Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Hitta kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad Natur på Naturvårdsverkets webbplats

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Askholmen
Askö
Aspö
Berga Kulle
Björknäset
Björndalsbergen
Bokö-Askö
Bokö-Oxnö
Bresshammars hage
Brunnstaåsen
Bråtön
Bålbergsudden
Båvenöarna
Bärsta
Dagnäsön
Djupviken
Djupviksberget
Ehrendal Norra
Ekbacken
Ekeby
Eknäset
Femöre
Fjellskäfte
Fjällmossen
Fräkenkärret
Furholmen (ihop med Tullgarn)
Fyrberget
Fågelskär
Fållökna
Gallsjömossen
Glindranåsen
Gorsingeholm-Ekbacken och Gorsingeholmskullarna
Gripsholms hjorthage
Gökstenen
Götön
Haga hage
Hamra
Harpebolsnäset
Hartsö
Hebyåsen
Hedlandet
Henaredalen
Herrfallet
Herröknanäs
Himlingeskogen
Himlingeåsen
Hisseåsen
Holmsjöskogen
Hornafjärden
Hvalstaskogen
Hållet-Marieberg-Stenbro
Hårbyskogen
Hällesta
Härnöängen
Igelbålen
Igelsjöskogen
Jaktstuguskogen
Janstorpsskogen
Jägernåsen
Kalkbro
Koholmen
Krampan (ihop med Marvikarna)
Kronskogen- Stenby äng
Kråkholmen
Kråmö
Kvarntorp
Labro ängar
Lacka
Lerbo-Biesta
Lenellstorpskärret
Lindön
Linudden
Ljuvalund
Lomsjöskogen
Lotsängsbacken
Lugnet
Lånestaheden
Långaedet
Långmossen
Långö
Magsjöberget
Magsjötorp
Malmaåsen
Malmköping
Marsjön
Marvikarna (och Krampan)
Masugnsskogen
Misätters ekhagar
Noret
Norrby kyrkskog
Nybble holme
Nynäs
Nytorpsravinen
Näverkvarns Klint
Nävsjön
Ormsjöbergen
Perstorpsskogen
Persö
Pilthyttedammen
Putbergen
Ramunds bäck
Ridö-Sundbyholmsarkipelagen
Ringsö
Ritorp
Rockelstaåsen
Rosmossen
Ryssbergen
Rågö
Sanda Holme
Segelstamosse
Sigils bänkar
Simonberget
Sjösakärren
Sjöskogen
Skiren-Kvicken
Skirtorpssjön
Skäret
Sofiebergsåsen
Sparreholms ekhagar
Stampmossen
Stendörren
Stenhammar
Stenstorps hagkärr
Stensund
Stora Bergö
Stora Bötet
Stora Härnön (ihop med Härnöängen)
Storhultet
Strandhagen
Strandstuviken
Sundbyholmsåsen (ihop med Sundbyholm)
Sundbyholm (och Sundbyholmsåsen)
Svalstaskogen
Svalängsskogen
Svanviken-Lindbacke
Svartsjömyren
Sävö
Söderfjärden
Södra Lämund
Tegelbrukshagen
Timmermon
Tingstuhöjden
Tolamossen (Ihop med Skiren - Kvicken)
Tolmon
Tomsängen
Tomtaklintsskogen
Tore Grav
Torparudden
Tovhulta Stormosse
Trollskogen
Tullgarn (och Furholmen)
Tussmötet
Tynnelsö Djurgård (och Prästholmen)
Tynnelsö Prästholmen (ihop med Tynnelsö Djurgård)
Tynäs ekhagar
Tyvudden
Utnorsskogen
Utnäset
Uttervik
Varglyan
Vargmossarna
Vilsta
Vretaån
Vurstusbacken
Väsby
Västra Kulltorp
Årby
Åsa Gravfält Natura-2000-område
Åsbyåsen
Åtorpskogen
Älgesta
Ängbacken

Så bildas naturreservat

Naturreservat under fliken Besöksmål öppnas i nytt fönster

Aktuella remisser naturreservat

Inga aktuella remisser för närvarande.

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplats

Nationalparker på Naturvårdsverkets webbplats

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.

Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:

skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:

vad som ska skyddas
hur känsligt området är
vilket skydd som redan finns.

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

Bevarandeplaner Natura 2000

För varje Natura 2000-område har länsstyrelsen upprättat en bevarandeplan. Planen beskriver vad syftet är med varje enskilt Natura 2000-område. Bevarandeplanen är inte juridiskt bindande utan bör ses som ett rådgivande dokument.

Syfte och mål i en bevarandeplan utgår från områdets naturvärden. I bevarandeplanen beskrivs även vilka åtgärder som planeras och hur uppföljningen av målen skall ske. Det är länsstyrelsen som fastställer bevarandeplanen. Det är möjligt att revidera en bevarandeplan när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Bevarandeplaner kommunvis

Här finns de fastställda bevarandeplanerna uppdelade efter kommun i pdf-format.

Askholmen (uppdaterad 171219) SE0220343

Berga-Lista (uppdaterad 171219) SE0220401

Duvtorp (uppdaterad 161221) SE0220519

Ekorneberg (uppdaterad 161221) SE0220211

Fiholm (uppdaterad 161221) SE0220226

Grindstugan (uppdaterad 161221) SE0220059

Hedensö (uppdaterad 151215) SE0220247

Karlslundsskogen (uppdaterad 161221) SE0220402

Kila (uppdaterad 161221) SE0220317

Källarhalsen (uppdaterad 161221) SE0220328

Lerböle (uppdaterad 161221) SE0220236

Lilla tjärbruket (uppdaterad 161221) SE0220156

Lövön (uppdaterad 161221) SE0220344

Ridö-Sundbyholmsarkipelagen-södra SE0220077

Rinkesta såg (uppdaterad 190619) SE0220513

Råby-Myrhem SE0220403

Skiren-Kvicken (uppdaterad 190130) SE0220368

Skogstorpshagen SE0220318

Sofiebergsåsen (uppdaterad 161221) SE0220078

Stenby äng (uppdaterad 190130) SE0220601

Söderfjärden (uppdaterad 190130) SE0220087

Torparskogen SE0220405

Tovhulta stormosse (uppdaterad 161221) SE0220176

Varglyan SE0220505

Vilsta SE0220602

Örmossen SE0220332

Båven SE0220303

Harpsund-Ön (uppdaterad 161221) SE0220322

Henaredalen SE0220194

Holmtorp (uppdaterad 161221) SE0220232

Hornskogen SE0220360

Hyltingeravinen SE0220346

Jaktstuguskogen SE0220193

Malmaåsen (uppdaterad 190619) SE0220604

Marsjön SE0220329

Mora hage (uppdaterad 161221) SE0220168

Rosmossen (uppdaterad 190619) SE0220517

Skedevi SE0220219

Sparreholms ekhagar (uppdaterad 161221) SE0220063

Stavåsen (uppdaterad 190130) SE0220227

Stenhammars kohage SE0220345

Tuna (uppdaterad 161221) SE0220089

Veckla äng (uppdaterad 161221) SE0220239

Åtorpsskogen (uppdaterad 161221) SE0220207

Båven SE0220303

Djupdalshagen (uppdaterad 161221) SE0220349

Djupvikssjöskogen SE0220251

Fräkenvassen (uppdaterad 161221) SE0220311

Haga hage (uppdaterad 190619) SE0220408

Herröknanäs SE0220088

Hällesta (uppdaterad 190619) SE0220411

Igelsjöskogen SE0220252

Likstammen-Torpesta kvarn SE0220357

Lomsjöskogen SE0220208

Marvikarna SE0220174

Misätters ekhagar (uppdaterad 141215) SE0220339

Nytorpsravinen SE0220413

Näsberget (uppdaterad 161221) SE0220224

Putbergen (uppdaterad 161221) SE0220069

Stora Brandsbol (uppdaterad 161221) SE0220414

Stora Åsa (uppdaterad 161221) SE0220233

Stortrön SE0220212

Tussmötet (uppdaterad 161221) SE0220253

Utnäset SE0220214

