Viltskador
Vilt kan ibland orsaka skador för markägare och näringar. Om ditt tamdjur skadats eller dödats av rovdjur, eller om din gröda skadats av fåglar, kan du i vissa fall ha rätt till ersättning.
Vad gäller när vilt orsakar skada?
Detta gäller när vilt orsakar skada:
- Skador ska förebyggas genom ordinarie jakt. Markägare och jakträttsinnehavare ansvarar för att minska skador som djuren orsakar.
- Du ska själv göra förebyggande åtgärder. Länsstyrelsen kan ge råd. För vissa förebyggande åtgärder för viltskador orsakade av fredat vilt (exempelvis björn, varg, lo, säl, trana och vitkindad gås) kan du ansöka om stöd hos oss.
- Har du gjort förebyggande åtgärder men ändå fått skador, kan vi i vissa fall ge ersättning. Vi kan bara ge ersättning för skador som är orsakade av fredat vilt.
- Räcker inte de förebyggande åtgärderna, kan du ansöka om skyddsjakt hos Länsstyrelsen.
Vilka ordinarie jakttider som gäller för olika arter kan du hitta i bilaga 1- 4 i jaktförordningen.
Är du yrkesfiskare kan vi kan ge ersättning för skador orsakade av säl. Du kan också ansöka om EU-stöd för att investera i utrustning som skyddar redskap och fångster från sälar.
Anmäl alltid skadan till oss om du vill ha ersättning
Har du drabbats av en skada som orsakats av vilt (ej säl) och vill ansöka om ersättning för skadan? Då måste du först anmäla skadan till oss. Viltskador måste alltid besiktigas av en besiktningsperson som Länsstyrelsen har utsett. Du kan få råd om skadeförebyggande åtgärder från besiktningspersonen.
Läs mer om detta längre ner här på sidan.
Förebyggande åtgärder, regler och ersättningar
Här kan du ta del av förebyggande åtgärder, regler och vilka ersättningar som gäller för viltskador orsakade av vissa djurarter.
Kronhjortar kan orsaka skada på skog och gröda. I skogen skadas framför allt gran genom barkgnag. På jordbruksmark kan kronhjortar orsaka bet- och trampskador.
Om kronhjort orsakar andra allvarliga skador än på barrträd eller oskördad gröda kan du försöka förhindra detta. Du kan till exempel genomföra:
- olika typer av förebyggande åtgärder som stängsling
- ökad jakt på andra arter på samma plats
- olika typer av skrämselåtgärder.
Råkar du ut för fågelskador ska du direkt sätta ut någon form av skrämselutrustning för att förhindra fler skador. Länsstyrelsen kan ge råd och bidrag till förebyggande åtgärder.
Ansök om bidrag till förebyggande åtgärder
Du som är lantbrukare kan ansöka om bidrag till förebyggande åtgärder. Du kan få bidrag till åtgärder som lockar och skrämmer fredade fåglar från skadedrabbade åkrar.
Ansök om ersättning för skador
Har din gröda blivit skadad av fredade fåglar kan du får ersättning. Du måste först ha gjort förebyggande åtgärder. Så här går ansökan till:
- Anmäl skadan direkt till Länsstyrelsen.
- En besiktningsperson utsedd av oss besiktar skadan när den upptäcks och sen igen i samband med skörd.
- Ansök om ersättning. Din ansökan ska komma in till Länsstyrelsen inom tre månader efter det att skadan har upptäckts.
Om du inte har kunnat förutse skadan, till exempel om den inträffar första året i ett helt nytt område, kan vi betala ut ersättning även om du inte gjort förebyggande åtgärder.
Vi ersätter inte skador orsakade av vildsvin och ger inte bidrag till förebyggande åtgärder.
Råd för att förebygga skador i gröda
- Sätt elstängsel runt fältet. Två till tre trådar hindrar vanligtvis vildsvinen från att besöka fältet.
- Putsa kantzoner för att underlätta bevakning och jakt och försvåra för vildsvinen att smyga ut på grödan.
- Använder du åtlar vid jakt eller har en viltåker så placera dem långt från åkermark och vallar. I kombination bör du jaga på marken.
Råd för att förebygga skador på tomt
- håll tomten städad, ta bort fallfrukt, stängsla in komposten och röj bort sly.
- undvik att utfodra annat vilt och fåglar för att inte locka in vildsvin på din tomt.
- sätt upp elstängsel, eller annat staket på minst en meters höjd.
- spela musik eller ha på radio på natten i trädgården.
Bor du i detaljplanerat område ska du kontakta din kommun om du har drabbats av vildsvinsskador.
Du får jaga vildsvin om du har jakträtt, och även utan jakträtt i din trädgård om djuren orsakar skada. Om du bor i detaljplanerat område behöver du tillstånd för att få använda skjutvapen:
Du kan ansöka om bidrag för skyddsväst till drivande och ställande jakthundar. Du kan få bidrag för själva västen och vargstål.
Vid behov kan vi ge bidrag till västar till hundar i Polisens eftersöksorganisation, räddningshundar och andra tjänstehundar.
Du kan inte få bidrag för tillbehör som vildsvinsskydd eller liknande.
Ansök om bidrag till skyddsväst för hund
Skador på tamdjur orsakade av rovdjur
Du som upplever problem med rovdjur, eller har fått tamdjur skadade eller dödade, ska kontakta Länsstyrelsens besiktningsman för hjälp med skadeförebyggande insatser eller besiktning av skadorna.
