Dispens från strandskydd

Den 1 juli 2025 infördes flera nya bestämmelser om strandskydd. Bland annat försvinner strandskyddet från små vatten och vatten anlagda efter den 30 juni 1975. Som små vatten räknas vattendrag som är 2 meter eller smalare samt sjöar under en hektar. Det kommer att dröja innan vi har alla svar kring hur de nya reglerna ska tolkas, men här hittar du några vanliga frågor och svar.

Vem ska mäta vattnet?

Det är i första hand fastighetsägaren som ska avgöra vattnets storlek men tillsynsmyndigheten, det vill säga kommunen eller länsstyrelsen, kan hjälpa till med bedömningen vid tveksamheter. Länsstyrelsen har dock mycket små möjligheter att bistå med mätningar i fält. Du som fastighetsägare bör dokumentera väl hur och när du har mätt för att kunna redogöra för det vid eventuell tillsyn.

Hur ska man mäta ett vattendrag?

Vattendragen ska mätas vid medelvattenstånd och vinkelrätt (90 grader) från strandlinjen. Det finns ingen undre gräns för hur kort en uppmätt sträcka kan vara. Strandskyddet kan därför komma och gå längs ett vattendrag med korta intervall om bredden pendlar runt 2 meter.

Försvinner skyddet vid en damm eller vid ett vattendrag som ligger vid en större sjö eller vid havet?

Ja, skyddet försvinner för det lilla vattnet men området kan fortfarande omfattas av det strandskyddsområde som hör till den större sjön, vattendraget eller havet.

Kan länsstyrelsen upphäva mer av strandskyddet vid smala vattendrag?

Ja, länsstyrelsen kan upphäva strandskyddet i ett område med ett maximalt 3 meter brett vattendrag, om det gränsar till ett område där samma vattendrag är under 2 meter. De båda sträckorna måste finnas på samma fastighet. Bedömning görs efter ansökan i det enskilda fallet. Men länsstyrelsen kan inte upphäva strandskyddet i ett område som är av särskild betydelse för att säkerställa något av strandskyddets syften.

Kan länsstyrelsen införa strandskydd igen vid mindre sjöar och smala vattendrag?

Ja, länsstyrelsen kan införa skydd på upp till 100 meter om det är av särskild betydelse för att säkerställa något av strandskyddets syften. Det innebär att skyddet kan återinföras på platser med betydande naturvärden på land eller i vattnet eller med särskild betydelse för allemansrättslig tillgång och friluftsliv, till exempel om vattnet ligger tätortsnära.

Kommer länsstyrelsen införa strandskydd igen vid mindre sjöar och smala vattendrag?

Länsstyrelsen kan komma att införa skydd vid ett begränsat antal vatten som har särskild betydelse för strandskyddets syften och som har haft strandskydd fram till den 1 juli 2025. Länsstyrelsen kommer dock inte att ha möjlighet att göra någon fullständig genomgång och värdering av alla vatten som tappar sitt skydd.

Hur ska man bedöma om ett vatten är anlagt?

Ett anlagt vatten är ett vatten som skapats av människan genom en fysisk åtgärd till exempel grävning, schaktning eller någon annan anläggningsåtgärd. Modifierade vatten såsom naturligt förekommande sjöar och vattendrag vars omfång, form eller sträckning har ändrats genom till exempel rätning, rensning eller dämning är inte anlagda.

Kan vatten anlagda efter den 30 juni 1975 fortfarande ha strandskydd?

Nej, förändringarna innebär att strandskyddet försvinner från alla vatten som är anlagda efter detta datum, även om de är markerade med strandskydd i länsstyrelsens karta över strandskyddsområden. Ett sätt att ta reda på när ett vatten är anlagt är att jämföra äldre ortofoton och kartor. Det kan också finnas beslut eller domar som anger när vattnet har anlagts.

Kan länsstyrelsen återinföra strandskyddet vid anlagda vatten?

