Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller åren 2021–2026.

I vissa områden samarbetar länen. Webbplatsen Regional miljöövervakning beskriver arbetet.

Webbplatsen Regional miljöövervakning Länk till annan webbplats.

Den regionala miljöövervakningen delas in i nio programområden och 23 delprogram:

Inom programområde luft övervakar vi nedfallet av försurande och övergödande ämnen. Trots att nedfallet av svavel minskat kraftigt är försurning av sjöar och vattendrag ett av länets största miljöproblem.

Sedan 2008 har också läget i vissa vatten försämrats, framförallt i delar av länets fjällvärld. Utsläppen av kväve från länderna inom EU har inte minskat i samma utsträckning som svavelutsläppen. Depositionen av kväve kan, i kombination med klimatförändringar, innebära stora förändringar för växtekosystemen, särskild i fjällområdet. Mätningar av nedfallet behöver därför fortsätta, särskilt i fjällområdet.

Luftföroreningar kan också direkt påverka människors hälsa via den luft vi andas. Utsläpp av luftföroreningar som sker lokalt, exempelvis från trafik och vedeldade hus påverkar luften i närområdet. Mätningar av luftkvalitet i tätorter är kommunernas ansvar, medan länsstyrelsen har en samordnande roll i arbetet. Naturvårdsverket övervakar luftkvaliteten på landsbygden, så kallad regional bakgrund, inom sitt nationella luftövervakningsprogram.

Krondroppsnätet

Mätningar av nedfall av försurande och övergödande ämnen görs varje månad över öppet fält eller som krondropp under trädkronorna i brukad skogsmark för att få en aktuell bild och utveckling i tiden. Utöver nedfallsmätningarna tas även prover på markvattnet.

Med utgångspunkt från de fortsatta problemen med försurning av främst fjällvatten inom länet och det behov av ökad kunskap när det gäller övergödning i naturligt näringsfattiga miljöer som lyfts upp inom länets miljömålsarbete prioriterar vi mätningar av nedfall på hög höjd. Mätningar sker i två fjällområden i länet; Oviksfjällen och Frostviken. Utöver dessa ingår också två mätstationer i brukad skogsmark i övervakningsprogrammet, vid Bispgården och Sveg.

Mer information om mätprogrammet och resultat hittar du på Krondroppsnätets webbplats Länk till annan webbplats.

 

Jämtlands län är ett av de skogrikaste områdena i Sverige med cirka 70 procent av ytan klassad som skogsmark. Skogsbruket är en ekonomisk viktig verksamhet som samtidigt har en stor inverkan på vatten- och naturmiljön och den biologiska mångfalden. Den skogliga miljön behöver därför förvaltas på ett hållbart sätt och tillståndet och förändringar följas upp.

Många andra aktörer bidrar till miljöövervakning eller uppföljning av tillståndet i skogen, såsom Skogsstyrelsen och andra nationella aktörer, varför programområdet inte prioriterats så högt i det regionala miljöövervakningsprogrammet. Inom andra programområden sker miljöövervaknings-insatser som också kan användas för att följa tillståndet i skogen. Ett exempel är häckfågeltaxeringen som används som indikator på biologisk mångfald i skogsmiljön och nedfall av övergödande och försurande ämnen som mäts i skogliga miljöer inom Krondroppsnätet.

Miljötillstånd i skogslandskapet

Förändringar i skogslandskapet följs med fokus på skogens naturvärden på regional nivå genom att sammanställa data från Riksskogstaxeringen som direkt eller indirekt kan visa på tillstånd och förutsättningar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i skogslandskapet.

Riksskogstaxeringens främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Uppgifterna används exempelvis för uppföljning och utvärdering av aktuell skogs-, miljö- och energipolitik. Riksskogstaxeringen är en del av Sveriges officiella statistik och är en stickprovsinventering där ett slumpvis urval av provytor inventeras. En stor mängd variabler mäts i fält och det finns långa tidsserier. Resultaten används idag främst på nationell nivå men många parametrar har god upplösning även på regional nivå.

Riksskogstaxeringen har en egen webbplats där du hittar data och information om inventeringen Länk till annan webbplats.

Jämtlands län har en låg andel jordbruksmark, endast 1 procent av den totala arealen utgörs av åker- och betesmark. Länets jordbruk är inriktat på mjölk- och köttproduktion. Vall är den absolut största grödan. I övrigt odlas spannmål till foder och mindre ytor med potatis, bär och grönsaker.

