Aktuella varningsmeddelanden i Södermanlands länJust nu är det flera vädervarningar i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Naturvårdsbränningar

Vi genomför naturvårdsbränningar i naturskogsartade områden. Det gör vi för att gynna arter och miljöer som är beroende av brand.

Om naturvårdsbränningar

Den naturliga påverkan av bränder i skogslandskapet har minskat sedan 1700-talet. Därför är många brandgynnade arter och naturtyper hotade idag. Genom väl planerade och kontrollerade naturvårdsbränningar kan dessa skogsmiljöer skötas och arternas överlevnad säkras.

Svedjenäva en violett blomma

Svedjenävan är en hotad art som växer på brandplatser. Foto: Per Folkesson.

I biologiska sammanhang har betydelsen av brand som störning i skogen länge varit känd. Innan vi fick en effektiv brandbekämpning så brann skogen med jämna mellanrum. På så sätt har skogarna formats till att innehålla arter som på olika sätt är anpassade till bränder.

Branden skapar nya substrat i form av död ved och bränd mark där nya arter får en chans att etablera sig. Sådana omedelbara effekter är viktiga för många arter, men branden påverkar även skogen långt efter själva brandtillfället. Det kan handla om att skogens sammansättning av träd förändras, att mängden död ved ökar och att mer gynnsamma markförhållanden skapas när humus- och förnalager bränns bort.

I den så kallade rödlistan listas arter som riskerar att dö ut från Sverige. En vanlig anledning till att många skogsarter är rödlistade är just frånvaron av brand. Skogen måste alltså brinna om inte arter ska försvinna.

Eld i skog

Bränning pågår. Foto: Per Folkesson.

Säkerheten först

Att planera och genomföra naturvårdsbränningar kräver ett stort säkerhetstänkande och samarbete. En naturvårdsbränning är därför minutiöst planerad och kontrollerad från början till slut.

Platsen som ska brännas är noggrant studerad och utvald. Åtgärder för att avgränsa branden är gjorda innan man tänder och själva bränningen förläggs till en lämplig dag med lämpliga vindar. Därmed kan vi på ett kontrollerat sätt tillåta eldens naturliga påverkan på utvalda delar av skogen utan att säkerheten riskeras eller skador på omkringliggande skogar uppstår.

Person som sprutar vatten på eld i skog.

Säkerheten är prioriterad. Foto: Per Folkesson.

Frågor och svar

En naturvårdsbränning är en planerad och kontrollerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden.

Länsstyrelserna arbetar med naturvårdsbränningar i skyddad natur som nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden. Det är en av flera viktiga skötselmetoder för att gynna och bibehålla höga naturvärden. Även privata skogsägare och skogsbolag arbetar med naturvårdsbränningar.

Vissa arter är beroende av skogsbranden för sin överlevnad. Antingen genom brandens värme, rök eller bränd ved för sin överlevnad.

Skogsbranden gynnar många djur, svampar och växter. Strukturen i skogen förändras och skogen blir mer öppen, ljus och varm. Skogsbrand skapar mycket döda träd, vilket det i dagens skogar råder stor brist på.

Cirka 1 000 arter i Sverige riskerar att försvinna på grund av att det finns alldeles för lite liggande och stående döda träd. Cirka 100 arter av insekter och svampar är beroende av brand för sin överlevnad.

En naturvårdsbränning är en riskverksamhet som kräver noggrann planering och ett säkerhetsarbete. Inget får gå fel! Bränningen sker under kontrollerade former och brandområdet måste ha säkra brandgränser – vatten, myrmarker, vägar eller upphuggna brandgator. Vattenslang och vattenpumpar finns utplacerade kring hela bränningsobjektet under bränningen.

Väderförhållandena måste vara optimala. Tidpunkt för bränning väljs utifrån att minimering av spridningsrisk samtidigt som man får en önskad bränningseffekt.

Bränningsledaren har en kompetent personalgrupp, där alla har sina specifika ansvarsområden. Vid en bränning är experter inkopplade och räddningstjänsten i området hålls kontinuerligt informerad. Vid vissa bränningar används helikopter eller flygplan som flyger över området och kontrollerar branden.

