Kärnenergiberedskap
Kärnkraftverken i Sverige har system som ska skydda mot tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå inträffar finns en beredskap för olika situationer. Här finns information om hur kärnenergiberedskapen fungerar i ditt län.
Länsstyrelsen har beredskap för att kunna hantera en kärnteknisk olycka. Vår viktigaste uppgift är att minimera skador för människor, djur och miljö. Vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller vid hot om utsläpp från en kärnteknisk anläggning ansvarar vi för räddningstjänsten. I vårt ansvar ingår också information till allmänheten, sanering och strålningsmätning.
Beredskap vid olycka på kärnkraftverken
Länsstyrelsen har ansvar för att skydda allmänheten vid en kärnkraftsolycka. Det vilar också ett ansvar på dig att vara införstådd med vad som gäller vid en olycka. Det gäller både dig som bor eller vistas nära ett kärnkraftverk eller som bor i en annan del av Sverige.
I Sverige finns tre kärnkraftverk. Ringhals som ligger strax norr om Varberg i Hallands län, Oskarshamn som ligger i Kalmar län och Forsmark som ligger cirka tio mil nordost om Uppsala i Uppsala län.
Beredskaps- och planeringszoner
Området kring kärnkraftverken är indelat i två beredskapszoner – en inre och en yttre beredskapszon. Närmast kärnkraftverken finns den inre beredskapszonen som sträcker sig ungefär fem kilometer ut från kärnkraftverket. Området ut till 25 kilometer från kärnkraftverken kallas för den yttre beredskapszonen.
I beredskapszonerna finns det förhandsutdelade varningsmottagare, jodtabletter och information till allmänheten. Kommunerna som berörs av beredskapszonerna finns i Uppsala, Kalmar och Hallands län samt del av Marks kommun i Västra Götalands län.
Utöver beredskapszonerna finns också en planeringszon. Planeringszonen sträcker sig ungefär 100 kilometer från kärnkraftverken. I planeringszonen finns planering för att allmänheten ska kunna utrymmas baserat på strålningsmätningar. I förberedelserna för planeringszonen ingår även att allmänheten ska stanna inomhus och planering för begränsad extrautdelning av jodtabletter.
Strålning vid en kärnkraftsolycka
Kärnkraftverken är byggda med system för att skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Om en olycka ändå leder till utsläpp av radioaktiva ämnen, riskerar människor att utsättas för strålning. Möjliga stråldoser vid en olycka beror på utsläppets omfattning och förlopp tillsammans med det väder som råder och vilka skyddsåtgärder som hinner genomföras.
Du kan utsättas för strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken. Du kan också utsättas för strålning genom att få radioaktiva ämnen i dig. Det kan ske genom inandning, livsmedel eller att du får i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen och kläderna.
Om strålning, Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Personalstrålskydd för samhällsviktig verksamhet
Vid en radiologisk nödsituation, så som en kärnkraftsolycka eller händelse med radioaktiv transport på land eller till sjöss, kan vissa verksamheter behöva fortsätta bedriva arbete trots att skyddsåtgärder införts för allmänheten. Det gäller inom bland annat hälso- och sjukvård, hemtjänst samt personal inom transport, infrastruktur, fastighetsdrift och VA-verksamhet. Även polis, räddningstjänst och ambulanspersonal kan behöva arbeta i områden med joniserande strålning.
För att minska risken för skador av strålning finns särskilda regler och åtgärder för arbetstagare och arbetsgivare. Det övergripande målet för strålskyddet är att undvika eller minimera allvarliga akuta skador och att minska risken för sena skador, det vill säga skador som visar sig efter lång tid.
Stödmaterial för arbetsgivare och arbetstagare
För att ge stöd i att tolka de krav som lagstiftning ställer på arbetsgivare och vad som gäller för arbetstagare finns stödmaterial i form av två digitala broschyrer. Materialet innehåller bland annat information om strålskydd, hälsorisker, arbetsgivaransvar och skyddsutrustning.
Broschyrerna är framtagna av länsstyrelserna, Strålsäkerhetsmyndigheten och Myndigheten för civilt försvar.