Krisberedskap
Länsstyrelsens roll i krisberedskapen är att samordna det regionala arbetet – före, under och efter en samhällsstörning.
Under en samhällsstörning ska Länsstyrelsen samverka, samordna och stödja länets aktörer för att inrikta samhällets åtgärder och resurser så att konsekvenserna för samhället blir så små som möjligt.
Vi ska verka för att:
- nödvändig samverkan kontinuerligt sker inom länet och med närliggande län
- samordna verksamhet mellan kommuner, regioner och myndigheter under en kris
- information till allmänhet och media samordnas
- inrikta och prioritera statliga och internationella förstärkningsresurser efter beslut från regeringen.
Länsstyrelsen arbetar också med förebyggande åtgärder för att förhindra att en samhällsstörning uppstår, begränsa skadeverkningarna av en samhällsstörning och kunna återföra erfarenheter efter en samhällsstörning.
Krisledningsplan
Krisledningsplanen beskriver Länsstyrelsens krisorganisation samt vårt ansvar och våra uppgifter vid fredstida krissituationer. Planen tydliggör organisation, regelverk, arbetsformer och processer. Den fungerar som ett praktiskt stöd för Länsstyrelsens chefer och medarbetare i krisledningsarbetet.
Krisledningsplan för Länsstyrelsen i Örebro län 2024
Pdf, 951 kB.
Tjänsteman i Beredskap
Om det inträffar en kris eller samhällsstörning som berör Örebro län larmas Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB) genom SOS Alarm.
TiB genomför de initiala åtgärder som behövs för att komma igång med hantering av händelsen, exempelvis samverkan med relevanta regionala och nationella aktörer. TiB kan också vid behov initiera start av mer omfattande krishantering inom Länsstyrelsens egen organisation.
Exempel på händelser där TiB larmas av SOS Alarm:
- Händelser som påverkar samhällsviktig verksamhet.
- Större olyckor inom väg- och järnvägstrafik, flyg, och sjöfart, eller andra omfattande störningar inom transportsektorn.
- Större eller komplicerade bränder.
- Större olyckor.
- Terrorattentat.
- Större utsläpp av farliga ämnen.
- Vädervarningar av allvarligare slag.
- Omfattande störningar eller avbrott inom el, tele, IT eller radio/TV.
- Störningar i vattenförsörjningen.
- Omfattande översvämningar eller höga flöden.
- Allvarligt utbrott av smittsamma sjukdomar (epizooti, zoonos).
Länsstyrelsens krisorganisation
Vi har en utbildad och övad krisorganisation som snabbt kan aktiveras om det inträffar en samhällsstörning som rör våra ansvarsområden eller kräver samverkan mellan
flera aktörer.
Kommunens ansvar vid samhällsstörning
Kommunen har ansvaret att hantera en samhällsstörning och extraordinär händelse inom kommunens geografiska område. Kommunens lokala geografiska områdesansvar innebär att:
- Kommunen ska arbeta för att samordning sker inom kommunen mellan exempelvis kommunen, företag, landsting, polis och andra myndigheter.
- Kommunen ansvarar för att information ges till kommuninvånarna.
För att kunna hantera händelser som avviker från det normala ska kommunerna bland annat:
- Upprätta risk- och sårbarhetsanalyser
Kommunen ska varje ny mandatperiod göra en risk- och sårbarhetsanalys. Den är grunden för alla krishanteringsplaner. Syftet med analyserna är bland annat att öka beslutsfattarnas och allmänhetens kunskap om kommunens sårbarheter. - Ha en plan för hantering av extraordinära händelser
En plan ska fastställas varje ny mandatperiod för hur kommunen ska hantera en extraordinär händelse. - Genomföra utbildningar och övningar
Kommunen ska regelbundet utbilda och öva med politiker och tjänstepersoner i kommunen. - Rapportera lägesbild till Länsstyrelsen
Kommunen ska informera och rapportera Länsstyrelsen om vad de gör för att minska riskerna och öka förmågan att hantera en kris. - Säkerställa höjd beredskap
Kommunen ska säkerställa att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls samt säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. - Ha ett geografiskt områdesansvar och verka för samordning
Kommunen ska verka för samordning av krisberedskapen med region, organisationer, företag och statliga myndigheter inom kommunen. Det kan exempelvis ske genom konferenser och nätverksträffar samt att under en kris eller samhällsstörning informera och rapportera Länsstyrelsen om läget i kommunen. - Ha en ledningsplats som är försörjd av reservkraft
- Ha en räddningscentral för bakre ledning för räddningstjänsten
För mer detaljerad information se lagen:
Kommunen ska ha funktion för samordning
Din kommun ska ha en funktion för samordning av krisberedskapsarbetet. Rollen kallas ofta säkerhets- eller beredskapssamordnare. Kommuner och regioner får ett ekonomiskt stöd av staten för att bygga upp samhällets krisberedskap.