Variationen i odlingsintensitet är stor. Här finns odlingsintensiva områden där efterfrågan på skörd är stor för att täcka foderbehovet till djuren i närområdet. Stora delar av jordbruksmarken odlas däremot med långliggande vallar där fokus är att fortsätta hålla landskapet öppet. Jämtlands län har goda förutsättningar för ekologisk produktion, som en följd av klimatet och inriktningen på vallodling och djurhållning.

Programområdet är hittills lågt prioriterat inom den regionala övervakningen som en följd av generellt sett små arealer, låg miljöpåverkan, samt att andra aktörer och program täcker upp en viss del av det övervakningsbehov som finns. Länet har dock många områden med för biologisk mångfald värdefulla ängar, hagar och betesmarker. Genom deltagande i det gemensamma delprogrammet Gräsmarkernas gröna infrastruktur följer vi utvecklingen för dessa marker.

Gräsmarkernas gröna infrastruktur

Syftet med övervakningen är att följa utvecklingen för gräsmarker regionalt med ett landskapsperspektiv. Genom kartering av gräsmarker i flygbilder och inventering av växter i fältprovytor kan vi få information om arealer och rumslig fördelning av olika gräsmarkstyper samt följa utvecklingen i tiden. Data från flygbildstolkningen och fältinventeringen kombineras med heltäckande information om träd- och buskskiktet från Nationella marktäckedata (NMD).

Inventering med datainsamling görs under de fem första åren (2021–2025) med enklare resultatsammanställningar. Efter den sista fältsäsongen 2026 görs en omfattande rapportering med utvärdering och analyser av insamlade inventeringsdata.

Inom Jämtlands län finns omfattande arealer av våtmark, de utgör ungefär 16 procent av länets yta. En stor andel är mycket värdefulla och unika sett ur perspektivet biologisk mångfald. Den kalkrika berggrunden i de centrala delarna av länet medför att länet har den största koncentrationen av rikkärr i Sverige. Över 55 500 hektar är inventerade inom de centrala delarna av länet (kambrosilurområdet). Den totala arealen rikkärr är således betydligt större.

Rikkärren och framförallt extremrikkärren har mycket höga naturvärden och är viktiga för den biologiska mångfalden. Hoten mot våtmarker består i dagsläget främst av skogsbruk, terrängkörning, dikning och vägbyggnad på eller i anslutning till våtmarkerna. Det finns också mer sekundära hot i form av klimatförändringar samt deposition av gödande och försurande ämnen, vilka kan tänkas medföra vegetationsförändringar.

Med tanke på de stora arealerna och i flera fall unika naturvärden är miljöövervakningen av våtmarkerna bristande. Stor kunskapsbrist råder även då våtmarkerna i fjällområdet inte är inventerade.

Rikkärr

Rikkärren är de artrikaste våtmarkerna och utgör livsmiljö för en rad olika hotade arter och organismer. Övervakning av våtmarker faller inte in under någon annan myndighet varför det är angeläget för miljöövervakningen att fånga upp dessa miljöer.

Syftet med delprogrammet är att följa utvecklingen av biologisk mångfald samt vegetationsförändringar i rikkärren på regional och nationell nivå. Programmet är utformat för att ge relevant information om hotfaktorer som igenväxning och påverkan från areella näringar.

Jämtlands län är ett av landets fyra fjällän. Detta för med sig ett särskilt ansvar för miljöövervakning inom denna miljö. För fjällområdets del finns ett behov av såväl övergripande övervakning som täcker in hela fjällkedjan, som övervakning med regional upplösning. Det senare eftersom det finns stora naturgeografiska skillnader mellan olika delar av fjällområdet liksom skillnader i nyttjande. Mot bakgrund av detta har fjällänen samordnat sig och tagit fram gemensamma delprogram som ger långsiktiga och jämförbara miljödata över hela den svenska fjällkedjan. Klimatförändringar har under senare år uppmärksammats allt mer och klimatets effekter är en del av så gott som alla program.

Länets fjällövervakning fokuserar främst på vegetationsförändringar, fåglar och smådäggdjur. Klimateffekter studeras inte enbart i terrester fjällmiljö utan samordnas även med övervakning av vattenmiljöer i syfte att skapa en tvärvetenskaplig helhetssyn.

