Kulturmiljöstrategi 2021-2025
Länets kulturmiljöstrategi är aktualiserad för en ny femårsperiod: Vägen till levande kulturmiljöer – kulturmiljöstrategi för Kronobergs län 2021–2025.
Den strategiska inriktningen för länets kulturmiljöarbete är fortsatt:
- Breddad syn på småländskt kulturarv
- Kulturmiljöer utvecklas hållbart
- Upprätthålla levande dialog mellan aktörer
Strategin är framtagen i bred samverkan mellan Länsstyrelsen, Region Kronoberg, Kulturparken Småland, länets kommuner och övriga regionala aktörer och kulturinstitutioner.
En av utgångspunkterna i framtagande av strategin har bland annat varit regeringens nationella mål för kulturmiljöarbetet. Målen ska styra de statliga insatserna på kulturmiljöområdet. De ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och regioner.
Kulturmiljöstrategi 2021–2025
Vägen till levande kulturmiljöer – kulturmiljöstrategi för Kronobergs län 2021–2025
Pdf, 22.9 MB.
Kommunalt kulturmiljöarbete
Kulturmiljöarbete handlar om att skapa förutsättningar för människor att bevara, använda och utveckla kulturmiljöer. Länsstyrelsen har regeringsuppdrag att arbeta för de nationella kulturmiljömålen i samverkan med lokala och regionala aktörer samt att främja kommunernas kulturmiljöarbete.
Under perioden 2016-2020 utgick arbetet från en handlingsplan för att främja kommunalt kulturmiljöarbete. Arbetet skedde i dialog med länets kommuner, som hade identifierat tre områden med utmaningar och behov: förtydliga roller och utbyta erfarenheter, öka kompetens och sprida information samt komplettera kunskapsunderlag. Handlingsplanen innehöll åtta åtgärder som genomfördes tillsammans med kommunerna.
Länsstyrelsen har genomfört dialogmöten om det kommunala kulturmiljöarbetet med alla länets kommuner. Region Kronoberg, Kulturparken Småland, Kronobergs läns hembygdsförbund och Destination Småland har deltagit vid flera av dialogmötena.
Dokument
Dokumentation dialogmöte Uppvidinge kommun 22 maj 2019 Pdf, 451.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Dokumentation dialogmöte Tingsryds kommun 22 mars 2019 Pdf, 539.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Dokumentation dialogmöte Markaryds kommun 17 oktober 2018 Pdf, 597.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Dokumentation dialogmöte Lessebo kommun 8 juni 2018 Pdf, 621.1 kB, öppnas i nytt fönster.
Dokumentation Dialogmöte Växjö kommun 7 november 2017 Pdf, 459.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Dokumentation Dialogmöte Alvesta kommun 18 oktober 2017 Pdf, 558.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Dokumentation Dialogmöte Ljungby kommun 25 april 2017 Pdf, 556.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Dokumentation Dialogmöte Älmhults kommun 28 mars 2017 Pdf, 743.1 kB, öppnas i nytt fönster.
Handlingsplan Pdf, 694.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Åtgärder Handlingsplan Pdf, 205.1 kB, öppnas i nytt fönster.
Dokumentation Kvartalssamtal 16 september 2016 Pdf, 746.1 kB, öppnas i nytt fönster.
Länkar
Checklista för inkluderande ärendehandläggning Pdf, 19.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer Pdf, 6.5 MB, öppnas i nytt fönster.
Nationella kulturmiljömål
Länk till annan webbplats.
Vision för kulturmiljöarbetet 2030 Länk till annan webbplats.
Kulturmiljödagen
Kulturmiljödagen är en årlig plattform för kulturmiljöfrågor i Kronobergs län. Syftet är att föra dialog med länets aktörer om dagsaktuella frågor och om kulturmiljöarbetet.
Årets tema är Kulturmiljö och hållbarhet.
