Bäver

Bävern kan orsaka skador på gröda, skog, vatten och egendom. Du kan ansöka om tillstånd för att riva bäverdammar eller bedriva skyddsjakt för att förhindra skadorna.

Den allmänna jakttiden i Värmlands län är 1 oktober – 10 maj.

Skyddsjakt på bäver

Om skyddsjakt behöver bedrivas under annan tid än den allmänna jakttiden får Länsstyrelsen lämna tillstånd till det (23 a och 29 §§ jaktförordningen). En förutsättning är dock att jakten kan anses nödvändig för att förhindra avsevärda skador eller olägenheter, det vill säga det får inte finnas någon annan tillfredsställande lösning på skadeproblemet.

Vid en ansökan om skyddsjakt måste sökanden därför kunna visa att ett tillstånd behövs, t ex av hänsyn till allmän hälsa eller säkerhet, av hänsyn till trafik- eller flygsäkerheten, för att förhindra allvarlig skada på gröda, skog, fiske, vatten eller annan egendom.

Skyddsjakt av bäver under fredningstiden innebär risk för att ungar görs föräldralösa. Årsungarna är beroende av föräldrarna ända fram till den allmänna jakt­tidens början.

Ansökan om tillstånd att få använda rörlig belysning/bildförstärkare vid skyddsjakt efter bäver (PDF)PDF

Skyddsjakt

Skyddsjakt är en förebyggande åtgärd. Den utförs när det inte finns någon annan lämplig lösning. Skyddsjakt går ut på att ta bort enstaka individer som är särskilt besvärliga.

Andra gånger syftar skyddsjakten främst till att skrämma och splittra anhopningar av vilt. Tänk på att skyddsjakt många gånger endast ger en begränsad och tillfällig effekt som skadeförebyggande metod. Därför är det viktigt att också försöka hitta andra lösningar.

I vissa fall kan du bedriva skyddsjakt utan särskilt tillstånd. Det gäller jakt för att förebygga skada av vilt och bara när förutsättningarna i Jaktförordningen (1987:905) bilaga 4 är uppfyllda. I andra fall kan vi ge tillstånd till skyddsjakt.

Jaktförordningen på Riksdagens webbplatslänk till annan webbplats

Grund för skyddsjakt

Enligt jaktförordningen ska tre förutsättningar vara uppfyllda för att skyddsjakt ska kunna medges:

  • ett av de fyra skälen nedan under Tillstånd för skyddsjakt ska föreligga,
  • skyddsjakten får inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för den aktuella artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde,
  • det får inte finnas någon annan lämplig lösning som löser behovet av skyddsjakt

Tillstånd för skyddsjakt

Länsstyrelsen kan ge tillstånd till skyddsjakt i nedanstående fall:

  • Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse.
  • Av hänsyn till flygsäkerheten.
  • För att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom.
  • För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter.

Det får inte finnas någon annan lämplig lösning. Skyddsjakten får inte heller hota artens bevarandestatus.

En stegvis bedömning görs för att se om alla förutsättningar för skyddsjakt är uppfyllda.

Frågor och svar om skyddsjakt på rovdjur

En del av de frågeställningar som återkommer. Avsnittet fylls återkommande på med fler frågeställningar och svar. Kontakta oss gärna med ytterligare frågor och om du undrar vilka möjligheter till förebyggande åtgärder som finns.

Grund för skyddsjakt

Enligt jaktförordningen ska tre förutsättningar vara uppfyllda för att skyddsjakt ska kunna medges:

  • ett av de fyra skälen nedan ska föreligga,
  • skyddsjakten får inte försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för den aktuella artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde,
  • det får inte finnas någon annan lämplig lösning som löser behovet av skyddsjakt

De fyra skälen:

  • Av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse.
  • Av hänsyn till flygsäkerheten.
  • För att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom.
  • För att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter.

Det får inte finnas någon annan lämplig lösning. Skyddsjakten får inte heller hota artens bevarandestatus.

En stegvis bedömning görs för att se om alla förutsättningar för skyddsjakt är uppfyllda.

