Restaurering av våtmarker i Jämtlands län
Länsstyrelsen restaurerar våtmarker i samarbete med markägare, kommuner och andra aktörer.
Har du diken som avvattnar våtmarker eller leder vatten vidare till vattendrag på din fastighet? Då kan din mark vara lämplig för våtmarksrestaurering.
Här kan du läsa om vad en restaurering innebär och hur arbetet i fält går till.
En restaurering handlar oftast om att lägga igen diken och höja vattennivån i marken, så att området återgår till en mer naturlig våtmark.
Det gör att vi återfår fungerande våtmarker som gör nytta för både naturen och människan.
Länsstyrelsen ansvarar för hela arbetet – från planering till genomförande – och står för kostnaderna. Du som markägare avgör om en restaurering ska genomföras. Vi går alltid igenom hur din mark påverkas innan du tar beslut.
Så förändras landskapet
Restaurering av våtmarker förändrar ett område från utdikad mark till en mer naturlik våtmark över tid.
Våtmarksrestaurering – steg för steg
Så här går en restaurering vanligtvis till – från första kontakt och utredning till planering, avtal och genomförande.
- Utredning
Vi går igenom kartor och data för att bedöma markförhållanden, till exempel topografi, markfuktighet, diken samt närhet till vägar, byggnader och andra strukturer. - Fältbesök
Om området bedöms lämpligt gör vi ett platsbesök för att komplettera underlaget. - Analys och modellering
Vi analyserar hur en restaurering kan påverka omgivningen, till exempel produktionsskog, vägar, grannfastigheter och naturvärden. - Åtgärdsplan och samråd
Vi tar fram en plan som du får ta del av. Den beskriver hur arbetet kan genomföras och hur marken kan påverkas, inklusive transportvägar och praktiska lösningar. Vid behov samråder vi med berörda aktörer, till exempel fiskevårdsområdesföreningar, samebyar och grannar. - Nyttjanderättsavtal
Om du är fortsatt intresserad tecknas ett avtal, vanligtvis på fem år, som ger Länsstyrelsen rätt att genomföra åtgärder inom ett avgränsat område. - Genomförande i fält
Restaureringen genomförs på plats, oftast med maskiner som lägger igen och pluggar diken. - Återhämtning
Efter arbetet kan området se stökigt ut, med körspår och nertagna träd. Men markerna återhämtar sig – och efter några år har spåren försvunnit.
Hur arbetet utförs beror på platsens förutsättningar.
Först avverkas träd och sly längs dikena om det behövs för att ge plats åt grävmaskinen. Körvägar planeras tillsammans med dig som markägare och anpassas efter markens bärighet. I vissa fall används tillfälliga lösningar som stockmattor.
Dikena pluggas och fylls sedan igen med jord och torv från närområdet. Pluggar kan byggas av stockar från nedtagna träd och ibland med spontat virke.
På plats arbetar ett team bestående av grävmaskinsförare, arbetsledare och personal som utför manuellt arbete. För transporter används ibland även sexhjuling. Arbetet utförs huvudsakligen med grävmaskin, men manuella metoder används vid behov.
Restaurering genomförs vanligtvis under augusti–november för att ta hänsyn till fågelliv och markförhållanden. Arbetet är väderberoende och kan behöva justeras vid till exempel kraftig nederbörd.
När dikena lagts igen höjs grundvattennivån och våtmarkens funktioner återställs. Marken kan se påverkad ut direkt efter arbetet, men återhämtar sig över tid.
Film från Länsstyrelsen Östergötland: Våtmarksrestaurering (2 min 40 sek) Länk till annan webbplats.
Film från Länsstyrelsen Norrbotten: Våtmarksrestaurering (6 min 20 sek)
Ingår din mark i ett markavvattningsföretag?
Under 1800- och 1900-talet bildades markavvattningsföretag för att leda bort vatten från mark. Många av dessa är fortfarande juridiskt giltiga.
Det innebär att dikena inte får ändras utan vidare. Om din fastighet berörs kan en rättslig process behövas innan en restaurering kan genomföras.
Länk
Kalken som skapar Jämtlands läns unika våtmarker
I Jämtlands län finns det gott om kalk i berggrunden som skapar förutsättningar för rikkärr, en ovanlig typ av våtmark.