Inledningstalare är Gunnar Wetterberg, tidigare diplomat och numera historiker och debattör. Sedan blir det samtal kring kulturarv i en orolig tid och vi får veta mer om Älmhults kommuns kulturmiljöarbete. Eftermiddagen ägnas åt seminarier kopplade till hållbarhetsaspekter såsom återbruk, energifrågor, installationer och klimatförändringar. Vi får exempel från Kronobergs län och det finns möjlighet att följa med på en digital stadsvandring i Älmhult.
Läs mer om programmet och de medverkande i filen nedan. Där hittar du även information om kostnad och anmälan.
Den 27 oktober 2022 bjöd Länsstyrelsen Kronoberg in till årets Kulturmiljödag. Drygt 100 personer hade samlats för att få inspiration, kunskap och utbyta erfarenheter. "Gestaltad livsmiljö – kulturmiljövärden gör helheten rikare” var temat för dagen.
Begreppet gestaltad livsmiljö handlar om en helhetssyn på utformningen av platserna där vi bor, arbetar och lever våra liv. Arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö ska ses som ett sammanhållet område. Människors liv både i staden och på landsbygden påverkar och påverkas av sin omgivning.
– I utformningen av våra miljöer både i stad och på landsbygd är det viktigt att lägga omsorg på gestaltningen, säger Heidi Vassi, länsantikvarie på Länsstyrelsen. Det som redan finns på en plats behöver vi bli bättre på att se som en tillgång. Vi behöver ta tillvara kulturhistoriska värden i planeringen och när det byggs. Med årets tema vill vi lyfta möjligheten att skapa variationsrika vardagsmiljöer som vi alla vill leva och bo i.
Kulturmiljödagen 2022 finns dokumenterad i en rapport och åtta inspelningar. Varmt välkommen att ta del av dem! Du kan välja att slå på textning av filmerna. De är automattextade och kan därför innehålla brister.
Kulturmiljödagen 2022 – rapport Pdf, 2.3 MB.
Landshövding Maria Arnholm hälsar välkommen till Kulturmiljödagen 2022
Inledning, Heidi Vassi, länsantikvarie och Leila Aalto, länsarkitekt Länk till annan webbplats.
Mark Isitt om gestaltad livsmiljö och kulturmiljövärden Länk till annan webbplats.
Anders Berensson om Tibro Train Tracks Länk till annan webbplats.
Lars Altgård, Lessebo kommun, intervjuas av Heidi Vassi Länk till annan webbplats.
Heidi Vassi, introduktion till eftermiddagens aktiviteter Länk till annan webbplats.
Seminarium Bymässa 2030 och Ödehusprojekt Länk till annan webbplats.
Seminarium Att tillföra ny bebyggelse i kulturmiljö Länk till annan webbplats.
Hur ser det moderna samhällets kulturarv ut? Det var temat för kulturmiljödagen den 28 oktober, då deltagarna hade möjlighet att låta sig inspireras, få kunskap och utbyta erfarenheter. På programmet stod bland annat seminarier och stadsvandringar.
Bland gästerna fanns arkitekturhistorikern Martin Rörby som gav bakgrunden till dagens tema. Vi fick veta mer om de idéströmningar och formsträvanden som gav upphov till det moderna kulturarvet. Vad modernismen innebar då och vilka strukturer från 1900-talet vi lever med än idag, var några av frågeställningarna.
Per Olgarsson, byggnadsantikvarie vid Stadsmuseet i Stockholm, berättade om inventeringen av all bebyggelse i Stockholms ytterstad, och vilken nytta Stockholms stad haft av det projektet.
– Det känns viktigt att vi kunde lyfta 1900-talets kulturmiljöer på årets kulturmiljödag. Vi lever på 2000-talet och glömmer att vår omgivning fortfarande präglas av modernismens idéer och det som byggdes under förra seklet, säger länsantikvarie Heidi Vassi. Det är också roligt att det var så många som 27 olika organisationer som anmält sig och deltog i dialogen om hur vi utvecklar dessa miljöer på ett varsamt sätt.
