Skötsel av skyddad natur

Endast mindre angrepp

I Skånes skyddade områden har vi bara haft mindre angrepp av granbarkborre på senare år. Vi ser två viktiga förklaringar till detta:

1. Få barrskogsreservat. I Skåne finns endast ett fåtal barrskogsreservat eftersom granen saknar höga naturvärden här i utkanten av sitt utbredningsområde.
   
   
2. Gran ersätts av lövträd i lövskogsreservat. I våra ädellövskogsreservat har sammanhängande granbestånd successivt tagits ned till förmån för ny lövskog, något som har missgynnat granbarkborren. Några större granområden finns dock kvar, som på Kullaberg, men här har vi inga större problem med angrepp. I utbytesmark kan vi ha en del angrepp, men det avverkar vi allteftersom.

Granbarkborren

Den åttatandade granbarkborren är en liten skalbagge som lever under barken på gran. Den finns naturligt i våra skogar och orsakar normalt inte några problem. Granbarkborren söker sig till känsliga granar och har extra lätt för att föröka sig om det finns många försvagade träd på liten yta. De senaste årens torka och blåst är en orsak till granarnas ökade känslighet, en annan att granar inte bara odlas på optimala gran-marker. När det sedan finns många träd i samma situation på samma plats som det kan bli i dagens skogsbruk, med enhetliga ”granodlingar”, blir effekterna påtagliga med stora angrepp på kort tid. När det finns många granbarkborrar på samma plats kan de även angripa friska granar.

Visste du att granbarkborren

• bara skadar gran, inga andra trädslag.
• bara är intresserad av färskt trä, den färska innerbarken under den grövre ytterbarken, på nyfallna eller levande stående granar.
• är ointresserad av död ved. Död ved är däremot viktig för granbarkborrens naturliga fiender och kan därför minska angreppet.
• helst övervintrar i marken, att hugga bort angripna granar under vintern har därför liten effekt. Det kan istället ta bort granbarkborrens naturliga fiender, som till stor del finns kvar under trädens bark på vintern.
• dras till doften av kåda och skadad gran, därför kan avverkningar locka till sig fler granbarkborrar. Efter en huggning kommer de granar som står kvar i kanten att få mer sol och vind på sig, stress som kan göra dem mottagliga för angrepp.

Granbarkborrens naturliga fiender

Granbarkborrens naturliga fiender trivs i variationsrika skogar med en blandning av olika trädslag och ålder och där det finns gott om död ved. Exempel på naturliga fiender som äter granbarkborrens larver är styltflugor, parasitsteklar, myrbaggar, kvalster och vissa blomflugor. Allmän barkbock är ett exempel på en konkurrent till granbarkborren.

Hackspettar är också mycket värdefulla bekämpare av granbarkborrar. Man kan se deras framfart när de fläkt bort stora barkbitar för att komma åt larverna.

Har liten påverkan

Länsstyrelsen har förståelse för de problem granbarkborren kan orsaka skogsnäringen och den enskilda markägaren. Ibland sprids en bild av att angrepp i skyddad skog skulle vara en orsak till stora skador. Ur ett landskapsperspektiv är påverkan från granbarkborrar i Skånes naturreservat och nationalparker liten.