Länsstyrelsen föreslår nya och utvidgade Natura 2000-områden för fåglar

Länsstyrelserna har fått i uppdrag att föreslå nya marina fågelområden till Natura 2000-nätverket. Ett förslag för Södermanlands län är klart och har varit på remiss. De områden som berörs är Strandstuviken, Hävringe-Källskären och Risskären in mot Bråviken.

Enligt EU:s fågeldirektiv ska medlemsländerna hålla koll på de platser där vilda fåglar trivs och dit de återkommer för att exempelvis häcka, rasta eller söka föda. De mest betydelsefulla fågelområdena ska vara Natura 2000-områden Länk till annan webbplats..

EU-kommissionen tycker att Sverige har tagit med en för liten andel av våra marina fågelområden i Natura 2000-nätverket. De utgår ifrån de IBA-områden som BirdLife International pekar ut som särskilt betydelsefulla för fågellivet. Kommissionen bedömer att Sverige inte uppfyller kraven i fågeldirektivet och har tagit ett första steg i en rättslig process.

Länsstyrelsernas uppdrag

Regeringen har beslutat att Sveriges Natura 2000-områden för fåglar ska kompletteras. Tolv länsstyrelser, som har kust mot havet, har fått i uppdrag att föreslå nya sådana områden.

Vårt uppdrag är att ta reda på vilken betydelse länets IBA-områden har för fåglarna och föreslå nya området som skulle kunna ingå i Natura 2000-nätverket. Förslaget ska redovisas för Naturvårdsverket senast den 28 oktober 2022.

Informera och samla in synpunkter

Länsstyrelsen ska också informera fastighetsägare och andra sakägare om processen och om vilka konsekvenser nya fågelområden kan få. De som berörs får möjlighet att yttra sig och dessa synpunkter ska finnas med i redovisningen.

Frågor kan ställas till Länsstyrelsen. Se Kontakt längst ner på sidan.

Länsstyrelsens förslag

Länsstyrelsen i Södermanlands län län föreslår att:

  • Utvidga det befintliga Natura 2000-området Strandstuviken (SE0220020).
  • Utvidga det befintliga Natura 2000-området Hävringe-Källskären (SE0220028).
  • Peka ut ett nytt område i Bråviken på Södermanlands sida länsgränsen vid ögruppen Risskären, kallat Risskären.

Bedömning och motivering till utpekandena finns beskrivet i dokumentet Förslag till utpekande av särskilda skyddsområden för fågellivet i Södermanlands län”.

Vilka underlag har sammanställts?

Länsstyrelsen har sammanställt tillgängligt underlag om förekomst av kustfåglar i de aktuella delarna av Södermanlands län. Utifrån detta har vi kunnat göra en bedömning av betydelsen de utpekade IBA-områdena och anslutande delar har för de arter som ska skyddas.

Länsstyrelsens bedömning och förslag sammanfattas i följande dokument. Material till förslaget läggs upp allt eftersom det blir färdigt.

Förslag till utpekande av särskilda skyddsområden för fågellivet i Södermanlands län Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.

Bilaga 1. Artbeskrivningar Pdf, 506.4 kB, öppnas i nytt fönster.

Bilaga 2. Detaljkartor över förslagen till nya och utvidgade Natura 2000-områden Pdf, 3.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Skrivelse för att förtydliga innebörden för olika verksamheter gällande förslaget till utpekande av särskilda skyddsområden för fågellivet i Södermanlands län (Stjärnholmsviken) Pdf, 289.9 kB.

Digitala webbgiskartor över föreslagna områden

Kartor Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Aktuellt just nu

  • Länsstyrelsen har sammanställt alla inkomna synpunkter.
  • Länsstyrelsen har redovisat det slutliga förslaget till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket överlämnar sedan en samlad redovisning av alla länsstyrelsers förslag till regeringen.
  • Beslut fattas av regeringen.

Frågor och svar

Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda.

Syftet med Natura 2000 är att bidra till att hejda den pågående förlusten av biologisk mångfald inom EU genom att alla länder tar ett ansvar för sin del av det gemensamma naturarvet. De mest betydelsefulla områdena i varje land ska därför ingå i Natura 2000-nätverket.

Natura 2000 bygger på bestämmelser i två EU-direktiv: fågeldirektivet och habitatdirektivet. Regeringen utser Natura 2000-områden med stöd av 7 kap. 28 § miljöbalken.

