Stora rovdjur

Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg. Vi fattar beslut om skyddsjakt och licensjakt på stora rovdjur.

I Sverige räknas björn, järv, kungsörn, lodjur och varg till de stora rovdjuren. Alla dessa djur är fridlysta. Björnen är den art av de stora rovdjuren som det finns flest individer av i Sverige, följt av lodjur, kungsörn, järv och varg.

Länsstyrelsen ansvarar för inventering av rovdjur, handläggning av bidrag till förebyggande åtgärder och ersättningar vid skador orsakade av rovdjur, information om rovdjur samt förebyggande av illegal jakt på rovdjur. Länsstyrelsen får även under vissa förutsättningar besluta om skyddsjakt och licensjakt på rovdjur.

Rovdjur i Värmlands län

I Värmlands län finns fasta stammar av lodjur, kungsörn, järv och varg. Enstaka björnar förekommer sporadiskt. Sedan sommaren 2017 har vi däremot bekräftelse på en hona med ungar i norra Värmland.

Vi redovisar resultaten från inventeringar av lodjur, varg och kungsörn, samt länsstyrelsens bedömning av förekomsten av björn och järv i Värmlands län.

Efter att vargen åter började reproducera sig på den skandinaviska halvön har populationen sakta men säkert ökat.

Populationen sjönk något under säsongen 2018-2019. De två senaste säsongerna har dock populationen i Sverige istället ökat i form av fler familjegrupper. Vargstammen i Sverige uppskattades under vintersäsongen 2021-2021 till cirka 460 individer. Det är en ökning från vintern innan, då inventeringen visade cirka 395 individer.

Hur många vargar finns det i Värmlands län?

Merparten av landets vargpopulation fanns under många år främst i Värmland och Dalarna, men har de senare åren blivit mer fördelad över flera län i mellersta och södra rovdjursförvaltningsområdet. Mängden bytesdjur styr inte vargarnas förekomst i landskapet eftersom det utifrån vargars behov finns tillräckligt med byten överallt i Sverige. Det är socioekonomiska faktorer snarare än ekologiska faktorer som sätter gränsen för hur tät vargstammen kan bli.

Exakt hur många vargar och var de finns vid en given tidpunkt går inte att säga. Inventeringen går ut på att räkna antalet revir och att ta reda på om det i respektive revir finns en familjegrupp med vargar eller ett revirmarkerande par. Revirens ungefärliga utbredning uppskattas utifrån spårningar och DNA-analyser. Informationen från inventeringen ger oss ögonblicksbilder från inventeringssäsongen.

Revirkartan för Värmland

Viltkartan - interaktiv karta över vargrevir i Värmland (karttjänst) Länk till annan webbplats.

Karta över vargrevir i Värmland vintersäsong 2021/2022 (PDF) Länk till annan webbplats.

Frågor och svar om varg

En familjegrupp är minst tre vargar som spårats tillsammans. Valparna flyttar i regel från reviren efter cirka ett år, innan de nya valparna föds i april–maj. För att familjen ska räknas som föryngring krävs det att det bedöms ha fötts årsvalpar i reviret. Den bedömningen görs efter spårning av minst fyra individer under en längre sträcka eller vid flera tillfällen, eller efter att årsvalpar fångats på bild.

Ett revirmarkerande par är två vargar med olika kön som går tillsammans i ett revir, och där båda revirmarkerar regelbundet.

Ett revir är ett avgränsat område där en varg eller ett vargpar är stationära och revirmarkerar regelbundet (minst två revirmarkeringar inom en spårad sträcka av högst tre kilometer).

Revir

Ett revir som delas med ett annat län räknas som 0.5 revir, och revir som delas med två andra län räknas som 0.33.

Föryngringar

Antalet föryngringar räknas ut på samma sätt som för antal revir. Ett revir med föryngring som delas med ett annat län räknas som 0.5 och ett revir med föryngring som delas med två andra län räknas som 0.33. Antal föryngringar används för att fastställa populationsstorleken, och för att jämföra inventeringsresultat med den miniminivå som Naturvårdsverket beslutat för arten.