Den som riskerar att drabbas av skada får ansöka om skyddsjakt. Är man osäker på hur man ska gå till väga, eller som det problem man upplever kan lösas med hjälp av skyddsjakt så är man alltid välkommen att höra av sig till Länsstyrelsen och fråga. Det går också att vända sig till en intresseorganisation och fråga om råd, men intresseorganisationer kan som regel inte ansöka om skyddsjakt utan fullmakt från den som riskerar att drabbas av skada.

Det har ingen betydelse hur många som står bakom en ansökan. Däremot är det en fördel om man pratar med dem som har förstahandsinformation om de incidenter som man vill ta upp i ansökan. Länsstyrelsen kan nämligen behöva kontakta dessa personer, om det till exempel rör sig om incidenter som inte har rapporterats till Länsstyrelsen tidigare.

Formuleringarna i jaktförordningen kommer ifrån EU’s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektivet, och därför måste de tolkas på ett sätt som inte motverkar direktivens syften. Det är inte alldeles lätt att förstå vad som exakt menas med ”av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse" utan att sätta det i sitt sammanhang.

Vid beslut om skyddsjakt utgår Länsstyrelsen från rättspraxis kompletterad med beslutade riktlinjer och vägledningar som gör det tydligare vad som gäller. Enligt vägledningen så är det bara allmänna intressen som kan hävdas mot direktivets bevarandeintressen. Åtgärder som endast gynnar ett företag eller enskilda kan alltså inte tillåtas med stöd av paragrafen. Allmänhetens intresse måste också vara väsentligt. Det kan alltså inte röra sig om vilket allmänintresse som helst. Kortsiktiga ekonomiska intressen eller andra intressen som bara skulle ge kortsiktiga fördelar för samhället räcker förmodligen inte för att de skall gå före de långsiktiga bevarandeintressen som skyddas av direktivet

Exempel på intressen som, enligt Naturvårdsverkets vägledning, bör kunna omfattas av skälet är att hålla antalet trafikolyckor nere eller att på annat sätt skydda människors hälsa, exempelvis om djur har ett beteende eller bär på någon sjukdom som kan innebära en fara för människors hälsa.

För att skälet ska kunna åberopas för människors oro, rädsla och stress bör det finnas påtagliga risker för allmänhetens hälsa och säkerhet. Länsstyrelsen följer Viltskadecenters rekommendationer för att bedöma när ett rovdjur faktiskt har ett särskilt närgånget beteende.

Länsstyrelsen följer Viltskadecenters rekommendationer för att bedöma när ett rovdjur faktiskt har ett särskilt närgånget beteende.

Att se ett rovdjur passera ett hus är inte onaturligt, även om det kan vara oönskat av den som bor där. I områden med mycket öppen odlingsmark är det inte heller ovanligt att se vargar röra sig längs skogsbryn i jakt på rådjur eller smådjur. I ett sådant landskap ser man också djur på mycket längre håll än i mer utpräglat skogslandskap.

Länsstyrelsen använder sig av Viltskadecenters rekommendationer i bedömningen av om det utifrån redan inträffade skador går att bedöma att risken för allvarlig skada är större i ett specifikt område än i andra.

För en enskild kan ett rovdjursangrepp kännas som en allvarlig skada, och ett tamdjur kan ha blivit allvarligt skadat av ett angrepp, men det är inte detta som avses med ”allvarlig skada” i det här sammanhanget. För att skadan ska anses vara allvarlig bör den, enligt vägledningen, överstiga vad som kan anses normalt eller rimligt att tolerera.

Det kan finnas en risk för enstaka vargangrepp på tamdjur där det finns varg, men det är först när det har skett fler angrepp än i ett genomsnittligt vargrevir som det blir tydligt att det finns risk för allvarlig skada i lagstiftningens mening.

Länsstyrelsen gör alltid en bedömning utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet och motiverar i beslutet vad bedömningen grundar sig på. Kriterier och tumregler är dock en hjälp i att göra bedömningarna likartade i likartade situationer. Mer information om hur bedömningar om ”risk för allvarlig skada” görs finns i Naturvårdsverkets riktlinjer för beslut om skyddsjakt.

Skyddsjakt är en typ av förebyggande åtgärd som ska kunna lösa ett problem om det inte finns några andra lämpliga lösningar. Vilka andra lösningar som kan vara lämpliga att pröva i första hand varierar beroende på dels problemet man vill lösa och dels hur brådskande det är och hur dyrt och svårt det kan vara. Ju större påverkan ett skyddsjaktsbeslut kan få på artens gynnsamma bevarandestatus, desto högre blir också kravet på att i första hand pröva andra lösningar på problemet.

