Minskade utsläpp av växthusgaser
Jönköpings län behöver minska utsläpp av växthusgaser för att nå mål. Detta innebär att vi ställt om vår fossilberoende transport till mer energieffektiva färdmedel där möjlighet att köra på förnybara drivmedel inklusive elektrifiering finns. Vi behöver ställa om som till mer hållbara livsstilar och cirkulära resursflöden.
Målsättningar för att minska utsläpp
- Koldioxidutsläppen inom Jönköpings län minskar i takt med länets koldioxidbudget.
- Växthusgasutsläppen från vår konsumtion minskar till en hållbar nivå, motsvarande ett ton per invånare senast 2045, jämfört med cirka åtta ton 2022.
- Senast 2030 är växthusgasutsläppen från transportsektorn 70 procent lägre jämfört med 2010.
Inriktningar för minskade utsläpp
För att nå målen i länets klimat- och energistrategi fokuserar vi arbetet inom prioriterade inriktningar.
Transporteffektivitet
Det behöver ske genom effektivare transporter, flytt av godstransporter från väg till järnväg, byta ut bilen mot kollektivtrafik och cykel. Det transporteffektiva samhället bidrar inte bara till låga växthusgasutsläpp utan gynnar också andra samhällsmål positivt då det ger bättre luftkvalitet, minskat buller, minskad trängsel på vägar samt förbättrad folkhälsa.
- Effektivisera genom högre fyllnads- eller beläggningsgrad i gods- och personfordon.
- Verka för flytt av godstransporter från väg till järnväg där infrastruktur finns tillgänglig samt verka för upprustning och utveckling av järnvägsinfrastrukturen.
- Verka för beteendeförändring och skapa incitament för att överföra resandet från bil till kollektivtrafik och cykel, Detta gäller särskilt kortare sträckor och riktat till grupper som idag i låg utsträckning nyttjar dessa transportmedel.
- Förstärk de kollektiva pendlingsmöjligheterna mellan tätorter och större arbetsplatser samt för fritidsresor.
- Ersätta transporter, exempelvis genom resfria möten, förändrade arbetssätt med distansarbete och konsumtionsval.
- Planera för och främja olika former för delat ägande, såsom fordonspooler och samåkningsgrupper i stad och på landsbygd.
Fossilfria fordon
Vi behöver ersätta fossilfria fordon med fordon på andra drivmedel samt elektrifiera alla järnvägssträckor. Omställningen bland vägfordon bör innefatta fler drivmedel än el, för att skapa ett robustare transportsystem som kan nyttja potentialen för lokalt producerade drivmedel. Även fordon inom exempelvis jordbruk och logistikföretag behöver ställas om.
- Ersätta fossila fordon med effektivare fordon som har möjlighet att köra på el och fossilfria drivmedel.
- Elektrifiera länets icke elektrifierade järnvägssträckor.
Distribution och produktion av fossilfria drivmedel
En variation av drivmedel skapar ett mer robust samhälle. Genom att främja synergier mellan fossilfri klimatomställning och behovet av robust energiförsörjning kan vi stärka beredskapen. Sverige och Jönköpings län har goda förutsättningar för att ställa om till fossilfria drivmedel. För att potentialen ska realiseras fullt ut krävs att insatser genomförs i alla led: produktion, distribution och användning. Vi behöver även etablera och öka användningen av fossilfira drivmedel och laddinfrastruktur. Detta gäller särskilt på landsbygden, där beroendet av bil generellt är större än i tätorterna.
- Etablera och öka användningen av tankstationer fossilfria drivmedel och laddinfrastruktur där dessa i nuläget saknas i relation till kommande efterfrågan.
- Främja synergier mellan fossilfri klimatomställning och behovet av robust energiförsörjning för att stärka beredskapen.
- Öka den regionala produktionen av biogas och säkerställa fortsatt efterfrågan genom offentlig upphandling.
