Åtgärder i vattenmiljöer

Länsstyrelsen arbetar med åtgärder i sjöar, vattendrag, grundvatten och hav. Målet är att uppnå de svenska miljömålen samt miljökvalitetsnormerna för vatten. Samverkan med andra aktörer är en viktig del i arbetet.

Viktiga åtgärdsprogram för arbetet är:

Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2017–2020

Åtgärdsprogrammen för Västerhavets vattendistrikt och Södra Östersjöns vattendistrikt 2016-2021länk till annan webbplats

Åtgärdsprogram för havsmiljönlänk till annan webbplats

Pågående projekt

Projekt Miljöanpassad tillsyn ska rigga förutsättningar för Länsstyrelsens arbete med tillsyn och åtgärder inom vattenkraft. Målet är att minska vattenkraftens påverkan på miljön. Ett första steg är att kartlägga i vilka vattensystem tillsynen ger störst nytta.

Viktiga händelser 2017

30 oktober 2017 - Ålens vägval vid Ålgårda kraftverk. Under hösten gjordes studier för att se hur ålarna använder vandringsvägarna för att ta sig förbi Ålgårda kraftverk i Halland. I en första omgång märktes 18 ålar med sändare som registrerar deras vägval.

2 oktober 2017 - Länsstyrelsen stödjer regeringens lagförslag om vattenkraft
I slutet av juni i år presenterade regeringen sitt förslag till ändringar i lagstiftningen kring prövning av vattenkraftens miljöpåverkan. Lagändringarna är ett första steg i att genomföra de vattenkraftsrelaterade delarna i den så kallade energiöverenskommelsen som träffades mellan regeringspartierna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i juni 2016. Energiöverenskommelsen slår fast att Sverige ska ha moderna miljökrav på svensk vattenkraft.

Den 2 oktober skickade vi på Länsstyrelsen in vårt remissvar till regeringen. Vårt svar innebär att vi i stort stödjer regeringens förslag. Om lagförslaget går igenom träder de nya reglerna i kraft den 1 mars 2018.

Promemoria Vattenmiljö och vattenkraftlänk till annan webbplats

Arbetsgång

Steg 1: Prioritering av värdefulla vattendrag - Det är viktigt att tillsyn och åtgärder sätts in där de ger mest nytta för miljön. Steg ett i projektet är därför att analysera vilka vattensystem som är särskilt värdefulla och som bör prioriteras i kommande tillsynsinsatser. I urvalsprocessen vägs vattnets naturvärden mot vattenkraftverkets betydelse för samhällets samlade elproduktion. Länsstyrelsen tittar också på om det finns kulturmiljövärden som är viktiga att ta hänsyn till. Prioriteringsarbetet gjordes under 2017. 

Steg 2: Ta initiativ till nya tillsynsinsatser - Nästa steg i projektet blir att påbörja tillsyn i prioriterade vattenområden. Vi inväntar de nya reglerna för småskalig vattenkraft innan vi inleder nya tillsynsärenden. Berörda verksamhetsutövare kommer att informeras i god tid innan vi påbörjar tillsynsarbetet.

Information längs vägen -  Vi är måna om att ge verksamhetsutövare och andra berörda insyn i vårt arbete. Vi informerar om vad som händer i projektet och de resultat vi kommer fram till. Du som har frågor är alltid välkommen att kontakta oss i projektgruppen.


  • För att avgöra vilka anläggningar som ska prioriteras i tillsynen behöver vi börja med att sammanställa kunskap om de vattensystem som har koppling till dammar och vattenkraftverk. Vi tittar bland annat på vilka naturvärden och miljöproblem som finns i vattnen. Exempel på viktiga naturvärden är långvandrande fiskarter, rödlistade och särskilt skyddsvärda arter och viktiga bestånd och livsmiljöer för växter och djur.
  • Vandringshinder och onaturliga flöden i vattendraget är exempel på miljöproblem som påverkar djur- och växtlivet. Vattenmyndighetens klassificering av ekologisk status ger vägledning i vilka miljöproblem, med koppling till dammar och vattenkraftverk, som är särskilt angelägna att åtgärda. Vattendrag och sjöar av nationellt intresse, till exempel Natura 2000-områden, ges förtur i tillsynsarbetet.
  • Vi tittar också på vilken effekt miljöåtgärderna kan förväntas få. Detta för att säkerställa att såväl tillsyn som åtgärder sätts in där de ger störst miljönytta.

