Skötsel av skyddad natur

Nyhetsbrevet kommer ut en gång på våren och en gång på hösten. Här informerar Länsstyrelsen om hur vi arbetar med skydd och skötsel av Skånes natur, samt med övergripande frågor som rör friluftsliv, grön infrastruktur och ekosystemtjänster.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Information om hur vi hanterar dina personuppgifter Länk till annan webbplats.

Läs senaste numren av Nytt i Skånsk natur

Nytt i skånsk natur - november 2024 Länk till annan webbplats.

Nytt i skånsk natur - maj 2024 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nytt i skånsk natur - november 2023 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nytt i skånsk natur - maj 2023 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Endast små och få angrepp i skånska naturreservat

I Skånes skyddade områden har vi bara haft mindre angrepp av granbarkborre på senare år. Vi ser två viktiga förklaringar till detta:

1. Få barrskogsreservat. I Skåne finns endast ett fåtal barrskogsreservat eftersom granen saknar höga naturvärden här i utkanten av sitt utbredningsområde.
   
   
2. Gran ersätts av lövträd i lövskogsreservat. I våra ädellövskogsreservat har sammanhängande granbestånd successivt tagits ned till förmån för ny lövskog, något som har missgynnat granbarkborren. Några större granområden finns dock kvar, som på Kullaberg, men här har vi inga större problem med angrepp. I utbytesmark kan vi ha en del angrepp, men det avverkar vi allteftersom.

Granbarkborren

Den åttatandade granbarkborren är en liten skalbagge som lever under barken på gran. Den finns naturligt i våra skogar och orsakar normalt inte några problem. Granbarkborren söker sig till känsliga granar och har extra lätt för att föröka sig om det finns många försvagade träd på liten yta. De senaste årens torka och blåst är en orsak till granarnas ökade känslighet, en annan att granar inte bara odlas på optimala gran-marker. När det sedan finns många träd i samma situation på samma plats som det kan bli i dagens skogsbruk, med enhetliga ”granodlingar”, blir effekterna påtagliga med stora angrepp på kort tid. När det finns många granbarkborrar på samma plats kan de även angripa friska granar.

Visste du att granbarkborren

• bara skadar gran, inga andra trädslag.
• bara är intresserad av färskt trä, den färska innerbarken under den grövre ytterbarken, på nyfallna eller levande stående granar.
• är ointresserad av död ved. Död ved är däremot viktig för granbarkborrens naturliga fiender och kan därför minska angreppet.
• helst övervintrar i marken, att hugga bort angripna granar under vintern har därför liten effekt. Det kan istället ta bort granbarkborrens naturliga fiender, som till stor del finns kvar under trädens bark på vintern.
• dras till doften av kåda och skadad gran, därför kan avverkningar locka till sig fler granbarkborrar. Efter en huggning kommer de granar som står kvar i kanten att få mer sol och vind på sig, stress som kan göra dem mottagliga för angrepp.

Granbarkborrens naturliga fiender

Granbarkborrens naturliga fiender trivs i variationsrika skogar med en blandning av olika trädslag och ålder och där det finns gott om död ved. Exempel på naturliga fiender som äter granbarkborrens larver är styltflugor, parasitsteklar, myrbaggar, kvalster och vissa blomflugor. Allmän barkbock är ett exempel på en konkurrent till granbarkborren.

Hackspettar är också mycket värdefulla bekämpare av granbarkborrar. Man kan se deras framfart när de fläkt bort stora barkbitar för att komma åt larverna.

Har liten påverkan

Länsstyrelsen har förståelse för de problem granbarkborren kan orsaka skogsnäringen och den enskilda markägaren. Ibland sprids en bild av att angrepp i skyddad skog skulle vara en orsak till stora skador. Ur ett landskapsperspektiv är påverkan från granbarkborrar i Skånes naturreservat och nationalparker liten.

De stora gamla träden blir allt färre i landskapet, liksom personer med kunskap om hamling av träd. På sikt kan det leda till att de hamlade träden försvinner. Länsstyrelsen har därför sökt medel från EU:s jordbruksfond för att kunna gynna gamla och hamlade träd. Projektet pågår under 2024.

Markägare med värdefulla träd kontaktas

Länsstyrelsen kommer att kontakta markägare/brukare med värdefulla marker och diskutera lämpliga restaureringsåtgärder. De markägare/brukare som är positiva till åtgärder kommer att erbjudas att själva genomföra restaureringsåtgärderna mot ersättning från Länsstyrelsen. Om fastighetsägaren inte själv kan eller vill genomföra åtgärderna kommer entreprenörer att anlitas.

