Vind i kombination med snöfall på kalfjället i Norrbottens länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Skyddsjakt

Skyddsjakt är jakt som bedrivs för att förhindra skador på till exempel boskap och åkermark. Du ansöker om tillstånd för skyddsjakt hos Länsstyrelsen.

Vad innebär skyddsjakt?

Skyddsjakt innebär i första hand att döda enstaka djur som är särskilt besvärliga. Ibland används skyddsjakt för att skrämma och splittra grupper av vilt. Skyddsjakt ger många gånger bara en begränsad och tillfällig effekt för att förhindra skador. Du måste också försöka hitta andra förebyggande åtgärder och lösningar.

När kan Länsstyrelsen ge tillstånd för skyddsjakt?

Vi kan ge tillstånd till skyddsjakt utifrån

  • människors hälsa eller säkerhet
  • flygsäkerhet
  • att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom
  • att skydda vilda djur eller växter eller för att bevara deras livsmiljöer.

Det får inte finns någon annan lösning som är bättre för att förhindra skadorna eller problemen.

Du kan inte ansöka i e-tjänsten om att bedriva skyddsjakt på stora rovdjur i renskötselområdet. Kontakta Länsstyrelsen om du vill ansöka om skyddsjakt på varg, järv, lodjur eller björn på grund av skada på ren.

Skyddsjakt på stora rovdjur i Norrbottens län

I Norrbottens län kan Länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt efter lodjur, björn, varg och järv. Beslut om skyddsjakt efter kungsörn tas av Naturvårdsverket.

Beslut om skyddsjakt får meddelas för att förhindra allvarlig skada på tamdjur om

  • det inte finns några andra lämpliga lösningar
  • om jakten inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.

Beslut om skyddsjakt kan fattas efter ansökan från den skadedrabbade eller på myndighetens eget initiativ. Skyddsjakt regleras i 23 a § jaktförordningen.

Vid en ansökan om skyddsjakt efterfrågar Länsstyrelsen bland annat följande:

  • information om vilka skador som har uppkommit, exempelvis döda djur, störningar, merarbete.  
  • hur länge skadorna har pågått,
  • hur många individer och vilken rovdjursart som har orsakat skadorna samt
  • vilka skadeförebyggande åtgärder som har vidtagits.

Om det finns en stor sannolikhet för att skada kommer att uppstå kan vi fatta beslut om skyddsjakt även om någon skada ännu inte har inträffat. För att vi ska kunna fatta ett sådant beslut ställs det mycket höga krav på ansökan och underlaget, samt förutsättningarna för att kunna förutse ett angrepp. Möjligheten att fatta beslut om skyddsjakt i skadeförebyggande syfte är därför mycket begränsad.

Du ansöker om skyddsjakt genom att använda blanketten nedan. Innan du ansöker bör du läsa igenom riktlinjer för egen dokumentation av skadade djur.

 

Att dokumentera rovdjursförekomst och rovdjursrelaterade skador är en förutsättning för att Länsstyrelsen ska kunna bedöma behovet av skyddsjakt i varje enskilt fall.

Länsstyrelsen måste inte bekräfta alla uppgifter i fält, utan de olika typerna av dokumentation kan komplettera varandra.

Länsstyrelsens fältpersonal avgör när de ska bedöma skadebilden i fält. Din egen dokumentation kan hjälpa Länsstyrelsen att göra en samlad bedömning av ett skyddsjaktsärende och handlägga ärendet effektivt.

Den egna dokumentationen ska ses som en möjlighet för dig som är skadedrabbad att lämna ett underlag för rättvis bedömning av Länsstyrelsen för behovet av skyddsjakt i det enskilda fallet.

Dokumentationen ska uppfylla dessa kriterier:

  • Koordinater och datum ska bifogas fotografierna.
  • Fotografierna ska visa skador så att det av bilderna går att bedöma om det är ett rovdjur som dödat eller skadat renen/renarna.
  • Fotografier ska visa i vilken miljö de dödade renarna eller skadan återfinns. Dessa bilder ska tas så att både renarna och omgivningen syns.
  • En bedömning av vilken art som orsakat skadorna eller störningen bifogas med en motivering.
  • Vid dokumentation av spår och jaktförsök i, eller i närheten av, renhjorden ska spåren fotograferas. Datum, koordinater och en uppskattning av avståndet mellan rovdjursspåren och renhjorden och/eller enstaka renar ska bifogas.

Om det finns renar med GPS kan deras rörelsemönster visa att renarna blir störda. GPS-data från dessa renar kan skickas in som dokumentation för att visa på ett problem.

Skadedokumentationen kan bifogas med en skyddsjaktsansökan eller läggas in i Rovbase av samebyns inventeringssamordnare och hänvisas till vid en skriftlig eller muntlig ansökan om skyddsjakt.

Kontakta Länsstyrelsens naturbevakare för frågor om hur du gör en egen dokumentation av skador.

Ansök om skyddsjakt på stora rovdjur

Så här ansöker du om skyddsjakt på stora rovdjur

  1. Fyll i blanketten nedan
    Ansökan om skyddsjakt på stora rovdjur Pdf, 81.7 kB, öppnas i nytt fönster.
  2. Skicka till norrbotten@lansstyrelsen.se

    eller till

    Länsstyrelsen i Norrbottens län
    971 86 LULEÅ
  3. Du kan även kontakta Länsstyrelsens Naturmiljöenhet, växel 010-225 50 00

När kan du bedriva skyddsjakt utan tillstånd?

För vissa djur kan du bedriva skyddsjakt utan tillstånd från Länsstyrelsen. Olika regler gäller och ibland måste du ha jakträtt i området. Vilka förutsättningar som gäller för att få jaga utan tillstånd står i Jaktförordningens bilaga 4.

Jaktförordningen Länk till annan webbplats.

Exempel på djur och förutsättningar där du kan bedriva skyddsjakt utan tillstånd:

Du som har jakträtt i området kan på eget initiativ jaga skarv för att förhindra skada.

Du får jaga

  • vid fasta och rörliga fiskeredskap (ej handredskap) och inom ett avstånd av 300 meter från sådana redskap under perioden 1 augusti – 28 (29) februari,
  • vid fiskodling och utsättningsplatser (inom sju dygn innan och sju dygn efter utsättningstillfälle) och inom ett avstånd av 300 meter från sådana områden den 1 juli-30 juni (året runt),
  • inom fredningsområden för fisk den 1 augusti - 28 (29) februari.

Du får inte jaga närmare än 300 meter från boplats för skarv, havsörn eller fiskgjuse.

Fredningsområden hittas i Fiskeriverkets föreskrifter.

Fiskeriverkets föreskrifter på Hav- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

För att undvika skada får du jaga grågås, kanadagås och vitkindad gås under hela året om de:

  • uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda eller
  • medför olägenhet för människors hälsa.

För att undvika skada får du jaga trana och sångsvan om de uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda. Särskilda tider gäller för skyddsjakten:

  • För trana får du jaga 1 april–30 maj och den 1 augusti–30 september.
  • Sångsvan får du jaga 1 oktober–31 mars.

Kontakt