Hotade djur och växter

Hotade djur, växter och svampar kan skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. Vissa arter är så hotade att det skyddet inte räcker, för dessa arter finns speciella åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Fridlysning

Det är regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet.

På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om fridlysning, och listor över alla fridlysta arter.

Fridlysta arter på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Vårt arbete med åtgärdsprogram

Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning, för att överleva. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen. 

Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.

Hjälp till att rapportera arter

Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges djur, växter och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!

Artportalenlänk till annan webbplats

Arbetet i Västra Götaland

Länet berörs av cirka 60 åtgärdsprogram. I Åtgärdsprogram som berör Västra Götalands län hittar du vilka åtgärdsprogram som berör länet. Om programmet är fastställt finns en länk till själva åtgärdsprogrammet.

Åtgärdsprogram som berör Västra Götalands länPDF

Vi jobbar aktivt med åtgärder för att förbättra läget för arterna som har ett åtgärdsprogram. Det kan till exempel vara att ordna slåtter och bete, gräva fram bar sand, röja runt träd eller skydda en skog. Men det kan också vara att ordna kurser eller inventera för att hitta nya områden med arterna.

Projektet Samverkan om artdata arbetar för att använda och sprida information om arter i det svenska naturvårdsarbetet och för att bevara biologisk mångfald. Projektet drivs av Länsstyrelserna, Artdatabanken och SLU.

För närvarande är ca 330 arter fridlysta i Västra Götalands län, men det är bara ca 170 arter som normalt förekommer inom länet.

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.

Det finns 380 djur- och växtskyddsområden i Västra Götaland. De flesta ligger längs Bohuskusten och i Vänern. I de allra flesta fallen är det miljöer som är viktiga för fåglar eller sälar som skyddas. Det finns även två fiskskyddsområden i länet. 

Titta i kartan var djur- och växtskyddsområdena finns i länetlänk till annan webbplats

Se vad som gäller för ett specifikt områdePDF

Kontakt

Helena Bager, telefon 010-224 46 74

Fladdermöss (N)

Barbastell
Brandts fladdermus
Dammfladdermus
Dvärgfladdermus
Fransfladdermus
Gråskimlig fladdermus
Leislers fladdermus
Långörad fladdermus
Mustaschfladdermus
Nordisk fladdermus
Pipistrell
Stor fladdermus
Sydfladdermus
Trollfladdermus Vattenfladdermus

Övriga däggdjur

Buskmus (N)
Hasselmus(N)
Brunbjörn (enstaka nedvandrade djur) (N)
Utter (N)
Lodjur (N)
Tumlare (N)
Reptiler
Hasselsnok (N)
Snok
Huggorm
Kopparödla
Sandödla (N)
Skogsödla

Groddjur

Större vattensalamander (N)
Mindre vattensalamander
Vanlig groda
Åkergroda (N)
Vanlig padda
Strandpadda (N)

Fiskar

Nordsjösik (N)

Leddjur

Bred gulbrämad dykare (N)
Bred paljettdykare (N)
Ekoxe
Hårig dolkstekel
Läderbagge (N)
Brun gräsfjäril (N)
Svartfläckig blåvinge (N)
Grön mosaiktrollslända (N)
Pudrad kärrtrollslända (N)
Bred kärrtrollslända (N)
Citronfläckad kärrtrollslända (N)

Kärlväxter

Orkidéer (samtliga arter i familjerna Orchidaceae och Cypripediaceae)
Backsippa
Blåsippa (* förutom i vissa kommuner)
Bohusmarrisp
Bohusranunkel
Buskvicker
Bågstarr
Cypresslummer
Drakblomma
Dvärgjohannesört
Fjädergräs
Fjällskära
Flockarun
Fältgentiana
Gaffelglim
Gatmålla
Glansbräken
Glimmerört
Grenigt kungsljus
Gullviva (*)
Gulsippa (*)
Humlesuga
Idegran
Kalvnos
Kamomillkulla
Kattmynta
Klockgentiana
Klotullört
Knölnate
Knölvial
Krusbräken
Krypfloka
Kung Karls spira
Kustarun/topparun
Kustgentiana
Lummerväxter (* matt-, rev- och lopplummer)
Marrisp
Martorn
Mistel
Mosippa
Murgröna
Näckrosor med röda eller rödlätta blommor (fridlyst i Tiveds socknar)
Näckrosor med vita blommor (Tiveds socken)
Ostronört
Parksmörblomma
Portlakmålla
Praktbrunört
Puktörne
Revsvalting
Rosenlök
Rosenrot
Rutlåsbräken
Safsa
Sandmålla
Skogsklocka
Smalbladig lungört
Smörboll (*)
Spetsnate
Stor ögontröst
Strandbräsma
Styvnate
Sumpgentiana
Tibast (*)
Tistelsnyltrot
Vårvial
Västkustros
Ängsgentiana
Ängssilja
Ängsskära
Ärtvicker
Ölandskungsljus