I områden utan känd stationär förekomst av varg kan även rapporter om ensamma vargar vara av intresse, särskilt om vargarna revirmarkerar.

Varginventeringen går ut på att dokumentera familjegrupper, föryngringar och revirmarkerande par, vilket innebär att ensamma revirmarkerande vargar inte står med i inventeringsresultatet.

De räknas ändå med i den uppskattade nationella populationsstorleken genom den omräkningsfaktor som används vid uppskattningen.

Inventeringsresultat för varg

Inventeringsrapporter visar både hur många vargrevir varje län berörs av men också antal revir per län efter att hänsyn tagits till revirens geografiska fördelning över läns-, fylkes- och riksgränser. Antal revir är bruttotal för hela vinterperioden utan att licensjakt, skyddsjakt eller annan dödlighet har dragits från siffrorna.

Resultat från 2021-2022

Sammanfattning av inventeringsresultat för varg i Värmland, vintern 2020/2021 (PDF) Länk till annan webbplats.

Inventering av varg vintern 2020-2021 (Rovdata, Viltskadecenter, SLU) Länk till annan webbplats.

Trots att järven ofta förknippas med fjällvärlden är den väl anpassad för att leva även i skogslandet.

I Värmland har Länsstyrelsen konstaterat regelbunden förekomst av järv sedan 2010. År 2016 kunde den första föryngringen av järv fastställas i länet. Sedan dess har länsstyrelsen dokumenterat ytterligare föryngringar.

Järvstammen sprider sig fortfarande och förutsättningarna för fler järvföryngringar i Värmland är gynnsamma.

Sammanfattning av inventeringsresultat för järv 2021 (PDF) Länk till annan webbplats.

Nationella inventeringsresultat för järv, 2021 (SLUs webbplats) Länk till annan webbplats.

Värmlands län befinner sig i den skandinaviska björnstammens spridningsområde. I Värmland finns björnar främst i den norra delen av länet, men kan förekomma sporadiskt i hela länet.

År 2017 dokumenterade länsstyrelsen den första föryngringen av björn i Värmland i modern tid. Länsstyrelsen har under flera år kunnat filma en och samma björnhona som fått flera kullar med flera ungar. I länet finns dock mestadels björnhannar, då honorna sprider sig långsamt.

Björn inventeras genom spillningsinventering vart femte år i Värmland. Den spillningsinventering som genomfördes 2017 resulterade i 11 identifierade individer i länet. Eftersom björnarna rör sig mellan länen är det svårt att göra en säker uppskattning av antalet björnar i Värmland. Länsstyrelsens bedömning är att populationen av björn i länet ökar.

Hösten 2022 genomförs inventering av björn i Värmlands län.

Björnfamilj i Värmland filmad med viltkamera 2017 (Youtube) Länk till annan webbplats.

Hur märker man att det finns björn i närheten?

Säkra tecken kan vara rejält utgrävda myrstackar, sönderbrutna döda träd och stubbar och klo- och bitmärken på träd i närheten. Björnens spillning lätt att känna igen - en stor hög, ofta med bärrester i.

Skador och angrepp

De flesta som möter björnar är jägare under jakt. Vid flera tillfällen har jägare angripits när de varit på jakt i björnrika trakter sent på hösten när björnarna är på väg in i ide. Björnen går då inte undan som i andra fall. Det är sällsynt att björnar dödar människor men man ska dock ha stor respekt för dessa djur som trots sitt klumpiga utseende kan komma upp i hastigheter på upp till 60 km i timmen.

Om du möter en björn

Många undrar hur vanligt det är att träffa på en björn i skogen och varför björnar ibland angriper människor. Risken, eller chansen, att du träffar på en björn när du är ute och går i skogen är ytterst liten.

