Aktuella varningsmeddelanden i Södermanlands länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Life2Taiga

I projektet Life2Taiga utför vi naturvårdsbränningar för att öka naturvärden i brandpräglade tallskogar i stora delar av Sverige och Finland. Projektet pågår 2022–2028 och finansieras av EU-kommissionens LIFE-fond.

Om projektet

I våra skogar finns flera arter som är helt beroende av att skogen brinner med jämna mellanrum. Men de oönskade vilda skogsbränder som ibland startar gör oftast mer skada än nytta. För att hjälpa de arter som behöver brand för att överleva använder vi naturvårdsbränning som skötselmetod. Då låter vi en utvald skog brinna lagom intensivt under kontrollerade former på en plats där det gör störst nytta för naturvärdena. Naturvårdsbränning är den huvudsakliga naturvårdsåtgärd som vi utför i EU-projektet Life2Taiga.

Under projekttiden ska parterna genomföra 215 naturvårdsbränningar på drygt 3 400 hektar. På ytterligare 2 800 hektar ska andra naturvårdsmetoder användas där slutresultatet liknar det som uppstår efter brand. Skogarna ligger i 165 Natura 2000-områden i Sverige och Finland. Åtgärderna kommer att skapa livsmiljöer för minst 40 arter som är helt beroende av brand för att överleva. De kommer även att vara bra för flera andra arter som inte är direkt beroende av brand, men som till exempel behöver tillgång till stående och liggande döda träd. På sikt kommer skogen att bli öppnare och mer livskraftig.

Projektdeltagare

Life2Taiga är ett samarbete mellan 17 länsstyrelser, Naturvårdsverket och finska Metsähallitus. Projektet startade i oktober 2022 och avslutas i december 2028. Det koordineras av Länsstyrelsen i Västmanlands län och delfinansieras av EU:s LIFE-program.

Illustration - pojke som kelar med katt

Projektbudget

Projektets totala budget är på 23, 5 miljoner €. 67% av detta kommer från EU.

Loggor för Life och Natura 2000.

Det här är västlig Taiga

Runt hela norra halvklotet löper ett band av barrskog som kallas taiga. I Sverige och Finland kallas denna naturtyp för västlig taiga, som domineras av gran och tall. I gamla barrskogar som inte brukas finns levande träd i olika åldrar och döda träd i olika stadier av nedbrytning. Här och var bland barrträden växer även lövträd. De orörda naturliga skogarna i både Sverige och Finland har minskat under de senaste 150–200 åren till följd av skogsbruk och bättre bevakning och snabbare släckning av vilda bränder.

Naturvårdsbränning

Under tusentals år har skogarna i taigan brunnit med jämna mellanrum. Många arter har anpassat sig till detta, några till den grad att de riskerar att dö ut om branden uteblir och deras livsmiljö försvinner. En kontrollerad brand, det vi kallar naturvårdsbränning, ger samma effekt som de bränder skogen är anpassad till. Skillnaden är att en naturvårdsbränning utförs av utbildad personal inom ett begränsat område och är kontrollerad från början till slut. En vild brand däremot kan starta var som helst, när som helst och brinna vilt innan den antingen slocknar av sig själv eller släcks av räddningstjänsten. Vid en kontrollerad bränning styr vi hur intensivt och var det brinner. Vi har också tydliga mål som till exempel hur stor andel av barrträden som ska skadas.

Så går en naturvårdsbränning till

Planering av en naturvårdsbränning startar flera månader innan själva bränningsarbetet utförs. Platsen är noga utvald och studerad, för att effekterna i landskapet ska bli så goda som möjligt. En naturvårdsbränning genomförs på en dag då vindar, mark- och luftfuktighet är lämpliga. Det kan inte vara för fuktigt men inte heller för torrt. Det gör det också svårt att långt i förväg säga vilken dag det sker.

Vatten och släckningsutrustning finns på plats under hela bränningsarbetet. Ett tiotal personer arbetar med och bevakar bränningen så att den inte smiter utanför avgränsningarna. Elden tänds i långsmala remsor inom de säkrade gränserna. En remsa får brinna ut innan nästa tänds. På så vis regleras eldens hastighet och styrka. Efter bränningen är området svart och sotigt under en period. Redan året därpå brukar dock grönskan vara tillbaka.

Brandefterliknande åtgärder

Ibland bedömer vi att det inte går att genomföra en naturvårdsbränning på ett säkert sätt. Det kan till exempel bero på att det svårt att få vatten till området. Då tar vi till andra metoder som till viss del liknar resultatet efter en brand. Det kan till exempel vara att skrapa bort det översta jordlagret, att gallra bort gran eller skala av bark på träd så att de dör. Brandefterliknade åtgärder är mer krävande och tar ofta längre tid att få samma effekt som vid en naturvårdsbränning. Det är även ofta mer kostsamt.

Vissa arter behöver också värmen och röken från elden för att para sig eller för att gro. En naturvårdsbränning är därför den enda skötselmetod som ger samma resultat som en vild brand.

Det här gör vi i Södermanland

I Södermanland planerar vi för att genomföra naturvårdsbränningar i sju områden i naturreservat under projekttiden: Askö, Fjällmossen, Hartsö, Rågö, Stora Bötet, Tussmötet och Varglyan.

Aktuella bränningar

Karta över Södermanland med områdena markerade

Vi planerar bränningar i områdena som är markerade på kartan.