Mossor

Grön sköldmossa
Hårklomossa
Käppkrokmossa
Skirmossa

Lavar

Getlav
Långskägg
Stiftärrlav
Varglav
Ärrlav
Svampar
Bombmurkla
Igelkottaggsvamp
Saffransticka

(* arten är fridlyst enligt 9 § artskyddsförordningen, vilket innebär förbud mot att gräva eller dra upp växten med rötterna eller plocka/samla in för försäljning. Fridlysningen gäller inte vid markexploatering för exempelvis bostäder, infra med mera.)

Hur du gynnar värdefulla miljöer i täkter

I sand- och grustäkter kan värdefulla miljöer skapas för många djur och växter som annars har svårt att hävda sig. Arterna kan till och med vara hotade. Om täkten innehåller mycket sand, gärna bakbar, och är solbelyst har den goda förutsättningar för att få höga värden. Följande råd syftar till att med en rimlig arbetsinsats behålla eller nyskapa värdefulla områden i täkten.

Gynna biologiska värden i sand- och grustäkterPDF

Alkonblåvingen är en hotad fjäril som är helt beroende av växten klockgentiana och speciella myror för att överleva. Alkonblåvinge finns idag bara i sydvästra Sverige: i Västra Götaland, Halland och Skåne.

Åtgärdsprogrammet för alkonblåvinge och klockgentianalänk till annan webbplats, rapport från Naturvårdsverket. Åtgärdsprogrammet är förlängt.

Alkonblåvinge Foto: Lars Sjögren

Åtgärder i länet

Arbetet med åtgärdsprogrammet är främst inriktat på att få till lämplig skötsel på de lokaler där alkonblåvinge finns kvar och att utöka dessa. Det är även viktigt att försöka öka antalet lokaler från de 17 där alkonblåvingen finns idag i länet. En annan viktig del är att informera markägare, kommuner och andra berörda om förekomsten av alkonblåvinge och att följa upp beståndens utveckling.

På Tånga hed i Vårgårda har förekomsten för klockgentiana och alkonblåvinge ingått i en särskild betesfålla dit betesdjuren släppts in först i slutet av augusti. Vissa år har även vegetationen bränts på våren och kompletterande slyröjning utförts. Denna skötselregim har hittills varit väldigt positiv för både alkonblåvingen och klockgentianan.

Vad kan du göra?

Har du alkonblåvinge eller klockgentiana på din mark? Kontakta gärna Länsstyrelsen för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig. Bete bör ske i omgångar med betesfred under perioden 20/6 – 20/8, eller enbart sent bete. Övergångsutfordring eller sambete med intilliggande gödslad vall får inte förekomma. Slåtter ska inte ske före 20 augusti så att alkonblåvingen ska hinna lämna klockgentianan.

Rapportera fynd av alkonblåvinge och klockgentiana

Alla fynd av alkonblåvinge och klockgentiana ska rapporteras till Artportalenlänk till annan webbplats. Är du osäker på om det verkligen är dessa arter du hittat, kan du höra av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Kontakt

Lars Sjögren, 010-224 47 22

Relaterad information

Rapportera fynd av arterna till Artportalenlänk till annan webbplats

Läs om alkonblåvingelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster på ArtDatabanken, SLU

Läs om klockgentianalänk till annan webbplats på ArtDatabanken, SLU

Utvärdering av åtgärdsprogrammetPDF

Martorn (Eryngium maritimum) är en starkt hotad och fridlyst växt som inte liknar någon annan i Sverige. Dess styva, handflikade blad med spetsiga flikar gör att den mest liknar en tistel och i Bohuslän kallas den också ibland för ”kostertistel”. Martorn växer främst på sandiga stränder.

