Kulturmiljöstrategi 2021-2025

Länets kulturmiljöstrategi är aktualiserad för en ny femårsperiod: Vägen till levande kulturmiljöer – kulturmiljöstrategi för Kronobergs län 2021–2025.

Den strategiska inriktningen för länets kulturmiljöarbete är fortsatt:

  • Breddad syn på småländskt kulturarv
  • Kulturmiljöer utvecklas hållbart
  • Upprätthålla levande dialog mellan aktörer

Strategin är framtagen i bred samverkan mellan Länsstyrelsen, Region Kronoberg, Kulturparken Småland, länets kommuner och övriga regionala aktörer och kulturinstitutioner.

En av utgångspunkterna i framtagande av strategin har bland annat varit regeringens nationella mål för kulturmiljöarbetet. Målen ska styra de statliga insatserna på kulturmiljöområdet. De ska även kunna inspirera och vägleda politiken i kommuner och regioner.

Kulturmiljöprofil för Kronobergs län

Kronobergs läns läge över högsta kustlinjen präglas av ett mindre bördigt moränlandskap på sydsvenska höglandets sydsluttning. Moränavlagringarna har bildat kullar och ryggar i landisens rörelseriktning med många sjöar och vattendrag. Den bördiga jorden finns främst kring det gamla folklandet Värends centralbygd med slättbygderna kring Åsnens sjösystem och utmed Lagans vattendrag i folklandet Finnveden. Här finns en lång bosättningstradition, vilket Lagadalens karaktäristiska höggravfält från järnåldern liksom bronsåldersrösena i Värend vittnar om. I Göteryds socken finns en ovanligt stor koncentration av hällkistgravar kring sjön Römningen.

Den karga gråstensgrunden i länet i övrigt är blockrik och mestadels bevuxen med barrskogar, som i första hand skapat förutsättningar för djurhållning med betesmarker. Stora variationer finns dock i länets naturgeografi som helhet från den södra gränsbygden mot det gamla Danmark i dagens Skåne och till de nordliga skogsbygderna. Stora delar av länet har någon gång varit uppodlat redan sedan förhistorisk tid, även de områden som idag är skogsmark. De fysiska spåren i form av röjningsrösen och stenmurar har bevarats, som ett resultat av både ett lågt befolkningstryck som exploateringsgrad. Den höga koncentrationen av röjningsrösen i länet och i Småland är idag unik i ett europeiskt perspektiv.

Vattendragen har varit de främsta kommunikationsvägarna i länet. Mörrumsån, Ronnebyån, Helga å och Lagan var betydelsefull för kolonisationen och kring deras flöden utvecklades centralbygderna med inslag av maktens anläggningar. Både senmedeltidens största godsbildning Bergkvara och vasaborgen Kronoberg, där Dackefejden utspelades, är belägna vid Helgasjöns vattensystem. Tidigare gick kontaktvägarna mer i nord/sydlig riktning såsom Lagadalen med senare Riksettan och idag E4:an. Genom järnvägsbyggena från 1860-talet och framåt, med södra stambanan och järnvägsknut i Alvesta, knöts länet samman. I avsaknad av andra städer än Växjö underlättades bildandet av stationssamhällen och köpingar, ofta meden stadsmässig ansats. Växjö, som biskopssäte och eget stift 1170, fick stadsprivilegier 1342 och var länets enda stad under 600 år.

Kronoberg är ett småbrukarlän med relativt få större gods och gårdar. I det småskaliga landskapet har boskapsskötsel och skogsbruk varit huvudsakliga näringar. Mångsyssleri genom olika kompletteringsnäringar har präglat både jord- och skogsbruket med pottaskebränning, tjärbränning, kolning, salpetersjuderi, krutproduktion, hantverksslöjd och humleodling. Ett särskilt gynnsamt klimat i sjön Åsnens södra del har gjort det möjligt att odla frukt för både husbehov och avsalu i både åker- och ängsmark. Ängsfruktodlingarna är idag det nordligaste exemplet på en folklig odlingsform som har varit vanlig i hela Europa. Vidare har intensivt husbehovsfiske i sjöarna Åsnen, Bolmen och Helgasjön varit betydelsefullt för människors utkomst. Landsbygden har utöver jordbruksprodukter även gett betydelsefulla råvaror för industriutveckling. Generellt viktiga råvaror har varit sjö- och myrmalm, skogsprodukter i form av virke och brännved.

Den lågtekniska järnhanteringen utvecklades till storskalig förädling i en småländsk bruksbygd från 1600-talet och framåt i järnbruk, pottaskebruk, salpetersjuderier, glasbruk, sågverk och massafabriker. Huseby, Åryd och Lessebo var pionjärbruken och följdes av Delary, Klavreström och Kosta under 1700-talet. Kring bruken växte patriarkala samhällen upp, strukturerade med herrgård, arbetarbostäder, produktionsbyggnader och folkrörelselokaler. I brukssamhällena växte sig arbetarrörelsen stark, företrädesvis i länets nordöstra delar. Samma sak gjorde väckelserörelsen i länets norra delar.

Laga skifte har satt sin prägel på landskapet och småländsk byggnadskultur, som domineras av röda parstugor i välbevarade gårdsmiljöer med ladugårdar och många uthus. Lågadelns ståndsmässiga bebyggelse har närmast karaktären av enklare herrgårdar och skiljer sig på så sätt från övriga delar i södra Sverige. Herrgårdarna, bruken, den militära indelningen och befolknings-expansion har även resulterat i torpbebyggelse för de obesuttna från olika epoker. Karaktäristiskt för bygdens kyrkliga kulturmiljöer är de stora vita nyklassicistiska s k Tegnérkyrkorna från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. I länet finns även landets äldsta timmerkyrka, Granhult, från 1200-talet, som bevarats tack vare sockenbornas envisa kamp mot biskop Esaias Tegnérs beslut om rivning av de mindre medeltida kyrkorna och sammanslagning av församlingar.

Kommunalt kulturmiljöarbete

Kulturmiljöarbete handlar om att skapa förutsättningar för människor att bevara, använda och utveckla kulturmiljöer. Länsstyrelsen har regeringsuppdrag att arbeta för de nationella kulturmiljömålen i samverkan med lokala och regionala aktörer samt att främja kommunernas kulturmiljöarbete.

Under perioden 2016-2020 utgick arbetet från en handlingsplan för att främja kommunalt kulturmiljöarbete. Arbetet skedde i dialog med länets kommuner, som hade identifierat tre områden med utmaningar och behov: förtydliga roller och utbyta erfarenheter, öka kompetens och sprida information samt komplettera kunskapsunderlag. Handlingsplanen innehöll åtta åtgärder som genomfördes tillsammans med kommunerna.

Länsstyrelsen har genomfört dialogmöten om det kommunala kulturmiljöarbetet med alla länets kommuner. Region Kronoberg, Kulturparken Småland, Kronobergs läns hembygdsförbund och Destination Småland har deltagit vid flera av dialogmötena.

Kulturmiljödagen

Kulturmiljödagen är ett årligen återkommande forum med fokus på ett levande kulturarv och kulturmiljöns betydelse i Kronobergs län. Syftet är att ge länets aktörer inspiration och kunskap. De får också möjlighet att utbyta erfarenheter.

Torsdagen den 24 oktober är det dags för årets Kulturmiljödag. I år är temat Kulturmiljöer i samtiden. Under dagen tittar vi på olika aspekter av hur kulturmiljöer hanteras i dagens samhälle.

Vi återkommer före sommaren med program och information om anmälan.

Länsantikvarie Heidi Vassi med dagens medverkande.

Den 24 oktober arrangerade Länsstyrelsen Kronoberg den femte kulturmiljödagen i ordningen. Årets tema var Kulturmiljö och hållbarhet och närmare 90 personer från 36 organisationer fanns på plats i Växjö konserthus för att inspireras, få kunskap och utbyta erfarenheter.

