Illustration, skyddsmask

Skydd mot olyckor

Kommunerna ansvarar för räddningstjänsten i de flesta fall. Länsstyrelsen ger råd och stöd och utför tillsyn av kommunernas arbete. Vi kan också hjälpa till att avgöra vem som ska leda en räddningsinsats som berör flera kommuner.

Det som brukar benämnas räddningstjänstverksamhet regleras i Lag (2003:778) och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (LSO). I lagen regleras de insatser, som staten eller kommunerna ska ansvara för, vid olyckor och överhängande fara för olyckor, så kallade räddningstjänstinsatser. Målet är att färre ska dö, färre skadas och mindre ska förstöras.

Ansvarsfördelning

En kommun ansvarar i första hand för räddningstjänsten med vissa undantag. När inte kommunen bär ansvaret av räddningstjänst bär staten ansvaret.

Undantagen:

  • fjällräddning
  • flygräddning
  • sjöräddning
  • miljöräddningstjänst till sjöss (Vänern, Vättern, Mälaren, sjöterritorier till havs)
  • efterforskning av försvunna personer
  • och räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen.

Berör en räddningsinsats mer än en kommuns område ska Länsstyrelsen bestämma vem som ska leda insatsen, om inte räddningsledarna från de berörda kommunerna själva har bestämt detta. Länsstyrelsen ska ha en planläggning för detta.

Farlig verksamhet

Länsstyrelsen fattar beslut om det som i LSO 2 kap 4§ benämns som "farlig verksamhet". Farlig verksamhet är anläggningar där verksamhet innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarlig skada på människa eller miljö. För ägare till en anläggning eller verksamhetsutövare på en anläggning som omfattas av LSO 2 kap 4§ innebär det bland annat att man är skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador. Kommunen har ansvar för tillsyn över dessa anläggningar.

Tillsyn, rådgivning och stöd

Enligt LSO har Länsstyrelsen ett ansvar att genom rådgivning och information stödja kommunerna i deras verksamhet som omfattas av lagstiftningen. Vi har även tillsynsansvar över kommunerna.

Arbetet i Örebro län

Länsstyrelsen i Örebro län genomför tillsyn på Nerikes Brandkår som ansvarar för räddningstjänst i nio av länets tolv kommuner. Resterande tre kommuner ansvarar Bergslagens Räddningstjänst för. De har sin huvudbrandstation i Kristinehamn och av den anledningen sköter Länsstyrelsen i Värmlands län tillsynen.

Vi utför tillsyn av kommunal räddningstjänst genom att:

  • Granska verksamhetsredovisningar
    Kommunen lämnar årligen in en skriftlig verksamhetsredovisning. Länsstyrelsen granskar redovisningen. Arbetet med granskningarna genomförs tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
  • Besöka arbetsplatsen
    Länsstyrelsen planerar varje år besök hos räddningstjänsten och bokar också in besök i de fall då särskilda behov uppstår.

Förutom tillsyn stödjer Länsstyrelsen även räddningstjänsten genom att:

  • Ordna kunskapshöjande aktiviteter
    Länsstyrelsen ordnar och bjuder in till informations- och utbildningstillfällen.
  • Främja nätverk
    Länsstyrelsen bildar nätverk och skapa mötesplatser för samverkan mellan räddningstjänster, blåljusaktörer, kommuner och övriga aktörer som berörs av arbetet med att hantera samhällsstörningar.

Vid omfattande räddningsinsatser får Länsstyrelsen överta ansvaret från den kommunala räddningstjänsten i den berörda kommunen. Om Länsstyrelsen övertar ansvaret har Länsstyrelsen det operativa ansvaret för räddningsinsatsen. Det är länsledningen som fattar beslut om övertagande och frånträde av ansvar för räddningstjänst.

