Skyddsjakt

Skyddsjakt är en förebyggande åtgärd för att förebygga skador på boskap och åkermark. Den utförs när det inte finns någon annan lämplig lösning. Du ansöker om tillstånd för skyddsjakt hos Länsstyrelsen.

Vad innebär skyddsjakt?

Skyddsjakt går ut på att ta bort enstaka individer som är särskilt besvärliga. Ibland används skyddsjakten främst till att skrämma och splittra anhopningar av vilt. Tänk på att skyddsjakt många gånger endast ger en begränsad och tillfällig effekt som skadeförebyggande metod. Därför är det viktigt att också försöka hitta andra lösningar.

I vissa fall kan du bedriva skyddsjakt utan särskilt tillstånd. Det gäller jakt för att förebygga skada av vilt och bara när förutsättningarna i Jaktförordningen (1987:905) bilaga 4 är uppfyllda. I andra fall kan vi ge tillstånd till skyddsjakt.

Jaktförordningen på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

När kan Länsstyrelsen ge tillstånd för skyddsjakt?

Länsstyrelsen kan ge tillstånd till skyddsjakt i nedanstående fall:

  • Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse.
  • Av hänsyn till flygsäkerheten.
  • För att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom.
  • För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter.

Det får inte finnas någon annan lämplig lösning. Skyddsjakten får inte heller hota artens bevarandestatus.

I dagsläget är e-tjänsten inte anpassad för att ta emot ansökningar gällande stora rovdjur i renskötselområdet. Kontakta Länsstyrelsen om du vill ansöka om skyddsjakt på varg, järv, lodjur eller björn på grund av skada på ren.

Skyddsjakt på stora rovdjur i Norrbottens län

I Norrbottens län kan Länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt efter lodjur, björn, varg och järv. Beslut om skyddsjakt efter kungsörn tas av Naturvårdsverket.

Beslut om skyddsjakt får meddelas för att förhindra allvarlig skada på tamdjur om

  • det inte finns några andra lämpliga lösningar
  • om jakten inte försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.

Beslut om skyddsjakt kan fattas efter ansökan från den skadedrabbade eller på myndighetens eget initiativ. Skyddsjakt regleras i 23 a § jaktförordningen.

Vid en ansökan om skyddsjakt efterfrågar Länsstyrelsen bland annat följande:

  • information om vilka skador som har uppkommit, exempelvis döda djur, störningar, merarbete.  
  • hur länge skadorna har pågått,
  • hur många individer och vilken rovdjursart som har orsakat skadorna samt
  • vilka skadeförebyggande åtgärder som har vidtagits.

Om det finns en stor sannolikhet för att skada kommer att uppstå kan vi fatta beslut om skyddsjakt även om någon skada ännu inte har inträffat. För att vi ska kunna fatta ett sådant beslut ställs det mycket höga krav på ansökan och underlaget, samt förutsättningarna för att kunna förutse ett angrepp. Möjligheten att fatta beslut om skyddsjakt i skadeförebyggande syfte är därför mycket begränsad.

Du ansöker om skyddsjakt genom att använda blanketten nedan. Innan du ansöker bör du läsa igenom riktlinjer för egen dokumentation av skadade djur.

 

Att dokumentera rovdjursförekomst och rovdjursrelaterade skador är en förutsättning för att Länsstyrelsen ska kunna bedöma behovet av skyddsjakt i varje enskilt fall.

Länsstyrelsen måste inte bekräfta alla uppgifter i fält, utan de olika typerna av dokumentation kan komplettera varandra.

Länsstyrelsens fältpersonal avgör när de ska bedöma skadebilden i fält. Din egen dokumentation kan hjälpa Länsstyrelsen att göra en samlad bedömning av ett skyddsjaktsärende och handlägga ärendet effektivt.

Den egna dokumentationen ska ses som en möjlighet för dig som är skadedrabbad att lämna ett underlag för rättvis bedömning av Länsstyrelsen för behovet av skyddsjakt i det enskilda fallet.

Dokumentationen ska uppfylla dessa kriterier:

  • Koordinater och datum ska bifogas fotografierna.
  • Fotografierna ska visa skador så att det av bilderna går att bedöma om det är ett rovdjur som dödat eller skadat renen/renarna.
  • Fotografier ska visa i vilken miljö de dödade renarna eller skadan återfinns. Dessa bilder ska tas så att både renarna och omgivningen syns.
  • En bedömning av vilken art som orsakat skadorna eller störningen bifogas med en motivering.
  • Vid dokumentation av spår och jaktförsök i, eller i närheten av, renhjorden ska spåren fotograferas. Datum, koordinater och en uppskattning av avståndet mellan rovdjursspåren och renhjorden och/eller enstaka renar ska bifogas.

Om det finns renar med GPS kan deras rörelsemönster visa att renarna blir störda. GPS-data från dessa renar kan skickas in som dokumentation för att visa på ett problem.

Skadedokumentationen kan bifogas med en skyddsjaktsansökan eller läggas in i Rovbase av samebyns inventeringssamordnare och hänvisas till vid en skriftlig eller muntlig ansökan om skyddsjakt.

Kontakta Länsstyrelsens naturbevakare för frågor om hur du gör en egen dokumentation av skador.

Ansök om skyddsjakt på stora rovdjur

Så här ansöker du om skyddsjakt på stora rovdjur

  1. Fyll i blanketten nedan
    Ansökan om skyddsjakt på stora rovdjurPDF
  2. Skicka till norrbotten@lansstyrelsen.se

    eller till

    Länsstyrelsen i Norrbottens län
    971 86 LULEÅ
  3. Du kan även kontakta Länsstyrelsens Naturmiljöenhet, växel 010-225 50 00

Återrapportera jaktliga tillstånd eller beslut

Länsstyrelsen villkorar oftast beslut med att du ska återrapportera jakten, vidtagna åtgärder eller användningen av skyddsväst för hund. Du kan göra det i vår e-tjänst.

Kontakt