Det finns fem delprogram inom programområdet:

  • Fjällvegetation
  • Trädgräns i fjällen
  • Nyckelarter i fjällen
  • Häckande fåglar i fjällen
  • Smågnagare i fjällen
  • GLORIA
  • Glaciärer

Fjällvegetation

Delprogrammets syfte är att fånga upp och följa förändringar av vegetationen ovan trädgränsen på utvalda fjäll. I dessa extrema miljöer lever många arter på eller nära sina utbredningsgränser varför man kan förvänta sig tidiga och tydliga effekter av ett ändrat klimat samt annan påverkan på miljön. Inventeringarna sker inom fast cirkulära provytor längs transekter som sträcker sig från fjällets högsta punkt ner till skogsgränsen. Totalt ingår fem olika fjäll i länet. Vid upprepade inventeringar ska programmet kunna identifiera och verifiera förändringar av vegetationen ovanför trädgränsen.

Trädgräns i fjällen

Syftet med delprogrammet är att följa upp trädgränsens klimatbetingade förändring på ett urval av lokaler i Jämtlands och Dalarnas läns fjällområden. Med trädgräns avses den höjd över havet där träd av en viss art med en höjd om minst två meter växer. Trädgränserna och även andra växters utbredningsgränser förskjuts i höjdled när klimatet förändras. Trädgränsen har visat sig vara en bra indikator även för ekologiska klimateffekter i fjällen. Programmet grundar sig till stor del på uppföljning av äldre inventeringar från början av 1900-talet.

Nyckelarter i fjällen

Syftet är att kontinuerligt sammanställa resultaten från de olika former av miljöövervakning som berör nyckelarter i svenska fjällen och att presentera dessa på ett publikt sätt med regional upplösning på en samlad plats. Med nyckelarter avses arter som på olika sätt skapar viktiga livsbetingelser för ett stort antal andra arter. Delprogrammet sammanställer därför resultatet från uppföljningar av smågnagare, fjällräv, ripor, jaktfalk, ren och järv.

Häckande fåglar i fjällen

Syftet är att övervaka den biologiska mångfalden i fjällen, i detta fall genom att säkerställa att inventeringar genomförs i sådan omfattning så att regionala trender för fjällfåglar kan presenteras. Miljöövervakningen har ett viktigt uppdrag att övervaka den biologiska mångfalden och beskriva olika fågelarters populationsförändringar över tiden. Sedan programmet infördes har andelen årligen inventerade standardrutter i länets fjällmiljö ökat markant till drygt tjugo årligen. Detta medför att trender kan visas för närmare 80 olika fågelarter. I länet finns 28 så kallade standardrutter och målet är att minst 20 av dessa ska inventeras årligen. Ånnsjöns fågelstation genomför även egna linjetaxeringar i fjällmiljö som kan läggas till dessa data.

Smågnagare i fjällen

Varje vår och höst sker inventering av smågnagare i fjällen i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av den nationella miljöövervakningen. Övervakningen påbörjades 2001 och omfattar sorkar, lämlar och näbbmöss. Syftet med övervakningen är att ge information om variationen i populationerna, som kan variera kraftigt mellan åren. Sorkar och lämlar är viktiga bytesdjur för flera rovdjur och rovfåglar, de påverkar vegetationen samt kan göra skada på trädplantor inom skogsbruket och sprida smitta, så kallad sorkfeber. Smågnagare uppträder relativt stationärt geografiskt varvid analyser även kan ge information om miljögifter och miljöstörningar i området de lever i.

GLORIA

GLORIA (GLobal Observation Research Initiative In Alpine environments) är ett världsomfattande nätverk av fasta övervakningsytor i alpina bergsområden som inkluderar bergstoppar från trädgränsen upp till högalpin nivå. Projektet startades 2001 med universitet i Wien som koordinator. Från början kallades projektet Gloria Europe och omfattade 16 bergsområden i Europa men har till idag växt till att omfatta totalt över 100 områden på samtliga kontinenter utom Antarktis. I Sverige finns ytterligare en lokal i Norrbotten och på den norska sidan av Skanderna finns ytterligare fyra områden.

Syftet med delprogrammet är att vara en del en världsomspännande övervakning av kärlväxter i alpina miljöer vilken är en del av att tolka och detektera förändringar i miljön utifrån förändringar i klimatet. Vidare finns ett regionalt perspektiv då kunskapen om kärlväxters utbredning i alpina miljöer kan följas med en väl fastställd metodik och datainsamling. Inom GLORIA-nätverket sker återinventering med 8–10 års mellanrum.

