Kärnenergiberedskap

Det är flera faktorer som avgör vilken skyddsåtgärd som är mest lämplig. Om avståndet till utsläppet är stort så kan inomhusvistelse vara en tillräcklig skyddsåtgärd. Vid snabba förlopp (exempelvis om det blåser mycket och utsläppet passerar under kort tid) kan det vara bättre att hålla sig inomhus. Om du i det läget utrymmer finns det en risk att du befinner sig utomhus när utsläppet passerar.

Vid en olycka på ett kärnkraftverk som leder till ett utsläpp kommer radioaktiva ämnen blandas i luften. Ämnen kommer med tiden att falla ner till marken och detta kallas för markbeläggning. De radioaktiva ämnena avger joniserande strålning och därför kan det vara olämpligt att befinna sig i områden med hög markbeläggning under lång tid.

Det beror på att avståndet till kärnkraftverket och olyckan är stort i planeringszonen. Strålningsdosen avtar med avståndet.

Inför arbetet med översynen av beredskapszonerna gjorde Strålsäkerhetsmyndigheten analyser av tänkbara utsläpp och dess påverkan möjliga stråldoser till allmänheten. Dessa analyser ligger till grund till den nuvarande beredskapsplaneringen. Analyserna visade bland annat att även vid en mycket allvarlig olycka är det endast en liten del av planeringszonen som behöver utrymma på grund av markbeläggning.

Om det sker en mycket allvarlig olycka på ett kärnkraftverk kan konsekvensen bli att radioaktiva ämnen släpps ut. Ämnena blandas i luften och vindriktningen kommer påverka hur ämnena sprids. Strålsäkerhetsmyndigheten, tillsammans med väderprognoser från SMHI, kommer analysera spridningen. Med bland annat stöd av analysen avgörs vilka skyddsåtgärder som ska vidtas. Notera att vindriktningen inte är det enda faktorn som avgör vilka skyddsåtgärder som vidtas.

Om en kärnkraftsolycka inträffar kommer ett VMA att utfärdas. VMA meddelas via utomhussignalen, Hesa Fredrik, eller SMS till de som befinner sig närmast kärnkraftverket. Beroende på var du befinner dig kan du bli uppmanad att gå inomhus och lyssna på P4 för mer information och instruktioner.

Om det blir aktuellt för dig att utrymma på grund av markbeläggning kommer du få specifik information om detta och hur utrymningen kommer gå till.

Ja, det gör det. Strålsäkerhetsmyndigheten har gjort beräkningar som ligger till grund för planeringen för inom vilka avstånd inomhusvistelse ger ett tillräckligt skydd. Där bedöms inomhusvistelse som sker i ett vanligt småhus vara tillräckligt.

Kontakta din hyresvärd. Hyresvärden är ansvarig för ventilationen och har kunskap om hur den regleras.

Om det är ett snabbt förlopp så kan det vara bättre att du stannar inomhus än att du ger dig ut och riskerar att bli sittande i en bilkö. Vid andra tillfällen, med mer begränsade utsläpp, kan det vara tillräckligt att du stannar inomhus under den tiden som utsläppet pågår. Det gäller särskilt om du kan kombinera att stanna inomhus och ta en jodtablett.

Jodtabletterna ska endast tas på uppmaning från Länsstyrelsen i anslutning till en kärnkraftsolycka i Sverige. Jodtabletterna ska tas av barn, gravida, ammande och vuxna under 40 år. Doseringsanvisningar finns i paketet. Syftet är att mätta sköldkörteln med icke radioaktiv jod. Därigenom hindras upptag av radioaktiv jod som på sikt kan öka risken för cancer. Intag av jodtabletter är extra viktigt för just barn och gravida och ammande eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare för exponering från joniserande strålning än hos vuxna.

Jodtabletter tas för att skydda sköldkörteln mot radioaktiv jod. Stråldosen från radioaktiv jod är som störst i början av utsläppet och halveras redan efter en vecka. Ju längre ifrån utsläppet du befinner dig, desto lägre blir koncentrationen av radioaktiv jod som du kan utsättas för.