Nej, lagen ger ingen möjlighet att införa skydd för vatten som har anlagts efter den 30 juni 1975.

Är det fritt fram att bygga, utföra anläggningar och anordningar eller ändra i natur- och vattenmiljöerna vid de vatten som tappar sitt strandskydd nu?

Det kan finnas andra bestämmelser att ta hänsyn till. Ska man bygga något kan det krävas bygglov. I jordbruksmark är småvatten mindre än en hektar, vattendrag smalare än två meter samt diken biotopskyddade. Påverkan på vattenområdet kan vara vattenverksamhet som kräver tillstånd eller anmälan. En anmälan om samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken kan krävas för åtgärder som väsentligt ändrar naturmiljön. Fridlysta arter som behöver hänsyn kan finnas på land och i vattnet.

På vilket vis blir det lättare för de areella näringarna att bedriva sina verksamheter inom strandskydd?

Även vattenbruk kommer att omfattas av de undantag från förbuden som redan finns för jordbruk, fiske och skogsbruk. Det så kallade omsättningskravet lättas upp, så nu behöver man inte längre ha den större delen av sin inkomst från den areella näringen för att vara undantagen utan det räcker att den bedrivs som förvärvsverksamhet som är avsedd att bedrivas varaktigt. Med förvärvsverksamhet menas att verksamheten har ett vinstsyfte. Rena hobbyverksamheter är inte undantagna.

Vad ska vara uppfyllt för att kunna få dispens enligt det nya särskilda skälet?

Dispensen ska avse en byggnad, anläggning, anordning eller åtgärd som inte är avsedd att tillgodose bostadsändamål eller tillfälliga övernattningar och som

• behövs för en förvärvsverksamhet och
• har en begränsad påverkan på strandskyddets syften och
• är avsedd att bedrivas varaktigt och
• ligger i ett område med låg bebyggelsegrad och lågt bebyggelsetryck och
• det strandnära läget innebär en fördel för byggnadens, anläggningens, anordningens eller åtgärdens funktion som inte kan uppnås utanför det strandskyddade området.

Alla punkterna måste vara uppfyllda för att dispens ska kunna lämnas.

Vad kan omfattas av det nya särskilda skälet?

Dispensmöjligheten bör kunna användas för till exempel en mindre caféverksamhet eller uppförandet av byggnader, bryggor och liknande som behövs för mindre verksamheter som fisketurism eller kanotuthyrning. Det kan inte användas för att uppföra till exempel en industribyggnad eller en större restaurangbyggnad.

Vad innebär ”ett område med låg bebyggelsegrad och lågt bebyggelsetryck”?

Med bebyggelse avses såväl bostads- och fritidshusbebyggelse som annan bebyggelse. Bebyggelsegraden avgörs av i vilken utsträckning ett område har tagits i anspråk för bebyggelse. Som riktmärke gäller att områden som utgör tätorter enligt Statistiska centralbyråns statistik, dvs. områden med en sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare, inte ska anses ha en låg bebyggelsegrad. Sådana områden har således normalt en för hög bebyggelsegrad för att särskilda skäl vid dispensprövningen ska föreligga.
Bebyggelsetrycket i ett område är kopplat till efterfrågan på oexploaterad mark som kan tas i anspråk för bebyggelse. Områden med högt bebyggelsetryck finns framför allt i närheten av tätorter eftersom intresset av att uppföra ny bebyggelse oftast finns inom och i anslutning till befintliga tätorter.

Kan man upphäva strandskyddet i detaljplan med stöd av det nya skälet?

Nej, det går inte.

Var kan jag läsa om de nya reglerna?

