Aktuella varningsmeddelanden i Stockholms länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Kärnenergiberedskap

Kärnkraftverken i Sverige har system som ska skydda mot tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå inträffar kan den i värsta fall medföra utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen. Här finns information om hur kärnenergiberedskapen fungerar i Stockholms län.

Beredskap vid olycka på kärnkraftverket

Du som bor eller vistas nära ett kärnkraftverk ska vara väl förberedd om en kärnkraftsolycka inträffar. En kärnkraftsolycka kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen som kan skada människor och miljö.

Länsstyrelsens viktigaste uppgift vid en kärnteknisk olycka är att skydda människor och miljö mot strålning. Därför har vi ett regionalt beredskapsprogram som beskriver hur vi ska hantera en kärnteknisk olycka tillsammans med andra aktörer. Det vilar också ett ansvar på dig att vara införstådd med vad som gäller.

Området kring Sveriges kärnkraftverk är indelat i två beredskapszoner – en inre och en yttre beredskapszon. Runt dessa löper en planeringszon som sträcker sig cirka 25 till 100 kilometer från kärnkraftverket. Denna zonindelning är en del av beredskapsplaneringen från och med den 1 juli 2022.

Sex Stockholmskommuner i planeringszonen

Planeringszonen runt Forsmarks kärnkraftverk omfattar i Stockholms län följande kommuner:

  • Norrtälje
  • Sigtuna
  • Upplands-Bro
  • Upplands Väsby
  • Vallentuna
  • Österåker.

I planeringszonen ska det finnas en planering så att Länsstyrelsen med stöd av expertmyndigheter kan fatta beslut om följande åtgärder för att skydda allmänheten vid en kärnteknisk olycka:

  • vistelse inomhus upp till 48 timmar
  • utdelning av jodtabletter till människor i de områden som drabbats av en kärnteknisk olycka
  • utrymning som bygger på underlag från strålningsmätning av radioaktiva ämnen på marken.

För dig som ibland vistas närmare kärnkraftverket är det också bra att känna till att det finns en inre beredskapszon som sträcker sig ungefär fem kilometer ut från kärnkraftverket. Området mellan 5 och 25 kilometer från kärnkraftverket kallas för den yttre beredskapszonen. Kommunerna som berörs av beredskapszonerna finns i Uppsala, Kalmar och Hallands län. I beredskapszonerna finns det förhandsutdelade varningsmottagare, jodtabletter och information till allmänheten.

Om du bor eller vistas i en beredskaps- eller planeringszon behöver du vara medveten om den planering som finns och även ha en egen beredskap om en kärnkraftsolycka inträffar.

Karta som visar beredskaps- och planeringszoner runt Forsmarks kärnkraftverk Pdf, 4.3 MB.

Så här blir du varnad

Länsstyrelsen ska se till att information når ut till alla som kan vara påverkade av olyckan. Vi berättar vad som har hänt och hur du ska göra för att skydda din hälsa.

Om en kärnkraftsolycka inträffar blir du varnad genom varnings- och informationssystemet viktigt meddelande till allmänheten (VMA). VMA sänds framför allt i Sveriges Radios P4-kanaler och Sveriges Televisions kanaler. VMA kan också skickas som sms till mobiltelefoner i ett visst område.

Varning utomhus

I planeringszonen finns möjlighet att varna den som befinner sig utomhus. Signalen från utomhusvarningen ”Hesa Fredrik” betyder att du ska gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och lyssna på Sveriges Radio P4. Stanna inomhus tills du får andra instruktioner via Sveriges Radio P4 Stockholm.

Test av varningssystem

Första helgfria måndagen i mars, juni, september och december testas utomhusvarningen. Du behöver inte göra något annat än att uppmärksamma att testet har fungerat. Utomhusvarningens ljudsändare tutar klockan 15.00.

Strålning vid en kärnkraftsolycka

Om en kärnkraftsolycka leder till utsläpp av radioaktiva ämnen, riskerar människor att utsättas för strålning. Möjliga stråldoser vid en olycka beror på utsläppets omfattning och förlopp tillsammans med det väder som råder och vilka skyddsåtgärder som hinner genomföras.

Du kan utsättas för strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken. Du kan också utsättas för strålning genom att få radioaktiva ämnen i dig. Det kan ske genom inandning, via livsmedel eller genom att du får i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen och kläderna.

Så här skyddar du dig

Det finns olika sätt att skydda sig från radioaktiva ämnen vid en kärnkraftsolycka. Vilket eller vilka sätt som passar bäst beror på situationen på kärnkraftverket, vädret och hur det ser ut i samhället. Länsstyrelsen beslutar och informerar om vilka åtgärder som ger bäst skydd utifrån situationen. Följ därför uppmaningar från länsstyrelsen via i första hand Sveriges Radio P4 Stockholm.