Glaciärer

I länet finns Sveriges sydligaste glaciärer. Dessa studerades och dokumenterades noggrant i början av 1900-talet i form av kartmaterial och foton. Sedan dess har glaciärerna dokumenterats i lite olika form. Glaciärerna speglar på ett mycket bra sätt rådande klimat över tiden. Tanken är att genom fotografering visualisera glaciärernas utveckling över tiden. Fotografering sker årligen från luften och även från fasta punkter i terrängen där några finns markerade i form av rösen sedan första fotograferingen 1908.

Rapport Miljötillståndet i fjällen – Jämtlands län 2023 Länk till annan webbplats.

Programområde landskap omfattar flera naturmiljöer och syftar till övervakning på en mer övergripande nivå eller av arter som rör sig över flera olika naturmiljöer. På nationell nivå genomförs NILS-programmet (Nationella Inventeringar av Landskapet i Sverige), Svensk Fågeltaxering samt Svensk Dagfjärilsövervakning inom länet.

Liksom på nationell nivå är övervakning av fåglar viktig inom programområdet på regional nivå. Därutöver deltar länet i det gemensamma delprogrammet Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag som genererar data för påverkan på landskapet och hur den förändras över tid. Övervakning av utter ingår också numera i detta programområde.

Utveckling av övervakning av insekter i Norrland har påbörjats, det är i dagsläget oklart hur det kommer att utvecklas men ambitionen är att kunskapen om insekter i länet ska öka och ett löpande program skall komma igång i framtiden. Utvecklingen sker tillsammans med övriga norrlandslän.

Det finns tre delprogam inom programområdet:

  • Häckande fåglar
  • Exploatering av sötvattenstränder
  • Utter

Häckande fåglar

Syftet är att följa utvecklingen av biologisk mångfald i allmänhet och utveckling av fågelpopulationer i synnerhet samt att visa olika arters förändringar i antal över tiden. Från 2011 omfattar inventeringen även däggdjur som observeras under inventeringen.

Programmet är i grunden skapat för nationella resultat men genom att inventera tillräckligt antal rutter i länet årligen ges även regionala trender för arter eller artgrupper. Inventeringen görs enligt så kallad fast standardrutt, vilken utgörs av en kvadrat om 2 x 2 kilometer, längs vilken man (en gång per sommar) dels noterar alla fåglar längs linjen (linjetaxering), dels stannar fem minuter på åtta fasta punkter och utför punkttaxeringar. I Jämtlands län finns 81 rutter varav ca 70–80 procent inventeras årligen.

Se hur det går för Sveriges fåglar på svensk fågeltaxerings webbplats Länk till annan webbplats.

Exploatering av sötvattenstränder

Delprogrammet följer exploateringen av landets stränder och hur den förändras över tiden. En landstäckande kartering av exploateringsgraden längs sjöar, vattendrag och kust görs och följs upp med cirka fem års intervall. Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv.

Ökande exploatering av stränder kan skada livsmiljöerna för många arter och därmed även hota de ekosystemtjänster som stränderna förser oss människor med. Det finns därför behov av att följa trender i exploateringsgrad som kan användas som underlag för exempelvis miljömål, översiktsplanering, tillståndsgivning och områdesskydd.

Läs mer och se resultaten av de karteringar som gjorts i kartberättelsen om strandexploatering på länsstyrelsernas webbplats Länk till annan webbplats.

Utter

Inventering av utter genomförs på barmark genom att söka efter spårtecken och spillning på fasta lokaler över hela länet som återbesöks en gång vid varje inventeringstillfälle som sker vart sjätte år. Efter en tids drastisk populationsnedgång var uttern antagligen som mest hotad under 1970–80 talet men därefter har populationen ökat till att idag förekomma över nästan hela länet.

Utterns utveckling i Jämtlands län bedöms som positiv och under 2000-talet har uttern ökat i utbredning vilket visade sig vid inventeringar under 2013 och 2019. Idag kommer hoten mot utter framför allt från trafik, men även felaktigt konstruerade fällor och miljögifter kan påverka arten negativt.

Resultatet från inventeringen rapporteras till Artportalen Länk till annan webbplats.

