Invasiva främmande arter

Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa.

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter. De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Invasiva främmande arter i Sverige och EU

Problemen med invasiva främmande arter i Sverige ökar i takt med att vi blir fler människor, och att vi reser mer. Vi har också en ökad världshandel där vi både medvetet och omedvetet flyttar arter mellan ekosystem. I Sveriges natur finns idag över 2 000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. Många av dessa, till exempel mördarsnigel (tidigare spansk skogssnigel), jätteloka, parkslide och vresros orsakar redan nu stora skador och kostnader i form av årlig bekämpning.

Förbud kring invasiva främmande arter

EU listar vilka djur och växter som inte får introduceras i, spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Det är också förbjudet att ha, sälja, byta och importera dessa arter.

På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa om vilka invasiva arter som är av särskild betydelse i Sverige och vilka arter som EU listar med förbud. Listan uppdateras regelbundet med nya arter. Naturvårdsverket ansvarar för information om de landlevande arterna och Havs- och vattenmyndigheten för de vattenlevande arterna.

Invasiva arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Sök främmande arter, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Lista över invasiva främmande arter med EU-förbud, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Fastighetsägarens ansvar

Den som äger en fastighet har ett eget ansvar att vidta åtgärder om det finns EU-listade invasiva främmande arter vid den egna fastigheten. Landlevande ryggradsdjur och vattensköldpaddor är undantagna. Ansvaret gäller för alla som äger fastigheter, det vill säga:

  • privatpersoner
  • kommunala och statliga fastighetsägare
  • bolag som äger fastigheter.

Rapportera fynd av invasiva främmande arter

Kunskap om var arterna finns är grunden för arbetet med invasiva främmande arter. Det är därför mycket viktigt att fynd rapporteras in. Alla inrapporteringar hamnar till slut i Artportalen.

Artportalen, SLU Länk till annan webbplats.

Rapportera EU-listade arter, blomsterlupin, parkslide, sjögull och vresros

Rapportera EU-listade arter och arterna blomsterlupin, parkslide, sjögull och vresros som skapar stora problem i Sverige.

Rapportera invasiva arter på webbplatsen invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.

Rapportera landlevande ryggradsdjur

Rapportera landlevande invasiva främmande ryggradsdjur och vattensköldpaddor via Svenska Jägareförbundet som ansvarar för åtgärder för dessa arter i Sverige. Rapportera på telefon 070-339 93 26 eller genom e-post till tipsaframmandearter@jagareforbundet.se

Rapportera vattenlevande arter

Rapportera arter som är vattenlevande via Rappen hos Havs- och vattenmyndigheten.

Rappen – rapportering av vattenorganismer, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

För kommuner och myndigheter

Uppdragsportalen är Länsstyrelsens IT-stöd för kommuner och myndigheter. I Uppdragsportalen går det att både rapportera in och att ta del av åtgärder som planeras och som har utförts för att ta bort och hindra spridningen av främmande invasiva arter.

Uppdragsportalen Länk till annan webbplats.

Förhindra spridning och bekämpa i tid

De invasiva främmande arterna utgör en risk för utarmning av den biologiska mångfalden och det är därför viktigt att hindra deras spridning.

Undvik dessa växter i trädgård och grönytor

Nu finns en sammanställning över de växter som bedömts ha hög eller allvarlig risk att orsaka skada på biologisk mångfald inom 50 år. Listan bygger på artdatabankens riskklassificering av främmande arter från 2019. Många av växterna är ursprungligen trädgårdsväxter som ”rymt” och som nu orsakar skada i naturen. Undvik därför att nyplantera dessa växter i trädgård och grönytor. Överväg även att ta bort dem om de redan finns på din mark.

Lista över växter med hög risk att skada biologisk mångfald, SLU Artdatabanken Pdf, 245.6 kB.

Samlad information om arter och bekämpning

Naturvårdsverket har en portal med samlad information som stöd i arbetet med invasiva främmande arter och råd till allmänheten om hur spridning kan minskas. Där finns vägledningar till hur de olika arterna bekämpas och vad du kan göra för att minska spridningen.

Samlad information om invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Så sprids främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Nils Carlsson föreläser om invasiva främmande arter på Flora- & faunavårds-konferensen 2019 på Youtube Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fälthandbok invasiva arter, Miljösamverkan Sverige Länk till annan webbplats.

Invasiva arter i Skåne

Länsstyrelsen har gjort en broschyr som berättar om 18 invasiva arter som har fått eller riskerar att få fäste i Skåne, inklusive kartor över arternas utbredning.

Invasiva arter i Skåne (broschyr 2016), utbredningskartor inaktuella Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För uppdaterade och aktuella råd kring bekämpning bör du istället se Naturvårdsverkets webbplats och Metodkatalog för bekämpning.

Metodkatalog för bekämpning av invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Information om olika arter

Jättelokan kallas även jättebjörnloka. Den har en växtsaft som orsakar brännskador när den reagerar med solljus. Blomställningarna har tusentals frön som sprider sig och de stora bladen skuggar allting runtomkring växten. Vid bekämpning av jätteloka ska man använda skyddskläder.

Jätteloka - vilket ansvar har jag som fastighetsägare Pdf, 211.3 kB.

Information om jätteloka, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jätteloka. Foto: MOSTPHOTOS

Jätteloka. Foto: MOSTPHOTOS

Grundregler som är baserade på forskning och på utförda bekämpningar:

  • Ha en plan. Om parksliden inte sprider sig aggressivt kan det kan vara bäst att låta den vara eller åtminstone låta den vara tills man har en genomtänkt strategi. Det arbetas i flera led med att ta fram riktlinjer och råd utifrån forskning och gällande lagstiftning och vi hoppas att det ska finnas material tillgängligt till nästa år.
  • Bekämpning. Vi hänvisar till Naturvårdsverkets webbplats för mer information om bekämpning och hantering av parkslide.
  • Ta hand om avfallet rätt. Alla växtdelar ska förpackas noggrant i sopsäckar och lämnas på återvinningscentralen. Informera personal på plats om att det är parkslide och fråga vart du ska lägga det. Alla växtdelar kan slå rot om de hamnar på marken. Släng aldrig parkslide på kompost eller i naturen.

Information om parkslide, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Parkslide. Foto: Mostphotos

Länsstyrelsen samordnar och genomför tillsyn

Länsstyrelsen samordnar länets åtgärder mot de invasiva främmande arterna som finns listade i EU-förordningen. Det innebär att vi beslutar om åtgärder och ansvarar för att åtgärderna genomförs. Vi ansvarar också för att återställa ekosystem som har skadats av bekämpningsåtgärder och genomför tillsyn så att förbuden i EU-förordningen följs. Det innebär till exempel att vi kontrollerar att växtarterna inte tillåts växa eller odlas i trädgårdar, skogar eller annan mark och inte heller finns till försäljning. Länsstyrelsen har därför rätt att bekämpa invasiva arter även på annans mark för att förhindra att de sprids. I första hand är det dock fastighetsägaren som ska vidta åtgärder för att bekämpa invasiva främmande arter.

Andra aktörers ansvar

Arbetet med invasiva främmande arter involverar flera aktörer. Kommunen, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är några av dem.

Kommuner är ofta fastighetsägare för till exempel parker och allmänna ytor och är i den rollen ansvariga för att bekämpa invasiva främmande växter som finns med på EU-listan. Kommunen är också ansvarig för avfallshanteringen och har där en mycket viktig roll i att se till att avfallet från invasiva främmande växter hanteras på ett rätt sätt.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är de nationellt ansvariga myndigheterna för invasiva främmande arter. De ansvarar bland annat för vägledning, nationell samordning, kunskapsunderlag och hanteringsåtgärder för vissa arter med stor spridning i landet.

Lagar och förordningar om invasiva främmande arter

Problemen kring invasiva främmande arter har uppmärksammats av Europeiska unionen (EU). För att skydda miljön och samhället mot utbredning och skador av invasiva främmande arter finns en EU-förordning. Som ett tillägg till EU-förordningen finns svenska regler i miljöbalken. Det finns också en svensk förordning om invasiva främmande arter.

Syftet med EU-förordningen är att så långt som möjligt hindra att invasiva främmande arter kommer in i EU och att bekämpa de arter som redan finns här. De EU-listade invasiva arterna omfattas av förbud att bland annat importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta och släppa ut de invasiva arterna.

EU-förordningen om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter Länk till annan webbplats.

Reglerna i miljöbalken innebär bland annat att:

  • Regeringen eller den myndighet som regeringen utser har tillåtelse att meddela hur enskilda invasiva främmande arter ska hanteras utifrån EU-förordningen.
  • Det som är förbjudet enligt EU-förordningen är också är straffbart.
  • Ansvariga myndigheter har tillträde till fastigheter och liknande, för att där kunna utföra utrotningsåtgärder eller andra åtgärder som behövs för att förhindra att invasiva främmande arter sprids.

I den svenska förordningen står det vilka skyldigheter olika myndigheter har och hur arbetet med invasiva främmande arter ska bedrivas i Sverige.

Föreskrifter om hantering av signalkräfta Länk till annan webbplats.

Förordning om invasiva främmande arter Länk till annan webbplats.

Miljöbalken Länk till annan webbplats.

Mikrosvampar sprider smittsam sjukdom till groddjur

Sjukdomen Chytridiomycosis (chytridsjuka) som drabbar grodor, paddor och salamandrar finns i södra Sverige och det finns risk för att den sprider sig norrut. Sjukdomen är en av de allvarligaste hoten för grodarter någonsin och den sprids av två invasiva främmande arter – mikrosvamparna Batrachochytrium dendrobatidis (Bd) och Batrachochytrium salamandrivorans (Bsal).

Groddjur, Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.

Kontakt

Cajza Eriksson - om landlevande invasiva arter

E-post cajza.eriksson@lansstyrelsen.se

Telefon 010-224 12 39

Lena Svensson - om vattenlevande invasiva arter

E-post lena.m.svensson@lansstyrelsen.se

Telefon 010-224 17 69

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss