Kärnenergiberedskap
Kärnkraftverken i Sverige har system som ska skydda mot tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå inträffar finns en beredskap för olika situationer. Här finns information om hur kärnenergiberedskapen fungerar i ditt län.
Länsstyrelsen har beredskap för att kunna hantera en kärnteknisk olycka. Vår viktigaste uppgift är att minimera skador för människor, djur och miljö. Vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller vid hot om utsläpp från en kärnteknisk anläggning ansvarar vi för räddningstjänsten. I vårt ansvar ingår också information till allmänheten, sanering och strålningsmätning.
Kärnkraftverken i Sverige har system som ska skydda mot tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå inträffar kan den i värsta fall medföra utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen. Här finns information om hur du får veta att en olycka har inträffat och vad du kan göra för att skydda dig.
Beredskap vid olycka på kärnkraftverket
Du som bor eller vistas nära ett kärnkraftverk ska vara väl förberedd om en kärnkraftsolycka inträffar. En kärnkraftsolycka kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen som kan skada människor och miljö.
Länsstyrelsen har ansvar för att skydda allmänheten vid en kärnkraftsolycka. Det vilar också ett ansvar på dig att vara införstådd med vad som gäller.
Området kring kärnkraftverket är indelat i två beredskapszoner – en inre och en yttre beredskapszon. Närmast kärnkraftverket finns den inre beredskapszonen som sträcker sig ungefär fem kilometer ut från kärnkraftverket. Området ut till 25 kilometer från kärnkraftverket kallas för den yttre beredskapszonen.
I beredskapszonerna finns det förhandsutdelade varningsmottagare, jodtabletter och information till allmänheten. Länsstyrelsen tillsammans med andra myndigheter har också planering i beredskapszonerna för att skydda allmänheten vid en olycka genom att exempelvis utrymma till en annan plats eller uppmana allmänheten att stanna inomhus och ta jodtabletter.
Utöver beredskapszonerna finns också en planeringszon. Planeringszonen sträcker sig ungefär 100 kilometer från kärnkraftverket. I planeringszonen finns planering för att allmänheten ska kunna utrymmas baserat på strålningsmätningar. I förberedelserna för planeringszonen ingår även att allmänheten ska stanna inomhus och planering för begränsad extrautdelning av jodtabletter.
Beredskaps- och planeringszonerna runt kärnkraftverket har avgränsningar i vägar och andra naturliga gränser. Därför är det exakta avståndet till kärnkraftverket aningen kortare eller längre på vissa ställen.
Om du bor eller vistas i en beredskapszon behöver du vara medveten om den planering som finns och även ha en egen beredskap om en kärnkraftsolycka inträffar. Kartan visar vilka områden som ingår i beredskapszonerna.
Förändrade beredskapszoner runt kärnkraftverket i Forsmark 1 juli 2022
Den 1 juli 2022 ändrades beredskapen runt kärnkraftverken i Sverige. Det ska finnas en inre och en yttre beredskapszon med ungefärlig sträckning på 5 respektive 25 kilometer runt kärnkraftverket. Beredskapszonerna runt kärnkraftverket har avgränsningar i vägar och andra naturliga gränser. Det exakta avståndet till kärnkraftverket kan därför variera.
Länsstyrelsen förbereder skyddsåtgärder tillsammans med andra myndigheter inom zonerna och boende inom den nya sträckningen har fått utskick med information och jodtabletter.
Förändringarna är resultatet av ett långsiktigt arbete. Redan 2015 fick Strålsäkerhetsmyndigheten uppdrag att se över beredskapen. Beslut om förändrade zoner tog regeringen i maj 2020.
Broschyr "Till dig som bor nära Forsmarks kärnkraftverk - det här behöver du veta" Pdf, 1.4 MB.
För teckentolkad broschyr och information på fler språk, se längst ned på sidan under rubriken "Teckentolkad information och information på fler språk".