Programområdet sötvatten inkluderar övervakning i grundvatten, sjöar och vattendrag. Jämtlands län är vattenrikt. Här finns mer än 16 000 sjöar och 56 000 km strömmande vatten. Återkommande vattenprovtagning genomförs i en rad sjöar och strömvatten i länet, både inom regional och nationell miljöövervakning. Framför allt analyseras vattenkemi men även viss biologisk provtagning genomförs. Avsikten är att långsiktigt följa utvecklingen i länets vatten. För vissa vatten har tidsserierna hunnit bli mer än 30 år långa. En speciell satsning på övervakning av fjällsjöar görs för att följa effekterna av klimatförändringar på ljus- och temperaturförhållanden. Grundvatten är en viktig resurs för dricksvattenförsörjningen och ska även bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Övervakning av grundvattnets kvalitet och kvantitet görs för att förbättra kunskapen om tillståndet i länet, särskilt i områden där det finns risk för påverkan.

Det finns fem delprogram inom programområdet:

  • Grundvattenkvalitet
  • Grundvattennivåer
  • Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag
  • Stormusslor
  • Klimateffekter i fjällsjöar

Grundvattenkvalitet

Miljöövervakning av grundvattenkemi görs i både sand- och grusavlagringar och i berg för att förbättra kunskapen om grundvattnets kvalitet i länet. Särskilt prioriterat är att få en bättre täckning av den kontrollerande övervakningen i påverkade områden enligt vattenförvaltningen samt utökade analyser i regionalt viktiga dricksvattenresurser oavsett påverkanstryck. Provtagning sker främst i naturliga kallkällor och i allmänna vattentäkter.

Samordning görs med den nationella miljöövervakningen av grundvatten och den övervakning som sker på lokal nivå i länet. En viktig part är kommunerna och huvudmännen för de kommunala dricksvattentäkterna där samordning av provtagning och komplettering av befintliga råvatten- och andra kontrollprogram sker i möjligaste mån. En extra satsning på provtagning av grundvattenkemi i grundvattenförekomster som bedömts påverkade av mänsklig aktivitet har möjliggjorts genom extra medel för akvatisk miljöövervakning från Havs- och vattenmyndigheten under åren 2020-2022.

Resultaten från mätningarna inom programmet samt från den nationella miljöövervakningen visas på Sveriges geologiska undersökning, SGU:s, webbplats Länk till annan webbplats.

Grundvattennivåer

Programmet ska öka den regionala kunskapen om grundvattennivåer och deras variationer i tid och rum. Nya regionala stationer behöver etableras i länet för att täcka in det regionala behovet av nivåövervakning. Dessa nya stationer kompletterar den nationella miljöövervakningen i länet för att bland annat bättre kunna bedöma förändring kopplat till ett förändrat klimat och områden med risk för vattenbrist.

Etablering av nya regionala stationer kräver dock en annan finansiering för att kunna genomföras. Särskilt fokus kommer att ligga på viktiga grundvattenförekomster för dricksvattenförsörjningen. Samverkan med kommunerna och den nivåövervakning som sker vid de kommunala vattentäkterna görs för att även inkludera denna nivåmätning i utvärdering och analys av data.

Resultaten från grundvattennivåmätningar, aktuella kartor och prognoser finns på webbplatsen för Sveriges geologiska undersökning (SGU) Länk till annan webbplats.

Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag

Det finns en lång tradition vad gäller övervakning av sötvatten i länet. De långa tidsserier som redan finns byggs på för att bidra med kunskap om vilka långsiktiga förändringar i naturliga förhållanden eller orsakade av mer storskalig mänsklig påverkan som kan ses i opåverkade sjöar och vattendrag. Att följa förändringar till följd av ett förändrat klimat är en viktig del i detta, särskilt i fjällområdet.

Övervakningen av referensvatten utgör ett viktigt underlag som sedan andra, mer påverkade vatten, kan jämföras med, både inom miljömålsuppföljningen och inom vattenförvaltningen. Länet har förhållandevis få referensvatten inom den regionala miljöövervakningen i förhållande till det stora antal vatten som finns. Här utgör den nationella trendvattenövervakningen och den övervakning av referensvatten som görs inom kalkeffektuppföljningen viktiga tillskott.

