Viltskador

Vilt kan ibland orsaka skador för markägare och näringar. Om ditt tamdjur skadats eller dödats av rovdjur, eller om din gröda skadats av fåglar, kan du i vissa fall ha rätt till ersättning.

Vad gäller när vilt orsakar skada?

Detta gäller när vilt orsakar skada:

  • Skador ska förebyggas genom ordinarie jakt. Markägare och jakträttsinnehavare ansvarar för att minska skador som djuren orsakar.
  • Du ska själv göra förebyggande åtgärder. Länsstyrelsen kan ge råd. För vissa förebyggande åtgärder för viltskador orsakade av fredat vilt (exempelvis björn, varg, lo, säl, trana och vitkindad gås) kan du ansöka om stöd hos oss.
  • Har du gjort förebyggande åtgärder men ändå fått skador, kan vi i vissa fall ge ersättning. Vi kan bara ge ersättning för skador som är orsakade av fredat vilt.
  • Räcker inte de förebyggande åtgärderna, kan du ansöka om skyddsjakt hos Länsstyrelsen.

Vilka ordinarie jakttider som gäller för olika arter kan du hitta i bilaga 1- 4 i jaktförordningen.

Jaktförordningen Länk till annan webbplats.

Anmäl alltid skadan till oss om du vill ha ersättning

Har du drabbats av en skada som orsakats av vilt (ej säl) och vill ansöka om ersättning för skadan? Då måste du först anmäla skadan till oss. Viltskador måste alltid besiktigas av en besiktningsperson som Länsstyrelsen har utsett. Du kan få råd om skadeförebyggande åtgärder från besiktningspersonen.

Förebyggande åtgärder, regler och ersättningar

Här kan du ta del av förebyggande åtgärder, regler och vilka ersättningar som gäller för viltskador orsakade av vissa djurarter.

Råkar du ut för fågelskador ska du direkt sätta ut någon form av skrämselutrustning för att förhindra fler skador. Länsstyrelsen kan ge råd och bidrag till förebyggande åtgärder.

Grundprincipen är att viltskador ska förebyggas genom jakt. Det gäller främst gäss. Andra arter som vitkindad gås, tranor och sångsvan är fredade och får inte jagas. Då ska skrämsel användas istället.

Råd för att begränsa viltskador på gröda

  • Skrämsel kan till exempel vara vimplar, fågelskrämmor, speglar, gasolkanoner och raketer. Skrämseln ska helst kombineras med avledningsåkrar dit fåglarna lockas genom utfodring.
  • Välj lämpliga grödor och vänta med att plöja. Kompletterande åtgärder till skrämsel kan vara att välja grödor som inte är lika attraktiva för fåglarna eller att vänta med att plöja stubbåkrar efter korn för att ge till exempel tranor möjligheten att söka föda på stubben. Detta förhindrar att de uppehåller sig på grödor där de orsakar skada.
  • Om skador skett är det viktigt att du sätter upp någon form av skrämselutrustning, så fort som möjligt för att förhindra ytterligare skador. Gäller det gäss som får jagas bör du skyddsjaga. Du har även möjlighet att ansöka om skyddsjaktstillstånd under tider då gässen inte är tillåtna att jagas.
  • Skador på gröda orsakade av fredat vilt kan ersättas ekonomiskt om du har vidtagit förebyggande åtgärder. Sådana skador ska anmälas till Länsstyrelsen snarast. Länsstyrelsens besiktningsmän granskar skadorna och avger yttrande som ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om ekonomisk ersättning.

    Kontakt för besiktning av skador på gröda:
    Enheten för Lantbruk
    Malin Eliasson 010-224 72 64

Skyddsjakt på eget initiativ

Det finns möjlighet att utföra skyddsjakt på eget initiativ efter vitkindad gås, trana och sångsvan.

Trana

Tillåten skyddsjakt på eget initiativ: under 1 augusti - 30 september samt 1 april - 30 maj om minst fem tranor uppträder i flock på fält med oskördad gröda.

Se Jaktförordning (1987:905), bilaga 4 (riksdagen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kanadagås, grågås och vitkindad gås

Allmän jakttid gäller endast för kanadagås och grågås: 11 aug-31 dec

Tillåten skyddsjakt på eget initiativ: under hela året (1 juli - 30 juni) då fåglarna uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda eller kan medföra olägenhet för människors hälsa.

Se Jaktförordning (1987:905), bilaga 4 (riksdagen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sångsvan

Tillåten skyddsjakt på eget initiativ: under 1 oktober - 31 mars om minst fem sångsvanar uppträder i flock på fält med oskördad gröda.

Se Jaktförordning (1987:905), bilaga 4 (riksdagen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ansök om bidrag till förebyggande åtgärder

Du som är lantbrukare kan ansöka om bidrag till förebyggande åtgärder. Du kan få bidrag till åtgärder som lockar och skrämmer fredade fåglar från skadedrabbade åkrar.

