Skyddad natur
Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.
Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.
Kartor över skyddad natur
I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.
Naturreservat
Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.
Askholmen
Askö
Aspö
Berga Kulle
Björknäset
Björndalsbergen
Bokö-Askö
Bokö-Oxnö
Bresshammars hage
Brunnstaåsen
Bråtön
Bålbergsudden
Båvenöarna
Bärsta
Dagnäsön
Djupviken
Djupviksberget
Ehrendal Norra
Ekbacken
Ekeby
Eknäset
Femöre
Fjellskäfte
Fjällmossen
Fräkenkärret
Furholmen (ihop med Tullgarn)
Fyrberget
Fågelskär
Fållökna
Gallsjömossen
Glindranåsen
Gorsingeholm-Ekbacken och Gorsingeholmskullarna
Gripsholms hjorthage
Gökstenen
Götön
Haga hage
Hamra
Harpebolsnäset
Hartsö
Hebyåsen
Hedlandet
Henaredalen
Herrfallet
Herröknanäs
Himlingeskogen
Himlingeåsen
Hisseåsen
Holmsjöskogen
Hornafjärden
Horsvik
Hvalstaskogen
Hållet-Marieberg-Stenbro
Hårbyskogen
Hällesta
Härnöängen
Igelbålen
Igelsjöskogen
Jaktstuguskogen
Janstorpsskogen
Jägernåsen
Kalkbro
Koholmen
Krampan (ihop med Marvikarna)
Kronskogen-Stenby äng
Kråkholmen
Kråmö
Kvarntorp
Labro ängar
Lacka
Lerbo-Biesta
Lenellstorpskärret
Lindön
Linudden
Ljuvalund
Lomsjöskogen
Lotsängsbacken
Lugnet
Lånestaheden
Långaedet
Långmossen
Långö
Magsjöberget
Magsjötorp
Malmaåsen
Malmköping
Marsjön
Marvikarna (och Krampan)
Masugnsskogen
Misätters ekhagar
Noret
Norrby kyrkskog
Nybble holme
Nynäs
Nytorpsravinen
Nävekvarns Klint
Nävsjön
Ormsjöbergen
Perstorpsskogen
Persö
Pilthyttedammen
Putbergen
Ramunds bäck
Ridö-Sundbyholmsarkipelagen
Ringsö
Ritorp
Rockelstaåsen
Rosmossen
Ryssbergen
Rågö
Sanda Holme
Segelstamosse
Sigils bänkar
Simonberget
Sjösakärren
Sjöskogen
Skiren-Kvicken
Skirtorpssjön
Skäret
Sofiebergsåsen
Sparreholms ekhagar (naturvårdsområde)
Stampmossen
Stendörren
Stenhammar
Stenstorps hagkärr
Stensund
Stora Bergö
Stora Bötet
Stora Härnön (ihop med Härnöängen)
Storhultet
Strandhagen
Strandstuviken
Sundbyholmsåsen (ihop med Sundbyholm)
Sundbyholm (naturvårdsområde) (och Sundbyholmsåsen)
Svalstaskogen
Svalängsskogen
Svanviken-Lindbacke
Svartsjömyren
Sävö
Söderfjärden
Södra Lämund
Tegelbrukshagen
Timmermon
Tingstuhöjden (naturvårdsområde)
Tolamossen (ihop med Skiren - Kvicken)
Tolmon
Tomsängen
Tomtaklintsskogen
Tore Grav
Torparudden
Tovhulta Stormosse
Trollskogen
Tullgarn (naturvårdsområde) (och Furholmen)
Tussmötet
Tynnelsö Djurgård (och Prästholmen)
Tynnelsö Prästholmen (ihop med Tynnelsö Djurgård)
Tynäs ekhagar
Tyvudden
Utnorsskogen
Utnäset
Uttervik
Varglyan
Vargmossarna
Vilsta
Vretaån
Vurstusbacken
Väsby
Västra Kulltorp
Årby
Åsa Gravfält (natura-2000-område)
Åsbymon
Åsbyåsen
Åtorpskogen
Älgesta
Ängbacken
Aktuella remisser för nya naturreservat
Förslag på beslut och skötselplan för Väsbyskogens naturreservat i Eskilstuna kommun
Länsstyrelsen har tagit fram ett förslag på beslut och skötselplan för Väsbyskogens naturreservat i Eskilstuna kommun.
Förslag på beslut och skötselplan
Eventuella synpunkter på förslaget skickas till sodermanland@lansstyrelsen.se senast den 31 maj. Vänligen ange ärendets diarienummer 511-6777-2019 för att underlätta hanteringen.
Frågor kan besvaras av Amanda Lidén tel. 010-223 43 14.
Nya beslutade naturreservat
Nytt beslut och skötselplan för Nynäs naturreservat i Nyköping och Trosa kommun
2020-10-13: Beslutet är överklagat och därmed ej gällande. De nya C-föreskrifterna gäller dock.