Vad gäller vargangrepp på får så är den bästa förebyggande åtgärden ett rovdjursavvisande stängsel. Det tar dock tid att få ett sådant på plats. Mer akuta och kortsiktiga förebyggande åtgärder kan vara att ta in djuren nattetid, göra en fålla av tillfälliga rovdjursstängsel i form av elnät, hänga upp lapptyg eller andra typer av skrämselmaterial. Sådana åtgärder kan användas under en kortare tid, medan man t ex ordnar mer långsiktiga förebyggande åtgärder.

Rovdjursangrepp på nöt och häst är mycket ovanligt, och vad gäller nöt så är hagarna ofta mycket stora. Det kan bli väldigt dyrt med rovdjursavvisande stängsel till nöt, och de bidrag som kan sökas prioriteras till fårbesättningar där risken är många gånger högre för angrepp. En åtgärd för att förebygga risken för rovdjursangrepp under kalvningstid kan vara att göra en rovdjurssäker kalvningsfålla. Alla stängsel är bättre än inga stängsel alls, vilket gör att tamdjur på skogsbete vid t ex en säter eller fäbod är betydligt mer oskyddade mot rovdjur.

Förutsättningarna kan skilja sig mycket mellan olika besättningar, beroende på djurslag, besättningens storlek, typ av betesmarker mm, så det finns inga universallösningar som passar överallt. Viltskadecenter samlar erfarenheter och information om olika förebyggande åtgärder på sin webbplats, och bistår med rådgivning. Man kan även kontakta Länsstyrelsen och få rådgivning över telefon eller i fält om vilka lösningar som kan passa i det särskilda fallet.

När det handlar om angrepp på lösa hundar under jakt är dessa svåra att förebygga om hunden befinner sig långt från hundföraren. Rekommenderade förebyggande åtgärder är att söka av vägar i jaktområdet efter färska spårtecken och spillning för att om möjligt kunna undvika att hund konfronteras med rovdjur under jakt. Det finns även olika typer av skyddsvästar för hund vars syfte är att skydda hunden vid rovdjursangrepp. Det är möjligt att ansöka om bidrag till inköp av sådan skyddsväst hos Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har mottagit ansökningar om bidrag till skyddsvästar från personer som jagar i området. Hundar som inte bedriver jakt rekommenderar Länsstyrelsen att man håller kopplade.

Viltskadecenter har lång erfarenhet av att sammanställa och utvärdera olika slags förebyggande åtgärder, och det finns mycket lättillgänglig information på deras webbplats www.slu.se/viltskadecenterlänk till annan webbplats

Att rovdjur rör sig i närheten av bebyggelse och annan mänsklig aktivitet förekommer i alla områden där det finns både rovdjur och människor.

Att se ett rovdjur passera ett hus är inte onaturligt, även om det kan vara oönskat av den som bor där.

Ibland pratas det om ”oskygga vargar” eller ”närgångna björnar” i samband med bebyggelse. Att använda dessa begrepp riskerar att leda till att fokus hamnar på det enskilda rovdjurets beteende istället för de olika situationer som resulterat i ett möte mellan rovdjur och människa. I de situationer då en individ kan anses ha ett förändrat beteende och uppträder mer oskyggt eller närgånget än andra, går det mer att använda ord som oskygga eller närgångna.

Våra rovdjur kan röra sig över stora områden, och under olika tider på året. Under vårvintern lämnar till exempel unga vargar sina födelserevir för att ge sig ut på vandring och så småningom etablera ett eget revir någonstans. Dessa ungvargar är ofta oerfarna och behöver ibland passera stora vägar eller tätare bebyggelse för att komma vidare. De kan då ge upphov till många vargobservationer. På samma sätt kan långa perioder med bra spårsnö ge fler rovdjursobservationer i ett område.

De flesta rapporter som kommer in till Länsstyrelsen är engångshändelser som inte upprepar sig, även om den som var med om det kan tycka att det kändes obehagligt. Om det däremot händer upprepade gånger, eller om djuret återkommande rör sig nära människor så kan det vara nödvändigt med någon typ av åtgärd. Det första är att då försöka ta reda på vad det beror på. Kan det finns något ätbart som lockar dit djuret, som till exempel slaktavfall eller en rävåtel? I så fall, går det att ta bort detta eller lägga det längre från bebyggelse?