Ansök om ersättning för skador

Har din gröda blivit skadad av fredade fåglar kan du får ersättning. Du måste först ha gjort förebyggande åtgärder. Så här går ansökan till:

  • Anmäl skadan direkt till Länsstyrelsen.
  • En besiktningsperson utsedd av oss besiktar skadan när den upptäcks och sen igen i samband med skörd.
  • Ansök om ersättning. Din ansökan ska komma in till Länsstyrelsen inom tre månader efter det att skadan har upptäckts.

Om du inte har kunnat förutse skadan, till exempel om den inträffar första året i ett helt nytt område, kan vi betala ut ersättning även om du inte gjort förebyggande åtgärder.

Vi ersätter inte skador orsakade av vildsvin och ger inte bidrag till förebyggande åtgärder.

Råd för att förebygga skador i gröda

  • Sätt elstängsel runt fältet. Två till tre trådar hindrar vanligtvis vildsvinen från att besöka fältet.
  • Putsa kantzoner för att underlätta bevakning och jakt och försvåra för vildsvinen att smyga ut på grödan.
  • Använder du åtlar vid jakt eller har en viltåker så placera dem långt från åkermark och vallar. I kombination bör du jaga på marken.

Råd för att förebygga skador på tomt

  • håll tomten städad, ta bort fallfrukt, stängsla in komposten och röj bort sly.
  • undvik att utfodra annat vilt och fåglar för att inte locka in vildsvin på din tomt.
  • sätt upp elstängsel, eller annat staket på minst en meters höjd.
  • spela musik eller ha på radio på natten i trädgården.

Bor du i detaljplanerat område ska du kontakta din kommun om du har drabbats av vildsvinsskador.

Tips för att vildsvinssäkra din tomt på Svenska Jägareförbundets webbplats Länk till annan webbplats.

Du får jaga vildsvin om du har jakträtt och även utan jakträtt i din trädgård om djuren orsakar skada.

En grundläggande princip är att skador av vildsvin (och andra jaktbara arter som älg och hjort) ska begränsas främst genom jakt. Genom samverkan mellan berörda parter – mark­ägare, jordbruksarrendatorer och jägare – ska en beskattning ske så att skadorna hålls på en acceptabel nivå. Även markägare som har arrenderat ut sin jakträtt har ett ansvar för att jakt bedrivs i den utsträckning som behövs.

Förebygga skador genom jakt

Jordbrukare med jakträtt

Som jakträttshavare får du bedriva skyddsjakt på vildsvin på mark med jordbruksgrödor eller på mark som används till yrkesmässig trädgårdsodling om vildsvinen där orsakar skada på grödor och odling.

Privatpersoner med eller utan jakträtt

Om du bor på en gård eller har en trädgård får du bedriva skyddsjakt på vildsvin som kommer in på gården eller i en trädgård och där kan orsaka skada. Du får skyddsjaga även om du inte har jakträtten. Syftet måste vara att förebygga skada.

Bra att tänka på vid jakt

  • Du måste ha tillgång till eftersökshund.
  • Du får inte använda skjutvapen inom detaljplanelagt område utan Polismyndighetens tillstånd.
  • Gärna informera jakträttshavarna på angränsande marker.
  • Inrikta jakten på kultingar eller yngre vildsvin.

Åtgärder som du kan göra utan tillstånd

Du som är markägare kan förhindra att bävrar fäller träd genom att sätta nät runt träden. Gör så här:

  • Fäst ett kraftigt nät runt trädets stam. Se till att det täcker stammen från marken och upp till cirka en meters höjd.
  • Fäst ihop nätet noggrant. Se till att lämna utrymme mellan nät och trädstam, så att trädet kan växa.

Du som är markägare kan reglera vattennivån i dämmet genom ett rör. Då behöver bävern inte ge sig av. Att reglera vattennivån är ofta en mer långsiktig lösning än att riva dammbyggnaden.

Gör så här:

  • Placera röret i dammbyggnaden på den höjd som du vill att vattennivån ska ligga. Röret ger en permanent läcka i bäverdämmet som bävrarna inte kan stoppa.
  • Dra röret någon meter från dämmet och konstruera det så att bävrarna inte kan känna eller höra vattnet flöda in i röret. Du bör bygga inloppet till röret med ett skydd av stängselnät som placeras vid och runt mynningen.

Du får förstöra bäverdammar som orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada under perioden 1 maj – 30 september. Du måste ha jakträtt i området och får inte göra någon åtgärd på själva bäverhyddan. Du får inte heller förstöra en damm som är nödvändig för hyddan. Ligger dammen i ett Natura 2000-område kan du behöva tillstånd.

Att riva dammar är oftast inte en långsiktig lösning utan används vid risk för akut översvämning av jordbruks- eller skogsmark eller infrastruktur.