Efterbevakningen är viktig och så länge det behövs finns personal på plats som säkerställer att branden inte får fäste på nytt. Slangar och vattenpumpar finns kvar under hela efterbevakningsperioden.Det kan glöda och pyra i myrstackar eller i stubbar i många dagar efter en brand. Vi avråder från besök den första tiden efter en bränning eftersom det finns risk att träd och grenar kan falla.

En naturlig skogsbrand startar till exempel av ett åsknedslag och med största sannolikhet när det är extremt torrt i markerna. För att få den förväntade effekten på vegetation och mark sker naturvårdsbränningar vid liknande förhållanden. På så vis kan naturvården bäst efterlikna naturliga brandförhållanden och få bästa möjliga naturvårdsnytta.

Brandgynnade arter har anpassat sig till brandens ekologiska effekter på olika sätt. Unika specialiseringar är vanligt.

Brand gynnar tallen. Tallens grova bark och den höga kronan skyddar trädet mot lågornas framfart. Branden skapar glesa ljusa skogar där träd kan växa sig grövre än i en tätvuxen skog. Lövträd får möjlighet att föryngra sig när ny mark blottas.

Svedjenävans frö kan ligga i marken i många år och börjar gro först när temperaturen når 40º–50º C: Fröet klarar temperaturer på uppemot 100º C! Skalbaggen grov tallkapuschongbagge utvecklas under barken på brandskadade tallar och granar. Större svartbagge utvecklas även den under barken, men på solexponerad död björk. Den sotsvarta praktbaggen känner av värmestrålning på långt håll genom IR-känsliga sinnesorgan som sitter på magen och kommer flygande till brandområden för att para sig. Rökdansflugan känner lukten av brandrök på flera mils avstånd genom sina antenner.

Inför en naturvårdsbränning är det viktigt att ha kunskap om fågellivet i det aktuella området. På detta sätt får vi kontroll över häckande fåglar och andra extra känsliga arter och vid behov omplaneras naturvårdsbränningen. De fåglar som kan flyga flyger iväg om en fara dyker upp. Andra djur flyr om det börjar brinna. Svårast har ormar och groddjur.

Vissa individer kanske inte överlever en brand - men generellt kan sägas att nyttan med bränder i skog idag är långt större eftersom väldigt många arter gynnas eller är helt beroende av brand i skogen. De arter som missgynnas av en brand är dessutom långt mindre hotade än de arter som gynnas av brand i skogen. Viltstammarna ökar ofta efter en brand eftersom de gynnas av att lövträd och buskar börjar spira.

Vissa arter missgynnas av att det brinner i skogen, men graden varierar med tiden från branden från art till art. Möjligheten till återetablering varierar också med tiden för olika arter. Exempel på arter som missgynnas av en brand i skogen är ekorre, järpe, tofsmes, linnea, ekbräken och gran.

Aktuella bränningar

Under 2024 planerar vi att genomföra naturvårdsbränningar i fyra naturreservat. Mer information kommer om och när det blir av.

  • Rågö
  • Tussmötet
  • Varglyan
  • Fjällmossen

Information om aktuella bränningar och formulär för mer information

Genomförda bränningar

  • Varglyan (genomförd 2024)
  • Askö (genomförd 2020)
  • Brännsjöarna (genomförd 2013)
  • Fjällmossen (genomförda 2015 och 2019)
  • Fräkenkärret (genomförd 2016)
  • Nynäs (genomförd 2015)
  • Ormsjöbergen (genomförd 2016)


Kontakt

Reservatsförvaltningen, Naturvårdsenheten

Länsstyrelsen i Södermanlands län
611 86 Nyköping

E-post till naturreservat.sodermanland@lansstyrelsen.se

Växel: 010-223 40 00

Dela sidan:

Landshövding

Beatrice Ask

Besöksadress

Stora Torget 13

Postadress

611 86 Nyköping

Organisationsnummer

202100-2262

Följ oss