I prioriteringen av anläggningar tittar vi även på andra intressen, bland annat väger vi in vilken betydelse ett vattenkraftverk har för samhällets samlade elproduktion. I det här sammanhanget är det samhällsnyttan som står i fokus.

Vi tittar också på om anläggningarna har kulturmiljövärden som behöver bevaras. Många av länets småskaliga vattenkraftverk har en lång historia och byggdes ursprungligen som sågar och kvarnar. Vid dessa anläggningar kan det finnas höga kulturmiljövärden som vi behöver ta hänsyn till i arbetet med tillsyn och åtgärder.

Med bra kunskapsunderlag går det ofta att hitta kompromisslösningar som är acceptabla ur såväl natur- som kulturmiljöperspektiv. För att vi ska kunna göra rätt avvägningar och se till att våra underlag vilar på sammanvägda bedömningar bidrar experter från vattenvård, naturvård och kulturmiljö i prioriteringsarbetet.

I Västra Götaland finns ungefär 900 dammar och 300 vattenkraftverk, många av dem är små kraftverk med liten elproduktion. Anläggningarna kräver tillstånd enligt miljöbalken. I tillståndet anges hur verksamheten ska drivas och vilka åtgärder som krävs för att minimera påverkan på miljön. Många anläggningar i länet saknar miljötillstånd och uppnår inte dagens miljökrav. Det enskilt största problemet är att vattenkraftverk och dammar är vandringshinder för fiskar. Vattenreglering påverkar också livsmiljön för vattenlevande växter och djur.

Uppdraget

I Länsstyrelsens uppdrag ingår att följa upp att vattenkraften uppfyller reglerna i miljöbalken och kraven i EU:s vattendirektiv. Tillsynsarbetet ska också bidra till att vi når miljömålen, främst målen "Levande sjöar och vattendrag" och "Ett rikt växt- och djurliv".

I Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för Västerhavet är tillsyn och åtgärder för att miljöanpassa vattenkraftverk och dammar ett prioriterat område för att uppnå miljökvalitetsnormerna.  

Om en anläggning saknar giltigt tillstånd kan Länsstyrelsen begära att ägaren ansöker om ett sådant hos mark- och miljödomstolen

Vattenmyndighetens åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistriktlänk till annan webbplats

Film om fiskvandringlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Finansiering

Havs- och vattenmyndigheten har gett länsstyrelserna extra pengar för arbetet med tillsyn av vattenverksamhet. Projektets Det tillskottet har koppling till budgetpropositionen för 2017, där regeringen har avsatt medel för miljöåtgärder inom vattenkraften. Satsningen är en del i arbetet för att nå syftet med Energiöverenskommelsen. Länsstyrelsen i Västra Götaland har fått sammanlagt 1,3 miljoner kronor för 2017. Pengarna används för att finansiera projektet Miljöanpassad tillsyn som drog igång i början av 2017.

Kontakt

Daniel Johansson
010-224 55 15

Under 2017-2019 drivs ett bevarandeprojekt för Gullspångslaxen, kallat GRAP-Gullspång River Action Plan. Projektet har tre viktiga mål:

  1. Fastställa vad som motsvarar gynnsam bevarandestatus för kvarvarande laxpopulation i Gullspångsälven.
  2. Fastställa vilka åtgärder som bedöms säkerställa gynnsam bevarandestatus för laxpopulationen.
  3. Åtgärder för att rädda Gullspångslaxen ska ha påbörjats inom projekttiden.

Planen består av tre delprojekt som tillsammans ska se till att bevara och återuppbygga laxbeståndet:

Delprojekt 1 - Genetisk utredning

Utredningen inom delprojektet omfattar flera delar, varav de viktigaste är:

  1. Upprätta om möjligt populationsgenetiska mål för att uppnå gynnsam bevarandestatus för lax och öring i Gullspångsälven.
  2. Hur ser den genetiska statusen ut för Gullspångslax och öring och har det skett några förändringar jämfört med tidigare?