Ånhammarsnäset (uppdaterad 161221) SE0220228

Barrsjömossen (uppdaterad 161221) SE0220152

Brebol SE0220309

Bråtamossen (uppdaterad 161221) SE0220137

Bränntorp (uppdaterad 161221) SE0220160

Dagöholmsbackarna (uppdaterad 161221) SE0220338

Djupviksnäs (uppdaterad 161221) SE0220202

Eknäset SE0220243

Evighetsbacken SE0220201

Fjällskäfte (uppdaterad 161221) SE0220503

Floda kyrksjön (uppdaterad 190130) SE0220305

Floden (uppdaterad 190130) SE0220206

Gölet (uppdaterad 161221) SE0220516

Harpebolnäset (uppdaterad 161221) SE0220336

Himlingeskogen (uppdaterad 161221) SE0220334

Himlingeåsen (uppdaterad 190130) SE0220191

Hvalsta (uppdaterad 141215) SE0220506

Hålvetten-Näsnaren SE0220204

Hällvik (uppdaterad 161221) SE0220314

Kokärret (uppdaterad 161221) SE0220327

Kårtorp (uppdaterad 161221) SE0220240

Lisstorp (uppdaterad 161221) SE0220241

Lögarbäcken SE0220362

Melån (uppdaterad 161221) SE0220237

Näsnaren (uppdaterad 190130) SE0220306

Nästorp (uppdaterad 161221) SE0220606

Ormsjöbergen SE0220504

Pilgöljan (uppdaterad 161221) SE0220103

Rosenlund SE0220216

Rösätter - Viksätter (uppdaterad 161221) SE0220417

Simonsbol (uppdaterad 161221) SE0220420

Stentorps hagkärr (uppdaterad 161221) SE0220245

Stora Munkebo SE0220205

Svinnäset (uppdaterad 161221) SE0220341

Tornskogen SE0220421

Tåkenön SE0220150

Valdemarsön SE0220425

Väsby ängar SE0220364

Västra Kolberga (uppdaterad 161221) SE0220310

Öknaby (uppdaterad 161221) SE0220154

Örmossen SE0220332

Berga Kulle SE0220427

Båven SE0220303

Båvenreservaten SE0220145

Bärstakärret (uppdaterad 161221) SE0220011

Davik (uppdaterad 161221) SE0220148

Djurgården (uppdaterad 190130) SE0220351

Fjällmossen (uppdaterad 190130) SE0220106

Fräkenkärret (uppdaterad 190619) SE0220213

Fågelboskogen (uppdaterad 161221) SE0220255

Horsvik (uppdaterad 161221) SE0220124

Jungfruvassen (uppdaterad 161221) SE0220603

Kilaån-Vretaån SE0220304

Koholmen SE0220229

Labro ängar (uppdaterad 190130) SE0220118

Lervik SE0220353

Lidakärret SE0220340

Likstammen-Torpesta kvarn SE0220357

Linudden (uppdaterad 161221) SE0220119

Ljuvalund SE0220350

Lundäng (uppdaterad 161221) SE0220507

Marsviken-Marsäng SE0220115

Masugnsskogen SE0220356

Nyckelmossen (uppdaterad 161221) SE0220220

Nynäs SE0220126

Nävsjöskogen (uppdaterad 161221) SE0220012

Rågö SE0220231

Sibro SE0220703

Sjösakärren SE0220021

Skyle (uppdaterad 161221) SE0220312

Skåraviken (uppdaterad 190130) SE0220110

Skärgårdsreservaten SE0220129

Stendörren SE0220218

Stora Bötet (uppdaterad 190130) SE0220009

Storhultet (uppdaterad 190619) SE0220337

Strandstuviken SE0220020

Svanviken-Lindbacke SE0220017

Svärtaån (uppdaterad 190130) SE0220702

Sågartorpskärret (uppdaterad 161221) SE0220104

Timmermon (uppdaterad 190619) SE0220429

Tore grav (uppdaterad 161221) SE0220217

Utnorsskogen (uppdaterad 161221) SE0220335

Vedaån (uppdaterad 161221) SE0220701

Vreten (uppdaterad 161221) SE0220315

Vurstubacken (uppdaterad 161221) SE0220352

Västra Djupvik (uppdaterad 161221) SE0220122

Åboravinen SE0220373

Ånga (uppdaterad 190130) SE0220372

Ängbacken (uppdaterad 161221) SE0220013

Femörehuvud (uppdaterad 190130) SE0220431

Furön (uppdaterad 161221) SE0220432

Hasselö-Bergö SE0220433

Hävringe-Källskären SE0220028

Björnvad (uppdaterad 161221) SE0220238

Bredsjönäs SE0220434

Bråtön (uppdaterad 190130) SE0220166

