Nuläge för utsläpp av växthusgaser

Växthusgasutsläppen i länet minskar inte i den takt som är nödvändig för att nå de regionala klimatmålen.

Utsläppen av växthusgaser behöver minska

Växthusgasutsläppen i länet minskar inte i den takt som är nödvändig för att nå de regionala klimatmålen. Mellan 2018 och 2023 har länet minskat utsläppen med i 3,8 procent i genomsnitt per år. Länets utsläpp av koldioxid behöver minska med 21 procent om året för att ligga i linje med de globala målen inom Parisavtalet.

Även om takten är för långsam så har de totala utsläppen under perioden 1990 till 2023 minskat med ungefär 36 procent. Jämfört med Sverige för samma period har utsläppen minskat 38 procent. Den enskilt största utmaningen för länet av växthusgasutsläpp är den kraftigt fossilberoende transportsektorn, varav bilresor står för majoriteten av utsläppen.

Näst högst utsläpp är från jordbruket, de största utsläppen från jordbruket är lustgas från åkermarker. Jordbruket står idag för nästan en tredje del av växthusgasutsläppen i länet, vilket är en större andel jämfört med Sverige som helhet. Det kan bero på att länet är djurtätt och har många naturbetesmarker.

Skogen har en viktig roll i omställningen till ett robust och fossilfritt
plusenergilän. Och på internationell nivå så ska den den svenska skogens upptag av koldioxid öka med 4 miljoner ton koldioxid till 2030 inom ramen för EU:s klimatpolitiska mål. Potentialen som finns i att producera mer förnybar energi kan också bidra till en ökad lönsamhet. Länet består till cirka 70 procent av produktivt skogsbruk. Även andelen skogsbruksföretag och träindustriföretag är jämförelsevis stor i länet.

Jönköpings län är industriungt men de direkta växthusgasutsläppen från industrin är relativt låga tack vare övervägande el och biobränsleanvändning. De processrelaterade utsläppen inom tillverkningsindustrin är dock fortsatt svåra att nå.

Länets omställning till lägre utsläpp behöver ske utan att det blir svårare att nå andra hållbarhetsmål. Till exempel behöver naturvärden bevaras när fossilfri energiinfrastruktur byggs ut. Målsättningen är att omställningen ska göra länet mer attraktivt för människor och näringsliv samt lägga grunden för fortsatt utveckling och tillväxt. Ur beredskapssynpunkt är det viktigt med en mångfald av drivmedel, vilket även säkerställer att vi kan ta tillvara på den potential för produktion av fossilfria drivmedel som finns i länet..

Utsläpp av växthusgaser från transportsektorn

De största utsläppen kommer från transporter och främst inom persontransporter. Personbilar står idag för hälften av utsläppen, följt av tunga sedan lätta lastbilar. Nästan 80 procent personbilar drivs mede fossila drivmedel. Utsläppen från transportsektorn har minskat med 33 procent sedan 2010 och knappt en procent mellan 2022 och 2023. Om målet om 70 procent minskning av utsläppen ska nås behöver utsläppen minska drygt 10 procent årligen från 2023 års nivåer. Drastiska åtgärder behövs för att målet ska kunna nås.
Transporterna behöver effektiviseras genom en förflyttning till mer energieffektiva färdmedel där möjlighet att köra på förnybara drivmedel inklusive elektrifiering krävs. Samtidigt behövs också planering för ett mer hållbart transportsystem. Gång-, cykel- och kollektivtrafik behöver prioriteras högre. Fler tankstationer för biogas och utökad publik och icke-publik laddinfrastruktur för elfordon är en nödvändighet för att kunna minska transportutsläppen.

Växtgasutsläpp från vår konsumtion

I Sverige är våra totala konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp cirka åtta ton per invånare, varav två tredjedelar ger utsläpp i andra länder. Växthusgasutsläppen från vår konsumtion minska behöver till ett ton per invånare senast 2045. De svenska hushållen står för två tredjedelar av dessa utsläpp. Utsläppen kommer från konsumtion av livsmedel, transporter och boende.
Det krävs att vi snabbt minskar våra konsumtionsbaserade utsläpp för att bland annat kunnat nå miljömål, klimatmål om nettonollutsläpp till 2045 samt Parisavtalets mål om en temperaturökning på väl under två grader. Det innebär att den totala konsumtionen behöver minska samt att vi behöver ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi. I Sverige är vi endast 3,4 procent cirkulära i jämförelse med 8,6 procent som är det globala genomsnittet.

Flera faktorer påverkar storleken av våra individuella växthusgasutsläpp. Särskilt utpekat är inkomst, men också kön, ålder och utbildning. De konsumtionsbaserade utsläppen per person i Sverige är störst från de med högst inkomstnivå. Relativt sett har också utsläppen sänkts mer bland de fattigare svenskarna än de rikare. Utsläppen som orsakas per konsumerad krona behöver minska för alla inkomstgrupper i Sverige. Mäns konsumtion orsakar generellt större klimatpåverkan än kvinnors, vilket kan kopplas till att män ofta har bättre tillgång till ekonomiska resurser och en större mobilitet. Kvinnor är dessutom mer benägna än män att göra beteende förändringar av miljöhänsyn.

Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp per person och år, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Klimatkompassen Länk till annan webbplats.

Koldioxidbudget för Jönköpings län

Länsstyrelsen, Region Jönköpings län och Klimatrådet i Jönköpings län har tillsammans tagit fram en koldioxidbudget för Jönköpings län. Budgeten visar hur mycket utsläppen behöver minska varje år för att länet ska uppfylla sin del av Parisavtalet.
För att nå Parisavtalet krävs att utsläppen minskar avsevärt från dagens nivåer. Fortsätter vi som bor och verkar inom länet med utsläppen i samma takt som idag, har vi förbrukat vår totala koldioxidbudget inom fem år. För att koldioxidbudgeten ska räcka till 2045, behöver länet minska sina utsläpp årligen med 21procent. Det är en betydande minskning jämfört med hur det har sett ut de senaste åren

Jönköpings läns koldioxidbudget, ClimateVisualizer Länk till annan webbplats.