Skötsel av skyddad natur
Naturen i skyddade områden behöver ibland olika former av skötsel för att de höga naturvärdena ska kunna finnas kvar och utvecklas. Länsstyrelsen sköter om många naturreservat och nationalparker, men ansvaret kan också ligga på en kommun, en stiftelse eller annan organisation.
Länsstyrelsens skötsel av skyddad natur
I vissa skyddade områden tar vi hand om naturen med aktiva åtgärder, till exempel genom att röja sly, låta djur beta, lägga igen diken eller slå slåtterängar. I andra områden utför vi naturvårdsbränning för att gynna olika arter. I många områden får naturen sköta sig själv, utan inblandning av människan.
Den som planerar och utför skötseln av ett område kallas för förvaltare. För varje område finns det en skötsel- eller bevarandeplan som förvaltaren utgår ifrån.
Nyhetsbrevet kommer ut en gång på våren och en gång på hösten. Här informerar Länsstyrelsen om hur vi arbetar med skydd och skötsel av Skånes natur, samt med övergripande frågor som rör friluftsliv, grön infrastruktur och ekosystemtjänster.
Information om hur vi hanterar dina personuppgifter
Länk till annan webbplats.
Läs senaste numren av Nytt i Skånsk natur
Nytt i skånsk natur - november 2024 Länk till annan webbplats.
Nytt i skånsk natur - maj 2024
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Nytt i skånsk natur - november 2023 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Nytt i skånsk natur - maj 2023 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Ansvaret för skötseln av naturreservat och nationalparker i Skåne
Länsstyrelsen ansvarar för skötseln i de tre nationalparkerna och i de ca 300 statliga naturreservaten. De ca 60 kommunala reservaten förvaltar respektive kommun.
Länsstyrelsen har till viss del egen fältpersonal men större delen av det praktiska arbetet i de statliga reservaten utför andra. Ofta har vi överenskommelser med markägare och arrendatorer, men också med Stiftelsen skånska landskap och enskilda kommuner kring skötseln. Vi tar dessutom hjälp av Skogsstyrelsen och deras arbetslag inom Naturnära jobb (tidigare Gröna jobb) eller av upphandlade entreprenörer.
Endast små och få angrepp i skånska naturreservat
I Skånes skyddade områden har vi bara haft mindre angrepp av granbarkborre på senare år. Vi ser två viktiga förklaringar till detta:
- Få barrskogsreservat. I Skåne finns endast ett fåtal barrskogsreservat eftersom granen saknar höga naturvärden här i utkanten av sitt utbredningsområde.
- Gran ersätts av lövträd i lövskogsreservat. I våra ädellövskogsreservat har sammanhängande granbestånd successivt tagits ned till förmån för ny lövskog, något som har missgynnat granbarkborren. Några större granområden finns dock kvar, som på Kullaberg, men här har vi inga större problem med angrepp. I utbytesmark kan vi ha en del angrepp, men det avverkar vi allteftersom.
Granbarkborren
Den åttatandade granbarkborren är en liten skalbagge som lever under barken på gran. Den finns naturligt i våra skogar och orsakar normalt inte några problem. Granbarkborren söker sig till känsliga granar och har extra lätt för att föröka sig om det finns många försvagade träd på liten yta. De senaste årens torka och blåst är en orsak till granarnas ökade känslighet, en annan att granar inte bara odlas på optimala gran-marker. När det sedan finns många träd i samma situation på samma plats som det kan bli i dagens skogsbruk, med enhetliga ”granodlingar”, blir effekterna påtagliga med stora angrepp på kort tid. När det finns många granbarkborrar på samma plats kan de även angripa friska granar.
Visste du att granbarkborren
- bara skadar gran, inga andra trädslag.
- bara är intresserad av färskt trä, den färska innerbarken under den grövre ytterbarken, på nyfallna eller levande stående granar.
- är ointresserad av död ved. Död ved är däremot viktig för granbarkborrens naturliga fiender och kan därför minska angreppet.
- helst övervintrar i marken, att hugga bort angripna granar under vintern har därför liten effekt. Det kan istället ta bort granbarkborrens naturliga fiender, som till stor del finns kvar under trädens bark på vintern.
- dras till doften av kåda och skadad gran, därför kan avverkningar locka till sig fler granbarkborrar. Efter en huggning kommer de granar som står kvar i kanten att få mer sol och vind på sig, stress som kan göra dem mottagliga för angrepp.
Granbarkborrens naturliga fiender
Granbarkborrens naturliga fiender trivs i variationsrika skogar med en blandning av olika trädslag och ålder och där det finns gott om död ved. Exempel på naturliga fiender som äter granbarkborrens larver är styltflugor, parasitsteklar, myrbaggar, kvalster och vissa blomflugor. Allmän barkbock är ett exempel på en konkurrent till granbarkborren.
Hackspettar är också mycket värdefulla bekämpare av granbarkborrar. Man kan se deras framfart när de fläkt bort stora barkbitar för att komma åt larverna.
Har liten påverkan
Länsstyrelsen har förståelse för de problem granbarkborren kan orsaka skogsnäringen och den enskilda markägaren. Ibland sprids en bild av att angrepp i skyddad skog skulle vara en orsak till stora skador. Ur ett landskapsperspektiv är påverkan från granbarkborrar i Skånes naturreservat och nationalparker liten.
%20(1).jpg)
Granbarkborre. Foto: Mostphotos
Skötselplaner och bevarandeplaner
Varje område har en plan som beskriver hur området ska skötas.
För dig som besökare
För att göra områdena tillgängliga för dig som besökare anlägger och underhåller förvaltaren anordningar på utvalda platser för att göra besöket lättare. Det kan till exempel handla om informationstavlor, fågeltorn, parkeringsplatser och stigar.
Kontakta Länsstyrelsen om du upptäcker skador i naturen, eller om du stöter på en anordning som är trasig eller förstörd.
Samrådsgruppen för naturvård
I Skåne har vi en regional samrådsgrupp för naturvård
Word, 253.3 kB, öppnas i nytt fönster.. Den finns för att olika aktörer ska samverka mer i naturvårdsarbetet. Till exempel i det övergripande arbetet med att bilda och sköta naturreservat, men också när det gäller hotade arter, grön infrastruktur och regionala naturvårdsstrategier.
Gruppen består av representanter från såväl föreningar som myndigheter och företag. Länsstyrelsen kallar till möten och länsöverdirektören är ordförande. Samrådsgruppen för naturvård sammanträder två gånger per år.
Kontakt
Kontakta oss gärna om du har du synpunkter eller viktig information om ett område vi sköter eller om ett naturvårdsprojekt vi genomför.
För att kunna hantera din synpunkt behöver du i ditt mejl ha med:
- vilket naturreservat det gäller
- en beskrivning av vad din synpunkt eller information gäller
- dina kontaktuppgifter (e-postadress)