Stora rovdjur
Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Vi fattar beslut om skyddsjakt och licensjakt på stora rovdjur.
I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som det finns flest individer av i Sverige, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.
Rovdjursförvaltning
Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av de stora rovdjuren. Den svenska rovdjursförvaltningen är uppdelad i tre geografiska områden – norra, mellersta och södra förvaltningsområdet.
Ett av målen med rovdjurspolitiken är att de stora rovdjuren ska finnas i sådana antal att de kan finnas kvar i den svenska naturen, och sprida sig till sina naturliga utbredningsområden.
Vad gör Länsstyrelsen?
- Upprättar regionala förvaltningsplaner för respektive art.
- Hanterar skyddsjaktärenden på rovdjur.
- Beslutar om och administrerar licensjakten på rovdjur.
- Betalar ut bidrag för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur.
- Informerar och kommunicerar om rovdjuren.
- Inventerar de stora rovdjuren.
- Betalar ut ersättning för skador orsakade av stora rovdjur.
Aktuella händelser i Norrbotten
Rovdjursförvaltningen vid Länsstyrelsen har publicerat en informationsbroschyr där ni kan läsa om aktuella händelser inom rovdjursförvaltningen. Björnspillningsinventeringen, skyddsjakter och guldschakal är några av de ämnen som berörs.
Informationsbrev om rovdjursförvaltning
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Viltförvaltningsdelegationen
En viktig del av rovdjursförvaltningen är viltförvaltningsdelegationen. Den ska bland annat besluta om övergripande riktlinjer och principer för viltförvaltningen och i vissa jaktfrågor. Det kan till exempel handla om skötsel av älgstammen, licensjakt och skyddsjakt inom länet samt godkännande av förslag på regionala miniminivåer för björn och lo.
Jakt på rovdjur
Jakten på de stora rovdjuren är mycket begränsad, och kan endast bedrivas som licensjakt eller skyddsjakt.
Licensjakt
Licensjakt kan bli aktuellt om rovdjursstammarna överstiger gynnsam bevarandestatus i Sverige, och miniminivån för rovdjursförvaltningsområdet. Det är Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens regionala beslut som tydliggör villkoren för licensjakt på björn, varg och lodjur.
Skyddsjakt
Om det finns risk för allvarlig skada på tamdjur kan Länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt på stora rovdjur. Under pågående rovdjursangrepp finns också möjlighet att skydda tamdjur på eget initiativ enligt 28 § jaktförordningen. Den som har dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är skyldig att anmäla händelsen till Länsstyrelsen.
Jaktförordningen på riksdagens webbplats
Länk till annan webbplats.
Rovdjursinventering i Norrbottens län
Länsstyrelsens fältpersonal inventerar årligen lodjur, varg, järv och kungsörn. Inventeringsmetodiken för stora rovdjur är gemensam för Sverige och Norge. Lodjur och järv inventeras ofta i nära samverkan med länets samebyar. Björn inventeras i stort sett av allmänheten, framför allt av jägare, vilket gör Svenska Jägareförbundet till en viktig regional aktör. Privatpersoner kan rapportera in rovdjursobservationer direkt till Länsstyrelsen eller genom rapporteringsverktyget Skandobs eller via Artportalen.
Så här går inventeringen i Norrbotten till
Inventeringen av lodjur startar 1 oktober och pågår fram till sista februari. Inventeringen går främst ut på att hitta spår av familjegrupper (honor med ungar) men även ensamstående lodjur inventeras.
Järv inventeras från 1 februari till och med 31 juli. Inventeringen sker framför allt genom att naturbevakarna söker upp olika lyeplatser för att se om det har skett en järvföryngring, det vill säga om honan har fött ungar. Under senare år har järvstammen även inventerats genom insamling av DNA-prover från spillning, sekret och hår. 2016 till 2018 pågick ett projekt där även allmänheten kunde skicka in DNA-prover för analys. Om du vill ha en sammanställning av projektet Järvinventering med DNA 2016-2018, kontakta Länsstyrelsen.
Även kungsörn inventeras genom boplatsbesök för att se om örnarna har fått ungar. Denna häckningskontroll sker oftast någon gång under juni månad, när kungsörnsungarna är drygt en månad gamla.
Eftersom björnar ligger i ide kan de inte spåras i snö under vintern. För inventering av björnstammen kommer därför olika metoder till användning. Den så kallade ”björn-obsen” fungerar så här: Under de första sju jaktdagarna rapporterar jaktlagen in björnar de observerar till Svenska Jägareförbundet. I slutberäkningen tar man hänsyn till hur många jägare som varit delaktiga. Metoden kan därför visa om länets björnstam ökar, minskar eller är på samma nivå jämfört med tidigare år.
