Tillstånd natura 2000-område

Du kan behöva tillstånd för att bedriva verksamhet eller genomföra åtgärder i eller nära ett Natura 2000-område.

När behöver du ansöka om tillstånd?

Du behöver tillstånd från Länsstyrelsen för verksamhet eller åtgärder som kan påverka naturmiljön i ett Natura 2000-område på ett betydande sätt. Du kan även behöva tillstånd om du planerar att göra en åtgärd nära ett Natura 2000-område, om det kan påverka miljön inne i området.

Det kan till exempel handla om åtgärder som grumlar ett vattendrag som leder till ett Natura 2000-område eller anläggning av ett nytt dike som kan påverka våtmarker inom intilliggande område.

Utgå från områdets bevarandeplan för att bedöma om det finns risk för påverkan. Du hittar bevarandeplaner i Naturvårdsverkets karta över skyddad natur:

Natura 2000-områden i Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Hjälp för att använda Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Exempel på när du kan behöva tillstånd

  • Uppföra byggnader eller anläggningar, till exempel vägar, skogsbilvägar, jakttorn och avloppsanläggningar.
  • Samla in växter och djur.
  • Fälla träd, avverka eller ta bort större buskage.
  • Gräva, schakta, fylla ut, till exempel ledningsdragningar.
  • Dika eller göra andra åtgärder som påverkar grundvatten och markvatten

I vissa fall kan det vara svårt att själv bedöma om en åtgärd kräver tillstånd. Kontakta oss på Länsstyrelsen för att få stöd i din bedömning.

Ansök om tillstånd i Natura 2000-område

Länsstyrelsen tar inte ut någon avgift för att handlägga ansökan om tillstånd för Natura 2000-områden.

Ansök om tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde

Är området också skyddat med någon annan skyddsform än Natura 2000, till exempel om området ligger i ett naturreservat, så ska du använda e-tjänsten på den här sidan för att ansöka om tillstånd.

Undrar du över planerade skogsbruksåtgärder i närheten av Natura 2000-områden och om du behöver tillstånd?

Om du planerar en skogsbruksåtgärd i eller i närheten av ett Natura 2000-område behöver du först bedöma om åtgärden kan påverka miljön i området på ett betydande sätt.

Det är du som verksamhetsutövare som ansvarar för att göra den första bedömningen. Det räcker att det finns en risk för betydande påverkan på Natura 2000-området för att du ska behöva söka tillstånd.

Det spelar ingen roll om åtgärden utförs inom eller utanför Natura 2000-området. Det avgörande är om åtgärden riskerar att påverka Natura 2000-området på ett betydande sätt.

Utgå från områdets bevarandeplan

Som stöd i din bedömning kan du titta på Natura 2000-områdets bevarandeplan. I bevarandeplanen beskrivs områdets naturvärden, syftet med skyddet och de mål som gäller för att värdena ska bevaras. Där beskrivs också övergripande åtgärder som behövs för att uppnå och bibehålla områdets utpekade naturvärden.

Du hittar bevarandeplanerna i Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur:

Natura 2000-områden i Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur Länk till annan webbplats.

Hjälp för att använda kartverktyget Skyddad natur Länk till annan webbplats.

Du ansvarar för att ha tillräcklig kunskap

Enligt 2 kap. miljöbalken ansvarar du som verksamhetsutövare för att skaffa dig den kunskap som behövs för att kunna utföra en åtgärd utan att orsaka otillåten påverkan på miljön.

Enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken behöver du tillstånd om åtgärden på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Det gäller även om åtgärden genomförs utanför själva området.

Det betyder att du behöver söka tillstånd om din åtgärd riskerar att påverka syftet eller bevarandemålen för Natura 2000-området.

Behöver du stöd i bedömningen?

Kontakta Länsstyrelsen om du har frågor om tillståndsprocessen, ett specifikt Natura 2000-område eller områdets bevarandeplan.

Skogsstyrelsen är rådgivande myndighet när det gäller skogsbruksåtgärder.

När kan skogsbruksåtgärder påverka ett Natura 2000-område?

Skogsbruksåtgärder i, intill eller i närheten av ett Natura 2000-område kan påverka naturmiljöer och arter på ett sådant sätt att du behöver söka tillstånd.