Inledningstalare var Gunnar Wetterberg, tidigare diplomat och numera historiker och debattör. Sedan blev det föreläsningar om kulturarv i en orolig tid med Markus Dahlberg från Kulturarv utan gränser/Svenska kyrkan och Ellinor Hellberg från Svenska Unescorådet. Eva Ballovarre, kommunstyrelsens ordförande, berättade om Älmhults kommuns kulturmiljöarbete. Eftermiddagen ägnades åt seminarier om återbruk, klimatförändringars påverkan på kulturmiljöer, energieffektivisering och installationer i kulturhistoriska byggnader samt digital stadsvandring i Älmhult.

Dokumentation 2023

Kulturmiljödagen 2023, rapport Pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Den 27 oktober 2022 bjöd Länsstyrelsen Kronoberg in till årets Kulturmiljödag. Drygt 100 personer hade samlats för att få inspiration, kunskap och utbyta erfarenheter. "Gestaltad livsmiljö – kulturmiljövärden gör helheten rikare” var temat för dagen.

Begreppet gestaltad livsmiljö handlar om en helhetssyn på utformningen av platserna där vi bor, arbetar och lever våra liv. Arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö ska ses som ett sammanhållet område. Människors liv både i staden och på landsbygden påverkar och påverkas av sin omgivning.

– I utformningen av våra miljöer både i stad och på landsbygd är det viktigt att lägga omsorg på gestaltningen, säger Heidi Vassi, länsantikvarie på Länsstyrelsen. Det som redan finns på en plats behöver vi bli bättre på att se som en tillgång. Vi behöver ta tillvara kulturhistoriska värden i planeringen och när det byggs. Med årets tema vill vi lyfta möjligheten att skapa variationsrika vardagsmiljöer som vi alla vill leva och bo i.

Kulturmiljödagen 2022 finns dokumenterad i en rapport och åtta inspelningar. Varmt välkommen att ta del av dem! Du kan välja att slå på textning av filmerna. De är automattextade och kan därför innehålla brister.

Kulturmiljödagen 2022 – rapport Pdf, 2.3 MB.

Landshövding Maria Arnholm hälsar välkommen till Kulturmiljödagen 2022

Hur ser det moderna samhällets kulturarv ut? Det var temat för kulturmiljödagen den 28 oktober, då deltagarna hade möjlighet att låta sig inspireras, få kunskap och utbyta erfarenheter. På programmet stod bland annat seminarier och stadsvandringar.

Bland gästerna fanns arkitekturhistorikern Martin Rörby som gav bakgrunden till dagens tema. Vi fick veta mer om de idéströmningar och formsträvanden som gav upphov till det moderna kulturarvet. Vad modernismen innebar då och vilka strukturer från 1900-talet vi lever med än idag, var några av frågeställningarna.

Per Olgarsson, byggnadsantikvarie vid Stadsmuseet i Stockholm, berättade om inventeringen av all bebyggelse i Stockholms ytterstad, och vilken nytta Stockholms stad haft av det projektet.

– Det känns viktigt att vi kunde lyfta 1900-talets kulturmiljöer på årets kulturmiljödag. Vi lever på 2000-talet och glömmer att vår omgivning fortfarande präglas av modernismens idéer och det som byggdes under förra seklet, säger länsantikvarie Heidi Vassi. Det är också roligt att det var så många som 27 olika organisationer som anmält sig och deltog i dialogen om hur vi utvecklar dessa miljöer på ett varsamt sätt.

Stadsvandringar och seminarier

Under eftermiddagen fanns möjlighet att välja mellan stadsvandringar och seminarier. Årets stadsvandringar fokuserade på fyra danska arkitekter, som vid mitten av 1950-talet satte sina avtryck i Växjö och Kronoberg. Stadsvandringarna leddes av Thomas Lissing, kulturjournalist och författare och Samuel Palmblad, byggnadsantikvarie vid Kulturparken Småland AB.