Delprojekt 2 - Populationsmodell

För att kunna prioritera vilka fysiska åtgärder som måste vidtas behövs ett underlag som besvarar tre viktiga frågor:

  1. Vilka effekter har olika miljöanpassningsåtgärder på lax- och öringreproduktionen?
  2. Vilka åtgärder behöver vidtas för att populationen ska uppnå gynnsam bevarandestatus?
  3. Vilka åtgärder är mest kostnadseffektiva med hänsyn till att både bibehållen eller ökad reglerförmåga för kraftproduktion och effektiva bevarandeåtgärder skall eftersträvas?

Arbetet utförs med hjälp av en eller flera så kallade populationsmodeller som upprättas för laxens livscykel. En mera noggrann populationsmodellering planeras nedströms Skagern inom nuvarande utbredningsområde. Samverkan kommer att ske med ett annat pågående projekt finansierat av KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling). Inom projektet, som drivs av Karlstad universitet, kommer bland annat en 2D hydraulisk modell för Gullspångsälvens tre lek-och uppväxtområden upprättas.

Delprojekt 3 - Skagern-Vänern

Några av de planerade utredningar och åtgärder som ingår i delprojekt 3 är:

  1. Effekter/konsekvenser av ökad minimitappning i Gullspångs kraftverk. Som underlag används dynamisk flödesmodellering och/eller provtappningar.
  2. Effekter/konsekvenser av korttidsregleringen i Gullspång. Som underlag används dynamisk flödesmodellering och faktiska mätningar.
  3. Divergeringsdammens effekter; påverkan idag på utvandrande smolt och uppvandrande lekfisk samt effekter av att höja/förändra dammen.
  4. Studie av smoltutvandring från Gullspångsforsen och Åråsforsarna för att undersöka beteende, vandringsvägar och överlevnad både för utvandring genom Kolstrandsviken och det naturliga utloppet.
  5. Utökning av Gullspångsforsens areal. Det kan finnas möjlighet att utvidga arealen genom att schakta undan stenmaterial och bredda den nuvarande forsen. Ett annat alternativ är att anlägga en helt konstgjord lekbäck vid dammen för att öka arealen lekområde.
  6. Biotoprestaurering i Lilla Åråsforsen. Lilla Åråsforsen har vid minimitappning för låg vattenhastighet för att utgöra optimal uppväxtmiljö. Målet är att skapa mer optimala uppväxtbiotoper. 
Stora Åråsforsen

Stora Åråsforsen uppströms mynningen i Vänern.

Finansiering

Projekt Rädda Gullspångslaxen sker i samarbete mellan Länsstyrelsen i Örebro och Västra Götalands län, Fortum, Gullspångs-, Degerfors och Karlskoga kommuner, Havs- och vattenmyndigheten samt Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Projektet har även sökt pengar från EHFF för finansieringen av planerade aktiviteter. Budgeten är på 6,7 Mkr. 

 

Kontakt

Fredrik Nilsson
010-224 55 25

Gullspångslax

Gullspångslax. Foto: Frida Laursen

Projektet Förvaltningsplan för Vänerlax har som mål att:

  • Bevara och förstärka de naturreproducerande laxstammarna.
  • Ha ett hållbart fiske där den vilda laxens långsiktiga överlevnad inte hotas.
  • På längre sikt finns dessutom en förhoppning om att fiske ska kunna bedrivas enbart på den vilda resursen, dvs att all utsättning av odlad laxsmolt har upphört.

 

Fisket är en viktig del i förvaltningen. Trots detta måste en del åtgärder som påverkar fisket göras. Förvaltningsplanen har tagit fram 5 arbetspaket: 