Läs hela åtgärdsprogrammet på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Martorn. Foto: Kaisa Malmqvist

Martorn. Foto: Kaisa Malmqvist

Åtgärder i länet

Martorn hotas i huvudsak av att sandiga stränder och strandnära miljöer växer igen. Ett särskilt hot utgör den invasiva arten vresros som är väldigt salttålig och som sprider sig snabbt i dessa miljöer. En viktig åtgärd är därför att bromsa igenväxningen, bland annat genom att gräva bort vresrosbestånd.

Även plockning, bortröjning, tramp och slitage lyfts ibland fram som ett hot. Därför har vi satt upp skyltar i naturreservat för att informera om martorn och för att vädja om hänsyn. Ett visst slitage är dock bra för arten eftersom det kan ge blottad sand som i sin tur gynnar martorn.

Under senare år har vi påbörjat ett arbete med att försöka förstärka arten. I ett samarbete med Botaniska trädgården i Göteborg samlar man frön in från utvalda platser och driver upp fröna för utplantering på både befintliga och nya platser. Preliminära resultat visar på relativt god plantöverlevnad.

Vi följer upp platserna i länet regelbundet.

Rapportera fynd av martorn

Har du martorn på din mark? Kontakta gärna Länsstyrelsen för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig.

Alla fynd av martorn bör rapporteras till Artportalenlänk till annan webbplats. Där ligger även de fynd vi hittills känner till. Är du osäker på om det är martorn du hittat? Hör av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Läs om martorn på ArtDatabanken, SLUlänk till annan webbplats

Uppföljning av martorn i Västra Götalands länöppnas i nytt fönster, rapport från Länsstyrelsen

Plan för utplantering av martornöppnas i nytt fönster, rapport från Länsstyrelsen

Uppföljningsmanual för martornöppnas i nytt fönster, rapport från Länsstyrelsen

Kontakt

Peter Post, 010-224 47 29

Ostronört, Mertensia maritima, är en akut hotad och fridlyst havsstrandväxt. Artens köttiga, vaxartade blad och stora rotsystem gör den väl anpassad till den kärva miljön på steniga, salta havsstränder där få andra växter trivs.

Läs hela åtgärdsprogrammet på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Ostronört på Rörö. Foto: Peter Post

Om ostronört

Ostronört har en nordlig utbredning och förekommer längs hela den arktiska kusten. Antalet lokaler med arten har dock minskat drastiskt runt Nordsjön de senaste årtiondena. I Sverige förekommer ostronört numera bara på ett fåtal platser i Bohuslän.

Orsaken till minskningen är inte klarlagd men mycket tyder på en koppling till de pågående klimatförändringarna med färre köldperioder och minskad isdrift under vintern. Även övergödning och ökad konkurrens av kvävegynnad flora har nämnts som faktorer bakom artens tillbakagång.

Åtgärder i länet

Under senare år har vi påbörjat ett arbete med att försöka förstärka arten. I ett samarbete med Botaniska trädgården i Göteborg samlar man in frön från utvalda platser och driver upp fröna för utplantering på befintliga platser. Preliminära resultat visar på relativt god plantöverlevnad. För att förhindra att de fåtaliga plantorna äts upp av får har vi fått uppföra hägn på ett par platser.

Länets lokaler följs upp regelbundet.

Rapportera fynd av ostronört

Har du ostronört på din mark? Kontakta gärna Länsstyrelsen för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig.

Alla fynd av ostronört bör rapporteras till Artportalen. Där ligger även de fynd vi hittills känner till. Är du osäker på om det är ostronört du hittat? Hör av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Läs om ostronört på ArtDatabanken, SLUlänk till annan webbplats

Uppföljning av ostronört i Västra Götalands län, rapport från Länsstyrelsen

Uppföljningsmanual för ostronört, rapport från Länsstyrelsen 

Kontakt

Peter Post, 010-224 47 29

Skyddsvärda träd är levande kulturminnen som bär på en oerhört rik mångfald av liv. Hundratals arter lever i eller på träden. Den här artrikedomen beror på att ett gammalt träd kan erbjuda en mängd olika miljöer genom att kan vara knotigt, ha skrovlig bark, håligheter och döda vedpartier.

Vad är ett särskilt skyddsvärt träd?

Om ett träd, levande eller dött, uppfyller något nedan är det särskilt skyddsvärt:

  • Jätteträd Träd grövre än 1 meter i diameter i brösthöjd (1,3 m över marken).
  • Mycket gamla träd Ek, bok, gran och tall, äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år.
  • Grova hålträd Träd grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd (1,3 m över marken) med hål i stammen.

Läs hela åtgärdsprogrammet på Naturvårdverkets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Åtgärder i länet

  • Efter 2018 kommer hela länet att vara översiktligt inventerat på skyddsvärda träd. Många skyddsvärda träd står dock på privata tomter och dessa finns inte med i inventeringen.
  • Flera kommuner och föreningar har genomfört inventeringar av hela kommunen med hjälp av LONA-bidrag.
  • Vi röjer runt grova träd i de skyddade områdena och har även under vissa år haft projekt för att frihugga skyddsvärda träd på privata marker.
  • Vi ordnar kurser för kommuner med flera om värdet och skötseln av skyddsvärda träd.

Läs mer om LONA-bidrag

Detta kan du göra

  • Var rädd om de gamla träd som finns kvar och se till att de kan leva vidare så länge som möjligt.
  • Om ett gammalt träd riskerar att falla är ofta beskärning ett bra alternativ till att fälla hela trädet.
  • Låt gärna döda träd stå och låt död ved finnas kvar där det är möjligt.
  • Tänk helst på att även bevara och vårda yngre träd som kan växa till sig och bli framtidens jätteträd. Många arter risker att dö ut om de gamla träden försvinner.
  • Om du har skyddsvärda träd som står i igenväxande betesmarker har möjlighet att söka ersättning genom landsbygdsprogrammet.
  • Står de skyddsvärda träden i skogsmark kan du söka ersättning från Skogsstyrelsen.

Läs mer om landsbygdsprogrammet hos Jordbruksverketlänk till annan webbplats

Sök ersättning från Skogsstyrelsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Här finns de skyddsvärda träden

Vi rapporterar in alla skyddsvärda träd från inventeringarna efter hand. Du kan titta på våra inventeringar genom att kryssa i Informationskartan, Naturvård, LstO Skyddsvärda träd och LstO Skyddsvärda träd Värdetrakter.

Du kan ladda ner ett GIS-skiktlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster med samtliga kända skyddsvärda träd i länet. GIS-skikten heter "LstO Skyddsvärda träd" respektive "LstO Skyddsvärda träd Värdetrakter".

  • Står trädet på en kyrkogård? Ring vår växel och be att få prata med kulturmiljöhandläggaren som är ansvarig för din kommun.
  • Står trädet i en allé? På webbsidan Dispenser och tillstånd för skyddad natur kan du läsa mer om biotopskydd. Du kan också ringa vår växel och be att få prata med biotopskyddshandläggaren som är ansvarig för din kommun.
  • Står trädet i ett naturreservat, inom strandskydd eller har det en hotad art? Under Dispenser och tillstånd för skyddad natur kan du läsa mer om skyddad natur. Du kan också ringa vår växel och be att få prata med naturvårdshandläggaren som är ansvarig för din kommun.
  • Står trädet någon annanstans? Läs mer under Åtgärd i naturmiljön. Du kan också ringa vår växel och be att få prata med samrådshandläggaren på naturärendeenheten som är ansvarig för din kommun.

Är du osäker? Skicka din fråga till vastragotaland@lansstyrelsen.se eller använd kontaktformuläret under Kontakta oss.

Se filmen Låt gamla träd leva

Välkommen att upptäcka mångfalden hos kulturlandskapets trädmiljöer – en del av det svenska natur- och kulturarvet.

Se trailerlänk till annan webbplats (3 minuter)

Se kortversionlänk till annan webbplats (10 minuter)

Se hela filmenlänk till annan webbplats (25 minuter)

Kontakt

Anna Stenström, 010-224 47 06

Vill du se blommande stor ögontröst rekommenderar vi ett besök i naturreservaten Nohlmarken utanför Skövde eller Skogastorp utanför Falköping i början av augusti. Där finns flera tusen exemplar av arten.

Stor ögontröst, Euphrasia rostkoviana ssp. Rostkoviana, är starkt hotad och fridlyst. Målet är att öka antalet växtställen och antalet plantor på de ställer där den finns idag.

Åtgärdsprogrammet för stor ögontröstlänk till annan webbplats, rapport från Naturvårdsverket

Åtgärder i länet

Ett bra sätt att hjälpa arten är att så in samt sprida stor ögontröst på restaurerade fuktängar och på områden med garanterat lämplig skötsel på lång sikt. Syftet är att få till fler och större ytor där stor ögontröst växer. En annan viktig del är att informera markägare, kommuner och andra berörda om förekomsten av stor ögontröst och att följa upp beståndens utveckling.

Sammanställning av resultat från årlig uppföljningPDF

Vad kan du göra?

Har du stor ögontröst på din mark? Kontakta gärna oss för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig. Stor ögontröst blommar sent jämfört med många andra typiska betesmark- och slåtterväxter. Slåtter verkar fungera bäst för arten, men då ska slåttern ske sent, tidigast i slutet på juli. Du kan också beta tidigt på säsongen, ha betesfred den 15 juni-15 augusti och sedan beta området igen.

Rapportera fynd av stor ögontröst

Alla fynd av stor ögontröst bör rapporteras till Artportalen. Är du osäker på om det verkligen är stor ögontröst du hittat, kan du höra av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Kontakt

Karin Hante, 010-224 52 71

Åtgärdsprogrammet berör en lokalt förekommande typ av torräng med en mycket stor artrikedom. Vissa arter förekommer bara i denna typ av torräng. De torrängar som berörs av åtgärdsprogrammet hittar man bara i Falbygden i Falköpings kommun och Ätradalen i Ulricehamns kommun.

Åtgärdsprogram för stäppartade torrängar i Västsverige 2011-2015länk till annan webbplats, rapport hos Naturvårdsverket

Mål och syfte

Åtgärdsprogrammet tar särskilt upp arterna drakblomma (Dracocephalum ruyschiana), fjädergräs (Stipa pennata) och smalbladig lungört (Pulmonaria angustifolia).

Det långsiktiga målet är att fjädergräs, drakblomma och smalbladig lungört ska finnas i långsiktigt livskraftiga populationer och på sikt inte längre rödlistas. På längre sikt (10-20 år) bör minst 150 hektar stäppartad torräng hävdas. Sveriges stäppartade torrängar har följts upp, hävdats och restaurerats med avseende på igenväxning.

  • Drakblomma: Målet är en stabil population av minst 5 000 reproducerande individer på minst 75 lokaler.
  • Fjädergräs: Målet är en stabil population av minst 3 000 plantor.
  • Smalbladig lungört: Målet är en stabil population av minst 15 000 reproducerande individer på minst 170 lokaler.
 

Drakblomma. Foto: Benny Lönn

Fjädergräs. Foto: Kaisa Malmqvist

Åtgärder i länet

Kortsiktiga mål är bland andra:

  • Återinventering av torrängarna. Detta genomfördes under 2007, se rapport 2010:37.
  • Förbättra kunskapen kring vilka arter som är kopplade till torrängar. Inventera gaddsteklar, fjärilar och skalbaggar (med flera) i syfte att få bättre kunskap om hur viktiga torrängarna är för dessa organismgrupper. Under 2009 gjordes flera insektinventeringar, se rapport 2010:08.
  • Ytterligare inventera andra organismgrupper (exempelvis svampar, mossor och lavar) i syfte att få bättre kunskap. Detta kvarstår att göra.
  • Röja och restaurera cirka 20 hektar torräng som idag är ohävdad. Detta pågår kontinuerligt.
  • Genomföra populationsstärkande åtgärder som inplantering och utökning av lokaler för fjädergräs och drakblomma. Detta påbörjades under 2010.
  • Se över befintlig skötsel och information till markägare och brukare. Pågår kontinuerligt.

