Aktuella varningsmeddelanden i Skåne länJust nu är det flera vädervarningar i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Skötsel av skyddad natur

Naturen i skyddade områden behöver ibland olika former av skötsel för att de höga naturvärdena ska kunna finnas kvar och utvecklas. Länsstyrelsen sköter om många naturreservat och nationalparker, men ansvaret kan också ligga på en kommun, en stiftelse eller annan organisation.

Länsstyrelsens skötsel av skyddad natur

I vissa skyddade områden tar vi hand om naturen med aktiva åtgärder, till exempel genom att röja sly, låta djur beta, lägga igen diken eller slå slåtterängar. I andra områden utför vi naturvårdsbränning för att gynna olika arter. I många områden får naturen sköta sig själv, utan inblandning av människan.

Den som planerar och utför skötseln av ett område kallas för förvaltare. För varje område finns det en skötsel- eller bevarandeplan som förvaltaren utgår ifrån.

För dig som besökare

För att göra områdena tillgängliga för dig som besökare anlägger och underhåller förvaltaren anordningar på utvalda platser för att göra besöket lättare. Det kan till exempel handla om informationstavlor, fågeltorn, parkeringsplatser och stigar.

Kontakta Länsstyrelsen om du upptäcker skador i naturen, eller om du stöter på en anordning som är trasig eller förstörd.

Ansvaret för skötseln av naturreservat och nationalparker i Skåne

Länsstyrelsen ansvarar för skötseln i de tre nationalparkerna och i de ca 300 statliga naturreservaten. De ca 60 kommunala reservaten förvaltar respektive kommun.

Länsstyrelsen har till viss del egen fältpersonal men större delen av det praktiska arbetet i de statliga reservaten utför andra. Ofta har vi överenskommelser med markägare och arrendatorer, men också med Stiftelsen skånska landskap och enskilda kommuner kring skötseln. Vi tar dessutom hjälp av Skogsstyrelsen och deras arbetslag inom Naturnära jobb (tidigare Gröna jobb) eller av upphandlade entreprenörer.

Endast mindre angrepp

I Skånes skyddade områden har vi bara haft mindre angrepp av granbarkborre på senare år. Vi ser två viktiga förklaringar till detta:

  1. Få barrskogsreservat. I Skåne finns endast ett fåtal barrskogsreservat eftersom granen saknar höga naturvärden här i utkanten av sitt utbredningsområde.

  2. Gran ersätts av lövträd i lövskogsreservat. I våra ädellövskogsreservat har sammanhängande granbestånd successivt tagits ned till förmån för ny lövskog, något som har missgynnat granbarkborren. Några större granområden finns dock kvar, som på Kullaberg, men här har vi inga större problem med angrepp. I utbytesmark kan vi ha en del angrepp, men det avverkar vi allteftersom.

Granbarkborren

Den åttatandade granbarkborren är en liten skalbagge som lever under barken på gran. Den finns naturligt i våra skogar och orsakar normalt inte några problem. Granbarkborren söker sig till känsliga granar och har extra lätt för att föröka sig om det finns många försvagade träd på liten yta. De senaste årens torka och blåst är en orsak till granarnas ökade känslighet, en annan att granar inte bara odlas på optimala gran-marker. När det sedan finns många träd i samma situation på samma plats som det kan bli i dagens skogsbruk, med enhetliga ”granodlingar”, blir effekterna påtagliga med stora angrepp på kort tid. När det finns många granbarkborrar på samma plats kan de även angripa friska granar.

Visste du att granbarkborren

  • bara skadar gran, inga andra trädslag.
  • bara är intresserad av färskt trä, den färska innerbarken under den grövre ytterbarken, på nyfallna eller levande stående granar.
  • är ointresserad av död ved. Död ved är däremot viktig för granbarkborrens naturliga fiender och kan därför minska angreppet.
  • helst övervintrar i marken, att hugga bort angripna granar under vintern har därför liten effekt. Det kan istället ta bort granbarkborrens naturliga fiender, som till stor del finns kvar under trädens bark på vintern.
  • dras till doften av kåda och skadad gran, därför kan avverkningar locka till sig fler granbarkborrar. Efter en huggning kommer de granar som står kvar i kanten att få mer sol och vind på sig, stress som kan göra dem mottagliga för angrepp.