De allra flesta björnar går undan för människor på långt håll. När du går i björnmarker kan du ha en bjällra på ryggsäcken, prata högt eller sjunga. Om du trots allt får syn på en björn, ska du inte försöka skrämma den, utan gå därifrån lika lugnt som du kom. Om björnen upptäcker dig, visa att du har fredliga avsikter. Prata högt, men skrik inte.

Spillningsinsamling är sedan 2001 den huvudsakliga inventeringsmetoden för brunbjörn i Sverige. Syftet med inventeringen är att ta reda på björnstammens storlek och utbredning, vilket sedan blir ett viktigt underlag i förvaltningen av björnstammen.

Inventering av björn

Hösten 2022 genomförs björninventering i Värmlands län. Länsstyrelsen och Svenska Jägareförbundet samarbetar kring inventeringen, som pågår mellan 21 augusti och 31 oktober. Jägare, renskötare och andra samlar sedan in björnspillningar och skickar in dem till Naturhistoriska riksmuseet, som registrerar spillningarna och analyserar dem i sitt labb. Vanligtvis hittas björnspillning på skogsbilvägar och platser där man tidigare lämnat slaktavfall eller skjutna älgar.

Det preliminära resultatet från inventeringen beräknas vara färdigt sommaren 2023.

Inventeringsresultat för björn

Inventeringsrapport 2018–2019 - En sammanställning av rovdjursinventeringen i Värmlands län Länk till annan webbplats.

Björnstammens storlek i Dalarnas och Gävleborgs län 2017 (med resultat från spillningsinventering i Värmlands län), PDF Länk till annan webbplats.

Inventering av björn (Viltskadecenter, SLU) Länk till annan webbplats.

Kungsörnen är vår näst största rovfågel. Vingspannet är cirka två meter och en flygande kungsörn är en imponerande syn. Ofta ser man hur kungsörnen segelflyger på hög höjd med vingarna utsträckta till ett grunt "V".

I norra Värmland finns häckande kungsörnspar, men ungfåglar kan man se i hela länet. Av de nio kända besatta kungsörnsrevir som besöktes under inventeringssäsong 2018/2019 kunde man bekräfta två lyckade häckningar med en unge i vartdera revir. En av ungarna kunde ringmärkas.

Kungsörnarnas parbildning är livslång och de häckar oftast i ostörda höglänta skogs- eller bergsområden. Bona byggs av ris och kan bli meterhöga. Med tiden kan de bli rejäla byggnadsverk som kräver mycket gamla och kraftiga tallar, eftersom bona kan väga upp mot ett ton. Det händer också att kungsörnen bygger sitt bo på en klipphylla eller i en toppbruten tät gran. Ofta har örnparet flera alternativa bon som de skiftar mellan olika år.

Örnungarna flyttar söderut på vintern

Efter äggläggningen i slutet av mars eller i början av april ruvas vanligen 2 ägg i ungefär 44 dygn. Oftast överlever bara en unge. Den blir flygfärdig i mitten av juli. Sedan lever den tillsammans med föräldrarna till långt in på hösten. Efter cirka tre månader är ungen självständig. Många av de nordsvenska örnungarna flyttar söderut på vintern och återvänder norrut nästa vår.

Stora revir

Örnarna föredrar klippiga slutna skogslandskap och rör sig över flera kvadratmil stora områden. Ett kungsörnsrevir är därför i normala fall gott och väl en kvadratmil stort. Storleken på reviret beror bland annat på hur mycket mat som finns. Om tillgången på bytesdjur är liten, kan örnen behöva jaga över betydligt större ytor och har då ett mycket större revir.

Kungsörnen är både rovfågel och asätare

När kungsörnen jagar, spanar den efter byten från trädtoppar eller flyger lågt över terrängen. Med sin skarpa blick uppfattar den rörelser i vegetationen. Den överraskar bytet och griper det med fötterna. Det är oftast små och medelstora däggdjur och fåglar som tas. Kungsörnen äter också gärna kadaver, framförallt under vinterhalvåret. Kungsörnar lämnar sällan Sverige över vintern, men de kan flytta söderut inom landet för att hitta bättre övervintringsområden.