Som en följd av de tidigare mycket stora problemen med surt nedfall är huvuddelen av länets övervakning av sjöar och vattendrag inriktad mot försurningsproblematiken. Länets kalkeffektuppföljning är omfattande och innehåller ett stort antal lokaler för vattenkemisk och biologisk provtagning, såväl i kalkade vatten som i okalkade referensvatten.

Miljödata från den regionala och nationella miljöövervakningen hittar du hos Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som är nationell datavärd Länk till annan webbplats.

Stormusslor

Årliga inventeringar av flodpärlmussla görs för att beskriva statusen och ge underlag för att upptäcka hotbilder och för att genomföra åtgärder. Övervakningen är ett viktigt komplement i förståelsen av sötvattensmiljön och ska på ett representativt sätt visa om några storskaliga förändringar sker i länet.

Flodpärlmussla är en mycket viktig indikator i våra vattendrag som visar på god vattenkvalitet och god ekologisk status. Jämtlands län har i dagsläget Sveriges största bestånd av flodpärlmussla. Hökvattsån övervakas inom det nationella programmet för trendvattendrag just för sitt stora musselbestånd. Inom den regionala miljöövervakningen kommer sex vattendrag att ingå där inventering görs med sex års omdrevsintervall.

Miljödata från den regionala och nationella miljöövervakningen finns hos Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som är nationell datavärd Länk till annan webbplats.

Klimateffekter i fjällsjöar

Avsikten med programmet är att beskriva effekter av ett förändrat klimat på fysisk och biologisk status i fjällsjöar genom att mäta temperatur, ljusklimat, vattenkemiska parametrar samt genomföra provfiske i ett antal sjöar. Tre olika fjällsjöar ingår i detta delprogram. Ett av dessa, Trondtjärn, återfinns inom de nationella trendsjöarna medan de två övriga är regionala trendvatten (Avundstjärn och Krutejaure). Ljus- och temperaturloggrar har placerats på 4 meters djup centralt i sjöarna. Dessa loggrar ligger ute hela året och byts ut två gånger per år.

De temperatur- och ljusmätningar som inom andra projekt har etablerats i Storsjön, Näkten, Locknesjön och Revsundssjön kommer också att fortsätta inom ramen för detta delprogram då dessa kan fungera som en slags referens till förändringar som uppmäts i fjällsjöarna.

I Jämtlands län finns ingen omfattande kemikalieproduktion och användningen av bekämpningsmedel är begränsad, framför allt i jämförelse med situationen i södra Sverige. Vidare är förekomsten av stora industrier och annan miljöfarlig verksamhet också begränsad. Länet har därför en generellt sett låg miljögiftsbelastning från regionala utsläppskällor men undersökningar visar att mätbara och ibland förhöjda halter av ett flertal miljögifter ändå förekommer i vissa områden från lokala källor. Det omfattar både vatten, sediment och biota som exempelvis fisk och utter. Miljön påverkas även av långväga transporterade miljögifter via luften, som exempelvis kvicksilver och flamskyddsmedel.

Inom programområdet sker analyser av miljögifter i fisk vilket ger en indikation på tillståndet av miljögifter i vattenmiljön, samt hur miljögiftshalterna förhåller sig till eventuella behov av lokala konsumtionsråd av fisk. Vi fortsätter även med regionala kampanjer av olika slag där regional förtätning av Naturvårdsverkets nationella screeningar av miljögifter ingår. Analyser av miljögifter inom Indalsälvens avrinningsområde, framför allt analys av PFAS i ytvatten i Indalsälven och Storsjön, sker i samarbete med Västernorrlands län.

Det finns tre delprogram inom programområdet:

  • Miljögifter i Indalsälvens avrinningsområde
  • Regionala kampanjer och screening av miljögifter
  • Miljögifter i fisk

Resultaten från Länsstyrelsens provtagningar rapporteras successivt till SGU som har det nationella datavärdskapet för miljögifter. Dessa data finns tillgängliga för nedladdning och ett arbete pågår för att få det komplett.

Datavärdskap för miljögifter på SGU:s (Sveriges geologiska undersökning) webbplats Länk till annan webbplats.