Ersättning för krisberedskap
Kommunerna kan få ersättning för sitt krisberedskapsarbete. Ersättningen kan bland annat användas för att kunna genomföra risk- och sårbarhetsanalyser, utbildningar, övningar, konferenser, nätverksträffar eller för att anlita en konsult för utvecklingsarbete. En del av den statliga ersättningen till kommunerna får användas till personalkostnader för säkerhets- eller beredskapssamordnare.
Kommunal krisberedskap (MSB)
Länk till annan webbplats.
Ekonomiskt stöd för ledningsplats
Kommuner kan också söka statsbidrag via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att upprätta en kommunal ledningsplats som är försörjd av reservkraft.
Ledningsplatser (MSB) Länk till annan webbplats.
Stöd av experter och statliga resurser från Länsstyrelsen
Om en samhällsstörning inträffar kan Länsstyrelsen ge stöd med exempelvis experter eller statliga resurser. Dessutom har Länsstyrelsen ansvar att stödja och följa upp kommunernas beredskapsförberedelser.
Mer stöd för kommuner
Samlat stöd till kommuner inom krisberedskap och civilt försvar, MSB Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen följer varje år upp kommunernas krisberedskaps- och säkerhetsarbete. Det gör vi i uppdrag av regeringen.
Resultaten rapporteras till regeringen via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om en kommun inte har fullgjort sina uppgifter kan MSB på förslag av en länsstyrelse besluta att ersättningen ska reduceras.
Läs mer i lagen och anvisningar från MSB
Länsstyrelsen eller ett annat statligt organ kan ta över kommunal räddningstjänst vid omfattande räddningstjänstinsatser. Länsstyrelsen har även ett operativt ansvar vid en kärnteknisk olycka.
Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällsstörning. Kommunens invånare har ett eget ansvar att vara förberedda vid en samhällsstörning.
Samverkan i länet
I vardagen arbetar vi mycket med samverkan i länet. Fungerar samverkan i vardagen fungerar den också vid en samhällsstörning. För att samverkan ska fungera bra är det viktigt att alla aktörer kan sina ansvarsområden och uppgifter och att vi vet hur vi på bästa och mest effektiva sätt kan arbeta tillsammans.
Olika arbetsgrupper och nätverk diskuterar och utvecklar vårt arbete inom viktiga beredskapsområden. Arbetet inkluderar alla nivåer inom samverkande organisationer, från högsta ledningen till handläggare.
Regionalt råd för totalförsvar
Det regionala rådet för totalförsvar är ett samrådsforum före, under och efter en samhällsstörning. Representanter i rådet är beslutsfattare och chefer från samtliga kommuner, räddningstjänster, Region Örebro län, Polisområde Örebro län, SOS Alarm, Civilförsvarsförbundet och Västra militärregionen.
I september 2024 beslutades den regionala inriktningen för länet kommande år:
Regional inriktning för krisberedskap och totalförsvar i Örebro län 2025-2027 Pdf, 200.2 kB.
T-sam
T-sam består av representanter från fyra kommuner, räddningstjänst, polis, Region Örebro län och Länsstyrelsen, som även leder arbetet. T-sam hanterar frågor som rör krissamverkan i Örebro län. T-sam träffas kontinuerligt i syfte att ensa rutiner och stärka det gemensamma arbetet i länet. Vid mötena diskuteras erfarenheter från inträffade händelser och kommande gemensamma aktiviteter i länet.
