Nuläge för klimatet

Jönköpings län blir varmare, torrare och blötare. För att säkra människors hälsa, samhällsviktiga verksamheter och länets attraktivitet måste vi integrera klimatanpassning i all planering. Vi ska bygga ett robust samhälle som klarar både dagens och framtidens väderhändelser.

Nuläge: ett varmare, torrare och blötare län

Världens arbete med att sänka utsläppen av växthusgaser och ställa om samhället går långsamt. Konsekvenserna av klimatförändringarna är synliga i samhället idag. Länsstyrelsens bedömning är att fram tills vi ser att världens utsläpp minskar måste vi ta höjd för klimatförändringarna för att kunna säkerställa ett tryggt samhälle.

Varmare

Medeltemperaturen i Jönköpings län beräknas stiga med 5 grader till år 2100. Värmeböljan 2018 var en tydlig varning som Folkhälsomyndigheten bedömt kostade omkring 700 personer i Sverige livet i förtid. Vi måste planera för somrar där värmeböljorna blir vanligare, varmare och betydligt längre.

Konsekvenser för länet:

• Hälsorisker: Extremvärme är en direkt hälsofara, särskilt för äldre, sjuka och små barn. Det ökar även risken för smittspridning.
• Påfrestning på lantbruket: Värmestress påverkar djurhälsan negativt och kan leda till minskade skördar och animalieproduktion.
• Ökat kylbehov: Fastigheter och verksamheter kommer kräva mer energi för kylning, vilket kommer öka behovet av energiförsörjning och således leda till ökade kostnader.

Torrare

Medeltemperaturen i Jönköpings län beräknas stiga med 5 grader till år 2100. Värmeböljan 2018 var en tydlig varning som Folkhälsomyndigheten bedömt kostade omkring 700 personer i Sverige livet i förtid. Vi måste planera för somrar där värmeböljorna blir vanligare, varmare och betydligt längre.

Konsekvenser för länet:

• Vattenbrist: Låga grundvattennivåer hotar både enskilda brunnar och den kommunala dricksvattenförsörjningen.
• Sårbara skogar: Torka stressar träden och ökar risken för skogsbränder samt omfattande angrepp av skadeinsekter som granbarkborre.
• Sinande vattendrag: Låga flöden hotar den biologiska mångfalden och försämrar vattenkvalitén när föroreningar koncentreras.

Blötare

Klimatförändringarna ger oss blötare vintrar och mer intensiva skyfall. Fördelningen av nederbörd är ojämn i länet, med mer nederbörd på den västra sidan av länet och mindre över höglandet i öst. Ökningen av medelnederbörden är störst i sydväst under vinterhalvåret, närmare 50 procent. Den intensiva nederbörden ökar med cirka 40 procent och blir också vanligast i väst.

Konsekvenser för länet:

• Översvämningar: Våra dagvattensystem och vattendrag klarar inte de extrema volymerna, vilket leder till dyra skador på fastigheter och infrastruktur.
• Ras och skred: När marken är fuktig blir den mer instabil. Det riskerar att underminera vägar och järnvägar.
• Spridning av föroreningar: Vid kraftiga skyfall ökar risken att orenat avloppsvatten och föroreningar spolas ut i sjöar och dricksvattentäkter.

Risker med ett varmare, torrare, blötare Jönköpings län

Länets klimat- och sårbarhetsanalys visar risker för allvarliga konsekvenser till följd av ett förändrat klimat. Det finns risker för människors hälsa, samhällsviktig logistik, byggnader, infrastruktur samt kultur- och naturmiljöer.
Enligt SMHI:s scenarier kommer det fortsätta att bli varmare, torrare och blötare. Vilken utvecklingsväg som klimatet kommer följa är osäkert, eftersom det bland annat beror på hur mycket koldioxid som kommer fortsätta släppas ut i atmosfären. Länsstyrelsens bedömning är att fram tills att vi ser att världens utsläpp minskar måste vi ta höjd för det värsta för att kunna säkerställa ett tryggt samhälle.