Stadsvandringar och seminarier
Under eftermiddagen fanns möjlighet att välja mellan stadsvandringar och seminarier. Årets stadsvandringar fokuserade på fyra danska arkitekter, som vid mitten av 1950-talet satte sina avtryck i Växjö och Kronoberg. Stadsvandringarna leddes av Thomas Lissing, kulturjournalist och författare och Samuel Palmblad, byggnadsantikvarie vid Kulturparken Småland AB.
Eftermiddagens seminarier handlade bland annat om renoveringen och underhållet av Bruno Mathssons glashus i Kosta. Det kom också att handla om samtidsarkeologi, om materialet betong och om vikten av förebyggande arbete för att underlätta kommunens hantering av bygglov.
Kulturmiljödagen riktade sig till politiker och tjänstepersoner i kommuner, myndigheter samt privata aktörer och organisationer inom besöksnäring, fastighetsbolag med flera.
Dokumentation
Kulturmiljödagen 2021 - rapport Pdf, 995.1 kB, öppnas i nytt fönster.
Kulturmiljödagen 2020 gick av stapeln den 22 oktober och hade Boverkets utbildningssatsning PBL och kulturvärden som tema. Kommuner från länet och Kulturparken Småland deltog med fallstudier kopplade till översiktsplan, detaljplan, lov och byggprocess.
Dokumentation
Kulturmiljödagen 2020 - rapport Pdf, 511.8 kB.
Kulturmiljödagen 2020 - bilaga 1 Pdf, 960.3 kB.
Kulturmiljödagen 2020 - bilaga 2 Pdf, 11.6 MB.
Kulturmiljödagen engagerade deltagare från hela länet
Hur använder och utvecklar vi kulturmiljöer? Vilka möjligheter och motsättningar finns det? Och hur påverkas utvecklingen av urbaniseringen? Det var temat för årets Kulturmiljödag som engagerade 109 deltagare från 45 olika organisationer.
Två föreläsningar, fem seminarier och mycket tid för mingel och samtal. Det blev det när Länsstyrelsen Kronoberg bjöd in till den första Kulturmiljödagen på Konserthuset den 24 oktober.
– Med den här dagen vill vi föra en dialog med länets aktörer om aktuella frågor kring kulturmiljöarbete. Därför ska det här bli en årligen återkommande dag som ska fungera som en permanent plattform för kulturmiljöfrågor i länet, sade Catarina Nilsson, antikvarie och projektledare för dagen.
Dagen inleddes med de omdiskuterade projekten Sigfridshäll och Byggmästaren i Växjö. Den Stockholmsbaserade arkitektbyrå Spridd har av entreprenören Björn Sundeby och IT-koncernen IST fått uppdraget att rita ett sekelskifteshus på tomten mittemot församlingshemmet i Växjö. På plats i Konserthuset presenterade byråns arkitekt Ola Broms Wessel ritningar över den kommande byggnationen.
– Projektet kräver en hög hantverksmässig precision och kunskap, vilket är en stor utmaningen för oss, konstaterar Ola Broms Wessel.
Tankarna kring bygget var många. Åhöraren och stadsarkitekten Henrik Wibroe ifrågasatte hur huset är anpassat till platsen.
– Huset ska inte ses som ett komplement. Däremot blir det ett tillägg i ringen kring staden där lasarettet, domkyrkan och Fortnox utgör andra landmärken. Det är också bra att Linnéparken får en rygg, menade Ola Broms Wessel.
Kerstin Ronnemark, inredningsarkitekt, lyfte frågan om hur husets exteriörer ska kunna samspela med de interiörer som krävs i ett modernt it-hus?
– Dessutom finns ju alla arbetsmiljöaspekter att ta hänsyn till. Hur ska man anpassa ett 1800-talshus till dagens tillgänglighetskrav?