Länsstyrelsen har den 5 oktober 2020 fattat ett nytt beslut, med delvis ändrat syfte och föreskrifter, samt fastställt en ny skötselplan för Nynäs naturreservat i Nyköping och Trosa kommun. Beslut och skötselplan finns på webbsidan för Nynäs naturreservat eller hos Länsstyrelsen, Stora Torget 13, Nyköping.
Kungörelse av beslutet införs i ortstidning.
Ett eventuellt överklagandet måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag beslutet kungjorts i ortstidning.
Vid önskemål kan utskrivna exemplar skickas per post.
Frågor kan besvaras av Markus Forsberg 010-223 42 89.
Naturvårdsområde
Skyddsformen naturvårdsområde, som infördes i naturvårdslagen 1974, upphörde i och med införandet av miljöbalken 1999. De områden som inrättats ska vid tillämpningen av miljöbalken anses som naturreservat, men det finns skillnader. Föreskrifterna får inte vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastighet. Skyddsformen förekommer främst i marina miljöer och skogsområden avsedda för friluftsliv.
Nationalparker
Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.
Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplats
Natura 2000
Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.
För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.
Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?
Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.
Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:
- skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
- väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
- åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.
Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.
Vissa områden behöver skötsel - andra inte
Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:
- vad som ska skyddas
- hur känsligt området är
- vilket skydd som redan finns.
Vem ansvarar för vad?
Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.
Bevarandeplaner Natura 2000
För varje Natura 2000-område har länsstyrelsen upprättat en bevarandeplan. Planen beskriver vad syftet är med varje enskilt Natura 2000-område. Bevarandeplanen är inte juridiskt bindande utan bör ses som ett rådgivande dokument.
Syfte och mål i en bevarandeplan utgår från områdets naturvärden. I bevarandeplanen beskrivs även vilka åtgärder som planeras och hur uppföljningen av målen skall ske. Det är länsstyrelsen som fastställer bevarandeplanen. Det är möjligt att revidera en bevarandeplan när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.
Bevarandeplaner kommunvis
Här finns de fastställda bevarandeplanerna uppdelade efter kommun i pdf-format.
Askholmen (uppdaterad 171219) SE0220343
Berga-Lista (uppdaterad 171219) SE0220401
Duvtorp (uppdaterad 161221) SE0220519
Ekorneberg (uppdaterad 161221) SE0220211
Fiholm (uppdaterad 161221) SE0220226
Grindstugan (uppdaterad 161221) SE0220059
Hedensö (uppdaterad 151215) SE0220247
Karlslundsskogen (uppdaterad 161221) SE0220402
Kila (uppdaterad 161221) SE0220317
Källarhalsen (uppdaterad 161221) SE0220328
Lerböle (uppdaterad 161221) SE0220236
Lilla tjärbruket (uppdaterad 161221) SE0220156
Lövön (uppdaterad 161221) SE0220344
Ridö-Sundbyholmsarkipelagen-södra SE0220077
Rinkesta såg (uppdaterad 190619) SE0220513
Råby-Myrhem SE0220403
Skiren-Kvicken (uppdaterad 190130) SE0220368
Skogstorpshagen SE0220318
Sofiebergsåsen (uppdaterad 161221) SE0220078
Stenby äng (uppdaterad 190130) SE0220601
Söderfjärden (uppdaterad 190130) SE0220087
Torparskogen SE0220405
Tovhulta stormosse (uppdaterad 161221) SE0220176
Varglyan SE0220505
Vilsta SE0220602
Örmossen SE0220332
Båven SE0220303
Harpsund-Ön (uppdaterad 161221) SE0220322
Henaredalen SE0220194
Holmtorp (uppdaterad 161221) SE0220232
Hornskogen SE0220360
Hyltingeravinen SE0220346
Jaktstuguskogen SE0220193
Malmaåsen (uppdaterad 190619) SE0220604
Marsjön SE0220329
Mora hage (uppdaterad 161221) SE0220168
Rosmossen (uppdaterad 190619) SE0220517
Skedevi SE0220219
Sparreholms ekhagar (uppdaterad 161221) SE0220063
Stavåsen (uppdaterad 190130) SE0220227
Stenhammars kohage SE0220345
Tuna (uppdaterad 161221) SE0220089
Veckla äng (uppdaterad 161221) SE0220239
Åtorpsskogen (uppdaterad 161221) SE0220207
Båven SE0220303
Djupdalshagen (uppdaterad 161221) SE0220349
Djupvikssjöskogen SE0220251
Fräkenvassen (uppdaterad 161221) SE0220311
Haga hage (uppdaterad 190619) SE0220408
Herröknanäs SE0220088
Hällesta (uppdaterad 190619) SE0220411
Igelsjöskogen SE0220252