Det gäller även åtgärder som utförs utanför Natura 2000-områdets gränser, till exempel nära vattendrag, rinnstråk, myrmarker eller andra våta miljöer som har kontakt med området.

Vilken påverkan en skogsbruksåtgärd kan få beror på områdets förutsättningar och på vilken åtgärd du planerar att genomföra.

Här är exempel på påverkan som kan få betydelse för Natura 2000-området:

  • förändrad hydrologi, till exempel förändrade vattenflöden
  • förändrad markfuktighet
  • påverkan på brynmiljöer, alltså övergångszoner mellan skog och öppen mark
  • kanteffekter, till exempel förändrat ljus, vind eller mikroklimat i kanten av ett område
  • förflyttning av humusämnen
  • ökat ljusinsläpp
  • ändrat lokalklimat, till exempel förändrad luftfuktighet eller vattentemperatur
  • markpåverkan, till exempel körskador
  • hantering av miljöfarliga ämnen, till exempel maskinoljor och drivmedel
  • påverkan på naturvärdesträd, till exempel boträd eller andra skyddsvärda träd
  • buller
  • ändrad hydrokemi, till exempel grumling av vatten eller läckage av näringsämnen och metaller.

Exemplen ovan är vägledande. Det kan även finnas andra typer av påverkan som behöver bedömas.

Observera att exemplen gäller skogsbruksåtgärder som sker utanför Natura 2000-områdets gränser. Om du planerar skogsbruksåtgärder inom ett Natura 2000-område ska du alltid söka Natura 2000-tillstånd.

Hänsyn vid skogsbruk nära Natura 2000-vatten

Länsstyrelsen arbetar löpande genom sina uppdrag med att revidera bevarandeplanerna för Natura 2000-områden som består av sjöar och vattendrag. Exempel på revideringsarbete gäller bland annat vilken hänsyn, även kallt försiktighetsmått, som behövs vid skogsbruksåtgärder intill Natura 2000-vatten.

Med Natura 2000-vatten menas sjöar och vattendrag som är utpekade inom EUs nätverk för Natura 2000-områden. Såväl sjöar som vattendrag inom nätverket kan vara av olika storlek.

För att undvika risk för betydande påverkan på Natura 2000-området behöver du som verksamhetsutövare bedöma vilken hänsyn som behöver tas inom hela tillrinningsområdet. Det innebär i praktiken att det inte alltid räcker att bara bedöma aktiviteter eller åtgärder som ligger i direkt anslutning till Natura 2000-området.

Länsstyrelsen bedömer att de försiktighetsmått som beskrivs nedan, eller motsvarande åtgärder, alltid bör tillämpas för att skogsbruksåtgärder inte ska innebära en betydande negativ påverkan på Natura 2000-vatten.

Om du behöver genomföra åtgärden på ett annat sätt kan du behöva söka tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken.

Försiktighetsmåtten kan komma att revideras om ny kunskap tillkommer.

Försiktighetsmått för Sjöar och vattendrag

Följande försiktighetsmått bör som minst tillämpas. Försiktighetsmåtten är desamma för sjöar och vattendrag, förutom när det gäller kantzonens bredd.

För sjöar mindre än 100 hektar och vattendrag smalare än 15 meter gäller följande:

  • Lämna en kantzon på minst 30 meter från sjöns eller vattendragets strandlinje vid medelvattenstånd.
    Kantzonen får gallras eller plockhuggas, men uttaget får vara högst 40 procent av grundytan. Lövträd bör i första hand lämnas kvar i kantzonen.

För sjöar större än 100 hektar och vattendrag bredare än 15 meter gäller följande:

  • Lämna en kantzon på minst 20 meter från sjöns eller vattendragets strandlinje vid medelvattenstånd.
    Kantzonen får gallras eller plockhuggas, men uttaget får vara högst 40 procent av grundytan. Lövträd bör i första hand lämnas kvar i kantzonen.

