Radio P4. Stanna inomhus tills du får andra instruktioner via Sveriges Radio P4 Stockholm.

Test av varningssystem

Första helgfria måndagen i mars, juni, september och december testas utomhusvarningen. Du behöver inte göra något annat än att uppmärksamma att testet har fungerat. Utomhusvarningens ljudsändare tutar klockan 15.00.

Strålning vid en kärnkraftsolycka

Om en kärnkraftsolycka leder till utsläpp av radioaktiva ämnen, riskerar människor att utsättas för strålning. Möjliga stråldoser vid en olycka beror på utsläppets omfattning och förlopp tillsammans med det väder som råder och vilka skyddsåtgärder som hinner genomföras.

Du kan utsättas för strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken. Du kan också utsättas för strålning genom att få radioaktiva ämnen i dig. Det kan ske genom inandning, via livsmedel eller genom att du får i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen och kläderna.

Så här skyddar du dig

Det finns olika sätt att skydda sig från radioaktiva ämnen vid en kärnkraftsolycka. Vilket eller vilka sätt som passar bäst beror på situationen på kärnkraftverket, vädret och hur det ser ut i samhället. Länsstyrelsen beslutar och informerar om vilka åtgärder som ger bäst skydd utifrån situationen. Följ därför uppmaningar från länsstyrelsen via i första hand Sveriges Radio P4 Stockholm.

Vid en kärnkraftsolycka kan det bli aktuellt för dig i planeringszonen att:

  • Stanna inomhus. Genom att vara inne minskar du risken för att andas in radioaktiva ämnen i luften. Byggnaden ger dig också skydd mot strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken. Bäst skydd har du där väggar och tak är som tjockast. Se till att du stänger dörrar, fönster, vädringsluckor och ventilation. På det sättet minskar du risken att luftburna radioaktiva ämnen tränger in i bostaden. Se gärna över din hemberedskap så att du klarar av att vistas inomhus upp till 48 timmar.
  • Ta jodtabletter. Genom att ta jodtabletter blir din sköldkörtel mättad med icke radioaktiv jod. På det sättet hindras sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod. Länsstyrelsen Stockholm fattar beslut om i vilka områden som jodtabletter ska delas ut. Det är viktigt att du tar jodtabletter vid rätt tidpunkt och bara på uppmaning av länsstyrelsen. Tar du jodtabletter för tidigt eller för sent minskar effekten. Jodtabletter kan användas tillsammans med annat skydd som att stanna inomhus. Din ålder avgör doseringen.

    För barn och gravida är jodtabletter extra viktigt eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare än hos vuxna. Forskning visar att den som är över 40 år inte löper någon risk att utveckla sköldkörtelcancer av radioaktiv jod. För personer över 40 år gör därför jodtabletterna ingen nytta.
  • Utrymma till annan plats. Genom att lämna ett område kan du undvika eller minska risken att utsättas för strålning från ett utsläpp. Inom planeringszonen kan en utrymning bli aktuell först efter en olycka och då berörda aktörer har mätt eventuella radioaktiva ämnen på marken. Inom beredskapszonerna kan det finnas behov att utrymma snabbare, inom loppet av några timmar.
  • Tvätta dig och byta kläder. Genom att duscha, byta kläder och regelbundet tvätta händerna minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen eller kläderna efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen.
  • Avstå vissa livsmedel. Efter en olycka på kärnkraftverket kan Livsmedelsverket rekommendera att du ska avstå från att äta och dricka vissa livsmedel som kan ha påverkats av ett radioaktivt utsläpp. På så sätt minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen.

Sanering

Sanering av miljön efter en kärnteknisk olycka är också länsstyrelsens ansvar. Det handlar om att åtgärda så att mark, vatten, anläggningar och bebyggelse som har förorenats kan användas igen.

Kontakt

Enheten för samhällsskydd och beredskap