Igenväxning hotar gamla ekar

I Skåne finns i anslutning till godsen många grova gamla ekar. De utgör viktiga livsmiljöer för en mängd hotade och missgynnade arter. Bland annat olika arter av lavar, mossor, svampar och insekter. Den nuvarande förekomsten av gamla lövträd i landskapet utgör bara en spillra av vad som tidigare funnits. De gamla ekarna och deras efterträdare hotas idag av igenväxning då ca 40 % av de gamla ekarna har ett akut behov av frihuggning.

Frihuggning kring träd positivt av flera skäl

• Det förlänger livet på de gamla träden.
• Det kommer in ljus på träden så att hotade och rödlistade arter som lever i och på träden kan överleva.
• Då efterträdare frihuggs kan dessa utvecklas så att de kan ersätta dagens gamla hagmarksekar.

Projektet har fått stöd från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden).

Lst Skåne har sedan 2017 planerat för en våtmark på ca 30 ha i reservatet Västra Bosjöklosterhalvön. Våtmarken skulle återskapa delar som tidigare haft en öppen förbindelse med Ringsjön samt återväta gamla torvgravar där det nu växer skog. Skogen skulle långsamt få dö till förmån för en unik biotop för växter och djur. I området ligger den utdikade sjön Iglasjön. I området pumpar man idag vatten ut till Ringsjön för att hålla markerna odlingsbara.

I mars 2024 meddelade Länsstyrelsen Skåne att projektet inte skulle ge någon betydande miljöpåverkan, arbetet med att skriva en MKB och en tillståndsansökan till Mark- och Miljödomstolen fortsatte. I efterföljande undersökningar och ytterligare samråd med torrläggningsföretaget stod det klart att markerna norr om våtmarken skulle kunna påverkas. När en sådan garanti inte kunde ges till en rimlig kostnad och när en överenskommelse inte kunde nås med dikningsföretaget fick projektet läggas ned.

I arbetet har bland annat följande utredningar gjorts inom området;

• Naturvärdesbedömning
• Utredning och undersökning av deponi (fd soptipp)
• Grundvattenmätningar med avläsning över tid
• Markundersökningar bland annat provtagning av fosforhalter
• Vallarnas utformning, placering och materialval
• Kulturmiljöundersökning
• Utredning och samråd med dikesföretag
• Placering av ny pump
• Geoteknisk utredning av vägens genomsläpplighet och påverkan på allén
• Sammanställning av Ringsjöns nivåer över tid

Projektet har fått stöd från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden). Stödet har använts för de förberedande undersökningarna som nämnts ovan.

Under 2020 gjorde Länsstyrelsen Skåne restaureringsåtgärder i naturreservatet Håslövs ängar i Kristianstad kommun. Håslövs ängar är en del av det stora våtmarksområde kring Helge å och Hammarsjön som består av betade och slåtterhävdade strandängar. Stora delar av reservatets ängar översvämmas årligen och de är häckningsplats till en stor mängd vadarfåglar, däribland den ovanliga rödspoven.

För att skapa miljöer för födosök och häckning för vadarfåglar har åtgärder gjorts som har till syfte att hålla kvar vattnet längre på ängarna. Genom borttagning av buskar och att vi har fasat av diken och dämt upp vatten med brunn kommer kvaliteten på vadarfåglarnas miljöer öka. Vi har även skapat lekplatser för brushanar genom att lägga upp mindre kullar i betesmarken.

Åtgärderna har gjorts med stöd av medel för miljöinvestering från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden).

.

SemiAquatic (år 2016 - 2021) - återställning och förbättring av bevarandestatusen för groddjur och kräldjur och vatteninsekter i Natura-2000-områden i Skåne, Danmark och norra Tyskland. Berörda marker i Skåne: t ex Löddeåns mynning, Revingefältet, Limhamns kalkbrott, Falsterbohalvön och Ravlunda skjutfält.

SemiaquaticLife webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

BushLife (år 2014-2021) – återställning och förbättring av bevarandestatusen för de skånska träd- och buskrika gräsmarker som ingår i EUs naturvårdsnätverk Natura2000. Berörda marker i Skåne: t ex Bjärekusten, Hallands Väderö, Herrevadskloster, Kronovall Storevång och Bäckhalladalen.

BushLife 2014-2021 Pdf, 1010.3 kB, öppnas i nytt fönster.