Inför att beredskapszonerna kring kärnkraftverken gjordes om 2022 gjordes beräkningar och analyser av tänkbara utsläppsscenarier från kärnkraftverken. Det konstaterades att det är mindre sannolikt att hela ytan som utgör planeringszonen kommer beröras av ett utsläpp som motiverar intag av jodtabletter. Av den anledningen finns det idag inte lagkrav på att jodtabletter ska vara förhandsutdelade i planeringszonen.

Jodtabletter delas ut genom länsstyrelsen i ditt län. I Stockholms län sker utdelningen i en så kallad begränsad extrautdelning i planeringszonen. Först och främst kommer utdelningen att rikta sig till gravida och barn.

Information om hur och var utdelning sker kommer bland annat att kommuniceras via beredskapskanalen P4 Stockholm.

Nej, men delar av Stockholms län ingår i den så kallade planeringszonen runt Forsmarks kärnkraftverk. Planeringszonen sträcker sig ut till cirka 100 kilometer från Forsmark. Mer information om planeringszonen finns längre upp på den här sidan.

Efter regeringens beslut gjordes beredskapszonerna om för att det ska vara enklare att genomföra skyddsåtgärder, exempelvis utrymning, inomhusvistelse och utdelning av jodtabletter, om det skulle inträffa en kärnkraftsolycka. Det är samma förberedelser i den inre och den yttre beredskapszonen, men man ska kunna prioritera utrymning i den inre beredskapszonen vid de allvarligaste förloppen där det kan vara bråttom.

Med de nya beredskapszonerna uppfyller Sverige internationella rekommendationer för hur en effektiv beredskap kan byggas upp. Myndigheterna har i arbetet också omhändertagit erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011.

Arbetet med de nya zonerna påbörjades redan 2015. Det finns ingen koppling till det säkerhetspolitiska läget i stort eller Rysslands invasion av Ukraina.

Strålsäkerhetsmyndigheten föreslog i Rapporten "Översyn av beredskapszoner" 2017 vilken ungefärlig uträckning som beredskapszonerna ska ha. Förslaget baseras på beräkningar av möjliga konsekvenser av kärnkraftsolyckor. Det är två saker som styr; utsläppets storlek och förlopp samt vilket väder som råder. Samma händelse kan ge olika konsekvenser beroende på vädret.

Myndigheterna utgick från ett tänkt ”värsta fall” som skulle kunna inträffa vid ett svenskt kärnkraftverk idag och gjort beräkningar baserat på detta och kommit fram till vilka skyddsåtgärder som kan vara motiverade på olika avstånd från kärnkraftverket. På så sätt har man kommit fram till vilka zoner som bör finnas och vilka förberedelser som bör göras i de olika zonerna.

Länsstyrelsen fastställde sedan de exakta gränserna för zonerna. Indelningen gjorts så att exempelvis vägar och järnvägar utgör naturliga gränser som är synliga landskapet.

Länsstyrelsen har fastställt zonerna och har kartor över var zonernas gränser går. Du kan höra av sig till Länsstyrelsen om du undrar över i vilken zon du befinner sig.

Under planering och även en vid en olycka är det viktigt med tydliga gränser för områden där olika åtgärder kan komma att vidtas. Det gäller framför allt för kommunikation med allmänheten men även mellan olika myndigheter som deltar i en räddningsinsats. Därför ingår hela kommuner i planeringszonen trots att delar av den befinner sig utanför 100-kilometersradien.

Varningsmottagarna även kallad RDS-mottagare, delas ut i beredskapszonerna där behovet av snabb kommunikation är större än i planeringszonen. Det är i första hand i beredskapszonerna brådskande skyddsåtgärder under utsläppet kommer att genomföras.

Vid ett VMA (viktigt meddelande till allmänheten) sänds det ut meddelande via till exempel Sveriges Television, appar som SOS Alarm, Krisinformation.se samt sms till de mobiltelefoner som befinner sig i berört område. Du kan bli uppmanad att gå inomhus och lyssna på P4 Stockholm för mer information.

Frågor och svar om utomhusvarning och VMA, MSB Länk till annan webbplats.

Radiofrekvenserna varierar beroende på var i landet du befinner dig. Det är Teracom som äger och driver marknätet för radio och TV i Sverige – på deras webbsida hittar du alla Sveriges Radios frekvenser.

Teracom – frekvenstabeller radio Länk till annan webbplats.