Gesta (uppdaterad 161221) SE0220435

Gorsingeholm (uppdaterad 161221) SE0220199

Gorsingeholmskullarna (uppdaterad 161221) SE0220443

Gorsingelund (uppdaterad 161221) SE0220515

Gripsholms Hjorthage (uppdaterad 161221) SE0220085

Hasta (uppdaterad 161221) SE0220514

Kalkbro (uppdaterad 161221) SE0220197

Lenellstorpskärret (uppdaterad 190130) SE0220210

Lindön (uppdaterad 190130) SE0220363

Magsjötorp (uppdaterad 190619) SE0220369

Norrby kyrkskog (uppdaterad 161221) SE0220250

Nybbleholme (uppdaterad 161221) SE0220083

Nykärr (uppdaterad 161221) SE0220347

Segersön SE0220182

Skolmästarhagen SE0220358

Stampmossen SE0220072

Svartsjömyren (uppdaterad 190619) SE0220223

Säbyviken-Bädarn (uppdaterad 161221) SE0220354

Södra Kärrlången (uppdaterad 190130) SE0220175

Tynnelsö Djurgård SE0220348

Tynnelsö-Prästholmen (uppdaterad 190619) SE0220370

Tynäs ekhagar (uppdaterad 190619) SE0220320

Åsa gravfält SE0220438

Askö SE0220439

Bokö-Oxnö (uppdaterad 190130) SE0220215

Borgmästarholmen (uppdaterad 161221) SE0220440

Borsö SE0220301

Kråmö (uppdaterad 190130) SE0220509

Lotsängsbacken (uppdaterad 161221) SE0220130

Lånestaheden (uppdaterad 161221) SE0220203

Nynäs SE0220126

Persö SE0220234

Södra Lämund (uppdaterad 161221) SE0220511

Tomtaklintskogen (uppdaterad 190130) SE0220257

Tullgarn-västra SE0220034

Igelbålen (uppdaterad 161221) SE0220151

Kalkugnstorp (uppdaterad 161221) SE0220235

Nya Kärren (uppdaterad 161221) SE0220333

Sundängen (uppdaterad 161221) SE0220248

Tomsängen SE0220367

Torsmossen (uppdaterad 161221) SE0220330

Ödesängssjön (uppdaterad 161221) SE0220331

Biotopskydd

Ett biotopskyddsområde är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas någon verksamhet eller vidtas några åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

generellt biotopskydd
biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.

Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

alléer
källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
odlingsrösen i jordbruksmark
pilevallar
småvatten och våtmarker i jordbruksmark
stenmurar i jordbruksmark
åkerholmar.

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.

Folder om fågel- och sälskyddsområden PDF

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i Jordabalken (7 kap. 3 §). Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Ramsarområden på Naturvårdsverkets webbplats.

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Strandskyddsområde

Strandskyddet är ett allmänt skydd som gäller i hela landet. Det gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag, oavsett storlek. Inom strandskyddsområde är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.

Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomtplats och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomtplatsen är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

nya byggnader uppföras,
byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
ändra byggnaders användning
sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats
anlägga bryggor eller trädäck
klippa gräs eller ta bort annan vegetation utanför tomtplats
gödsla eller sprida bekämpningsmedel
plantera trädgårdsväxter
göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv

Vattenskyddsområde

Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Vattenskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplats