Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Hitta kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad Natur på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Skånes mångskiftande natur

Den skånska naturen erbjuder ett skiftande landskap med en mängd olika miljöer. Här finner man allt från långa sandstränder till lummiga bokskogar, dramatiska klippor och kusthedar som har betats i tusentals år. Allt med spår från människor som levt här långt före oss.

Inget annat landskap i Sverige har en lika stor biologisk mångfald som Skåne. Här finns ovanliga naturtyper som torra sandhedar och kalkrika kärr (rikkärr). Här finns även flera växter och djur som knappt går att hitta någon annanstans i landet. Här kan nämnas nyckelpigespindel, klockgroda, vit stork, sydfladdermus, sandnejlika och klockgentiana. Länet har dessutom fler rödlistade arter är något annat län i Sverige.

Skåne är samtidigt hem för en stor och växande befolkning. Endast Stockholms län är mer tätbefolkat än Skåne. Det är en utmaning att värna om artrikedomen, samtidigt som fler människor ges möjlighet att uppleva dessa smultronställen. Att bilda naturreservat och nationalparker är ett verktyg för att skydda och visa upp den skånska naturen.

 

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.


Naturreservat i Skåne

 I Skåne har vi ca 270 statliga naturreservat och ett kulturreservat. Vi har dessutom ca 40 kommunala. Tillsammans blir det över 300 skyddade naturområden med mycket varierad natur.

Här på webben presenterar vi varje reservat på en egen sida. Genom texter, bilder och kartor får du en försmak av områdets natur, vilka föreskrifter som gäller just här och vilka friluftsanordningar som finns. I flera reservat finns även information om hur man hittar dit och tillgängligheten där.

Naturreservat i Skåne

Karta med föreslagna och överklagade naturreservatlänk till annan webbplats - svarta respektive röda områden på Naturvårdsverkets karta "Skyddad natur"

Föreslagna och överklagade naturreservat (långt ned på sidan Så bildas naturreservat).

 Bilder från skånska naturreservat


Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplatslänk till annan webbplats

Nationalparker på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Nationalparker i Skåne

I Skåne har vi tre nationalparker. I två av dem, Söderåsen och Stenshuvud, finns dessutom naturum (Visitor centre). Här kan du ta del av utställningar och aktiviteter. Eller bara hämta kartor och få tips av personalen på vandringar och sevärdheter i områdena.


Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

 

Natura 2000 i Skåne

I mappen "Bevarandeplaner" nedan finns bevarandeplaner för alla Skånes Natura 2000-områden uppdelade efter kommun. I övriga mappar kan du se förslag till förändringar, nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Filer tillgängliga för nedladdning
Ikon som illustrerar filtyp Filnamn Filstorlek Datum fil laddades upp
Bevarandeplaner
Förslag till förändringar och nya områden
Kungörelser och fastställanden
Remisser

 Viktiga arter och naturtyper i Skåne

Det finns några arter som vi i Skåne är ensamma i Sverige om att skydda i Natura 2000-nätverket. Dessa är till exempel

  • klockgroda
  • större grynsnäcka
  • sandnejlika

Vi har dessutom ett särskilt stort ansvar att bevara Skånes högmossar, då många av de kvarvarande högmossar som finns i resten av Europa är mer eller mindre förstörda av exploatering. Skåne har också områden med sandstäpp, som är en av de mest hotade naturtyperna i Sverige och Europa. Av landets cirka 4 000 skyddade Natura 2000-områden ligger 240 i Skåne.

Regional broschyr om Natura 2000 (.pdf)PDF

Ordlista med Natura 2000-termer (.pdf)PDF

Natura 2000, Naturvårdsverket (öppnar nytt fönster)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Natura 2000, Europakommissionen (öppnar nytt fönster)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område kräver en godkänd ansökan om tillstånd. Det kan vara till exempel:

  • Skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • Väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark, eller
  • Åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs, samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas.

Behovet av åtgärder bestäms av:

  • Vad som ska skyddas
  • Hur känsligt området är
  • Vilket skydd som redan finns

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

 


Bilder från skånska Natura 2000-områden

 


Biotopskydd

Ett biotopskyddsområde är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Inom ett biotopskyddsområde får det inte bedrivas någon verksamhet eller vidtas några åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  1. generellt biotopskydd 
  2. biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt bioptopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas. Det här är exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • Alléer
  • Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • Odlingsrösen i jordbruksmark
  • Pilevallar
  • Småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • Stenmurar i jordbruksmark
  • Åkerholmar

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.


Alléer har ett generellt biotopskydd. Foto: Carina Zätterström


Särskilda biotopskyddsområden i Skåne

I Skåne är det framför allt Skogsstyrelsen som bildar biotopskyddsområden. I nuläget har de bildat ca 500 stycken. Länsstyrelsen har hittills bildat fyra. Alla fyra är rikkärr, en mycket blomrik och ovanlig naturtyp. Den speciella miljön beror på att markvattnet innehåller mycket kalk.

Karta med särskilda biotopskyddsområden i Skånelänk till annan webbplats - röda områden på Naturvårdsverkets karta ”Skyddad natur”.


Majviva i ett rikkärr. De särskilda biotopskyddsområdena i Skåne är rikkärr. Foto: Björn Olsson


Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.


Djurskyddsområden i Skåne

I Skåne har vi ett tjugotal djurskyddsområden. Flera djurskydd i Skåne finns för att fåglar som fiskgjuse och storlom ska få lugn och ro vid sina boplatser, men det finns också för kronhjort (i Vombs fure) och Immeln-öring (i Edre ström). Mellan Smygehuks hamn och Böste by finns dessutom ett långt djurskyddsområde för huggorm.