Riskerna delas in i sju dimensioner

Akuta samhällsstörningar

Extremväder kan orsaka akuta samhällsstörningar med effekter på samhällsviktig verksamhet såsom länets vård och räddningstjänst, energiförsörjning, vatten och sanitet samt livsmedelsförsörjning. Skador på infrastruktur, anläggningar och byggnader kan hindra framkomlighet, kommunikation och logistik inom länet såväl som till och från länet. Störningarna kan ha stora negativa effekter på bland annat produktion och distribution av varor och tjänster.

Människors hälsa

Värmeböljor, torka och översvämningar kan påverka människors hälsa. De personer som är mest sårbara påverkas först, till exempel barn, kroniskt sjuka och äldre. Folkhälsomyndigheten har identifierat 14 hälsorisker till följd av ett förändrat klimat, där värmebölja är den mest allvarliga risken, följt av pollenallergier, fästingburna infektioner och luftföroreningar. Ett varmare klimat ökar risken för spridning av vattenburna infektionssjukdomar, samtidigt som värmeböljor är påfrestande för redan utsatta grupper. Klimatförändringarna kan även ge psykiska hälsokonsekvenser genom ökad stress och oro.

Samhälle och miljöpåverkan

Riskområden för översvämning, ras, skred och erosion breder ut sig i länet. Extremväder ökar slitage och förekomst av skador på byggnader, infrastruktur, natur- och kulturmiljö. Detta ställer nya krav vid bedömningar av markens lämplighet för sitt ändamål i översiktsplanering och detaljplanering, samt ett behov av att anpassa rutiner för underhåll. Urbana miljöer behöver utformas med omsorg för att motverka höga temperaturer och minska risken för till exempel översvämning och spridning av föroreningar vid skyfall.

Gröna näringar

Klimatförändringarna är ett allvarligt hot mot jordbruk, skogsbruk och djurhållning. Ett förändrat klimat påverkar skogens tillväxt och virkeskvalitet samt dess förmåga till självföryngring. Risken för skogsbrand och stormskador samt förekomsten av skadeinsekter ökar. En längre växtsäsong kan gynna jordbrukets möjligheter för ytterligare skördar och odling av nya grödor, men klimatförändringarna innebär också ökad risk för torka, översvämning, foderbrist, skadedjur, smittor samt värmestress och ohälsa hos växter och djur.
I Jönköpings län är jord-och skogsbruk stora och viktiga näringar som kommer att få förändrade förutsättningar de behöver anpassa sig till. Vissa platser hotas av vattendrag som svämmar över, på andra är vattenbrist ett större hot.

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Ett förändrat klimat hotar biologisk mångfald genom att förändringen påverkar arters livscykel och tillgång till föda. Försämringar för växter och djurs levnadsvillkor påverkar naturens möjlighet att fortsätta erbjuda ekosystemtjänster såsom luft- och vattenrening, pollinering, jordbildning och naturlig skadedjursbekämpning, och minskar därmed samhällets motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter.

Förutsättningar för utveckling

Klimatförändringarna innebär förändringar i grundläggande förutsättningar för länets utveckling. Vissa förutsättningar stärks såsom turism och att nya affärsmöjligheter växer fram i samband med samhällets klimatomställning. Extrema väderhändelser påverkar däremot näringslivet och invånare genom minskade försäkringsmöjligheter, osäker tillgång på viktiga resurser som mark, vatten och energi och ökad sårbarhet i värdekedjor. Påfrestningen på planeringsprocesser ökar när fler och hårdare krav ställs på kommunerna för att säkerställa en trygg samhällsbyggnad.

Samhällsutmaningar och trender

Klimatförändringarnas effekter på den sociala hållbarheten är svår att förutse med säkerhet, men kan innebära påfrestning på människor som leder till intensifiering av socioekonomiska skillnader, intressekonflikter, psykisk ohälsa och utsatthet. Det i sin tur kan påverka tryggheten i länet samt tilliten till beslutsfattare och offentlig sektor, vilket är viktigt för vår förmåga till anpassning och för att hantera kriser.

Klimat- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län Länk till annan webbplats.