Likstammen-Torpesta kvarn SE0220357
Lomsjöskogen SE0220208
Marvikarna SE0220174
Misätters ekhagar (uppdaterad 141215) SE0220339
Nytorpsravinen SE0220413
Näsberget (uppdaterad 161221) SE0220224
Putbergen (uppdaterad 161221) SE0220069
Stora Brandsbol (uppdaterad 161221) SE0220414
Stora Åsa (uppdaterad 161221) SE0220233
Stortrön SE0220212
Tussmötet (uppdaterad 161221) SE0220253
Utnäset SE0220214
Ånhammarsnäset (uppdaterad 161221) SE0220228
Barrsjömossen (uppdaterad 161221) SE0220152
Brebol SE0220309
Bråtamossen (uppdaterad 161221) SE0220137
Bränntorp (uppdaterad 161221) SE0220160
Dagöholmsbackarna (uppdaterad 161221) SE0220338
Djupviksnäs (uppdaterad 161221) SE0220202
Eknäset SE0220243
Evighetsbacken SE0220201
Fjällskäfte (uppdaterad 161221) SE0220503
Floda kyrksjön (uppdaterad 190130) SE0220305
Floden (uppdaterad 190130) SE0220206
Gölet (uppdaterad 161221) SE0220516
Harpebolnäset (uppdaterad 161221) SE0220336
Himlingeskogen (uppdaterad 161221) SE0220334
Himlingeåsen (uppdaterad 190130) SE0220191
Hvalsta (uppdaterad 141215) SE0220506
Hålvetten-Näsnaren SE0220204
Hällvik (uppdaterad 161221) SE0220314
Kokärret (uppdaterad 161221) SE0220327
Kårtorp (uppdaterad 161221) SE0220240
Lisstorp (uppdaterad 161221) SE0220241
Lögarbäcken SE0220362
Melån (uppdaterad 161221) SE0220237
Näsnaren (uppdaterad 190130) SE0220306
Nästorp (uppdaterad 161221) SE0220606
Ormsjöbergen SE0220504
Pilgöljan (uppdaterad 161221) SE0220103
Rosenlund SE0220216
Rösätter - Viksätter (uppdaterad 161221) SE0220417
Simonsbol (uppdaterad 161221) SE0220420
Stentorps hagkärr (uppdaterad 161221) SE0220245
Stora Munkebo SE0220205
Svinnäset (uppdaterad 161221) SE0220341
Tornskogen SE0220421
Tåkenön SE0220150
Valdemarsön SE0220425
Väsby ängar SE0220364
Västra Kolberga (uppdaterad 161221) SE0220310
Öknaby (uppdaterad 161221) SE0220154
Örmossen SE0220332
Berga Kulle SE0220427
Båven SE0220303
Båvenreservaten SE0220145
Bärstakärret (uppdaterad 161221) SE0220011
Davik (uppdaterad 161221) SE0220148
Djurgården (uppdaterad 190130) SE0220351
Fjällmossen (uppdaterad 190130) SE0220106
Fräkenkärret (uppdaterad 190619) SE0220213
Fågelboskogen (uppdaterad 161221) SE0220255
Horsvik (uppdaterad 161221) SE0220124
Jungfruvassen (uppdaterad 161221) SE0220603
Kilaån-Vretaån SE0220304
Koholmen SE0220229
Labro ängar (uppdaterad 190130) SE0220118
Lervik SE0220353
Lidakärret SE0220340
Likstammen-Torpesta kvarn SE0220357
Linudden (uppdaterad 161221) SE0220119
Ljuvalund SE0220350
Lundäng (uppdaterad 161221) SE0220507
Marsviken-Marsäng SE0220115
Masugnsskogen SE0220356
Nyckelmossen (uppdaterad 161221) SE0220220
Nynäs SE0220126
Nävsjöskogen (uppdaterad 161221) SE0220012
Rågö SE0220231
Sibro SE0220703
Sjösakärren SE0220021
Skyle (uppdaterad 161221) SE0220312
Skåraviken (uppdaterad 190130) SE0220110
Skärgårdsreservaten SE0220129
Stendörren SE0220218
Stora Bötet (uppdaterad 190130) SE0220009
Storhultet (uppdaterad 190619) SE0220337
Strandstuviken SE0220020
Svanviken-Lindbacke SE0220017
Svärtaån (uppdaterad 190130) SE0220702
Sågartorpskärret (uppdaterad 161221) SE0220104
Timmermon (uppdaterad 190619) SE0220429
Tore grav (uppdaterad 161221) SE0220217
Utnorsskogen (uppdaterad 161221) SE0220335
Vedaån (uppdaterad 161221) SE0220701
Vreten (uppdaterad 161221) SE0220315
Vurstubacken (uppdaterad 161221) SE0220352
Västra Djupvik (uppdaterad 161221) SE0220122
Åboravinen SE0220373
Ånga (uppdaterad 190130) SE0220372
Ängbacken (uppdaterad 161221) SE0220013
Femörehuvud (uppdaterad 190130) SE0220431
Furön (uppdaterad 161221) SE0220432
Hasselö-Bergö SE0220433
Hävringe-Källskären SE0220028
Björnvad (uppdaterad 161221) SE0220238
Bredsjönäs SE0220434
Bråtön (uppdaterad 190130) SE0220166
Gesta (uppdaterad 161221) SE0220435
Gorsingeholm (uppdaterad 161221) SE0220199
Gorsingeholmskullarna (uppdaterad 161221) SE0220443
Gorsingelund (uppdaterad 161221) SE0220515
Gripsholms Hjorthage (uppdaterad 161221) SE0220085
Hasta (uppdaterad 161221) SE0220514
Kalkbro (uppdaterad 161221) SE0220197
Lenellstorpskärret (uppdaterad 190130) SE0220210
Lindön (uppdaterad 190130) SE0220363
Magsjötorp (uppdaterad 190619) SE0220369
Norrby kyrkskog (uppdaterad 161221) SE0220250
Nybbleholme (uppdaterad 161221) SE0220083
Nykärr (uppdaterad 161221) SE0220347
Segersön SE0220182
Skolmästarhagen SE0220358
Stampmossen SE0220072
Svartsjömyren (uppdaterad 190619) SE0220223
Säbyviken-Bädarn (uppdaterad 161221) SE0220354
Södra Kärrlången (uppdaterad 190130) SE0220175