I övrigt gäller följande försiktighetsmått:

  • Undvik maskinkörning inom 15 meter från sjöns eller vattendragets strandlinje vid medelvattenstånd.
    Drivning ska alltid genomföras på fast mark med tillräcklig bärighet för tyngre maskiner.
  • Använd broar eller liknande vid passage av vattenfyllda diken och vattendrag.
    Undantag kan göras om bäckbottnen består av berggrund.
  • Undvik harvning inom 50 meter från sjöns eller vattendragets strandlinje vid medelvattenstånd.
    Markberedning bör inte utföras i yttervarv mot vatten.
  • Återbeskogning med främmande trädarter, inklusive Pinus contorta, är olämpligt inom 100 meter från Natura 2000-områdets gräns.

Om du som sökande, eller Skogsstyrelsen, bedömer att det krävs Natura 2000-tillstånd för en planerad skogsbruksåtgärd är nästa steg att genomföra en Natura 2000-prövning.

En Natura 2000-prövning består vanligtvis av två delar:

  1. ett inledande samråd, så kallat avgränsningssamråd
  2. en tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning, MKB.
  1. Avgränsningssamråd

Du som sökande tar fram ett samrådsunderlag. Underlaget ska beskriva den planerade åtgärden och vilken miljöpåverkan den kan antas få.

Syftet med avgränsningssamrådet är att komma fram till vad miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, ska innehålla.

Avgränsningssamrådet kan genomföras som ett möte eller via mejl. Det är du som sökande som ansvarar för att bjuda in de som ska delta i samrådet.

De som ska delta i avgränsningssamrådet är:

  • tillståndsmyndigheten, det vill säga Länsstyrelsen
  • tillsynsmyndigheten, det vill säga Skogsstyrelsen
  • enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten
  • övriga statliga myndigheter, kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda.

När avgränsningssamrådet är genomfört ska du sammanställa de synpunkter som har kommit in i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen skickas sedan till samrådskretsen, det vill säga de som har deltagit i eller bjudits in till samrådet.

Efter samrådet tar du som sökande fram en tillståndsansökan med en miljökonsekvensbeskrivning.

  1. Tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning

Du som sökande ansvarar för att sammanställa tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n.

När samrådet är genomfört skickar du in ansökan och MKB:n till Länsstyrelsen.

Samrådsunderlaget behöver innehålla tillräckligt med uppgifter för att Länsstyrelsen ska kunna ge råd om vad miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, behöver innehålla.

Underlaget ska beskriva:

  • var åtgärden ska genomföras
  • åtgärdens omfattning och utformning
  • vilken miljöpåverkan åtgärden kan antas få
  • hur åtgärden kan påverka de värden som är utpekade i Natura 2000-områdets bevarandeplan.

Vilka uppgifter som behövs beror på vilken åtgärd du planerar och hur omfattande den är.

Innan du sammanställer samrådsunderlaget behöver du ta reda på vilka naturvärden som finns i Natura 2000-området och vad som kan påverka dessa värden negativt. Utgå från områdets bevarandeplan. Där finns information om områdets naturvärden, bevarandemål och möjliga hot mot värdena.

Du hittar bevarandeplanerna i Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur:

Natura 2000-områden i Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur Länk till annan webbplats.

Hjälp för att använda kartverktyget Skyddad natur Länk till annan webbplats.

Uppgifter som bör ingå i samrådsunderlaget

Samrådsunderlaget bör innehålla följande uppgifter:

  • namn och adress till sökanden
  • fastighetsbeteckning, fastighetsägare och kommun
  • eventuellt ärendenummer hos Skogsstyrelsen, till exempel för avverkningsanmälan eller skogsbilväg
  • syftet med åtgärden
  • beskrivning av den planerade åtgärden och eventuella försiktighetsåtgärder
  • beskrivning av området där åtgärden ska genomföras, till exempel terräng, skogstyp, markfuktighet, vattenmiljöer, rinnstråk och våtmarksområden
  • beskrivning av hur åtgärden kan påverka de livsmiljöer och arter som är utpekade i bevarandeplanen
  • beskrivning av hur åtgärden kan påverka Natura 2000-områdets bevarandesyfte och bevarandemål
  • bedömning av kumulativa effekter, det vill säga den samlade påverkan från åtgärden tillsammans med andra verksamheter i området
  • tidpunkt för åtgärden
  • karta över området, både översiktskarta och detaljkarta.