Natura 2000 - värdefulla naturområden i EU Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I regeringens beslut och i Naturvårdsverkets riktlinjer omnämns begreppen SPA och IBA.

SPA - särskilda skyddsområden

SPA är Natura 2000-områden som upprättas med stöd av EU:s fågeldirektiv. Förkortningen står för Special Protection Area, som på svenska blir "särskilda skyddsområden". Natura 2000-områden kan också upprättas med stöd av EU:s art- och habitatdirektiv, då kallas de för SAC (Special Area of conservation, "särskilda bevarandeområden").

Länsstyrelsens uppdrag är i detta fall att lämna förslag på nya SPA.

Berörd lagstiftning: 7 kap. 27 - 28 §§ miljöbalken Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Karttjänst med befintliga SPA-områden i länet på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

IBA - Important bird and biodiversity areas

IBA är områden som bedöms vara viktiga för bevarandet av fågelpopulationer och biologisk mångfald. Förkortningen står för Important bird and biodiversity areas.

Den internationella fågelorganisationen BirdLife definierar dessa områden utifrån ett 20-tal kriterier, bland annat hotade arter, arter med begränsad utbredning, arter med ogynnsam bevarandestatus samt stora ansamlingar av fåglar.

Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att utgå från dessa IBA i arbetet med att föreslå nya SPA.

Karttjänst med IBA-områdenas avgränsning på BirdLifes webbplats Länk till annan webbplats.

Ett starkt grundläggande skydd – men inga specifika förbud.

Ett Natura 2000-utpekande innebär inte något generellt hinder för pågående markanvändning eller utveckling av samhället.

I de utpekade områdena finns inga särskilda regler om vad som är tillåtet eller förbjudet. För varje Natura 2000-område anges i stället i detalj vilka naturvärden som ska bevaras. Den verksamhet som sker i dessa områden behöver utföras så att syftet med skyddet inte motverkas.

Pågående mark- och vattenanvändning kan fortsätta som vanligt om den inte påverkar de utpekade naturvärdena negativt. Många skötselinsatser är också nödvändiga för att behålla värdena för fågellivet. I områden som är SPA-områden kan skötselinsatser för att gynna fågellivet bekostas med statliga medel, det kan t.ex. gälla skyddsjakt på fåglars predatorer (t.ex. mink), röjning på fågelskär eller skapa boplatser för t.ex. ejder. Det kommer även att ställas krav på uppföljning av fågellivet, vilket gör att kunskapen om kustfåglarna blir bättre.

Den som vill göra en förändring eller en åtgärd som kan påverka miljön i dessa områden på ett betydande sätt måste söka tillstånd för det. Du kan läsa mer om tillståndsplikten i nästa fråga.

Natura 2000-områdena är dessutom av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken, vilket har betydelse vid prövning av verksamheter och vid samhällsplanering. Det finns krav på hänsyn i alla myndighetsbeslut.

Det måste avgöras i varje enskilt fall vilka åtgärder som kan vara problematiska för syftet med ett visst Natura 2000-område. Därför finns en tillståndsplikt som gäller för alla nya åtgärder som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område på ett betydande sätt.

Detta kan även gälla verksamheter som sker utanför områdets gränser. Det viktiga är alltså inte var det planeras något, utan vilken effekt detta får på området.

Skötselåtgärder som är nödvändiga för området kräver inte tillstånd.

Om tillståndsplikten i miljöbalken. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hur vet man vilka åtgärder som kräver tillstånd?

Det kan vara svårt att avgöra om tillstånd krävs. Om du är osäker är du välkommen att fråga länsstyrelsen till råds.

Du kan alltid lämna in ett samrådsunderlag till länsstyrelsen där du gör en översiktlig beskrivning av den planerade åtgärden och dess bedömda miljöpåverkan. I samrådet med länsstyrelsen får du besked om det behövs en tillståndsprövning.

Pågående verksamheter

Verksamheter som redan bedrivs i eller i närheten av föreslagna områden ska som huvudregel kunna fortsätta.

Man behöver dock söka Natura 2000-tillstånd om verksamheten ändras så att betydande påverkan på miljön kan uppkomma.

Vid omprövning av tillståndsgivna verksamheter behöver också påverkan på Natura 2000-områdets skyddsintressen klargöras.