Konflikter mellan människa och kungsörn

I sällsynta fall händer det att kungsörnar attackerar små hundar, katter eller lamm. I Värmland är en orsak till konflikt mellan kungsörn och människa att kungsörnen gärna häckar i samma områden som pekats ut som lämpliga för vindkraft. Eftersom örnarna och deras bon är fredade så sätter de ofta stopp för utbyggnad av vindkraft i skogsmark.

Inventeringsresultat för kungsörn

Inventeringsrapport 2018–2019 - En sammanställning av rovdjursinventeringen i Värmlands län (PDF) Länk till annan webbplats.

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2018 (PDF) (SLU, Viltskadecenter) Länk till annan webbplats.

Lodjuret förekommer i hela Sverige förutom på Gotland, föryngringar återfinns i alla län ner till och med nordöstra Skåne. Historiskt sett har utbredningen varierat starkt i och med att populationens storlek reglerats, främst genom jakt.

Det är svårt att dra några säkra slutsatser om lostammens utveckling genom att jämföra inventeringsresultat från enskilda år, då det kan variera stort beroende på variationer i snötillgång, antal rapporter från allmänheten.

Hur många lodjur finns det i Värmland?

Den värmländska lodjurspopulationen har under 2000-talet varit relativt tät i den södra delen av länet. Som mest har 40 familjegrupper dokumenterats under en inventeringssäsong. Därefter har stammens storlek i länet minskat över tid, men visar tendenser att plana ut.

Lodjursstammen i länet förväntas kunna ligga stabilt framöver då rådjursstammen inte förväntas kunna nå samma nivåer som under perioden mellan det stora utbrottet av rävskabb och vargstammens återetablering.

Storleken på lodjurspopulationen i länet styrs mestadels av upp- och nedgångar i rådjursstammen. Utbredningen påverkas därför också av rådjursstammens utbredning. I södra Värmland finns förutsättningar för en tätare lodjursstam eftersom tillgången på rådjur är bättre där än i norr.

Tillgången till spårsnö varierar mellan åren och kan ge en stor mellanårsvariation i inventeringsresultaten. Viltkameror har blivit ett allt viktigare verktyg i inventeringen för att säkerställa tillförlitliga inventeringsresultat oavsett snötillgång.

Lodjurspopulationens storlek beräknas utifrån antal familjegrupper som kan dokumenteras under inventeringssäsongen. En familjegrupp består av ett hondjur med årsungar och motsvarar en föryngring. Informationen från inventeringen ger oss ögonblicksbilder från inventeringssäsongen.

Sammanfattning av inventeringsresultat för lodjur i Värmland 2020-2021 (PDF) Länk till annan webbplats.

Lodjur som äter, filmat med viltkamera 2017 (Youtube) Länk till annan webbplats.

Inventering och rapportering av rovdjur

Särskilt utbildade rovdjursspårare kvalitetssäkrar spår och observationer under vinterhalvåret. Allmänhetens och jägarnas bidrag att rapportera in rovdjursobservationer och spår är mycket viktig.

Så här går processen till vid inventering och rapportering:

  1. Naturvårdsverket beslutar om föreskrifter.
  2. Länsstyrelserna genomför fältarbete och dokumentation. Spår och familjegrupper ska kvalitetssäkras. Uppfylls inte kriterierna kan man inte säga att ett spår eller en observation är kvalitetssäkrad.
  3. Viltskadecenter gör DNA-analyser och kvalitetssäkrar Länsstyrelsernas resultat.
  4. Naturvårdsverket fastställer resultatet.

Inventering av stora rovdjur ligger till grund för bedömning av stammarnas storlek och utbredning i länet. Resultaten från inventeringen av varg och lodjur baseras på den dokumentation som gjorts under vinterns inventeringsarbete. Den inkluderar därmed inte de vargvalpar eller lodjursungar som fötts på våren. Dessa räknas istället in under nästkommande inventeringssäsong som för varg och lodjur startar 1 oktober varje år.