- Robert Briland
070-631 88 80
Håknabo 124, 388 95 Halltorp - Johan Segergren
070-217 33 00
Ishult Stenbo, 570 91 Kristdala - Roger Lundberg
070-681 95 29
Bergsgatan 9, 594 32 Gamleby - Mattias Persson
010-223 85 33
391 86 Kalmar
Mer om rovdjuren
Lodjur
Lodjur orsakar ganska sällan skador på tamdjur i Kalmar län. Om det händer är det oftast ett enstaka får som dödas.
Varg
Under vårvintern lämnar ofta tidigare års ungar flocken och ger sig ut på långa vandringar för att söka efter en partner att bilda familj med. Dessa unga vargar kan ibland ge sig in i byar eller nära gårdar. Det är viktigt att sådana vargar skräms bort med de medel som står till buds, till exempel skrik eller andra starka ljud. Eftersom vargar mycket sällan angriper nötkreatur prioriteras fårbesättningar i näringsverksamhet.
Kungsörn
Skador på tamdjur orsakade av kungsörn är mycket ovanliga i Kalmar län.
Så gör du om rovdjur orsakat skada på dina tamdjur
- Ring snarast till Länsstyrelsens personal på telefonnummer 010-223 80 00 och be att få prata med en vilthandläggare eller direkt till någon av besiktningsmännen. Det är viktigt att det angripna djuret och platsen för angreppet undersöks av en besiktningsman så snart som möjligt.
- Täck över det dödade djuret med en presenning eller liknande för att hindra fåglar från att äta av djuret tills besiktningsmannen kommer. I övrigt bör det döda djuret och dess omgivningar lämnas orörda tills besiktningsmannen har undersökt platsen och djuret. Detta för att undvika att eventuella spår förstörs.
- Besiktningsmannen har med sig ett besiktningsprotokoll och en blankett för ansökan om ersättning för skadan. Om du vill ha ersättning måste du fylla i ansökan och skicka den till Länsstyrelsen. Besiktningsprotokollet skickar besiktningsmannen in. Eventuella indirekta kostnader som uppkommit i samband med rovdjursangreppet kan du också ta upp i din ansökan om ersättning. Bifoga då kvitton eller kopior av dessa.
- När besiktningen är avslutad ska djuret lämnas för destruktion. För vidare information kan du kontakta:
Statens Veterinärmedicinska Anstalt, 018-67 40 00
Jordbruksverket, 036-15 50 00
Där kan du även få reda på om djuret är av intresse för pågående övervakningsprogram (gäller får). I så fall hämtas de kostnadsfritt.
Skador på gröda
Du som upplever problem med skador på gröda ska kontakta Länsstyrelsens besiktningsman så snart som möjligt för hjälp med skadeförebyggande insatser eller besiktning av skadorna.
Länsstyrelsens besiktningsman granskar skadorna och avger yttrande som ligger till grund för beslutet om ekonomisk ersättning.
Besiktningsman
Robert Briland
0480-44 01 03, 0480-44 03 41, 070-631 88 80
Håknabo 124, 388 95 Halltorp
Vad är fredat vilt?
Arter som inte har någon allmän jakttid kallas fredat vilt.
Förebygga viltskada
Allmän jakt
Grundprincipen är att viltskador ska förebyggas genom jakt. Jakt efter vilt av olika slag är tillåten under de tider av jaktåret (allmänna jakttider) som anges i bilaga 1 till jaktförordningen.
Skyddsjakt på eget initiativ
För att förebygga skador av vilt får jakträttsinnehavare bedriva jakt under de tider och övriga villkor som anges i bilaga 4 till jaktförordningen. Om det behövs för att förebygga skada får till exempel kanadagås, grågås och vitkindad gås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar sanitär olägenhet jagas 1 juli - 30 juni.
Tillståndsprövad skyddsjakt
Om det behövs för att hindra avsevärda skador kan länsstyrelsen i vissa fall ge tillstånd till skyddsjakt (23a och 29 §§ jaktförordningen).
Övriga skadeförebyggande åtgärder
Viltåkrar och foderplatser, på störnings- och jaktfria platser, kan hålla viltet borta från jordbruksgrödorna. Utfodring bör man dock vara återhållsam med eftersom den gynnar tillväxten av viltstammarna. Observera att enligt Statens Jordbruksverks föreskrifter får vilt ej utfodras med matavfall eftersom mul- o klövsjuka kan spridas med matrester. Båda sjukdomarna förorsakar stora ekonomiska förluster.
Under de perioder då det inte råder hundförbud är upprepad skrämsel med hjälp av hundar en effektiv metod. Valet av gröda i det ordinarie jordbruket kan ha betydelse för skaderisken. I ett område som hyser starka viltstammar bör man som lantbrukare vara medveten om risken med att odla av viltet särskilt begärliga grödor.
Tranor, gäss och svan kan orsaka betydande skador på gröda där de samlas i större antal. Det finns en mängd olika typer av skrämselutrustning i handeln. Ofta vänjer sig fåglarna vid utrustningen efter en tid och man kan behöva flytta runt dem för att maximera skrämseleffekten.
Andra åtgärder kan vara att välja grödoslag som inte är lika attraktiva för fåglarna eller att vänta med att plöja stubbåkrar efter skörd för att ge till exempel tranor möjligheten att födosöka på stubben. Detta förhindrar att de uppehåller sig på grödor där de orsakar skada.
Fler råd för att minimera och förebygga skador
På Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Viltskadecenter finns råd om hur du kan minimera eller förebygga skador på tamdjur och gröda:
Förebyggande åtgärder på Sveriges lantbruksuniversitets webbplats
Länk till annan webbplats.