Miljögifter i Indalsälvens avrinningsområde

Tillsammans med Västernorrlands län görs analyser av miljögifter inom Indalsälvens avrinningsområde från källflödet i fjällen till mynningen vid kusten. Miljögiftsanalyserna görs i dagsläget i Jämtlands län av PFAS (en grupp högfluorerade ämnen) i ytvatten i Indalsälven och Storsjön men kan komma att omfatta fler ämnen eller vatten framöver inom avrinningsområdet. Syftet är att se vilka halter som förekommer och om de eventuellt överskrider aktuella gränsvärden. Mätningarna utgör bland annat en grund för den statusklassning som Länsstyrelsen ska göra för sjöar och vattendrag i länet inom vattenförvaltningen. Det är även viktigt att se om halterna ökar eller minskar med tiden och om de skiljer vid olika årstider.

Provtagning av PFAS i vatten i Jämtlands län 2018–2019, Länsstyrelsen Jämtlands län Länk till annan webbplats.

Regionala kampanjer och screening av miljögifter

Övervakning av miljögifter sker genom vissa tillfälliga mätkampanjer samt regional förtätning av den nationella screeningen av miljögifter. Det nationella delprogrammet för screening syftar till att beskriva tillståndet för miljöföroreningar genom att mäta halter av ämnen i ett begränsat antal väl valda medier, som exempelvis vatten, sediment, fisk eller avloppsslam, vid ett eller ett par tillfällen i en samlad kampanj. Screeningundersökningar är ett första led i att hitta de kemiska ämnen som kan medföra hälso- och miljöproblem.

Fiberbankar i Norrland Länk till annan webbplats.

Miljögifter i fisk

Länsstyrelsen undersöker halterna av flera miljögifter i fisk i olika sjöar och vattendrag i länet inom den regionala miljöövervakningen. Resultaten ger ett underlag för den statusklassning som Länsstyrelsen ska göra för sjöar och vattendrag i länet inom vattenförvaltningen. De ger också ett underlag för att bedöma eventuella behov av lokala konsumtionsråd av fisk.

Oftast analyseras muskel av abborre, röding eller öring i olika typer av områden. Det kan vara områden som troligtvis är påverkade av olika punktkällor och tätorter, i synnerhet om det finns populära fiskeområden för allmänheten i området. Det kan även vara så kallade bakgrundsområden där miljögifterna förväntas främst bara komma från långväga luftburna föroreningar. En särskild satsning på PFAS i fisk har möjliggjorts med stöd av extra medel för akvatisk miljöövervakning från Havs- -och vattenmyndigheten under åren 2021–2022.

Inom den nationella miljöövervakningen, som Naturvårdsverket ansvarar för, sker analyser av miljögifter varje år i sjöarna Stor-Backsjön, Stor-Björsjön och Degervattnet. Även flera andra aktörer; bland annat kommuner, fiskevårdsområden och universitet, har också analyserat vissa miljögifter i fisk i länet men med en begränsad omfattning av ämnen och antal tillfällen.

Miljögifter i fisk har en egen webbsida där du kan läsa mer och även hitta särskild information om tillfälliga lokala kostråd för fisk

Den hälsorelaterade miljöövervakningen syftar till att undersöka förekomst och effekter av miljöfaktorer som har betydelse för människors hälsa.

Människors hälsa kan påverkas av bland annat luftföroreningar, kemiska ämnen, strålning, förorenat dricksvatten, buller och dålig inomhusmiljö. Folkhälsomyndighetens miljöhälsoenkät som görs vart fjärde år beskriver vilken betydelse olika miljöfaktorer har för befolkningens hälsa.

En regional förtätning i Jämtlands län av miljöhälsoenkäten resulterar i ett bättre statistiskt underlag i de regionala miljöhälsorapporter som tas fram gemensamt för norrlandslänen.

Förtätning av miljöhälsoenkäter

Programmet omfattar regional förtätning av de nationella miljöhälsoenkäterna som görs vart fjärde år. Varannan gång riktar sig enkäten till vuxna och varannan gång handlar frågorna om barns hälsa. Tillsammans med övriga norrlandslän tas regionala miljöhälsorapporter fram av Arbets- och miljömedicin norr för dessa förtätningar.

Hittills finns regionala miljöhälsorapporter framtagna 2013, 2017 och 2021, varav den första och sista är riktade mot barns hälsa. Resultatet av förtätningen ger en bild av vilka miljöhälsoproblem som är viktigast att jobba med i länet eller kommunen och vilka planeringsinsatser som behövs.

De regionala miljöhälsorapporterna återfinns på webbplatsen för Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Marita Ljung

Besöksadress

Residensgränd 7

Postadress

831 86 Östersund

Organisationsnummer

202100-2452

Följ oss