Inventeringsresultaten kan du följa allt eftersom via www.rovbase.se Länk till annan webbplats.. Här finns alla rovdjursobservationer och DNA-prover som Länsstyrelsen registrerar.

Du hittar inventeringsresultaten för respektive djur längre upp på denna sida.

Äldre inventeringsresultat

Äldre inventeringsresultat för varg, lo och järv hittar du hos Viltskadecenter och i våra publikationer.

Äldre nationella inventeringsresultat för stora rovdjur (SLU, Rovdata) Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen Värmlands publikationer Länk till annan webbplats.

Så kan du hjälpa till med rovdjursinventeringen

Allmänhetens rapporteringar är till stor hjälp i vårt arbete med inventering. Du kan till exempel bidra genom att rapportera med hjälp av appen Skandobs Touch. Med Skandobs-appen kan du rapportera in dina observationer, kommunicera med Länsstyrelsens fältpersonal, samt se observationer som andra har lagt in.

  • Rapportera observationer omedelbart så att vi hinner till platsen innan spår eller DNA förstörts.
  • Använd mobilappen Skandobs touch och skicka rapporten direkt från platsen. Appen tar koordinaten från platsen där du står, och ett sms skickas till fältpersonal.
  • Foton och film på rovdjur kan användas i inventeringen, om vi kan fastställa var och när fotot/filmen togs.
    Tipsa oss gärna om platser som lämpar sig för att sätta upp en övervakningskamera. Det kan vara platser där rovdjur ofta passerar eller rovdjursdödade älgar eller rådjur.
  • Ta kontakt med Länsstyrelsen om du vill följa med ut för att se hur inventeringen går till eller om du vill ha provtagningsmaterial för att själv kunna samla in DNA från varg- eller björnspillning.

Skandobs.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Viltkartan

I Viltkartan kan du hitta kartor över till exempel revir och licensjaktområden för varg, samt annan data som är intressant gällande vilt i Värmland.

Länsstyrelsens naturbevakare

Om du vill rapportera rovdjursobservationer eller rovdjursangrepp på tamdjur, är du välkommen att kontakta våra naturbevakare. Du når dem på kontorstid, på följande kontaktuppgifter:

Liz Hansson, 010-224 72 50

Margareta Åkerman 010-224 72 49

Fredrik Wilde 010-224 72 48

För akuta rovdjursärenden* ring Tjänsteman i Beredskap:
08-454 20 82 (via SOS).

Gäller endast vid anmälan om dödat rovdjur*, eller rovdjursangrepp av dessa.
(*björn, varg, järv eller lo)

Jakt på rovdjur

Jakten på de stora rovdjuren är mycket begränsad, och kan endast bedrivas som licensjakt eller skyddsjakt.

Licensjakt

Licensjakt kan bli aktuellt om rovdjursstammarna överstiger gynnsam bevarandestatus i Sverige, och miniminivån för rovdjursförvaltningsområdet. Det är Naturvårdsverkets och Länsstyrelsens regionala beslut som tydliggör villkoren för licensjakt på björn, varg och lodjur.

Skyddsjakt

Om det finns risk för allvarlig skada på tamdjur kan Länsstyrelsen fatta beslut om skyddsjakt på stora rovdjur. Under pågående rovdjursangrepp finns också möjlighet att skydda tamdjur på eget initiativ enligt 28 § jaktförordningen. Den som har dödat ett rovdjur med stöd av denna paragraf är skyldig att anmäla händelsen till Länsstyrelsen.

Jaktförordningen på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt

Viltförvaltning Värmland

Vilttelefon

Telefontider: Måndag - Fredag kl. 09:00 - 12:00
Telefon: 010-224 71 40

Viltmejl
Du kan även kontakta oss via vår viltmejl.
Ange dina kontaktuppgifter samt vad det är du vill ha hjälp med.