Kommunal räddningstjänst kan begära övertagande

Den kommunala räddningstjänsten kan begära att Länsstyrelsen tar över ansvaret för räddningstjänsten i kommunen. Länsstyrelsen gör då en bedömning av situationen och fattar sedan beslut om den kommunala räddningstjänsten ska tas över eller inte.

Lagar och förordningar som styr övertagandet

Övertagning av kommunal räddningstjänst regleras i:

Blåljusaktörernas viktigaste uppgift är att rädda liv. Vid suicidlarm kan deras insats vara skillnaden mellan liv och död. I Örebro län sker det ett självmord, eller ett dödsfall med oklar avsikt, nästan varje vecka. I Sverige sker det ungefär 1 500 självmord under ett år.

​Gemensamma rutiner för blåljusaktörer

För att samordningen mellan blåljusaktörer (räddningstjänst, ambulans och polis) ska ske så snabbt som möjligt finns gemensamma rutiner i länet. Alla blåljusmyndigheter larmas ut vid larmsamtal om pågående suicidförsök för att så fort som möjligt få fram personal som kan avbryta suicidförsöket.

Arbetsgruppen T-sam utvecklar arbetet med suicidlarm

Rutinerna för hur blåljusaktörer ska samverka vid suicidlarm har tagits fram av T-sam. T-sam är ett samarbete mellan flera aktörer i länet med syfte att utveckla krisberedskapsarbetet i Örebro län. Länsstyrelsen är sammankallande och arbetsgruppen träffas 1-2 gånger per år.

Just nu arbetar gruppen med frågor kring sekretess, så att den drabbade får bästa möjliga vård utan att sekretesslagstiftningen bryts.

Arbetsgruppen består av representanter från:

  • Bergslagens räddningstjänst
  • Länsstyrelsen Örebro län
  • Nerikes Brandkår
  • Polisregion Bergslagen
  • Region Örebro län
  • SOS Alarm AB.

MSB ansvarar för skogsbrandsbevakning med flyg

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) är ansvarig myndighet för skogsbrandsbevakning med flyg. De svarar för övergripande inriktning, ekonomisk planering och finansiering samt slutlig redovisning av resultatet av verksamheten.

Länsstyrelsen genomför bevakning utifrån MSB:s ramar

Länsstyrelsen har det administrativa ansvaret för skogsbrandsbevakning med flyg och svarar för genomförandet av bevakningen inom MSB:s ramar. Om Länsstyrelsen gör bedömningen att brandrisken är 4, 5 eller 5E ska flygning genomföras.

Inför varje skogsbrandssäsong tar Länsstyrelsen fram en plan för hur skogsbrandsbevakning med flyg ska fungera. Planens syfte är att med ett brett perspektiv beskriva organisationen kring skogsbrandsbevakning med flyg. Den beskriver dels hur skogsbrandsbevakning med flyg hanteras mellan myndigheter, dels hur själva flygningen ska genomföras.

Det är Örebro flygklubb som genomför flygningarna på Länsstyrelsen i Örebro läns önskemål under 2018.

Vid en storskalig utrymning i Örebro ska aktörer i Örebro län följa den gemensamma regionala vägledningen som beskriver vad man behöver göra. Den regionala vägledningen ligger till grund för planeringen som sker i kommunerna. Alla aktörer länet ska utgå från strukturen och materialet i vägledningen när de planerar och anpassar arbetet utifrån sina lokala förutsättningar och ansvar.

En mindre arbetsgrupp, med representanter från kommuner och Civilförsvarsförbundet, arbetar med ett planeringsunderlag till lokal nivå för att kommunernas planeringsarbete underlättas.

Det finns också en arbetsgrupp för den regionala inriktningen med representanter från:

  • Länsstyrelsen i Örebro län
  • Polisregion Bergslagen
  • Nerikes Brandkår
  • Region Örebro län
  • Militärregion Väst
  • Askersunds kommun
  • Kumla kommun
  • Örebro kommun
  • Civilförsvarsförbundet Örebro/Värmland.