Rapporten Djurskyddsområden i SkånePDF

Karta med djur- och växtskyddsområden i Skånelänk till annan webbplats - gula områden på Naturvårdsverkets karta ”Skyddad natur”.

 


Landskapsbildskydd

Landskapsbildskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framförallt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. Föreskrifterna innebär att det krävs tillstånd för att utföra vissa åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden. Det är Länsstyrelsen som ger tillstånd. 

 

Landskapsbildskydd i Skåne

För varje område finns ett beslut med föreskrifter. Här står vilka åtgärder som kräver tillstånd från länsstyrelsen. De vanligaste åtgärderna som kräver tillstånd är att uppföra ny byggnad, göra en tillbyggnad, förändra marknivån, odla barrskog eller att plantera skog på tidigare öppen mark. Det finns ca 50 områden med landskapsbildskydd i Skåne.

Här ansöker du om tillstånd.

Karta med landskapsbildskydd och strandskydd i Skånelänk till annan webbplats - gröna respektive röda områden på kartan.

 

Södra Bjärekusten. Foto: Mats Sjöberg.


Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar.

 

Naturminnen i Skåne

I Skåne finns ca 50 naturminnen. Många naturminnen är gamla träd ofta ekjättar som är fridlysta. Två naturminnen är alléer och några är stenblock. Det har hänt att naturminnen har upphävts. Det hände med den stora eken i Torsebro år 2015. Den hade så allvarliga svampskador att man fällde den av säkerhetsskäl. Stammen och de grova grenarna placerades vid Torsebro krutbruk. Här blev den kanske mat och bostad åt den sällsynta läderbaggen.

Rapporten Naturminnen i SkånePDF

Karta med naturminnen i Skåne, punktobjektlänk till annan webbplats - svarta på Naturvårdsverkets karta "Skyddad natur".

Karta med naturminnen i Skåne, områdenlänk till annan webbplats - lila på Naturvårdsverkets karta ”Skyddad natur”. 


Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara, dock maximalt 50 år, och ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer som tillexempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald men kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i Jordabalken (7 kap. 3 §). Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.


Grävlingabackarna. Foto: Mona Persson

Område med naturvårdsavtal. Foto: Mona Persson


Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Ramsarområden på Naturvårdsverkets webbplats.länk till annan webbplats

Ramsarområden i Skåne

I Skåne finns fem Ramsarområden: Skälderviken, Lundåkrabukten, Helgeå (med delar av Kristianstad vattenrike), Klingavälsån och Falsterbo (med Foteviken).

Karta med ramsarområden i Skånelänk till annan webbplats - rosa områden på Naturvårdsverkets karta ”Skyddad natur”.

 

Klingavälsån. Foto: Jörgen Nilsson

Klingavälsån, ett av Skånes Ramsarområden. Foto: Jörgen Nilsson


Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

 

Karta med riksintressen för naturvård i Skånelänk till annan webbplats - gröna områden på Naturvårdsverkets karta ”Skyddad natur”.


Strandskyddsområde

Strandskydd råder vid sjöar och vattendrag. Inom strandskyddsområde som är minst 100 meter är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.


Strandskydd i Skåne

Strandskyddet är en aktuell fråga i Skåne eftersom vi har stora strandområden. Stränderna är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att så många av Sveriges och Skånes stränder är tillgängliga för allmänheten är ovanligt i övriga Europa. Strandskyddet gäller både utmed hav, sjöar och vattendrag. Enligt lag finns ett generellt strandskydd på 100 meter från strandlinjen, både ut i vatten och in på land. Men i Skåne har vi på Länsstyrelsen tillsammans med kommunerna gjort vissa ändringar. I vissa strandområden har strandskyddet minskats eller helt tagits bort. I andra har skyddet utvidgats till maximalt 300 meter. Åtgärder som kräver dispens från strandskyddets bestämmelser är t ex att uppföra en ny byggnad, göra en tillbyggnad eller att anlägga en brygga.

Här ansöker du om dispens

Karttjänst där du kan se strandskydd och landskapsbildskydd i Skånelänk till annan webbplats - röda respektive gröna områden på kartan.

 

Knubbsäl på Måkläppen. Foto: Mostphotos

Knubbsäl på Måkläppen. Foto: Mostphotos

Där gäller strandskyddet

Strandskyddskartan visar var strandskydd gäller, samt var strandskydd inte gäller. Enligt miljöbalken sträcker det generella strandskyddet sig 100 meter från strandlinjen, ut i vatten och in på land. Men skyddet kan ha både utvidgats eller minskats.

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomt och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomten är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs tomten av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

  1. nya byggnader uppföras,
  2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
  3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
  4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • klippa gräs eller ta bort annan vegetation
  • gödsla eller sprida bekämpningsmedel
  • plantera trädgårdsväxter
  • göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv


Vattenskyddsområde

Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Vattenskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Vattenskyddsområden i Skåne

I Skåne har vi över 150 vattenskyddsområden. Den som ansvarar för vattenförsörjningen i ett område, oftast en kommun, kan föreslå att ett område ska skyddas. Sedan är det kommunen eller Länsstyrelsen som fattar beslut om bildandet och vilka skyddsföreskrifter som ska gälla. Vill du veta mer kontakta Vattenenheten; Helen Thorstensson helen.thorstensson@lansstyrelsen.se eller Anna-Karin Rasmussen anna-karin.rasmussen@lansstyrelsen.se

Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Karta med vattenskyddsområden i Skånelänk till annan webbplats - blått på Naturvårdsverkets karta ”Skyddad natur”.

Kontakt