Mer gång, cykel och kollektivtrafik
Gång-, cykel- och kollektivtrafik behöver prioriteras framför biltrafiken, då det skapar både ett hållbart och jämlikt transportsystem. I Jönköpings län reser vi mer med bil och mindre med kollektivtrafiken än i andra län. Bilen är det främsta transportmedlet och hälften av växthusgasutsläppen från transportsektorn kommer från personbilar. 84 procent av resorna till arbete/skola och aktiviteter sker med bil i länet, vilket är en ökning sedan 2015. Samtidigt minskar resandet med bussar och tåg i länet. Kvinnor, yngre (18–39 år), personer med grundskola som högsta utbildningsnivå och boende i större städer åker kollektivtrafik i högst utsträckning i länet.
- Prioritera gång-, cykel- och kollektivtrafik framför biltrafik i gaturummet.
- Effektivisera användningen av befintlig transportinfrastruktur.
- Skapa sammanhängande och trygga cykelvägar och stråk mellan samt inom tätorter.
Minskad konsumtion och ökad resurshushållning
Vi behöver förutom minska vår konsumtion minska mängden avfall och matsvinn. Genom att främja återanvändning och återvinning av produkter och tjänster som gemensamt ägande, delning och uthyrning av produkter skapas ett mer cirkulärt samhälle. Hur vi konsumerar, reser och äter påverkar vår klimatpåverkan. Att till exempel öka andelen baljväxter, frukt och grönt går hand i hand med minskad miljöpåverkan. Ökas andelen närproducerade varor stärks även livsmedelsproduktionen och den biologiska mångfalden i länet. Även förändrade resvanor inklusive minskat flygande skulle göra stor skillnad.
- Minska den totala konsumtionen av varor och mängden avfall samt matsvinn.
- Främja återanvändande och återvinning av produkter och tjänster genom lagning och samutnyttjande.
- Utveckla och tillgängliggör verktyg och metoder för att främja klimatsmart konsumtion och resurshushållning.
- Öka kunskapen hos både privata och offentliga konsumenter om hur konsumtion påverkar miljön, klimatet och hälsan.
Hållbara produkter och tjänster
För varor och tjänster som ändå behöver köpas ska produkter med så låg miljöpåverkan som möjligt väljas. Det kan vara produkter som håller länge, kan repareras och återanvändas, samt i material som kan återanvändas och som innehåller få miljö- och hälsoskadliga kemikalier. Offentlig upphandling kan stimulera och bidra till ökat utbud av klimatsmarta varor och tjänster på marknaden.
- Efterfråga tjänster eller välj produkter med låg miljö-och klimatpåverkan i offentlig upphandling.
- Öka efterfrågan av produkter som ingår i cirkulära varuflöden.
- Sprida målgruppsanpassad information om klimatsmarta produktval och goda exempel.
Effektivt och fossilfritt jord- och skogsbruk
Jord- och skogsbruket har en viktig roll i omställningen till förnybar energi. Potentialen som finns i att producera mer förnybar energi från gröna näringarna kan också bidra till ökad lönsamhet hos företagen samtidigt som det kan stärka sektorns motståndskraft mot störningar. Vi behöver öka produkten av livsmedel och bioenergi, bättre utnyttja potentialen i som finns för framställning av biogas och biokol samtidigt som vi ställer om till ett mer effektivt och fossilfritt jord- och skogsbruk.
- Fortsätta energieffektiviseringen och omställningen till fossilfri energi och insatsvaror i jord- och skogsbruket.
- Öka produktionen av livsmedel och bioenergi utan att göra avkall på resurseffektivitet och biologisk mångfald.
- Utnyttja potentialen som finns i restflöden för framställning av biogas och biokol.
- Tillämpa åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser, kväve och ammoniak från lagring och spridning av gödsel.
Effektivt och robust näringsliv med liten klimatpåverkan
Det finns stor potential att effektivisera energianvändningen i tillverkningsindustrin, men även inom näringsgrenar såsom bygg, jordbruk och skogsbruk. Idag är Jönköpings läns näringsliv industritungt, men de direkta växthusgasutsläppen från industrisektorn är relativt låga tack vare att de flesta använder el eller biobränslen. Eftersom energiförsörjningen är så pass fossilfri kan fokus läggas på frågor som resurs- och energieffektivitet, transporter och drivmedel samt klimatanpassning och robusthet.