Vid en kärnkraftsolycka kan det bli aktuellt för dig i planeringszonen att:

  • Stanna inomhus. Genom att vara inne minskar du risken för att andas in radioaktiva ämnen i luften. Byggnaden ger dig också skydd mot strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken. Bäst skydd har du där väggar och tak är som tjockast. Se till att du stänger dörrar, fönster, vädringsluckor och ventilation. På det sättet minskar du risken att luftburna radioaktiva ämnen tränger in i bostaden. Se gärna över din hemberedskap så att du klarar av att vistas inomhus upp till 48 timmar.
  • Ta jodtabletter. Genom att ta jodtabletter blir din sköldkörtel mättad med icke radioaktiv jod. På det sättet hindras sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod. Länsstyrelsen Stockholm fattar beslut om i vilka områden som jodtabletter ska delas ut. Det är viktigt att du tar jodtabletter vid rätt tidpunkt och bara på uppmaning av länsstyrelsen. Tar du jodtabletter för tidigt eller för sent minskar effekten. Jodtabletter kan användas tillsammans med annat skydd som att stanna inomhus. Din ålder avgör doseringen.

    För barn och gravida är jodtabletter extra viktigt eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare än hos vuxna. Forskning visar att den som är över 40 år inte löper någon risk att utveckla sköldkörtelcancer av radioaktiv jod. För personer över 40 år gör därför jodtabletterna ingen nytta.
  • Utrymma till annan plats. Genom att lämna ett område kan du undvika eller minska risken att utsättas för strålning från ett utsläpp. Inom planeringszonen kan en utrymning bli aktuell först efter en olycka och då berörda aktörer har mätt eventuella radioaktiva ämnen på marken. Inom beredskapszonerna kan det finnas behov att utrymma snabbare, inom loppet av några timmar.
  • Tvätta dig och byta kläder. Genom att duscha, byta kläder och regelbundet tvätta händerna minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen eller kläderna efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen.
  • Avstå vissa livsmedel. Efter en olycka på kärnkraftverket kan Livsmedelsverket rekommendera att du ska avstå från att äta och dricka vissa livsmedel som kan ha påverkats av ett radioaktivt utsläpp. På så sätt minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen.

Sanering

Sanering av miljön efter en kärnteknisk olycka är också länsstyrelsens ansvar. Det handlar om att åtgärda så att mark, vatten, anläggningar och bebyggelse som har förorenats kan användas igen.

Frågor och svar

Beredskapszoner

Beredskapszonerna har gjorts om för att det ska vara enklare att genomföra skyddsåtgärder, exempelvis utrymning, inomhusvistelse och utdelning av jodtabletter, om det skulle inträffa en kärnkraftsolycka. Det är samma förberedelser i den inre och den yttre beredskapszonen, men man ska kunna prioritera utrymning i den inre beredskapszonen vid de allvarligaste förloppen där det kan vara bråttom. Med de nya beredskapszonerna uppfyller Sverige även internationella rekommendationer för hur en effektiv beredskap kan byggas upp. Myndigheterna har bland annat omhändertagit erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011.

Förändringarna som görs påbörjades redan 2015 och är med andra ord planerade sedan länge. Det finns ingen koppling till det säkerhetspolitiska läget i stort eller Rysslands invasion av Ukraina.

SSM föreslog i Rapporten Översyn av beredskapszoner 2017 vilken ungefärlig uträckning som beredskapszonerna ska ha. Förslaget baseras på beräkningar av möjliga konsekvenser av kärnkraftsolyckor. Det är två saker som styr; utsläppets storlek och förlopp samt vilket väder som råder. Samma händelse kan ge olika konsekvenser beroende på vädret.

Myndigheterna har utgått från ett tänkt ”värsta fall” som skulle kunna inträffa vid ett svenskt kärnkraftverk idag och gjort beräkningar baserat på detta och kommit fram till vilka skyddsåtgärder som kan vara motiverade på olika avstånd från kärnkraftverket. På så sätt har man kommit fram till vilka zoner som bör finnas och vilka förberedelser som bör göras i de olika zonerna.

Det är sedan länsstyrelserna som fastställt de exakta gränserna för zonerna. Den tidigare indelningen i beredskapszoner utgick från så kallade telefonstationsområden eftersom larmningen skedde till fasta telefoner hos de boende. Nu har indelningen gjorts om så att exempelvis vägar och järnvägar utgör naturliga gränser i landskapet. Fördelen med detta är att gränserna är mer synliga i naturen och det därför är lättare för människor att själva se om de befinner sig i en beredskapszon eller inte.

Länsstyrelsen har fastställt zonerna och har kartor över var zonernas gränser går. Du som bor i en beredskapszon har fått information utskickad från länsstyrelsen. Man kan höra av sig till Länsstyrelsen om man undrar över i vilken zon man befinner sig.

Under planering och även en vid en olycka är det viktigt med tydliga gränser för områden där olika åtgärder kan komma att vidtas. Det gäller framför allt för kommunikation med allmänheten men även mellan olika myndigheter som deltar i en räddningsinsats. Därför ingår hela kommuner i planeringszonen trots att delar av den befinner sig utanför 100-kilometersradien.