Granbarkborrens naturliga fiender

Granbarkborrens naturliga fiender trivs i variationsrika skogar med en blandning av olika trädslag och ålder och där det finns gott om död ved. Exempel på naturliga fiender som äter granbarkborrens larver är styltflugor, parasitsteklar, myrbaggar, kvalster och vissa blomflugor. Allmän barkbock är ett exempel på en konkurrent till granbarkborren.

Hackspettar är också mycket värdefulla bekämpare av granbarkborrar. Man kan se deras framfart när de fläkt bort stora barkbitar för att komma åt larverna.

Har liten påverkan

Länsstyrelsen har förståelse för de problem granbarkborren kan orsaka skogsnäringen och den enskilda markägaren. Ibland sprids en bild av att angrepp i skyddad skog skulle vara en orsak till stora skador. Ur ett landskapsperspektiv är påverkan från granbarkborrar i Skånes naturreservat och nationalparker liten.

Granbarkborre. Foto: Mostphotos

Granbarkborre. Foto: Mostphotos

Skötselplaner och bevarandeplaner

 Varje område har en plan som beskriver hur området ska skötas.

Stora naturvårdsprojekt i Skåne

Utöver den löpande skötseln arbetar vi i Skåne med större riktade insatser. I dessa projekt samarbetar vi som regel med andra aktörer, ofta med andra län och ibland med andra länder. Ofta bidrar EU med ekonomiskt stöd, som i följande projekt:

Under 2020 gjorde Länsstyrelsen Skåne restaureringsåtgärder i naturreservatet Håslövs ängar i Kristianstad kommun. Håslövs ängar är en del av det stora våtmarksområde kring Helge å och Hammarsjön som består av betade och slåtterhävdade strandängar. Stora delar av reservatets ängar översvämmas årligen och de är häckningsplats till en stor mängd vadarfåglar, däribland den ovanliga rödspoven.

För att skapa miljöer för födosök och häckning för vadarfåglar har åtgärder gjorts som har till syfte att hålla kvar vattnet längre på ängarna. Genom borttagning av buskar och att vi har fasat av diken och dämt upp vatten med brunn kommer kvaliteten på vadarfåglarnas miljöer öka. Vi har även skapat lekplatser för brushanar genom att lägga upp mindre kullar i betesmarken.

Åtgärderna har gjorts med stöd av medel för miljöinvestering från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden).

.

SemiAquatic (år 2016 - 2021) - återställning och förbättring av bevarandestatusen för groddjur och kräldjur och vatteninsekter i Natura-2000-områden i Skåne, Danmark och norra Tyskland. Berörda marker i Skåne: t ex Löddeåns mynning, Revingefältet, Limhamns kalkbrott, Falsterbohalvön och Ravlunda skjutfält.

SemiaquaticLife webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

BushLife (år 2014-2021) – återställning och förbättring av bevarandestatusen för de skånska träd- och buskrika gräsmarker som ingår i EUs naturvårdsnätverk Natura2000. Berörda marker i Skåne: t ex Bjärekusten, Hallands Väderö, Herrevadskloster, Kronovall Storevång och Bäckhalladalen.

BushLife - sammanfattande information Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sand Life (år 2012 - 2018) - restaurering av det en gång så myllrande växt- och djurlivet i de sydsvenska sandmarkerna (Skåne, Halland och Öland). Exempel från de 16 områdena i Skåne: Verkeåns dalgång, Kiviks marknadsplats, Friseboda, Bjärekusten, Ängelholms strandskog, Rinkaby, Kabusa och Sandhammaren.

SandLifes webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontakt

Kontakta oss gärna om du har du synpunkter eller viktig information om ett område vi sköter eller om ett naturvårdsprojekt vi genomför.

För att kunna hantera din synpunkt behöver du i ditt mejl ha med:

  • vilket naturreservat det gäller
  • en beskrivning av vad din synpunkt eller information gäller
  • dina kontaktuppgifter (e-postadress)