Viktiga insatser:
- Arbeta aktivt med att kartlägga och minska koldioxidutsläppen i hela värdekedjan och ställa om till cirkulära materialflöden.
- Ersätta fossila bränslen, energikällor och råvaror med fossilfria alternativ.
- Samverka och arbeta för bättre resurseffektivitet och strukturerat energieffektiviseringsarbete i länets företag.
- Anpassa företag och verksamheter till det förändrade klimatet för att säkerställa konkurrens- och motståndskraft.
Klimatsmart bebyggelsestruktur
En medvetet utformad bebyggelsestruktur och transportinfrastruktur ger förutsättningar för livsmönster med betydligt lägre klimatpåverkan än idag. Planering och utveckling av strukturer behöver utgå från en framtid där klimatmålen nås och stödja en klimatsmart livsstil. En utgångspunkt i samhällsplaneringen bör dock alltid vara att lokalisera bostäder och målpunkter på ett sätt som främjar hållbara transportmedel. Ett sätt att skapa förutsättningar för en bebyggelsestruktur som främjar hållbara resor särskilt på landsbygden är att arbeta strategiskt med serviceorter där flera målpunkter samlas på samma ställe.
- Lokalisera nya bostäder och viktiga målpunkter verksamheter så att det är attraktivt att välja gång, cykel eller kollektivtrafik i större utsträckning.
- Sätt upp målsättningar om att viktiga målpunkter ska finnas inom ett visst avstånd från bostaden i tätorter. Ett lämpligt avstånd att ta sig utan bil kan vara två kilometer
- Öka funktionsblandningen i bebyggelsen.
- Arbeta strategiskt genom att samla flera målpunkter på samma ställe på landsbygden.
Byggandet är resurseffektivt och har låg klimatpåverkan
Klimatpåverkan i byggfasen är stor för alla sorters hus, och klimatsmarta beslut tidigt i processen har stor potential att minska utsläppen. Byggsektorn ger upphov till stora mängder avfall. Därför behöver byggandet ska utgå från ett livscykelperspektiv, såväl planering som i beslut om att bygga, renovera, bygga om eller riva. Samverkan genom hela byggkedjan, från översiktsplanering till slutlig användning behövs för att skapa rätt förutsättningar.
Förnybara material som trä är ofta att föredra, särskilt då vi i länet har en stor lokal trävaruproduktion. Träbyggnade ger även ekonomiska och sociala vinster, exempelvis genom att bibehålla och skapa sysselsättning lokalt och regionalt.
- Utgå från livscykelperspektiv för att främja byggnaders bevarande, cirkulära flöden med effektiv resursanvändning, ökad återanvändning och återvinning av material.
- Öka kunskap och användning av hållbara material med låg klimatpåverkan, såsom lokalt producerat virke.
- Efterfråga och ge incitament för lägre klimatpåverkan i anbud samt ställa krav på livscykelanalyser vid upphandling.
- Öka samverkan ytterligare mellan aktörerna genom hela byggkedjan.
Pågående arbete för att minska utsläppen
Klimatinvesteringsstöd: Genom Klimatklivet kan företag och organisationer söka stöd för åtgärder som minskar utsläpp, exempelvis genom konvertering till biobränsle eller laddinfrastruktur.
Greppa näringen: projekt som riktar sig till lantbrukare och deras anställda. Syftet är att minska övergödningen, minska utsläppen av växthusgaser samt att främja en säker hantering av växtskyddsmedel på gårdsnivå.
Åtgärder för miljömålen: flera av länets aktörer genomför åtgärder för att minskad klimatpåverkan där utgångspunkten är att med ett effektivt och målinriktat arbetssätt driva klimat- och energiarbetet mot visionen och målen i länet klimat- och energistrategi.
Samarbete i Klimatrådet Jönköpings län: Medlemmarna genomför en informationsinsats för att öka kännedom om att vi i länet behöver minska 1 av 5 koldioxidutsläpp.
Goda exempel
Projektet FASTR – snabbare omställning till fossilfria transporter i Jönköpings län
Kraftsamling vindkraft i Jönköpings län
Rapport: Kraftsamling vindkraft i Jönköpings län, Energimyndigheten (pdf) Länk till annan webbplats.