Riskerna i länet

Örebro län har ingen kärnkraftsanläggning. Däremot finns det radioaktiva och nukleära ämnen som dels transporteras genom länet, dels används i viss verksamhet, främst vid Universitetssjukhuset i Örebro. Transporter av dessa ämnen sker också till och från Örebro flygplats. Riskerna är små för att olyckor medför okontrollerade utsläpp. Mätpunkterna i länet kontrolleras regelbundet. Om du vill läsa mer om riskbilden beskrivs den i Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys som uppdateras årligen.

Länsstyrelsen leder krisarbetet om stort utsläpp skulle ske

Om ett kärnkraftshaveri sker i Sverige eller i Sveriges närhet kommer det att bli en världshändelse. Drabbas en kärnkraftsanläggning av okontrollerat utsläpp som når länet är det Länsstyrelsen som leder krisarbetet. Länsstyrelsen är operativt ansvarig för åtgärder och insatser. Vi ansvarar bland annat för räddningstjänsten vid större utsläpp och för saneringen av utsläppen (LSO 4 kap § 6 och FSO 4 kap § 15).

Kommunerna ansvarar för räddningstjänsten om olyckan med radioaktivt material sker inom sjukvård, forskning och industri eller i samband med transporter av radioaktivt material.

Definition av kärnteknisk anläggning

Med kärnteknisk anläggning avses:

  • Anläggning för utvinning av kärnenergi (kärnkraftsreaktor).
  • Annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan ske.
  • Anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av kärnämne.
  • Anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av kärnavfall.

Läs mer

Plan kärnteknisk olycka (publikation)

 

Örebro län är har många Sevesoverksamheter (verksamheter med stora mängder kemikalier). Det finns 34 Sevesoverksamheter i länet. Kopplat till Sevesoverksamheterna sker många farligt godstransporter.

Sevesolagstiftningen tillämpas på verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle förekommer eller kan förekomma i vissa mängder. I korthet kan man säga att reglerna berör den som har tillräckligt mycket av ett ämne som är tillräckligt farligt.

Varför heter det Seveso?

Anledningen till att det kallas Seveso är att en stor olycka med dioxinutsläpp skedde i Seveso i Italien år 1976. Efter det stramades lagstiftningen åt kring dessa frågor.

Sevesolagstiftningen

I Sverige är direktivet infört genom Sevesolagstiftningen, som omfatta flera lagar, förordningar och föreskrifter:

lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (1999:381)länk till annan webbplats

förordning om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (2015:236)länk till annan webbplats

föreskrifterna om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (MSBFS 2015:8)länk till annan webbplats

miljöbalken (1998:808)länk till annan webbplats

Lagen om skydd mot olyckor (2003:778)länk till annan webbplats

Plan- och bygglagen (2010:900)länk till annan webbplats.

I Örebro län finns ett nätverk för att arbeta med frågor som rör verksamheter med stora mängder av kemikalier. Nätverket heter CBRNE i samverkan Örebro län. CBRNE står för kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) nukleära (N) och explosiva (E) ämnen.

Nätverket har fokus på gemensam planering och utbildning inom CBRNE-området. Nätverket arbetar med samordning och planering av gemensamma utbildningar och övningar samt ta vara på erfarenheter från inträffade händelser.

Rakel samverkansgrupp fokuserar på att skapa möjligheter för övergripande samverkan mellan organisationer som använder Rakel inom Örebro län.

Fokus är frågeställningar gällande bland annat:

  • anslutning och organisation för Rakel
  • täckningsfrågor
  • utbildning och övning
  • riktlinjer för samverkan.

Regional samverkansanalys

Den regionala samverkansanalysen beskriver hur organisationerna inom Örebro län avser att använda Rakel för samverkan vid samhällsstörningar. Den fokuserar på att identifiera samverkansparter och vilka statiska talgrupper som bör programmeras in i Rakelmobilerna avsedda för ledningsplatser och ledningsfunktioner för att säkra samverkan.

Regional samverkansanalys

Kontakt