Varningssystem utomhus

Varningsmottagarna även kallad RDS-mottagare, delas ut i beredskapszonerna där behovet av snabb kommunikation är större än i planeringszonen. Det är i första hand i beredskapszonerna brådskande skyddsåtgärder under utsläppet kommer att genomföras.

Vid ett VMA sänds det ut meddelande via till exempel Sveriges Television, appar som SOS Alarm, Krisinformation.se samt SMS till de mobiltelefoner som befinner sig i berört område.
Du bli då uppmanad att gå inomhus och att lyssna på P4 Stockholm.

Läs mer om utomhusvarningen hos MSB Länk till annan webbplats.

Utrymning

Det är flera faktorer som avgör vilken skyddsåtgärd som är mest lämplig. Om avståndet är tillräckligt stort så kan inomhusvistelse vara en tillräcklig åtgärd. Är det ett snabbt förlopp kan det också vara bättre att stanna kvar i området och gå inomhus. Framför allt är det utsläppets storlek som avgör vad som är bäst. Stora samhällen kan vara svåra att utrymma på kort tid. Då är det oftast bättre att stanna inomhus och ta jodtabletter än att utrymma.

Vädret har betydelse för vilka områden som kan påverkas. Vid en kärnkraftsolycka gör myndigheterna alltid en bedömning av vilka områden som kan påverkas. Tillsammans med andra faktorer som utsläppets omfattning och förlopp avgör det vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas.

Om en kärnkraftsolycka inträffar kommer ett VMA att utfärdas. VMA meddelas via utomhussignalen, Hesa Fredrik, eller SMS till de som befinner sig i ett drabbat område. Du blir då uppmanad att gå inomhus och lyssna på P4 Stockholm för instruktioner. Om länsstyrelsen bedömer att det inte är tillräckligt bra skydd att stanna inomhus så kan du behöva utrymma. Länsstyrelsen kommer då att meddela det via P4 Stockholm.

Om Länsstyrelsen uppmanar att lämna ett område och du inte har egen transport ska du ta dig till en uppsamlingsplats. Därifrån får du hjälp att ta dig vidare. Uppsamlingsplatserna kan vara redan befintliga busshållplatser eller andra ställen där bussar kan hämta upp. Länsstyrelsen meddelar via P4 Stockholm vilka uppsamlingsplatser som är aktuella.

I första hand är det bra om du kan ordna eget boende, exempelvis sommarstuga, släkt och vänner på annan ort. Om det behövs öppnar myndigheterna mottagningsplatser på hotell, vandrarhem eller motsvarande.

Om och när det är säkert att återvända beror på situationen. Myndigheterna kommer göra den bedömningen och informera om när det går att återvända. Det är viktigt att man inte återvänder innan myndigheterna har meddelat att det är säkert.

Inomhusvistelse

Ja, det gör det. SSM har gjort beräkningar som ligger till grund för planeringen för inom vilka avstånd inomhusvistelse ger ett tillräckligt skydd. Där bedöms inomhusvistelse som sker i ett vanligt småhus vara tillräckligt.

Kontakta din hyresvärd. Hyresvärden är ansvarig för ventilationen och har kunskap om hur den regleras.

Om det är ett snabbt förlopp så kan det vara bättre att stanna inomhus än att ge sig ut och bli sittande i en bilkö i området. Vid andra tillfällen – med mer begränsade utsläpp – så kan det vara tillräckligt att stanna inomhus under den tiden som utsläppet pågår. Det gäller särskilt om man kan kombinera att stanna inomhus och ta en jodtablett.

Information

Radiofrekvenserna varierar beroende på var i landet du befinner dig. Det är Teracom som äger och driver marknätet för radio och TV i Sverige - på deras hemsida hittar du alla Sveriges Radios frekvenser.

Teracom – frekvenstabeller radio Länk till annan webbplats.

Jodtabletter

Jodtabletterna ska endast tas på uppmaning från Länsstyrelsen i anslutning till en kärnkraftsolycka i Sverige. Jodtabletterna ska tas av barn, gravida, ammande och vuxna under 40 år. Doseringsanvisningar finns i paketet. Syftet är att mätta sköldkörteln med icke radioaktiv jod. Därigenom hindras upptag av radioaktiv jod som på sikt kan leda till cancer. Intag av jodtabletter är extra viktigt för just barn och gravida och ammande eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare för exponering från joniserande strålning än hos vuxna.

Jodtabletter tas för att skydda sköldkörteln mot radioaktiv jod som spelar en stor roll i ett tidigt skede av utsläpp. Ju längre från källan vi befinner oss desto lägre blir koncentrationen vi kan utsättas för.

Jodtabletter delas ut genom länsstyrelsen i ditt län i en så kallad begränsad extrautdelning. Först och främst kommer utdelningen att rikta sig till gravida och barn.

Information om hur och var utdelning sker kommer bland annat att kommuniceras via beredskapskanalen P4 Stockholm.

Jodtabletter – Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.

Kontakt

Enheten för samhällsskydd och beredskap