Här finns kalkgynnade växter som orkidéer samt hotade arter som fjärilen violett guldvinge. Rikkärr är ovanliga både i Sverige och Europa, vilket gör dem särskilt värdefulla att bevara.
Vi arbetar även med våtmarker i anslutning till vattendrag där den hotade flodpärlmusslan lever. Genom att lägga igen diken förbättras vattenkvaliteten och livsmiljön för både musslor, fiskar och andra vattenlevande djur.
Frågor och svar om våtmarksrestaurering
Här hittar du svar på vanliga frågor om våtmarksrestaurering som markägare.
Marken blir blötare i det område där dikena läggs igen, eftersom vattnet hålls kvar i stället för att rinna ut i diken. Det höjer grundvattennivån och gör att våtmarken återfår sina naturliga funktioner.
Direkt efter restaureringen kan området se lite stökigt ut, med körspår och avverkade träd. Men redan året därpå börjar gräs och andra växter att spira. Djurlivet, särskilt insekter, hittar snabbt tillbaka, och efter några år har spåren av arbetet till stor del suddats ut.
Åtgärderna anpassas för att undvika påverkan på produktionsskog, vägar, byggnader eller grannfastigheter.
Nej, det är helt frivilligt. Inga åtgärder görs utan ditt godkännande. Är du positiv till restaurering, skriver vi ett nyttjanderättsavtal innan arbetet kan börja.
Om din mark ligger i ett skyddat område, som ett naturreservat, finns det redan en överenskommelse genom reservatsbeslut eller liknande. Där står det ibland att våtmarker ska restaureras som en del av skötseln. Men även då kontaktar vi dig och för en dialog innan något arbete görs.
Det beror på hur området ser ut, men i genomsnitt hinner en grävmaskin lägga igen cirka 100 meter dike per dag.
Nej, det utgår ingen ekonomisk ersättning i Länsstyrelsens våtmarksprojekt.
Våtmarker ger flera viktiga fördelar för miljön och klimatet:
- binder kol och minskar utsläpp av växthusgaser
- skyddar mot både översvämningar och torka
- renar vattnet
- ger rik biologisk mångfald – många växter, djur och insekter är beroende av våtmarker
- bidrar till bildning av grundvatten
De är också uppskattade för friluftsliv, vandring och fågelskådning.
En våtmark är ett område där det under stora delar av året är blött – vattnet ligger ofta precis under eller över markytan. Det kanske inte alltid syns, men växterna avslöjar det – om minst hälften av växterna är vattenälskande, räknas marken som våtmark. Det finns många olika typer av våtmarker. Exempel på våtmarker är myrar, sumpskogar och strandängar.
Restaureringsprojekt i Jämtlands län
- Svedjesjöns naturreservat
- Rödhällsflons naturreservat
- Siljeåsen naturreservat
- Hökvattsåns naturreservat
- Edsåns naturreservat
- PerJohansa-bodarnas naturreservat
- Källmyran, Bräcke
Storån
Storån har sitt ursprung i Hotagsfjällen och ingår i ett Natura 2000-område med mycket höga naturvärden. Vattensystemet är opåverkat av vattenreglering och rinner genom kalkrika marker, vilket skapar goda förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv.
I området finns bland annat:
- ett av Sveriges tätaste bestånd av flodpärlmussla
- goda livsmiljöer för öring, harr och andra vattenlevande arter
- ett rikt växt- och djurliv kopplade till kalkrika våtmarker
Våtmarkerna, särskilt rikkärren, spelar en viktig roll för att bevara dessa värden. Samtidigt är många våtmarker påverkade av dikning, vilket gör att de växer igen och att vatten snabbare rinner ut i Storån. Det kan försämra vattenkvaliteten och påverka livet i vattnet negativt.
I Jämtlands län har våtmarker restaurerats på flera platser. Många av områdena är tillgängliga för besök, med spångar och information på plats.
Birkakärret
Ånnsjön
Kontakt
-
Lotta Jakobsson
Vattenhandläggare
Telefon 010-2253631
-
Ida Rundström
Vattenhandläggare
Telefon 010-2253476