Kulturmiljöstrategi 2016-2020

Kulturmiljödagen engagerade deltagare från hela länet

Hur använder och utvecklar vi kulturmiljöer? Vilka möjligheter och motsättningar finns det? Och hur påverkas utvecklingen av urbaniseringen? Det var temat för årets Kulturmiljödag som engagerade 109 deltagare från 45 olika organisationer.

Två föreläsningar, fem seminarier och mycket tid för mingel och samtal. Det blev det när Länsstyrelsen Kronoberg bjöd in till den första Kulturmiljödagen på Konserthuset den 24 oktober.

– Med den här dagen vill vi föra en dialog med länets aktörer om aktuella frågor kring kulturmiljöarbete. Därför ska det här bli en årligen återkommande dag som ska fungera som en permanent plattform för kulturmiljöfrågor i länet, sade Catarina Nilsson, antikvarie och projektledare för dagen.

Dagen inleddes med de omdiskuterade projekten Sigfridshäll och Byggmästaren i Växjö. Den Stockholmsbaserade arkitektbyrå Spridd har av entreprenören Björn Sundeby och it-koncernen IST fått uppdraget att rita ett sekelskifteshus på tomten mittemot församlingshemmet i Växjö. På plats i Konserthuset presenterade byråns arkitekt Ola Broms Wessel ritningar över den kommande byggnationen.

– Projektet kräver en hög hantverksmässig precision och kunskap, vilket är en stor utmaningen för oss, konstaterar Ola Broms Wessel.

Tankarna kring bygget var många. Åhöraren och stadsarkitekten Henrik Wibroe ifrågasatte hur huset är anpassat till platsen.

– Huset ska inte ses som ett komplement. Däremot blir det ett tillägg i ringen kring staden där lasarettet, domkyrkan och Fortnox utgör andra landmärken. Det är också bra att Linnéparken får en rygg, menade Ola Broms Wessel.

Kerstin Ronnemark, inredningsarkitekt, lyfte frågan om hur husets exteriörer ska kunna samspela med de interiörer som krävs i ett modernt it-hus?

– Dessutom finns ju alla arbetsmiljöaspekter att ta hänsyn till. Hur ska man anpassa ett 1800-talshus till dagens tillgänglighetskrav?

Den frågan kunde Ola Broms Wessel inte besvara, med hänvisning till att huset ännu inte är färdigritat.

Journalisten och författaren Po Tidholm var förmiddagens andra föreläsare. Med ett lika underhållande som dystopiskt anslag målade han upp bilden av den växande klyftan mellan stad och land. Koncentrationen växer av storstadsregionernas ekonomiska och kulturella makt, medan landsbygden avfolkas och marginaliseras.

– Bilden av Sverige har förändrats och stad och land har fått två helt olika roller. Idag representerar städerna personlig och ekonomisk utveckling. Landsbygden står för bevarande och rekreation.

Flera av åhörarna hade invändningar mot det dystra scenariot. Oskar Wijk på Destination Småland lyfte länets växande besöksnäring som en motbild till Tidholms mörka skildring. Birgitta Warodell från Skogsstyrelsen reste frågan om hur man kan få markägare att ta större del i lokalsamhället.

– Den ekonomiska makten behöver regleras med skattsedeln. Folk med fritidshus ska betala delar av sin skatt till fritidshusets kommun, menade Po Tidholm.

Efter förmiddagens föreläsningar, fortlöpte eftermiddagen med fem mindre och valfria seminarier. Fredrik Hjelm, stadsantikvarie på Borås stad, föreläste under titeln ”En andra chans” om återbruk av äldre byggnader och resurshushållning.

– Borås har haft problem med nedlagda industrier, tomma lokaler och växande arbetslöshet. Vi har jobbat med att skapa nya användningsområden i gamla hus snarare än att se dem som en belastning, säger Fredrik Hjelm.

Samtidigt i ett annat rum på Konserthuset pågick seminariet ”Fornlämningar i planering och exploatering”. Där pratade bland andra Alexander Grill, antikvarie på Riksantikvarieämbetet, om uppdragsarkeologiska system och länsstyrelsernas roll i det arbetet.

Hur arbetar man fram ett väl underbyggt och samtidigt läsvärt kulturmiljöprogram? Om det pratade Johan Håkansson, planarkitekt på Ljungby kommun, på ytterligare ett annat seminarium. Han har varit delaktig i arbetet med Ljungby kommuns nya kulturmiljöprogram och berättade om framgångsfaktorerna.

–Medborgardialog har varit jätteviktigt liksom att ha ett politiskt uppdrag i ryggen.

Samtidigt en trappa upp fick åhörarna inspireras av hur man kan arbeta med tillgänglighet i kulturmiljöer. Maria Wemme, tillgänglighetskonsult, visade exempel på mer eller mindre lyckade exempel. På samma plan i ett annat rum fanns Boverket på plats för att prata om deras satsning på hantering av kulturvärden via plan- och bygglagen

För de deltagare som valt det femte seminariet, stadsvandring, väntade istället en promenad på stan. Länsantikvarie Heidi Vassi och stadsarkitekt Henrik Wibroe ledde vandringen. Tillsammans med deltagarna tittade de på olika mer eller mindre lyckade stadsutvecklingsprojekt som exempelvis det nya församlingshemmet och det Tusenåriga riket.

Redan nu planeras för nästa års Kulturmiljödag. Då blir temat PBL och Kulturvärden. Men Catarina Nilsson uppmanade redan nu deltagarna till att börja fundera på teman till nästkommande Kulturmiljödagar.

– Vi vill att de här dagarna ska ge inspiration, kunskap och möjlighet till erfarenhetsutbyte, avslutade Catarina Nilsson.

JANNA LI HOLMBERG

Dokumentation

Kulturmiljödagen 2019