Nya verksamheter

Nya verksamheter ska kunna tillkomma i föreslagna områden under förutsättning att de fåglar som ska skyddas inte störs på ett betydande sätt. Om du planerar en ny verksamhet eller en åtgärd som kan påverka miljön på ett betydande sätt måste söka Natura 2000-tillstånd.

Bevarandeplanen ger besked

När regeringen har fattat beslut om ett nytt Natura 2000 ska länsstyrelsen ta fram en bevarandeplan för området, som beskriver arterna och deras miljöer, hot och påverkan och eventuella restaureringsbehov eller skyddsåtgärder. Samt beskriva bevarandemål för arterna som blir centrala i tillståndsprövningen.
Bevarandeplanen utformas i dialog med fastighetsägare och andra berörda. Inriktningen är att pågående verksamheter ska kunna fortsätta. Ibland krävs anpassningar, som att man exempelvis anpassar tidpunkt för vissa åtgärder eller att man iakttar ett visst avstånd till fåglarna.

En fastighetsägare har rätt till ersättning från staten för det fall pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av en fastighet p.g.a. inskränkningar i användningen som följer av ett Natura 2000-område (31 kap. 4 § miljöbalken). Rätt till sådan ersättning kan inträda först när fastighetsägaren har sökt och nekats tillstånd enligt 7 kap. 28 a–29 b §§, alternativt att tillståndet har förenats med särskilda villkor som i sig avsevärt försvårar pågående markanvändning. (31 kap. 5 § miljöbalken)

Av detta följer att rätt till ersättning aldrig kan inträda redan på den grunden att regeringen har pekat ut ett område som Natura 2000, eller att kommissionen har fört upp området på listan enligt art- och habitatdirektivets art. 4.

Länsstyrelsen ska samråda med Naturvårdsverket innan den fattar ett beslut som kan medföra ekonomiska förpliktelser för staten genom ersättningsanspråk (26 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd m.m). Om länsstyrelsen har anledning att tro att ett avslag på en tillståndsansökan kan leda till en begäran om ersättning är detta dock inget som får påverka tillståndsprövningen. Frågan om ersättning kan nämligen inte vägas in i de kriterier som ska utgöra grunden för tillståndsprövningen.

Jordbruk och bete är exempel på en pågående markanvändning som i normalfallet inte påverkas av att ett område pekas ut som Natura 2000. Att strandängar betas och hålls öppna är också helt avgörande för många av de arter som skyddas av fågeldirektivet. Det finns möjlighet att få ersättning för den som håller betande djur eller utför skötsel genom röjning. Inriktningen framöver är att marker inom Natura 2000-områden ska prioriteras i fördelningen av sådan ersättning.

Om nytt system för ersättningar på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Jakt, i enlighet med normala jaktbestämmelser, är exempel pågående markanvändning där brukanderätt finns. Den påverkas inte direkt av att ett område pekas ut som Natura 2000. Även skyddsjakt får bedrivas inom området. Om det blir så frekventa störningar av jakten att fågellivet påverkas på ett betydande sätt kan det krävas Natura 2000-tillstånd eller regleringar av annat slag.

Fiske behöver i normalfallet inte Natura 2000-tillstånd. Det beror på att regeringen har valt att reglera fisket med fiskelagstiftningen och inte via miljöbalken.

Om de föreslagna områdena blir Natura 2000 ska Länsstyrelsen ta fram bevarandeplaner. Det sker i samråd med berörda, exempelvis de som fiskar i de aktuella områdena. Målet är att fisket ska kunna fortsätta att bedrivas, samtidigt som skyddet för fåglarna upprätthålls. Om det visar sig att ytterligare regleringar behövs sker det genom förändringar i fiskelagstiftningen.

Befintliga anläggningar omfattas av gällande tillstånd.

Nya anläggningar måste visa att man undviker störningar som på ett betydande sätt försvårar bevarandet av fågelarterna i området.

Normalt friluftsliv och turism torde inte innebära någon påtaglig påverkan på fåglarnas bevarandestatus. I de fall mänsklig störning utgör ett hot kan fågelskyddsområden (djur- och växtskyddsområden) under fåglarnas häckningstid behöva inrättas. Något som kan göras även om området inte är utpekat som SPA-område. Fritidsbåtafik kan också innebära störning på botten- och strandmiljön (vilka kan vara levnadsmiljöer för fåglarna) i de fall den är intensiv på mycket grunda havsmiljöer. Även där kan det vara aktuellt att inrätta mindre växtskyddsområden i viktiga kärnområden med exempelvis vissa restriktioner för motorbåtstrafik eller hastighetsbegränsningar.