  1. Dataunderlag - Insamling samt analys av dataunderlag som kan användas i ett eller flera av de övriga arbetspaketen. Ett bättre underlag behövs för exempelvis översynen av fredningsområden och fredningstider. Några särskilt viktiga områden:
    1. Övervakning av laxpopulationens storlek, utbredning och utveckling.
    2. Kartläggning av vandringsmönster hos lax i Vänern.
    3. Klargöra fördelning mellan vild/odlad lax samt andel vild lax vid bifångst.  
    4. Integration mellan andra arter i ekosystemet.
  2. Fiskereglering i Vänern - Sammanställning av vilka redskap och metoder som används idag och hur vi kan förbättra deras selektion och funktion. Relevansen av fredningsområden och fredningstider som finns idag ska utvärderas och om nödvändigt omformuleras. Även sportfiskarnas fiskemetoder och deras påverkan på den vilda laxen ska ses över. Metoder måste utvecklas så att fångad vild lax kan sättas tillbaka med höga överlevnadschanser. Målet är att Vänern även i framtiden ska kunna ses som ett attraktivt fiskevatten utan att för den skull hota dess unika naturvärden.
  3. Älvspecifik plan Gullspångsälven - åtgärder på både kort och lång sikt. På kort sikt handlar det om att rädda den genetiska resursen och öka den mycket blygsamma naturliga reproduktionen. Åtgärder som kan vara aktuella är förändrad reglering vid Gullspångs kraftstation och ytterligare restaureringsåtgärder. Åtgärder på längre sikt kan handla om mera omfattande miljöåtgärder såsom utrivning, fiskvägar och biotoprestaurering även längre upp i systemet. Arbetet med Gullspångsälven sker i samarbete med projekt GRAP, Gullspång River Action Plan
  4. Älvspecifik plan Klarälven - Arbetet med åtgärder och förvaltning av Klarälvslaxen och fisket i älven fortsätter där det tidigare Interregprojektet ”Vänerlaxens fria gång” slutade. Många frågor återstår att utreda, exempelvis hur arbetet med föreslagna åtgärder för ökad naturreproduktion ska drivas framåt och hur fiskereglering och fisketillsyn ska ske i älven vid en ökad vildlaxstam. Det övergripande målet är att minst 50 % av älvsystemets totala lekbeståndsmål ska uppnås inom 10 år. Arbetet med Klarälven sker i samarbete med projekt Två länder - en elv.
    Två länder - en elvlänk till annan webbplats
    Vänerlaxens fria gångPDF 
  5. Utbildning/Information - För att få acceptans från de olika intressenterna för att genomföra åtgärder krävs omfattande förankringsarbete. Det är även viktigt med en transparens som genomsyrar allt arbete och en hög grad av delaktighet. För att detta ska vara möjligt behöver vi dela vår vision och vårt perspektiv. Arbetet med Utbildning och Information kommer att ske i samarbete med projekt Samförvaltning Vänern.
    Samförvaltning Vänernlänk till annan webbplats

Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län.

 

Kontakt

Anna Hagelin
010-224 54 73

Ålgräs. Foto: Ewa Lavett

Ålgräs, också benämnd bandtång, är den vanligaste och största sjögräsarten i svenska vatten. Arten som bildar täta bestånd (ängar) i grunda mjukbottnar i både Västerhavet och i egentliga Östersjön utgör basen för mycket artrika biotoper som förser naturen och människan med flera viktiga ekosystemfunktioner och tjänster. Bland annat så fungerar ålgräsängar som viktiga uppväxtmiljöer för många olika fisk- och kräftdjursarter. Ålgräsängar är hotade ekosystem vars utbredning minskat dramatiskt över norra halvklotet under de senaste 100 åren.

Åtgärder i länet

I Bohuslän har den areella utredningen av ålgräs minskat med över 60 procent sedan 1980-talet. Trots åtgärder för att försöka minska exploateringen av grunda havsbottnar och för att förbättra vattenkvalitén så har det inte varit möjligt för ålgräset att återhämta sig. Tvärtom så fortsätter de återstående ålgräsängarna att minska i sin utbredning. Det finns därför ett stort behov av åtgärder för att stoppa de pågående förlusterna och göra det möjligt för ålgräsängarna att återhämta sig.
I Västra Götalands län har det genomförts en förstudie med restaurering av ålgräs på ett mindre antal lokaler. Ett lite mer storskaligt restaureringsprojekt kommer att påbörjas under 2018. Detta projekt, som kommer att pågå fram till och 2022, omfattar även åtgärder för att förstärka skyddet för såväl de restaurerade som de befintliga ålgräsängarna.

Kontakt

Beatrice Alenius
010-224 44 75

Kontakt

Länsstyrelsen Västra Götalands län