Vad kan du göra?

Har du en torräng på din mark? Kontakta gärna oss för rådgivning kring vilken skötsel som är lämplig. Åtgärder du själv kan göra är till exempel att bränna fjolårsgräs under våren, genomföra slåttern eller anpassa betet till en tid som är anpassad efter de arter som är typiska för torrängar.

Rapportera fynd av arterna

Alla fynd av fjädergräs, drakblomma och smalbladig lungört bör rapporteras till Artportalenlänk till annan webbplats. Är du osäker på om det verkligen är någon av dessa arter du hittat, kan du höra av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Kontakt

Karin Hante, 010-224 52 71

Relaterad information

Rapportera fynd till Artportalenlänk till annan webbplats

Stäppartade torrängar på Falbygden och i Ätradalen (2010:37), rapport om kända lokaler återbesöktes samt eftersök av nya under 2007.

Tre insektsinventeringar i stäppartade torrängar 2009 (2010:08), rapport om skalbaggar, gaddsteklar och nattfjärilar.

Stäppartade torrängar i VästergötlandPDF, broschyr

Vitryggig hackspett, Dendrocopos leucotos, är en av Sveriges mest hotade fågelarter med endast 20–30 bofasta individer kvar i landet. Arten är rödlistad som Akut hotad (CR, critically endangered) sedan 1970-talet och har blivit något av en symbolart för naturvården i skogen.

Läs hela åtgärdsprogrammet på Naturvårdsverkets webbplatslänk till annan webbplats

Vitryggig hackspett. Foto: Fredrik Wilde

Om vitryggig hackspett

Arten är beroende av lövrika skogar med stor mängd död lövved, där den söker föda i form av större insektslarver. Förr fann man arten i successioner efter skogsbränder eller i tidvis översvämmade skogar. Dessa lövrika miljöer, som även hyser många andra rödlistade arter, har dock försvunnit i takt med det moderna barrskogsbrukets ökande dominans i landskapet. Idag finner man ofta de bästa miljöerna för vitryggig hackspett i igenväxande före detta betes- och slåttermarker och i kantzonen mellan skogs- och jordbrukslandskapet.

Åtgärder i länet

Det finns ett stort restaureringsbehov av den typen av skogar som vitryggig hackspett behöver. Sedan 1980-talet har både ideella organisationer, skogsbolag och myndigheter arbetat med att bevara vitryggig hackspett. Åtgärderna har dock inte lyckats vända den negativa trenden.

Det aktuella åtgärdsprogrammet för arten som gäller under åren 2017–2021 är koncentrerade till fem så kallade fokustrakter i landet, där trakten Sydvästra Värmland–östra Dalsland berör Västra Götalands län. I fokustrakten är målet att genom skydd och skötsel av lövrika miljöer skapa optimala häckningsmiljöer som, tillsammans med utsättningar av ungar uppfödda i fångenskap, gör att häckande bestånd av arten etablerar sig. Skötseln handlar framförallt om borthuggning av gran och tillskapande av död lövved.

Åtgärdsprogrammet omfattar inte bara myndigheternas arbete med områdesskydd och skötsel av skyddade områden utan även frivilliga avsättningar, skötsel och rådgivning av skogsbrukets aktörer.

Rapportera fynd av martorn

Alla fynd av vitryggig hackspett bör rapporteras till Artportalen. Där ligger även de fynd vi hittills känner till. Vitryggig hackspett är en så kallad skyddsklassad art (klass 4) varför det krävs en särskild behörighet för att kunna se detaljerade fynduppgifter av arten i artportalen. Du som rapportör kan dock alltid se dina egna rapporterade fynd. Är du osäker på om det är vitryggig hackspett du hittat? Hör av dig till oss för att få hjälp med artbestämningen.

Läs om vitryggig hackspett på ArtDatabanken, SLUlänk till annan webbplats

Kontakt

Peter Post, 010-224 47 29

Vityxne är en orkidé som är en av de mest sällsynta växterna i Sverige. Utbredningen är uppdelad i ett nordligt och ett sydligt område. I det södra finns den idag bara kvar på knappt 20 platser. Vityxne i södra Sverige hör hemma i kulturlandskapet. Alla kända lokaler utgörs av välhävdade slåtterängar och betesmarker som aldrig gödslats.