Den frågan kunde Ola Broms Wessel inte besvara, med hänvisning till att huset ännu inte är färdigritat.
.jpg)
Arkitekt Ola Broms Wessel besökte Konserthuset för att berätta om projektet Sigfridshäll.
Journalisten och författaren Po Tidholm var förmiddagens andra föreläsare. Med ett lika underhållande som dystopiskt anslag målade han upp bilden av den växande klyftan mellan stad och land. Koncentrationen växer av storstadsregionernas ekonomiska och kulturella makt, medan landsbygden avfolkas och marginaliseras.
– Bilden av Sverige har förändrats och stad och land har fått två helt olika roller. Idag representerar städerna personlig och ekonomisk utveckling. Landsbygden står för bevarande och rekreation.
Flera av åhörarna hade invändningar mot det dystra scenariot. Oskar Wijk på Destination Småland lyfte länets växande besöksnäring som en motbild till Tidholms mörka skildring. Birgitta Warodell från Skogsstyrelsen reste frågan om hur man kan få markägare att ta större del i lokalsamhället.
– Den ekonomiska makten behöver regleras med skattsedeln. Folk med fritidshus ska betala delar av sin skatt till fritidshusets kommun, menade Po Tidholm.
Journalisten och författaren Po Tidholm pratade om den växande klyftan mellan stad och land.
Efter förmiddagens föreläsningar, fortlöpte eftermiddagen med fem mindre och valfria seminarier. Fredrik Hjelm, stadsantikvarie på Borås stad, föreläste under titeln ”En andra chans” om återbruk av äldre byggnader och resurshushållning.
– Borås har haft problem med nedlagda industrier, tomma lokaler och växande arbetslöshet. Vi har jobbat med att skapa nya användningsområden i gamla hus snarare än att se dem som en belastning, säger Fredrik Hjelm.
Samtidigt i ett annat rum på Konserthuset pågick seminariet ”Fornlämningar i planering och exploatering”. Där pratade bland andra Alexander Grill, antikvarie på Riksantikvarieämbetet, om uppdragsarkeologiska system och länsstyrelsernas roll i det arbetet.
Hur arbetar man fram ett väl underbyggt och samtidigt läsvärt kulturmiljöprogram? Om det pratade Johan Håkansson, planarkitekt på Ljungby kommun, på ytterligare ett annat seminarium. Han har varit delaktig i arbetet med Ljungby kommuns nya kulturmiljöprogram och berättade om framgångsfaktorerna.
–Medborgardialog har varit jätteviktigt liksom att ha ett politiskt uppdrag i ryggen.
Samtidigt en trappa upp fick åhörarna inspireras av hur man kan arbeta med tillgänglighet i kulturmiljöer. Maria Wemme, tillgänglighetskonsult, visade exempel på mer eller mindre lyckade exempel. På samma plan i ett annat rum fanns Boverket på plats för att prata om deras satsning på hantering av kulturvärden via plan- och bygglagen
För de deltagare som valt det femte seminariet, stadsvandring, väntade istället en promenad på stan. Länsantikvarie Heidi Vassi och stadsarkitekt Henrik Wibroe ledde vandringen. Tillsammans med deltagarna tittade de på olika mer eller mindre lyckade stadsutvecklingsprojekt som exempelvis det nya församlingshemmet och det Tusenåriga riket.
Heidi Vassi och Henrik Wibroe ledde en stadsvandring genom stan.
Redan nu planeras för nästa års Kulturmiljödag. Då blir temat PBL och Kulturvärden. Men Catarina Nilsson uppmanade redan nu deltagarna till att börja fundera på teman till nästkommande Kulturmiljödagar.
– Vi vill att de här dagarna ska ge inspiration, kunskap och möjlighet till erfarenhetsutbyte, avslutade Catarina Nilsson.
Janna Li Holmberg