Beredskapszonerna har gjorts om för att det ska vara enklare att genomföra skyddsåtgärder, exempelvis utrymning, inomhusvistelse och utdelning av jodtabletter, om det skulle inträffa en kärnkraftsolycka. Det är samma förberedelser i den inre och den yttre beredskapszonen, men man ska kunna prioritera utrymning i den inre beredskapszonen vid de allvarligaste förloppen där det kan vara bråttom. Med de nya beredskapszonerna uppfyller Sverige även internationella rekommendationer för hur en effektiv beredskap kan byggas upp. Myndigheterna har bland annat omhändertagit erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011.
Förändringarna som görs påbörjades redan 2015 och är med andra ord planerade sedan länge. Det finns ingen koppling till det säkerhetspolitiska läget i stort eller Rysslands invasion av Ukraina.
SSM föreslog i Rapporten Översyn av beredskapszoner 2017 vilken ungefärlig uträckning som beredskapszonerna ska ha. Förslaget baseras på beräkningar av möjliga konsekvenser av kärnkraftsolyckor. Det är två saker som styr; utsläppets storlek och förlopp samt vilket väder som råder. Samma händelse kan ge olika konsekvenser beroende på vädret.
Myndigheterna har utgått från ett tänkt ”värsta fall” som skulle kunna inträffa vid ett svenskt kärnkraftverk idag och gjort beräkningar baserat på detta och kommit fram till vilka skyddsåtgärder som kan vara motiverade på olika avstånd från kärnkraftverket. På så sätt har man kommit fram till vilka zoner som bör finnas och vilka förberedelser som bör göras i de olika zonerna.
Det är sedan länsstyrelserna som fastställt de exakta gränserna för zonerna. Den tidigare indelningen i beredskapszoner utgick från så kallade ”telefonstationsområden” eftersom larmningen skedde till fasta telefoner hos de boende. Nu har indelningen gjorts om så att exempelvis vägar och järnvägar utgör naturliga gränser i landskapet. Fördelen med detta är att gränserna är mer synliga i naturen och det därför är lättare för människor att själva se om de befinner sig i en beredskapszon eller inte.
Länsstyrelsen har fastställt zonerna och har kartor över var zonernas gränser går. Du som bor i en beredskapszon har fått information utskickad från länsstyrelsen. Man kan höra av sig Länsstyrelsen om man undrar över i vilken zon man befinner sig.
Under planering och även en vid en olycka är det viktigt med tydliga gränser för områden där olika åtgärder kan komma att vidtas. Det gäller framför allt för kommunikation med allmänheten men även mellan olika myndigheter som deltar i en räddningsinsats. Därför ingår hela kommuner i planeringszonen trots att delar av den befinner sig utanför 100-kilometersradien.
Så här blir du varnad
Om en kärnkraftsolycka inträffar blir du varnad genom varnings och informationssystemet VMA (viktigt meddelande till allmänheten). Viktigt meddelande till allmänheten sänds framför allt i Sveriges Radios P4-kanaler och Sveriges Televisions kanaler. VMA kan också skickas som sms till mobiltelefoner i ett visst område.
Varning inomhus
Alla som bor i beredskapszonerna runt kärnkraftverket ska ha en egen varningsmottagare som också fungerar som en radio. Varningsmottagaren startar automatiskt vid larm från kärnkraftverket. Med varningsmottagaren lyssnar du på Sveriges Radios beredskapskanal P4 Uppland. Genom att lyssna på Sveriges Radio P4 Uppland får du information om vad som har inträffat på kärnkraftverket och vad du ska göra för att skydda dig och andra. Hushåll och verksamheter i beredskapszonerna får en varningsmottagare från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Placera varningsmottagaren inomhus på en central plats.
Under hösten 2023 och första kvartalet 2024 skickas varningsmottagare ut till hushåll och verksamheter i beredskapszonerna. Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som skickar ut varningsmottagarna. Du som bor i den inre beredskapszonen ska byta ut din gamla varningsmottagare mot en ny och du som inte haft en mottagare sedan tidigare får en för första gången. Varningsmottagaren kommer att skickas i ett postpaket och behöver hämtas ut. Information och avisering skickas ut i förväg.