Life Taiga åren 2015–2021

Namnet Life2Taiga anspelar på att det tidigare funnits ett liknade EU-projekt, Life Taiga. Det projektet löpte under åren 2015–2021. Under projekttiden genomförde de då 14 deltagande länsstyrelserna naturvårdsbränningar på över 2 000 hektar.

Namnet är även en ordlek där siffran två på engelska både kan utläsas som siffran, two, och som ordet to. Vid det senare alternativet kan projektnamnet översättas till ”liv till taiga”.

Frågor och svar

En naturvårdsbränning är en planerad och kontrollerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden.

Länsstyrelserna arbetar med naturvårdsbränningar i skyddad natur som nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden. Det är en av flera viktiga skötselmetoder för att gynna och bibehålla höga naturvärden. Även privata skogsägare och skogsbolag arbetar med naturvårdsbränningar.

Vissa arter är beroende av skogsbranden för sin överlevnad. Antingen genom brandens värme, rök eller bränd ved för sin överlevnad.

Skogsbranden gynnar många djur, svampar och växter. Strukturen i skogen förändras och skogen blir mer öppen, ljus och varm. Skogsbrand skapar mycket döda träd, vilket det i dagens skogar råder stor brist på.

Cirka 1 000 arter i Sverige riskerar att försvinna på grund av att det finns alldeles för lite liggande och stående döda träd. Cirka 100 arter av insekter och svampar är beroende av brand för sin överlevnad.

En naturvårdsbränning är en riskverksamhet som kräver noggrann planering och ett säkerhetsarbete. Inget får gå fel! Bränningen sker under kontrollerade former och brandområdet måste ha säkra brandgränser – vatten, myrmarker, vägar eller upphuggna brandgator. Vattenslang och vattenpumpar finns utplacerade kring hela bränningsobjektet under bränningen.

Väderförhållandena måste vara optimala. Tidpunkt för bränning väljs utifrån att minimering av spridningsrisk samtidigt som man får en önskad bränningseffekt.

Bränningsledaren har en kompetent personalgrupp, där alla har sina specifika ansvarsområden. Vid en bränning är experter inkopplade och räddningstjänsten i området hålls kontinuerligt informerad. Vid vissa bränningar används helikopter eller flygplan som flyger över området och kontrollerar branden.

Efterbevakningen är viktig och så länge det behövs finns personal på plats som säkerställer att branden inte får fäste på nytt. Slangar och vattenpumpar finns kvar under hela efterbevakningsperioden.Det kan glöda och pyra i myrstackar eller i stubbar i många dagar efter en brand. Vi avråder från besök den första tiden efter en bränning eftersom det finns risk att träd och grenar kan falla.

En naturlig skogsbrand startar till exempel av ett åsknedslag och med största sannolikhet när det är extremt torrt i markerna. För att få den förväntade effekten på vegetation och mark sker naturvårdsbränningar vid liknande förhållanden. På så vis kan naturvården bäst efterlikna naturliga brandförhållanden och få bästa möjliga naturvårdsnytta.

Brandgynnade arter har anpassat sig till brandens ekologiska effekter på olika sätt. Unika specialiseringar är vanligt.

Brand gynnar tallen. Tallens grova bark och den höga kronan skyddar trädet mot lågornas framfart. Branden skapar glesa ljusa skogar där träd kan växa sig grövre än i en tätvuxen skog. Lövträd får möjlighet att föryngra sig när ny mark blottas.

Svedjenävans frö kan ligga i marken i många år och börjar gro först när temperaturen når 40º–50º C: Fröet klarar temperaturer på uppemot 100º C! Skalbaggen grov tallkapuschongbagge utvecklas under barken på brandskadade tallar och granar. Större svartbagge utvecklas även den under barken, men på solexponerad död björk. Den sotsvarta praktbaggen känner av värmestrålning på långt håll genom IR-känsliga sinnesorgan som sitter på magen och kommer flygande till brandområden för att para sig. Rökdansflugan känner lukten av brandrök på flera mils avstånd genom sina antenner.

Inför en naturvårdsbränning är det viktigt att ha kunskap om fågellivet i det aktuella området. På detta sätt får vi kontroll över häckande fåglar och andra extra känsliga arter och vid behov omplaneras naturvårdsbränningen. De fåglar som kan flyga flyger iväg om en fara dyker upp. Andra djur flyr om det börjar brinna. Svårast har ormar och groddjur.

Vissa individer kanske inte överlever en brand - men generellt kan sägas att nyttan med bränder i skog idag är långt större eftersom väldigt många arter gynnas eller är helt beroende av brand i skogen. De arter som missgynnas av en brand är dessutom långt mindre hotade än de arter som gynnas av brand i skogen. Viltstammarna ökar ofta efter en brand eftersom de gynnas av att lövträd och buskar börjar spira.

Vissa arter missgynnas av att det brinner i skogen, men graden varierar med tiden från branden från art till art. Möjligheten till återetablering varierar också med tiden för olika arter. Exempel på arter som missgynnas av en brand i skogen är ekorre, järpe, tofsmes, linnea, ekbräken och gran.

Ansvaret för innehållet på webbplatsen ligger hos Länsstyrelsen i Västmanlands län och återspeglar inte Europeiska unionens officiella hållning

Kontakt

Reservatsförvaltningen, Naturvårdsenheten

Länsstyrelsen i Södermanlands län
611 86 Nyköping

E-post till naturreservat.sodermanland@lansstyrelsen.se

Växel: 010-223 40 00

Dela sidan:

Landshövding

Beatrice Ask

Besöksadress

Stora Torget 13

Postadress

611 86 Nyköping

Organisationsnummer

202100-2262

Följ oss