Naturvårdsverket har en digital vägledning på sin hemsida Strandskydd - så fungerar det som sammanfattar vad som gäller. För handläggare som arbetar med strandskydd på kommun och för dig som vill läsa mer finns propositionen (2024/25:102) ”Lättnader i strandskyddet – ett första steg” på regeringens hemsida Lättnader i strandskyddet - ett första steg - Regeringen.se. Särskilt författningskommentaren på sidorna 62-77 ger bra stöd för hur de nya reglerna är tänkta att tillämpas.

Strandskydd - så fungerar det, vägledning på naturvårdsverkets hemsida Länk till annan webbplats.

Lättnader i strandskyddet, regeringens proposition på regeringens hemsida Länk till annan webbplats.

Finns det några övergångsbestämmelser?

Ja, den gamla 7 kap. 18 § miljöbalken, dvs. regler om upphävande av strandskydd i det enskilda fallet, ska fortsatt gälla för sådana ärenden som inletts före ikraftträdandet. I övrigt så gäller de nya reglerna direkt från den 1 juli 2025.

Kommer länsstyrelsen att uppdatera sitt digitala strandskyddsskikt, strandskyddskartan, så att det visar rätt?

Nej, det går inte att hitta de små vattnen genom kartanalyser, särskilt inte sträckor av vattendrag under 2 meter. Det är inte heller möjligt att hitta de anlagda vattnen. Data saknas för att kunna göra sådana analyser. Man måste mäta vattnen och göra en bedömning i varje enskilt fall.

Vad kan man lita på i länsstyrelsens strandskyddskarta?

De vatten som inte har strandskydd i kartan är inte heller strandskyddade efter lagändringen. Däremot finns det vatten som är markerade med strandskydd i kartan som är små eller anlagda och som inte längre är skyddade. Även det utvidgade skyddet försvinner för sådana små och anlagda vatten. Strandskydd vid havet och större vattendrag och sjöar gäller som förut, undantaget anlagda vatten.

För Skåne län finns tidigare beslut om generella undantag från strandskydd samt beslut om utvidgade strandskyddsområden. Dessa beslut fortsätter att gälla även efter den 1 juli 2025, med de justeringar som följer av den nya lagstiftningen.

Detta betyder att:

• Områden som inte är markerade som strandskyddade i vår digitala strandskyddskarta är undantagna precis som förut.
• Vid sjöar som är mindre än 1 hektar samt längs vattendrag som är 2 meter eller smalare, finns inte längre något strandskydd, även om det ser ut så i strandskyddskartan. Även utvidgat strandskydd försvinner vid dessa vatten.
• Vid vatten som anlagts efter den 30 juni 1975 finns inte heller något strandskydd längre, även om de är markerade i strandskyddskartan.
• Inom detaljplaner som antagits efter den 1 juli 2009 kan kartan också vara missvisande. Kontakta kommunen om du vill veta hur strandskyddet gäller inom detaljplan. Även inom detaljplaner försvinner skyddet för små sjöar och vattendrag samt anlagda vatten.

Länsstyrelsen ser just nu över om strandskydd ska återinföras vid några av de små sjöar och vattendrag som förlorat sitt skydd. Återinförande av skydd kommer i så fall att ske för ett mindre antal vatten som har särskild betydelse för allmänheten eller växt- och djurliv och som har haft strandskydd fram till den 1 juli 2025.

När du ansöker strandskyddsdispens för anläggande av allmän väg, järnväg eller försvarsanläggning ska detta finnas med i ansökan:

• Uppgifter om sökande: namn/organisation, adress, telefonnummer, e-postadress
• Kontaktperson
• Fastighetsbeteckning
• Kommun
• Areal som berörs
• Beskrivning av området
• Beskrivning av åtgärden
• Beskrivning av syftet med åtgärden
• Ange särskilt skäl (18 c § miljöbalken, se även info om särskilda skäl på denna sida)
• Tidpunkt för genomförande
• Ange de kompensationsåtgärder som planeras i det fall åtgärden innebär skada på naturmiljön.
• Bifoga översiktskarta samt övriga relevanta kartor, ritningar, foton med mera.