Utdelning av nya varningsmottagare genomförd
Alla hushåll och verksamheter i beredskapszonerna ska ha fått en ny varningsmottagare under hösten 2023 eller det första kvartalet 2024. Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i samarbete med länsstyrelsen som har skickat ut varningsmottagarna.
Om du missade att hämta ut din varningsmottagare kan du beställa en ny
Ja, RDS är benämningen på själva tekniken med synligt textmeddelande i displayen på mottagaren. Varningsmottagaren ser ut som en liten radio.
Om du bor i en beredskapszon ska du ha en varningsmottagare. Hushåll och verksamheter i beredskapszonerna får en varningsmottagare från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Den hör till fastigheten och ska lämnas kvar där om du eller verksamheten flyttar.
Du kan också kontakta Länsstyrelsen genom att mejla uppsala@lansstyrelsen.se eller ringa 010-223 30 00.
Du kan kontakta Länsstyrelsen genom att mejla uppsala@lansstyrelsen.se eller ringa 010-223 30 00.
Du kan kontakta Länsstyrelsen genom att mejla uppsala@lansstyrelsen.se eller ringa 010-223 30 00.
Du kan prova att flytta runt varningsmottagaren i bostaden. Hjälper inte det kan du kontakta Länsstyrelsen genom att mejla uppsala@lansstyrelsen.se eller ringa 010-223 30 00.
Varningsmottagarna, även kallad RDS-mottagare, delas ut i beredskapszonerna där behovet av snabb kommunikation är större än i planeringszonen. Det är i första hand i beredskapszonerna brådskande skyddsåtgärder under utsläppet kommer att genomföras.
Varning utomhus
I beredskapszonerna finns möjlighet att varna den som befinner sig utomhus. Signalen från utomhusvarningen ”Hesa Fredrik” betyder att du ska gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och lyssna på Sveriges Radio P4 Uppland. Stanna inomhus tills du får andra instruktioner via Sveriges Radio P4 Uppland.
Utbyggnad av utomhusvarningssystemet runt Forsmarks kärnkraftverk pågår. Du som inte har hört signalerna tidigare kan komma att höra signalerna vid detta och kommande prov.
Under 2022 och 2023 har följade orter försetts med ljudsändare:
- Dannemora
- Fagerviken
- Film
- Fågelsundet
- Gudinge
- Gräsö, större delar
- Harg
- Hållnäs
- Hökhuvud
- Kavarö
- Klungsten
- Långalma
- Lövsta Bruk
- Norrskedika
- Raggarön
- Skärplinge
- Snesslinge
- Stenskär
- Storsand
- Vavd
- Österbybruk
Vid ett VMA sänds det ut meddelande via till exempel Sveriges Television, appar som SOS Alarm, Krisinformation.se samt SMS till de mobiltelefoner som befinner sig i berört område.
Du bli då uppmanad att gå inomhus och att lyssna på Sveriges Radio P4 Uppland.
Test av varningssystem
Första helgfria måndagen i mars, juni, september och december testas inomhus- och utomhusvarningen. Du behöver inte göra något annat än att uppmärksamma att testet har fungerat. Utomhusvarningens ljudsändare tutar klockan 15.00. På kvällen klockan 19.00 startar varningsmottagaren och Sveriges Radio läser upp ett testmeddelande som hörs i varningsmottagaren.
Strålning vid en kärnkraftsolycka
Kärnkraftverken är byggda med system för att skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå leder till utsläpp av radioaktiva ämnen, riskerar människor att utsättas för strålning. Möjliga stråldoser vid en olycka beror på utsläppets omfattning och förlopp tillsammans med det väder som råder och vilka skyddsåtgärder som hinner genomföras.
Du kan utsättas för strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken. Du kan också utsättas för strålning genom att få radioaktiva ämnen i dig. Det kan ske genom inandning, via livsmedel eller genom att du får i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen och kläderna.
Så här skyddar du dig
Det finns olika sätt att skydda sig från radioaktiva ämnen vid en kärnkraftsolycka. Vilket eller vilka sätt som passar bäst beror på situationen på kärnkraftverket, vädret och hur det ser ut i samhället. Länsstyrelsen beslutar och informerar om vilka åtgärder som ger bäst skydd utifrån situationen. Följ därför uppmaningar från länsstyrelsen via i första hand Sveriges Radio P4.
Vid en kärnkraftsolycka kan det bli aktuellt för dig att:
- Stanna inomhus. Genom att vara inne minskar du risken för att andas in radioaktiva ämnen i luften. Byggnaden ger dig också skydd mot strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken.
- Ta jodtabletter. Genom att ta jodtabletter blir din sköldkörtel mättad med icke radioaktiv jod. På det sättet hindras sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod.
- Utrymma till annan plats. Genom att lämna ett område kan du undvika eller minska risken att utsättas för strålning från ett utsläpp.
- Tvätta dig och byta kläder. Genom att duscha, byta kläder och regelbundet tvätta händerna minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen eller kläderna efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen.
- Avstå vissa livsmedel. Genom att avstå från att äta och dricka vissa livsmedel som kan ha påverkats av ett radioaktivt utsläpp minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen.
Stanna inomhus
Bostadshus ger skydd mot radioaktiva ämnen efter ett utsläpp från en kärnkraftsolycka. Bäst skydd har du där väggar och tak är som tjockast. Se till att du stänger dörrar, fönster, vädringsluckor och ventilation. På det sättet minskar du risken att luftburna radioaktiva ämnen tränger in i bostaden.
Uppmaningen att stanna inomhus gäller även djur och husdjur. Stäng om möjligt dörrar och fönster till djurstallar och lador med foder. Skydda foder och vatten från att blandas med radioaktiva ämnen genom att täcka över.
Om du måste gå ut är det bra att ha skydd för mun och näsa samt klädesplagg som täcker huden. Det underlättar om kläderna är lätta att rengöra såsom regnkläder som lätt kan spolas av. Undvik att ta in utomhuskläderna i bostaden för att minska risken att sprida radioaktiva ämnen. Tvätta dig när du kommer in.
Fortsätt att lyssna på Sveriges Radio P4 Uppsala för löpande information. Länsstyrelsen meddelar när faran är över eller om du ska vidta någon annan åtgärd för att skydda dig.
Ja, det gör det. SSM har gjort beräkningar som ligger till grund för planeringen för inom vilka avstånd inomhusvistelse ger ett tillräckligt skydd. Där bedöms inomhusvistelse som sker i ett vanligt småhus vara tillräckligt.
Kontakta din hyresvärd. Hyresvärden är ansvarig för ventilationen och har kunskap om hur den regleras.
Om det är ett snabbt förlopp så kan det vara bättre att stanna inomhus än att ge sig ut och bli sittande i en bilkö i området. Vid andra tillfällen med mer begränsade utsläpp så kan det vara tillräckligt att stanna inomhus under den tiden som utsläppet pågår. Det gäller särskilt om man kan kombinera att stanna inomhus och ta en jodtablett.
Ta jodtabletter
Jodtabletter är förhandsutdelade till hushåll och verksamheter i beredskapszonerna. Det finns också lagerhållning och planering för att dela ut jodtabletter på andra platser om behovet uppstår. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer vilka områden där det kan vara aktuellt att extrautdela jodtabletter.
Jodtabletter är ett läkemedel. Länsstyrelsen skickar ut nya när jodtabletterna behöver förnyas. Om du tappar bort dina jodtabletter eller behöver fler mejlar du till uppsala@lansstyrelsen.se eller ringer 010-223 30 00.
Jodtabletterna ska endast tas på uppmaning från Länsstyrelsen i anslutning till en kärnkraftsolycka i Sverige. Jodtabletterna ska tas av barn, gravida, ammande och vuxna under 40 år. Doseringsanvisningar finns i paketet. Syftet är att mätta sköldkörteln med icke radioaktiv jod. Därigenom hindras upptag av radioaktiv jod som på sikt kan leda till cancer. Intag av jodtabletter är extra viktigt för just barn, gravida och ammande eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare för exponering från joniserande strålning än hos vuxna.
Jodtabletter tas för att skydda sköldkörteln mot radioaktiv jod som spelar en stor roll i ett tidigt skede av utsläpp. Ju längre från källan vi befinner oss desto lägre blir koncentrationen vi kan utsättas för.
Jodtabletter delas ut genom länsstyrelsen i ditt län i en så kallad begränsad extrautdelning. Först och främst kommer utdelningen att rikta sig till gravida och barn.
Information om hur och var utdelning sker kommer bland annat att kommuniceras via beredskapskanalen Sveriges Radio P4 Uppland.
Kontakta Länsstyrelsen för att få ett nytt utskick (se kontaktuppgifter).
Kontakta Länsstyrelsen för hjälp (se kontaktuppgifter).
Om du bor i den yttre beredskapszonen men är folkbokförd utanför den kommer du inte att finnas med på de adresslistor som Länsstyrelsen använt för utskicket. Kontakta Länsstyrelsen för att få hjälp med din fråga. Om du arbetar i den yttre beredskapszonen ska din arbetsgivare ha fått jodtabletter även för dig. Be din arbetsgivare ta kontakt med Länsstyrelsen.
Kontakta Länsstyrelsen för hjälp med hur du ska göra.
Utskicket baseras på adresslistor från Lantmäteriet och Skatteverket som har sammanställts av företaget Dun & Bradstreet. Det är med andra ord offentliga register som används.
Enligt den modell som används för att bestämma vilka som ska få jodtabletter förhandsutdelade ska det finnas jodtabletter på folkbokföringsadressen och/eller i fritidshus samt på arbetsplatsen.
Om du har bytt folkbokföringsadress efter 1 mars 2022 kan det vara så att du inte finns med i adressuttaget som använts som underlag för utskicket. Kontakta Länsstyrelsen för att få jodtabletter hemskickade.
De jodtabletter som länsstyrelsen skickar ut ska endast tas på uppmaning av länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka i Sverige. Att ta jodtabletter på grund av en olycka någon annan stans i världen gör ingen nytta.
Utrymma till annan plats
Om länsstyrelsen bedömer att det inte är ett tillräckligt bra skydd att stanna inomhus kan du behöva utrymma till en annan plats. Människor som bor eller arbetar i inre beredskapszonen kan behöva utrymma till en annan plats i förebyggande syfte. Även du som bor eller arbetar i yttre beredskapszonen behöver ha beredskap för att utrymma till annan plats. Att behöva lämna sitt hem är en jobbig situation där vi kan behöva hjälpa varandra. Samhällets resurser behöver i första hand fokusera på dem som inte klarar sig själva.
Vid beslut om utrymning upprättar länsstyrelsen olika typer av platser där den som utrymmer kan få hjälp och stöd på olika sätt. I planeringen ingår följande platser:
- Uppsamlingsplats. Om länsstyrelsen uppmanar att lämna ett område och du inte har egen transport ska du ta dig till en uppsamlingsplats. Därifrån får du hjälp att ta dig vidare. Uppsamlingsplatserna kan vara redan befintliga busshållplatser eller ställen som skolor och omsorgsboenden där bussar kan hämta upp. Länsstyrelsen meddelar via Sveriges Radio P4 vilka uppsamlingsplatser som är aktuella. Hjälp andra som inte kan ta sig till en uppsamlingsplats.
- Utrymningsplats. Om du inte har någonstans att ta vägen vid utrymning (till exempel sommarstuga, släkt eller vänner på annan ort), kan du ta dig till en utrymningsplats. Där får du stöd utifrån dina behov.
- Mottagningsplats. För dig som inte har möjlighet att ordna eget boende öppnas mottagningsplatser. Du har ett eget ansvar att ordna med boende med stöd av ditt försäkringsbolag, men på mottagningsplatsen kan du också få hjälp med att ordna ett tillfälligt boende. Beroende på situation kan mottagningsplatsen i sig användas som tillfälligt boende, alternativt används hotell, vandrarhem eller motsvarande för att ordna tillfälligt boende.
Situationen avgör vilka uppsamlingsplatser som pekas ut och vilka utrymningsplatser som kommer att öppnas upp. Lyssna på Sveriges Radio P4 Uppland för aktuell information.
Utrymda områden bevakas av polisen. Om du blir uppmanad att utrymma till en annan plats är det viktigt att du bara tar med det mest nödvändiga. Bra saker att tänka på eller ta med vid utrymning är:
- Jodtabletter och mediciner
- Hygienartiklar
- Körkort, ID-kort, pass och andra legitimationer
- Varma kläder och ombyte
- Pengar/kontanter, bankkort, bankdosor
- Mobiltelefon och laddare
- Sällskapsdjur
Hjälp gärna någon som inte kan utrymma på egen hand. Meddela dina anhöriga vart du åker. Undvik att ringa för att minska belastningen på mobilnätet, skicka hellre sms.
Delar av personal på kärnkraftverket skickas hem vid en olycka. Kvar blir nödvändig personal som krävs för att hantera olyckan på kärnkraftverket.
Det är flera faktorer som avgör vilken skyddsåtgärd som är mest lämplig. Om avståndet är tillräckligt stort så kan inomhusvistelse vara en tillräcklig åtgärd. Är det ett snabbt förlopp kan det också vara bättre att stanna kvar i området och gå inomhus. Framför allt är det utsläppets storlek som avgör vad som är bäst. Stora samhällen kan vara svåra att utrymma på kort tid. Då är det oftast bättre att stanna inomhus och ta jodtabletter än att utrymma.
Vädret har betydelse för vilka områden som kan påverkas. Vid en kärnkraftsolycka gör myndigheterna alltid en bedömning av vilka områden som kan påverkas. Tillsammans med andra faktorer som utsläppets omfattning och förlopp avgör det vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas.
Om en kärnkraftsolycka inträffar kommer ett VMA att utfärdas. VMA meddelas via utomhussignalen, ”Hesa Fredrik” eller SMS till de som befinner sig i ett drabbat område. Du blir då uppmanad att gå inomhus och lyssna på Sveriges Radio P4 Uppland för instruktioner. Om länsstyrelsen bedömer att det inte är tillräckligt bra skydd att stanna inomhus så kan du behöva utrymma. Länsstyrelsen kommer då att meddela det via Sveriges Radio P4 Uppland.
Information om möjliga uppsamlingsplatser finns i den förhandsutdelade informationsbroschyren. Situationen avgör vilka uppsamlingsplatser som pekas ut och vilka utrymningsplatser som kommer att öppnas upp. Lyssna på Sveriges Radio P4 Uppland för aktuell information.
Om länsstyrelsen uppmanar att lämna ett område och du inte har egen transport ska du ta dig till en uppsamlingsplats. Därifrån får du hjälp att ta dig vidare. Uppsamlingsplatserna kan vara redan befintliga busshållplatser eller andra ställen där bussar kan hämta upp. Länsstyrelsen meddelar via Sveriges Radio P4 Uppland vilka uppsamlingsplatser som är aktuella.
I första hand är det bra om du kan ordna eget boende, exempelvis sommarstuga, släkt och vänner på annan ort. Om det behövs öppnar myndigheterna mottagningsplatser på hotell, vandrarhem eller motsvarande.
Om och när det är säkert att återvända beror på situationen. Myndigheterna kommer göra den bedömningen och informera om när det går att återvända. Det är viktigt att man inte återvänder innan myndigheterna har meddelat att det är säkert.
Avstå från vissa livsmedel
Myndigheterna kan rekommendera att du inte ska äta eller dricka vissa livsmedel. Syftet är att undvika att du ska få i dig radioaktiva ämnen när du äter eller dricker. Dricksvatten och mjölk är exempel på livsmedel som kan bli påverkade kort efter en kärnkraftsolycka. Myndigheterna kan även rekommendera att du ska avstå från att äta egenodlade livsmedel.
Livsmedelsverket arbetar för säker mat och dricksvatten. Vid en olycka på kärnkraftverket bedömer Livsmedelsverket konsekvenserna för livsmedelsförsörjningen och ger underlag och stöd till länsstyrelserna och kommunerna i deras hantering och kontroll av livsmedel.