Folder om fågel- och sälskyddsområden i Södermanlands skärgård Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kollektivtrafik med båt vid nuvarande angöringsplatser eller nyttjande av privata bryggor bedöms inte påverka fåglarnas bevarandestatus.

Delar av de förslagna områdena omfattas av strandskyddsbestämmelser där det redan idag krävs särskild hänsyn. Strandskyddet är en förbudslag som syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten (miljöbalken 7 kapitlet 13 §).

Förklaring till strandskyddets förbudsregler Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Fåglar är världsresenärer som behöver bra livsmiljöer längs hela färden. Med Natura 2000-områden försäkrar vi oss om att de områden där fåglarna trivs bäst bevaras för framtiden.

Inom EU ska de viktigaste fågelområdena vara Natura 2000. EU-kommissionen anser att Sverige har tagit med en så liten andel av våra viktiga fågelområden i detta nätverk att vi inte uppfyller fågeldirektivet.

Kommissionen har tagit ett första steg mot en rättslig process och riktat en så kallad ”formell underrättelse” mot Sverige. Om bristerna inte åtgärdas kan det bli sanktioner som följd.

De tolv länsstyrelser som ligger längs kusterna har fått i uppdrag från regeringens att föreslå nya Natura 2000-områden i miljöer som är viktiga för fåglar som exempelvis häckar, övervintrar eller rastar.

Mer om EU-kommissionens formella bedömning och kritik

Enligt kommissionen har Sverige inte uppfyllt sina skyldigheter enligt fågeldirektivet när vi inte klassificerat de mest lämpade marina områdena (i antal och storlek) som särskilda skyddsområden (SPA-områden).

Kommissionen har gjort en jämförelse med marina IBA-områden i Sverige. I den formella underrättelsen har kommissionen bett Sverige om vetenskapligt grundande skäl till varför 20 marina IBA-områden i Sverige endast är utpekade till mindre än två tredjedelar som SPA-område.

Kommissionen hänvisar till två avgöranden av EU-domstolen som avser bedömningen av om en medlemsstat har klassificerat ett tillräckligt antal SPA-områden med en tillräcklig yta. I avgörandena har EU-domstolen ansett att den förteckning över viktiga fågelområden som publicerats av BirdLife International, ”trots att [förteckningen] inte är rättsligt bindande för den berörda medlemsstaten, kan användas som referensmaterial vid bedömningen av om en medlemsstat har klassificerat ett tillräckligt antal områden med en tillräcklig yta [som SPA-områden] i enlighet med de ovannämnda bestämmelserna [i fågeldirektivet]”.

Formal notice Art. 258 TFEU 14/05/2020

EU-kommissionen pekar på två områden i Södermanlands län:

  • IBA-området Strandstuguviken
  • IBA-området Bråviken-Hävringe

Länsstyrelsen ska ta fram ett kunskapsunderlag och göra en vetenskaplig bedömning av vilken betydelse dessa områden har för fågellivet. De viktigaste områdena ska vara med i förslaget. Om något område utesluts måste det motiveras.

Regeringsuppdraget gäller ett avgränsat område som huvudsakligen består av hav, men också av öar och vissa strandområden som kan ha betydelse för fågellivet.

Ärenden om områdesskydd är ofta förenade med intressekonflikter. Detta regeringsuppdrag består av två delar.

  1. Länsstyrelsen ska göra ett förslag på nya Natura 2000-områden. Bedömningen ska baseras på vetenskaplig grund och fåglarnas behov. De viktigaste områdena ska vara med i förslaget. Om något område utesluts måste det motiveras.
  2. Länsstyrelsen ska också informera berörda fastighetsägare och andra sakägare om förslagen och om vilka konsekvenser de kan få. Den som är berörd ska få möjlighet att komma med synpunkter. Dessa synpunkter ska finnas med i redovisningen till Naturvårdsverket och sänds sedan till regeringen innan beslut tas.

Regeringen.

Kontakt

Länsstyrelsen i Södermanlands län

611 86 Nyköping