Arbetsgrupper i T-sam
Under T-sam organiseras arbetsgrupper, nätverk och projekt som planerar, genomför och rapporterar aktiviteter till T-sam:
Arbetsgruppen planerar och genomför länsgemensamma utbildningar och övningar enligt länets övnings- och utbildningsplan. Arbetsgruppen träffas cirka fem-sex gånger per år.
Arbetar med aktörsgemensam planering för kommunikation till allmänheten under störda förhållanden. Arbetsgruppen planerar även för att stärka förmågan till att kunna identifiera, analysera och möta informationspåverkan. Arbetsgruppen träffas fyra gånger per år.
Arbetsgruppen är under uppstart och ska arbeta med att utveckla arbetet med utrymning, inrymning, inkvartering samt trygghetspunkter.
Planerar för genomförandet av värdlandsstöd. Arbetsgruppen planerar för att träffas fyra gånger per år.
Arbetsgruppen CBRNE (kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) nukleära (N) och explosiva (E) ämnen) i samverkan träffas kontinuerligt för att stämma av läget, diskutera erfarenheter från inträffade händelser och utifrån det dra lärdomar som kan utveckla arbetet i länet. Arbetsgruppen planerar att träffas två gånger per år.
Rakel samverkansgrupp har som fokus att skapa möjligheter för övergripande samverkan mellan organisationer som använder Rakel inom Örebro län. RAKEL (Radiokommunikation för effektiv ledning) är ett system för radiokommunikation.
Nätverk i T-sam
Nätverket berör frågor kopplat till säkerhetsskydd och signalskydd med mål om att stärka förmågan till säker och robust kommunikation av säkerhetsklassificerad information. Nätverksträffar genomförs två gånger per år.
Nätverket berör frågor kopplat till beredskapsplanering utifrån ett antal prioriterade beredskapssektorer. Nätverksträffar genomförs två gånger per år.
Nätverket berör frågor kopplat till risk- och sårbarhetsanalys inklusive identifiering av samhällsviktig verksamhet och kontinuitetshantering. Nätverksträffar genomförs två gånger per år.
Projekt i T-sam
Länsstyrelsen har ett regeringsuppdrag att stötta och utbilda länets kommuner inom dricksvattenförsörjning och nödvatten under höjd beredskap.
Som ett första steg i den regionala nödvattenplaneringen har fokus legat på att kommunerna under 2024 ska ta fram nödvattenplaner med prioriteringar. Samverkan med näringslivet i försörjningsfrågor är ytterligare en viktig aspekt som omhändertas i arbetet.
Länsstyrelserna har fått ett regeringsuppdrag att stötta kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst vad gäller beredskapsarbetet. Inom ramen för uppdraget genomförs gemensamma åtgärder och insatser, såsom utbildningar och övningar, med fokus på förmåga att upprätthålla verksamheten inom kommunal hälso- och sjukvård samt socialtjänst i hela hotskalan.
Arbete före, under och efter en händelse
- Före en samhällsstörning
Genom arbetet i våra nätverk skapar vi förberedelse inför en samhällsstörning. Samarbetet engagerar ett brett antal aktörer. - Under en samhällsstörning
Länsstyrelsen skapar förutsättningarna för att aktörer i länet kontinuerligt ska ha möjlighet att informera och uppdatera varandra om det aktuella läget för att:
- skapa en samlad lägesbild
- samordna kriskommunikationen
- ge underlag för en gemensam inriktning
- komma överens om och samordna åtgärder. - Dra lärdom efter en samhällsstörning
Efter en samhällsstörning är det viktigt att lära av erfarenheter. Aktörerna utvärderar den egna insatsen och hur samverkan med övriga aktörer har fungerat.
Beroende på störningens omfattning kan Länsstyrelsen kalla berörda aktörer till ett möte om hur samverkan har sett ut och vad som bör utvecklas. Nätverken har ett ansvar att kontinuerligt följa upp störningar som berör samverkan.
Relaterad information
Kontakt
-
Marcus Sjöholm
Bitr. Beredskapsdirektör/ Enhetschef Samhällsskydd och beredskap
Telefon 010-2248263