För att veta hur många björnar som rör sig genom länet genomförs ungefär vart femte år en björnspillningsinventering. Det är allmänheten, inklusive den största aktören; jägarna, som ställer upp och samlar in DNA-prover från björnspillning. Proverna analyseras sedan vid ett laboratorium och de prover som går att individ-bestämma utgör ett underlag för populationsberäkningen. Beräkningen genomförs av det skandinaviska björnprojektet med hjälp av en så kallad fångst-återfångst-modellering. I Norrbottens län har björnspillningsinventering genomförts 2010 och 2016.
Rapportera dina observationer av rovdjur och rovdjursspår
Har du sett eller hört ett rovdjur eller sett spår eller spillning? Då får du gärna hjälpa rovdjursförvaltningen genom att rapportera det.
Du rapporterar enklast via hemsidan Skandobs Länk till annan webbplats. eller i appen Skandobs touch.
Länsstyrelsens fältpersonal följer upp alla inrapporterade observationer. Sedan kvalitetssäkras ett urval av dessa i fält.
Stora rovdjur i Norrbottens län
I Norrbottens län finns fasta stammar av björn, lo, järv och kungsörn. Av varg förekommer endast enstaka individer. Här kan du läsa mer om de olika arternas utbredning och antal i länet.
Björnen är Norrbottens största och vanligaste rovdjur. Norrbottens björnpopulation har ökat stadigt sedan 1980-talet fram till 2008. Enligt resultatet från den senaste björnspillningsinventeringen 2016 fanns cirka 500 björnar i länet. Resultatet från spillningsinventeringen 2021 kommer sommaren 2022.
Regional förvaltningsplan för björn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Diagram över björnpopulationen i Norrbottens län.
Lodjur. Foto: Jan-Erik Nilsson
Lodjur förekommer främst i de östra och södra delarna av Norrbottens län, samt i fjällområdet. Enligt de senaste tre årens inventeringsresultat visar lodjursstammen en minskande trend. Stora områden i det inre skogslandet i de mellersta och norra delarna av länet är idag ganska glest på lodjur.
Regional förvaltningsplan för lodjur Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Diagrammet visar beräknad populationsstorlek (heldragen grön linje) för lodjur i Norrbottens län 1995/96 till 2020/21. De grå streckade linjerna är konfidensintervall. Svarta heldragna linjer är miniminivå och förvaltningsmål för lodjursstammen och streckade svarta linjer visar förvaltningsintervall. Populationsstorleken beräknas utifrån de tre senaste årens inventeringsresultat, genom en omräkningsfaktor framtagen av det skandinaviska loforskningsprojektet Scandlynx.
Varg förekommer endast sporadiskt i Norrbottens län och det finns idag inga fasta vargrevir. De vargar som dyker upp då och då är vanligen yngre individer som vandrat ut från sina födelserevir. Både hanar och honor kan vandra mycket långa sträckor.
Järv. Foto: Jan-Erik Nilsson
Järv har en gång i tiden funnits i hela Norrbottens län. Idag finns den framför allt i fjällområdet. Den har dock fått ett litet fotfäste i det södra skogslandskapet, och enstaka järvar rör sig över hela länet. Speciellt i Tornedalen har det under senare år hittats järvar i samma område.
Karta över järvens utbredning i Norrbottens län.
Diagrammet visar antal järvföryngringar i Norrbottens län (heldragen blå linje) enligt Länsstyrelsens årliga inventering under perioden 1996 till 2021. Svarta heldragna linjer markerar länets miniminivå (36 järvföryngringar) och förvaltningsmålet på 46 järvföryngringar. Förvaltningsintervallet (streckade svarta linjer) ligger mellan 37 och 55 järvföryngringar. Förvaltningsmålet har sänkts enligt Länsstyrelsens beslut i Viltförvaltningsdelegationen år 2020. Källdata: Viltskadecenters inventeringsrapporter för järv.
Kungsörnsbo. Foto: Jan-Erik Nilsson
I Norrbottens län finns drygt en tredjedel av Sveriges kungsörnspopulation. Antalet häckningar beror på tillgången på bytesdjur. När antalet ripor, skogsfåglar och skogsharar varierar mellan åren, varierar också häckningsframgången för kungsörnarna. Inom länet finns det idag drygt 250 kända hemområden av kungsörn. Dessa är i stort sett jämnt fördelade över fjällen och skogslandskapet. I ett ungefär tre mil brett bälte längs norrbottenskusten saknas kungsörn.
Diagrammet visar antal årliga kungsörnshäckningar (heldragen lila linje) och antalet besatta revir (streckade lila linje) i Norrbottens län 2004 till 2021. Källa: Viltskadecenters och Naturhistoriska riksmuseets årliga inventeringsrapporter.
Statistik hos Naturvårdsverket
Du hittar fakta och statistik om de stora rovdjuren på Naturvårdsverkets webbplats:
Data och statistik om vilt på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.