Eftermiddagens seminarier handlade bland annat om renoveringen och underhållet av Bruno Mathssons glashus i Kosta. Det kom också att handla om samtidsarkeologi, om materialet betong och om vikten av förebyggande arbete för att underlätta kommunens hantering av bygglov.

Kulturmiljödagen riktade sig till politiker och tjänstepersoner i kommuner, myndigheter samt privata aktörer och organisationer inom besöksnäring, fastighetsbolag med flera.

Dokumentation 2021

Kulturmiljödagen 2021 - rapport Pdf, 995.1 kB, öppnas i nytt fönster.

Kulturmiljödagen 2020 gick av stapeln den 22 oktober och hade Boverkets utbildningssatsning PBL och kulturvärden som tema. Kommuner från länet och Kulturparken Småland deltog med fallstudier kopplade till översiktsplan, detaljplan, lov och byggprocess.

Dokumentation 2020

Kulturmiljödagen 2020 - rapport Pdf, 511.8 kB.

Kulturmiljödagen 2020 - bilaga 1 Pdf, 960.3 kB.

Kulturmiljödagen 2020 - bilaga 2 Pdf, 11.6 MB.

Kulturmiljödagen 2020 - bilaga 3 Pdf, 1.7 MB.

Kulturmiljödagen 2020 - bilaga 4 Pdf, 2.7 MB.

Journalisten/författaren Po Tidholm i samtal med moderator Heidi Vassi

Kulturmiljödagen engagerade deltagare från hela länet

Hur använder och utvecklar vi kulturmiljöer? Vilka möjligheter och motsättningar finns det? Och hur påverkas utvecklingen av urbaniseringen? Det var temat för årets Kulturmiljödag som engagerade 109 deltagare från 45 olika organisationer.

Två föreläsningar, fem seminarier och mycket tid för mingel och samtal. Det blev det när Länsstyrelsen Kronoberg bjöd in till den första Kulturmiljödagen på Konserthuset den 24 oktober.

– Med den här dagen vill vi föra en dialog med länets aktörer om aktuella frågor kring kulturmiljöarbete. Därför ska det här bli en årligen återkommande dag som ska fungera som en permanent plattform för kulturmiljöfrågor i länet, sade Catarina Nilsson, antikvarie och projektledare för dagen.

Dagen inleddes med de omdiskuterade projekten Sigfridshäll och Byggmästaren i Växjö. Den Stockholmsbaserade arkitektbyrå Spridd har av entreprenören Björn Sundeby och IT-koncernen IST fått uppdraget att rita ett sekelskifteshus på tomten mittemot församlingshemmet i Växjö. På plats i Konserthuset presenterade byråns arkitekt Ola Broms Wessel ritningar över den kommande byggnationen.

– Projektet kräver en hög hantverksmässig precision och kunskap, vilket är en stor utmaningen för oss, konstaterar Ola Broms Wessel.

Tankarna kring bygget var många. Åhöraren och stadsarkitekten Henrik Wibroe ifrågasatte hur huset är anpassat till platsen.

– Huset ska inte ses som ett komplement. Däremot blir det ett tillägg i ringen kring staden där lasarettet, domkyrkan och Fortnox utgör andra landmärken. Det är också bra att Linnéparken får en rygg, menade Ola Broms Wessel.

Kerstin Ronnemark, inredningsarkitekt, lyfte frågan om hur husets exteriörer ska kunna samspela med de interiörer som krävs i ett modernt it-hus?

– Dessutom finns ju alla arbetsmiljöaspekter att ta hänsyn till. Hur ska man anpassa ett 1800-talshus till dagens tillgänglighetskrav?

Den frågan kunde Ola Broms Wessel inte besvara, med hänvisning till att huset ännu inte är färdigritat.

Arkitekt Ola Broms Wessel besökte Konserthuset
för att berätta om projektet Sigfridshäll.

Arkitekt Ola Broms Wessel besökte Konserthuset för att berätta om projektet Sigfridshäll.