 

Åtgärdsprogrammet för vityxnelänk till annan webbplats, rapport från Naturvårdsverket. Åtgärdsprogrammet är förlängt.

 

Vityxne. Foto Lars Sjögren

Åtgärder i länet

Länsstyrelsen arbetar med att få skötseln så bra som möjligt för vityxnen på de platser där den finns kvar. Att markägare och brukare fortsätter sköta de områden där vityxne växer med slåtter, bete, röjning, bränning med mera är en förutsättning för att arten ska leva vidare och kunna öka. Att Länsstyrelserna har återkommande kontakter med dem som sköter lokalerna är också viktigt för att vi ska förstå hur skötseln fungerar och för att diskutera skötselinsatser kommande säsonger.

Vityxnen har visat sig behöva en hård traditionell skötsel. På de lokaler där man har rivit mossa noggrant, bränt, haft slåtter och ordentligt med efterbete har antalet vityxnen ökat.

Rapportera fynd av vityxne

Alla fynd av vityxne bör rapporteras till Artportalen. Är du osäker på artbestämningen för vityxne kan du höra av dig till oss för att få hjälp.

Kontakt

Lars Sjögren, 010-224 47 22

Relaterad information

Artfaktablad om vityxnelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Äldre markanvändning på vityxnelokaler

Utvärdering av åtgärdsprogrammetPDF

Ålgräs, också kallad bandtång, förser naturen och människan med flera viktiga ekosystemfunktioner och tjänster. De bildar täta bestånd (ängar) på grunda mjukbottnar i både Västerhavet och i egentliga Östersjön. Ålgräsängarna fungerar som viktiga uppväxtmiljöer för många olika fiskar och kräftdjur, bland annat för torskfiskar, havsöring och ål. De bidrar också till att minska övergödningen och minska växthuseffekten, genom att ta upp och lagra näringsämnen och koldioxid. Ålgräsängar är hotade ekosystem vars utbredning minskat dramatiskt över norra halvklotet under de senaste 100 åren.

Ålgräs. Foto: Ewa Lawett.

Ålgräsängar. Foto: Ewa Lawett.

Status i länet

I Bohuslän har den areella utredningen av ålgräs minskat med över 60 procent sedan 1980-talet. Trots åtgärder för att minska övergödning och exploateringen av grunda havsbottnar så har det inte varit möjligt för ålgräset att återhämta sig. Tvärtom så fortsätter de återstående ålgräsängarna att minska i sin utbredning. Det finns därför ett stort behov av åtgärder för att stoppa de pågående förlusterna och göra det möjligt för ålgräsängarna att återhämta sig.

Åtgärder i länet

Länsstyrelsen arbetar med åtgärdsprogrammet för ålgräsängar. Som en del i arbetet har man sökt och beviljats 11,2 miljoner kronor för ett fyraårigt projekt. I projektet ska Länsstyrelsen, i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet, genomföra storskalig plantering av ålgräs och utveckla nya restaureringsmetoder som kan vända den pågående negativa trenden i området.

Man ska testa att täcka botten med grov sand, skapa barriärer mot drivande alger och plantera musselbankar för att minska grumling av sediment och förbättra tillväxtförhållandena för ålgräs. Samtidigt ska skydden för ålgräs ses över och utökas i projektområdet, som sträcker sig mellan Göteborg och Lysekil. Projektet finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden och Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Sandtäckning vid Lilla Askerön

Länsstyrelsen har dessutom fått pengar från Havs- och vattenmyndigheten för att genomföra en stor sandtäckning vid Lilla Askerön i Tjörns kommun. Sanden ska sedan planteras med ålgräs. Sandtäckning som åtgärd för ålgräs.PDF

Kontakt

Beatrice Alenius
010-224 44 75

I vårt nyhetsbrev kan du läsa om de åtgärder som har genomförts under året under åtgärdsprogrammet för hotade arter i länet.

Nyhetsbrev: Åtgärdsprogram för hotade arter 2019

Kontakt