Samrådsunderlaget ska lämnas till de som deltar i samrådet i god tid före samrådet. Det behövs för att deltagarna ska kunna sätta sig in i underlaget och lämna synpunkter.

Efter samrådet tar du som sökande fram miljökonsekvensbeskrivningen och sammanställer tillståndsansökan. Ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen skickas sedan till Länsstyrelsen för tillståndsprövning.

Ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, är underlag för Länsstyrelsens prövning av om Natura 2000-tillstånd kan ges.

MKB:n ska innehålla de uppgifter som behövs för att Länsstyrelsen ska kunna pröva ansökan.

Länsstyrelsen får bara ge tillstånd om åtgärden, ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter, inte skadar de skyddade livsmiljötyperna eller försvårar bevarandet av de skyddade arterna.

MKB:n ska därför beskriva och bedöma hur den planerade verksamheten eller åtgärden kan påverka de livsmiljötyper och arter som är skyddade i Natura 2000-området. Den ska också visa om påverkan kan innebära skada på livsmiljöer eller störning av arter.

Som stöd i bedömningen ska du använda områdets bevarandeplan. Bevarandeplanen beskriver varför området är skyddat, vilken status livsmiljöerna och arterna har, vilka hot som finns och vilka bevarandemål som gäller.

Du kan också behöva använda annan kunskap eller litteratur för att bedöma hur den planerade verksamheten eller åtgärden kan påverka livsmiljöerna och arterna.

En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla:

Projektbeskrivning

Beskriv den planerade verksamheten eller åtgärden, inklusive när den ska genomföras.

Områdesbeskrivning

Beskriv området där åtgärden planeras. Ta med till exempel:

  • hur platsen ser ut
  • nuvarande markanvändning
  • vilka livsmiljötyper som finns på platsen
  • vilka livsmiljötyper som är utpekade i Natura 2000-området
  • vilka arter som är utpekade i området.

Alternativa lokaliseringar

Beskriv om det finns andra möjliga platser för åtgärden. Om det inte finns några alternativ ska du motivera varför.

Alternativa metoder

Beskriv om åtgärden kan genomföras på andra sätt.

Miljöeffekter

Beskriv vilka effekter åtgärden kan få för Natura 2000-området. Ta med:

  • direkta och indirekta effekter på områdets livsmiljötyper och arter
  • kumulativa effekter, det vill säga om åtgärden tillsammans med andra planerade eller pågående verksamheter kan påverka området
  • vilka konsekvenser åtgärden kan få för bevarandet av livsmiljötyperna och arterna
  • vilka åtgärder du planerar för att minska eller avhjälpa skadliga effekter.

Kartor och foton

Bifoga gärna kartor och foton som visar platsen och den planerade åtgärden.

Redogörelse för avgränsningssamrådet

Beskriv hur avgränsningssamrådet har genomförts och vilka synpunkter som har kommit in.

När ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, har kommit in prövar Länsstyrelsen om tillstånd kan ges enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken.

Länsstyrelsen får ge tillstånd om åtgärden, ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter, kan genomföras utan att:

  • skada de livsmiljöer som Natura 2000-området ska skydda
  • orsaka störningar som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av de arter som området ska skydda.

Om Länsstyrelsen bedömer att det finns risk för sådan skada eller störning får Länsstyrelsen inte ge tillstånd.

Länsstyrelsen kan i vissa fall överlämna ärendet till regeringen för prövning enligt 7 kap. 29 § miljöbalken. Det gäller om det finns skäl att pröva om tillstånd ändå kan ges, trots den förväntade påverkan.

Länsstyrelsen kan också besluta om tillstånd med villkor. Villkoren anger i så fall hur åtgärden får genomföras för att skydda Natura 2000-områdets värden.

Kontakt

Har du frågor om tillståndsprocessen, Natura 2000-områden eller vill bjuda in Länsstyrelsen till avgränsningssamråd?
Skriv vad ärendet gäller och namnet på Natura 2000-området i mejlets rubrik.
Då blir det lättare för oss att skicka ärendet vidare till rätt handläggare.

Länsstyrelsen Jämtlands län

Dela sidan:

Landshövding

Marita Ljung

Besöksadress

Residensgränd 7

Postadress

831 86 Östersund

Organisationsnummer

202100-2452

Följ oss