Journalisten och författaren Po Tidholm var förmiddagens andra föreläsare. Med ett lika underhållande som dystopiskt anslag målade han upp bilden av den växande klyftan mellan stad och land. Koncentrationen växer av storstadsregionernas ekonomiska och kulturella makt, medan landsbygden avfolkas och marginaliseras.

– Bilden av Sverige har förändrats och stad och land har fått två helt olika roller. Idag representerar städerna personlig och ekonomisk utveckling. Landsbygden står för bevarande och rekreation.

Flera av åhörarna hade invändningar mot det dystra scenariot. Oskar Wijk på Destination Småland lyfte länets växande besöksnäring som en motbild till Tidholms mörka skildring. Birgitta Warodell från Skogsstyrelsen reste frågan om hur man kan få markägare att ta större del i lokalsamhället.

– Den ekonomiska makten behöver regleras med skattsedeln. Folk med fritidshus ska betala delar av sin skatt till fritidshusets kommun, menade Po Tidholm.

Journalisten och författaren Po Tidholm pratade om den växande klyftan mellan stad och land.

Journalisten och författaren Po Tidholm pratade om den växande klyftan mellan stad och land.

Efter förmiddagens föreläsningar, fortlöpte eftermiddagen med fem mindre och valfria seminarier. Fredrik Hjelm, stadsantikvarie på Borås stad, föreläste under titeln ”En andra chans” om återbruk av äldre byggnader och resurshushållning.

– Borås har haft problem med nedlagda industrier, tomma lokaler och växande arbetslöshet. Vi har jobbat med att skapa nya användningsområden i gamla hus snarare än att se dem som en belastning, säger Fredrik Hjelm.

Samtidigt i ett annat rum på Konserthuset pågick seminariet ”Fornlämningar i planering och exploatering”. Där pratade bland andra Alexander Grill, antikvarie på Riksantikvarieämbetet, om uppdragsarkeologiska system och länsstyrelsernas roll i det arbetet.

Hur arbetar man fram ett väl underbyggt och samtidigt läsvärt kulturmiljöprogram? Om det pratade Johan Håkansson, planarkitekt på Ljungby kommun, på ytterligare ett annat seminarium. Han har varit delaktig i arbetet med Ljungby kommuns nya kulturmiljöprogram och berättade om framgångsfaktorerna.

– Medborgardialog har varit jätteviktigt liksom att ha ett politiskt uppdrag i ryggen.

Samtidigt en trappa upp fick åhörarna inspireras av hur man kan arbeta med tillgänglighet i kulturmiljöer. Maria Wemme, tillgänglighetskonsult, visade exempel på mer eller mindre lyckade exempel. På samma plan i ett annat rum fanns Boverket på plats för att prata om deras satsning på hantering av kulturvärden via plan- och bygglagen

För de deltagare som valt det femte seminariet, stadsvandring, väntade istället en promenad på stan. Länsantikvarie Heidi Vassi och stadsarkitekt Henrik Wibroe ledde vandringen. Tillsammans med deltagarna tittade de på olika mer eller mindre lyckade stadsutvecklingsprojekt som exempelvis det nya församlingshemmet och det Tusenåriga riket.

Heidi Vassi och Henrik Wibroe ledde en stadsvandring genom stan.

Heidi Vassi och Henrik Wibroe ledde en stadsvandring genom stan.

Redan nu planeras för nästa års Kulturmiljödag. Då blir temat PBL och Kulturvärden. Men Catarina Nilsson uppmanade redan nu deltagarna till att börja fundera på teman till nästkommande Kulturmiljödagar.

– Vi vill att de här dagarna ska ge inspiration, kunskap och möjlighet till erfarenhetsutbyte, avslutade Catarina Nilsson.

Janna Li Holmberg

Kontakt

Kulturmiljöenheten

Telefon växel 010-223 70 00

Dela sidan:

Landshövding

Maria Arnholm

Besöksadress

Kungsgatan 8

Postadress

351 86 Växjö

Organisationsnummer

202100-2296

Följ oss