Skydda kulturegendom
Kulturegendom som är av stor betydelse för vårt kulturarv behöver skyddas i händelse av krig. Länsstyrelsen har i uppdrag att både märka upp viss kulturegendom och att ha en plan för undanförsel av betydelsefull kulturegendom i länet.
Länsstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet och har ett särskilt ansvar för att vidta åtgärder för att skydda kulturarvet i händelse av krig. Att välja ut, märka upp och planera för undanförsel är en del av ansvaret som ska hanteras under fredstid.
Välja ut och märka upp kulturegendom
De kulturegendomar i länet som valts ut ska märkas ut med det internationella kännetecknet för kulturegendom, den blåvita skölden. Det kan till exempel vara värdefulla byggnader, minnesmärken, arkeologiska miljöer och vetenskapliga samlingar. Det kan också handla om bibliotek, arkiv och andra platser där kulturegendom förvaras.
Haagkonventionens emblem den blåvita skölden.
Urvalet av vilka kulturegendomar som är aktuella för märkning sker i samråd med Försvarsmakten och den som äger och förvaltar egendomen, till exempel privatpersoner företag och offentliga organisationer.
Märkning med den blåvita skölden
Kulturegendomen märks ut med det internationella kännetecknet för kulturegendom, den blåvita skölden. Användningen av skölden är skyddad enligt folkrätten. Det är Riksantikvarieämbetet som ger tillstånd till utmärkningen. Både privat och statligt ägda kulturegendomar kan vara aktuella för utmärkningen.
I Kronobergs län är 45 kulturegendomar märkta med blåvit sköld.
- Alvesta kyrka
- Bergkvara stenhus
- Blidingsholmsbron
- Borlanda gravfält
- Drevs gamla kyrka
- Dädesjö gamla kyrka
- Granhults kyrka
- Gullhögarna
- Hemmesjö gamla kyrka
- Huseby bruk
- Hällkisteområdet i Römningen
- Härlöv kyrka och klockstapel
- IKEA museum
- Inglinge hög med gravfält
- Jätsbergs herrgård
- Jäts gamla kyrka
- Karolinerhuset
- Korrö hantverksby
- Kronobergs slottsruin
- Kulturarvscentrum Småland
- Kånna högar
- Lessebo handpappersbruk
- Limmerör
- Ljungbergmuseet
- Mjäryds kullar
- Moheda kyrka
- Nottebäcks kyrka
- Orraryds gravfält
- Piksborg
- Regionarkivet
- Residenset
- Runstenen i Replösa med gravfält
- Sjösås gamla kyrka
- Smålands museum
- Smålands musikarkiv
- Stadsbiblioteket Växjö
- Stenhusholmen
- Sävsjö fossila odlingslandskap
- Traryd skans
- Utvandrarnas hus
- Vederslövs gamla kyrka
- Växjö domkyrka
- Växjö teater
- Åseda kyrka
- Östrabo
Plan för att flytta kulturegendom
Den kulturegendom som inte kan skyddas på plats om det blir krig behöver föras undan till säkrare plats. Det kan till exempel handla om arkivhandlingar, böcker, konstverk och natur- och kulturhistoriska föremål.
Länsstyrelsen ansvarar för att planera för undanförsel av kulturegendom som ägs av bland annat svenska kyrkan, regionala och lokala museer och arkiv. Statens museer och arkiv ansvarar för planering av undanförsel inom sina respektive ansvarsområden.
Planeringen av undanförsel sker i samråd med Försvarsmakten.
Rådet för skydd av kulturarv
Regeringen inrättade 2024 ett särskilt råd för skydd av kulturarv. Rådets arbete ska bland annat ge förutsättningar för samordnade och kostnadseffektiva beredskapsinsatser för skydd av kulturarv vid höjd beredskap eller krig. Rådet består av ledningen för flera myndigheter inom kulturarvssektorn, företrädare för länsstyrelserna, museerna och Svenska kyrkan.
Frågor och svar
I krig är det vanligt att kulturegendom blir måltavla för angrepp. Vårt kulturarv och våra nationalskatter är samlande symboler för vårt land och vår historia. Att vi kan skydda dessa i händelse av krig är av avgörande betydelse när det kommer till att stärka befolkningens försvarsvilja, nationella identitet och motståndskraft.
Kulturegendom är fast och lös egendom av stor betydelse för varje folks kulturarv, till exempel minnesmärken, arkeologiska miljöer, arkiv, konstverk och vetenskapliga samlingar. Även förvarings- och utställningsplatser som museer eller bibliotek räknas som kulturegendom som är skyddsvärda enligt Haagkonventionen.
Enligt Haagkonventionens definition av kulturegendom kan i princip alla objekt som bland annat skyddas enligt kulturmiljölagen vara aktuella för utmärkning med den internationella blåvita skölden. Bara i Sverige skulle det handla om cirka 500 000 fornlämningar, ett tusental byggnadsminnen och lika många kyrkor. Även museer, hembygdssamlingar, arkiv och bibliotek, med mera är objekt som kan skyddas enligt konventionen.
Eftersom det inte är möjligt att märka upp och skydda all kulturegendom gör Länsstyrelsen ett restriktivt urval av de mest betydelsefulla objekten, som tillsammans har stor betydelse för varje folks kulturarv.
Enligt kulturmiljölagen är det en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Denna lagstiftning gäller även vid väpnad konflikt. Fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen är alltså skyddade enligt kulturmiljölagen, även om de inte märks ut enligt 1954 års Haagkonvention.
Urvalet görs för att spegla det som är kulturhistoriskt unikt för respektive län och därmed har betydelse även nationellt. Länsstyrelsens kulturmiljöhandläggare ansvarar för arbetet, i samverkan med bland annat länsmuseum, Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet och Försvarsmakten. Vilka objekt som kommer i fråga för utmärkning kan komma att ändras över tid.
Du som äger eller förvaltar en fastighet som väljs ut för märkning av betydelsefull kulturegendom får information om det av Länsstyrelsen, med möjlighet att yttra dig om förslaget.
Utmärkningen innebär att Länsstyrelsen sätter upp den blåvita skölden vid varje utvalt objekt. Om fastigheten ingår i ett större område med flera fastigheter kan skylten i ett första skede placeras på enbart en av fastigheterna. Skyltar på fler fastigheter kan bli aktuellt längre fram.
Länsstyrelsen ansvarar för utmärkning av kulturegendom oavsett om egendomen är privat eller statligt ägd.