Det som i slutänden är avgörande för vilka åtgärder som kan sättas in är i första hand om t ex en varg visar ett oönskat beteende, inte huruvida beteendet är naturligt eller inte. Det är t ex helt naturligt att vargar uppvaktar hundar eller äter av slaktavfall som vi lämnar, men det är sällan särskilt önskvärt att de gör det och därför vidtar vi åtgärder för att förhindra det.

Både licensjakt och skyddsjakt på rovdjur bygger på undantag från det strikta skydd för arterna som anges av EU:s art- och habitatdirektiv. I svensk lagstiftning finns bestämmelserna i olika paragrafer i jaktförordningen. För både skyddsjakt och licensjakt efter björn, varg, järv och lo gäller att det inte ska finnas någon annan lämplig lösning och att jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. För skyddsjakt måste dock minst ett av de fyra olika skälen vara uppfyllda utöver det.

Vid beslut om licensjakt är det en beslutande myndigheten som själv definierar syftet och motiverar på vilket sätt det ska uppnås med licensjakten, som till exempel att minska tätheten av vargrevir genom att tillåta licensjakt i specifika revir i särskilt vargtäta områden.

Skyddsjakt används för att lösa konkreta och lokala problem som oftast är av ganska akut karaktär.

Licensjakt sker under bestämda jakttider, och bedömningen om hur många djur som får fällas på olika platser bedöms, enligt jaktförordningen, utifrån vad som är lämpligt med hänsyn till stammarnas storlek och sammansättning. Det är också ett krav i lagstiftningen att licensjakt ska ske selektivt och under strängt kontrollerade förhållanden.

Använd gärna vår e-tjänst även när du vill ansöka rivning av boplats, rivning av bäverdamm eller användning av slagfälla. 

Rivning av dammbyggen och boplatser

Länsstyrelsen får ge tillstånd till att ta bort bävrars boplats och dammbyggnad. Men reglerna variera beroende på när på året det gäller.

Det är sällan bäverns boplats ställer till problem som ex. översvämning då hyddans syfte inte är att dämma upp vattnet. Ibland syns exempelvis endast bäverns boplats som ett hål i strandkanten.

1 maj - 31 augusti
Bävers dammbyggnad får förstöras under denna tid utan att det behövs ett tillstånd av länsstyrelsen. Regeln gäller i områden med allmän jakttid för bäver, vilket innebär att den gäller i hela Värmlands län.

För rivning av bäverhydda krävs däremot tillstånd även under sommaren.

1 september - 30 april
Under denna tid krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att riva bävers dammbyggnad eller boplats. Tillstånd får dock bara lämnas om det är absolut nödvändigt för att förhindra avsevärda skador, se 29 § jaktförordningen (SFS 1987:905).

Ansök om tillstånd rivning av bäverdamm - blankett (PDF, ifyllningsbar)PDF

Godkänd att använda slagfälla

Ibland kan användning av slagfälla vara nödvändigt för att bedriva en effektiv jakt efter bäver. För att använda slagfälla krävs ett beslut om tillstånd från Länsstyrelsen vid varje enskilt ärende.

Naturvårdsverket har godkänt några typer av slagfällor. Men eftersom det är viktigt att fällorna används på rätt sätt är det endast särskilt utbildade fångstmän som får använda dem. Länsstyrelsen tillhandahåller en lista över godkända fångstmän i länet.

Kontakta Länsstyrelsen om du vill ta del av, eller stå med på, listan. För att stå med på listan kan du även fylla i formuläret.



Ange ett telefonnummer där du nås dagtid

Fyll i en e-postadress där du är tillgänglig

Ange den kommun där du är bosatt.

Bifoga ditt bevis för genomförd utbildning i att få använda slagfälla för bäver

Kontakt

Viltförvaltning Värmland

Vilttelefon

Telefontider: Måndag - Fredag kl. 09:00 - 12:00
Telefon: 010-224 71 40

Viltmejl
Du kan även kontakta oss via vår viltmejl dygnet runt.
Ange dina kontaktuppgifter samt vad det är du vill ha hjälp med.