Tynnelsö Djurgård SE0220348
Tynnelsö-Prästholmen (uppdaterad 190619) SE0220370
Tynäs ekhagar (uppdaterad 190619) SE0220320
Åsa gravfält SE0220438
Askö SE0220439
Bokö-Oxnö (uppdaterad 190130) SE0220215
Borgmästarholmen (uppdaterad 161221) SE0220440
Borsö SE0220301
Kråmö (uppdaterad 190130) SE0220509
Lotsängsbacken (uppdaterad 161221) SE0220130
Lånestaheden (uppdaterad 161221) SE0220203
Nynäs SE0220126
Persö SE0220234
Södra Lämund (uppdaterad 161221) SE0220511
Tomtaklintskogen (uppdaterad 190130) SE0220257
Tullgarn-västra SE0220034
Igelbålen (uppdaterad 161221) SE0220151
Kalkugnstorp (uppdaterad 161221) SE0220235
Nya Kärren (uppdaterad 161221) SE0220333
Sundängen (uppdaterad 161221) SE0220248
Tomsängen SE0220367
Torsmossen (uppdaterad 161221) SE0220330
Ödesängssjön (uppdaterad 161221) SE0220331
Biotopskydd
Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för
- hotade djur- och växtarter
- särskilt skyddsvärda djur- och växtarter.
Inom ett biotopskyddsområde får det inte förekomma verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön.
Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:
- generellt biotopskydd
- biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.
Generellt biotopskydd
Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.
Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:
- alléer
- källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
- odlingsrösen i jordbruksmark
- pilevallar
- småvatten och våtmarker i jordbruksmark
- stenmurar i jordbruksmark
- åkerholmar.
Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.
Särskilt biotopskydd
Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.
Djur- och växtskyddsområden
Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.
Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.
Landskapsbildsskydd
Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.
Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.
Naturminne
Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.
Naturvårdsavtal
Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.
Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.
Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.
Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i Jordabalken (7 kap. 3 §). Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.
Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.
Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.
Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).
Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.
Ramsarområde
Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.
Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.
Riksintresse för naturvård
Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.
Strandskyddsområde
Strandskyddet är ett allmänt skydd som gäller i hela landet. Det gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag, oavsett storlek. Inom strandskyddsområde är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.
Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.
Bakgrund och strandskyddets syften
För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.
Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.
Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.
Tomtplats och fastighet är inte samma sak
En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomtplatsen är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.
Inom ett strandskyddsområde får inte:
- nya byggnader uppföras,
- byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
- grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
- åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.
Exempel på förbjudna åtgärder är att:
- uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
- ändra byggnaders användning
- sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats
- anlägga bryggor eller trädäck
- klippa gräs eller ta bort annan vegetation utanför tomtplats
- gödsla eller sprida bekämpningsmedel
- plantera trädgårdsväxter
- göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv
Vattenskyddsområde
Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.
Kontakt
Tack för din medverkan
Berätta hur vi kan göra den här sidan bättre. Dina synpunkter är värdefulla för oss och din medverkan hjälper oss att förbättra webbplatsen.
Tyvärr kan vi inte svara på dina synpunkter här. Om du har en fråga som du vill ha svar på kan du gå via kontaktinformation.