Åtgärder som kräver tillstånd från Länsstyrelsen

  • Ska du riva en bäverdamm i Natura 2000-område eller i ett biflöde till vattendrag som leder till ett Natura 2000-område kan du behöva samråda och söka tillstånd.
  • Riva eller spränga en bäverhydda.
  • Använda sprängmedel för att riva en bäverdamm kräver tillstånd för vattenverksamhet. Du ansöker om tillstånd för vattenverksamhet hos oss. Behöver du i samband med sprängningen använda grävmaskin måste du samråda med Länsstyrelsen och kan behöva tillstånd.

Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller att använda slagfälla

Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller använda slagfälla i vår e-tjänst för skyddsjakt.

Rapportera åtgärder mot bäverskador

Har du rivit en bäverdamm eller boplats eller använt slagfälla vid jakt måste du rapportera detta till oss.

Kronhjortar kan orsaka skada på skog och gröda. I skogen skadas framför allt gran genom barkgnag. På jordbruksmark kan kronhjortar orsaka bet- och trampskador.

Om kronhjort orsakar andra allvarliga skador än på barrträd eller oskördad gröda kan du försöka förhindra detta. Du kan till exempel genomföra:

  • olika typer av förebyggande åtgärder som stängsling
  • ökad jakt på andra arter på samma plats
  • olika typer av skrämselåtgärder.

Viltskador och rovdjursangrepp på tamdjur och hundar

​Om du misstänker att ett eller flera av dina djur dödats eller skadats av björn, järv, lodjur, varg eller örn i Värmlands län rekommenderar vi att du gör så här:

  1. Anmäl omgående skadan till Länsstyrelsen Värmland.
    Vilttelefonen 010-224 71 40 har öppet måndag-fredag mellan klockan 09.00-12.00. Övrig kontorstid samt på kvällen eller helger kontakta Länsstyrelsens Tjänsteman i beredskap (TiB) via 08-454 20 82 (via SOS). Därefter blir du kontaktad av en besiktningsman. Normalt sker detta under arbetstid, men under vissa omständigheter - till exempel vid omfattande angrepp - kan besiktning och rådgivning om akuta förebyggande åtgärder även ske på kvällar och helger.
  2. Flytta inte djurkroppar från fyndplatsen utan klartecken från Länsstyrelsen och försök att låta omgivningen vara orörd. Det kan däremot vara bra att täcka över djurkroppar eller spårtecken ifall besiktningen inte kan ske samma dag som anmälan. Skadade djur ska givetvis tas omhand snarast möjligt, men det är bra att fotodokumentera skador innan veterinärbehandling om djuret behöver vård innan besiktningen kan ske.
  3. Sätt in akuta åtgärder
    Om en djurbesättning drabbas av rovdjursangrepp, i synnerhet av varg eller björn, är risken stor för ytterligare angrepp de närmast följande dagarna och veckorna. Man bör därför vidta akuta åtgärder snarast möjligt efter ett angrepp. Besiktningsmännen kan hjälpa till med akuta åtgärder.
  4. Länsstyrelsen besiktigar och försöker bedöma skada
    Besiktningsmannen har med sig ett besiktningsprotokoll och en blankett för ansökan om ersättning för skadan. Om du vill ha ersättning måste du fylla i ansökan och skicka den till Länsstyrelsen. Besiktningsprotokollet skickar besiktningsmannen in.
  5. Sök ersättning
    Den som har fått husdjur skadade eller dödade av stora rovdjur kan ansöka om ersättning hos Länsstyrelsen.

    Ansökan om ersättning för rovdjursrivna tamdjur (PDF) Pdf, 108.9 kB, öppnas i nytt fönster.
    Ansökan om ersättning för rovdjursriven hund (PDF) Pdf, 76.7 kB, öppnas i nytt fönster.
  6. Vi betalar ut ersättning efter ansökan.

Vill du skydda dina betande tamdjur? Du kan få stöd för att sätta upp stängsel mot rovdjur.

Stöd till miljöinvesteringar för stängsel mot rovdjur finns för att skydda betande tamdjur från att bli attackerade av rovdjur. På så sätt kan betesmarker och betesvallar fortsätta skötas genom bete i områden med risk för angrepp av rovdjur. Bidrag till stängsel mot rovdjur söks inom stöd för landsbygdsutveckling, som en miljöinvestering.

Sök stöd för stängsel mot rovdjur

Det finns idag flera olika sorters västar för att skydda jakthundar mot rovdjursangrepp. Genom att ge bidrag till inköp av skyddsvästar vill Länsstyrelsen Värmland främja användandet av dessa västar samt fortsätta samla in data om hur västarna fungerar i praktiken.

​Det finns endast möjlighet att söka bidrag för en väst per sökande.

Länsstyrelsen kan i mån av medel ge bidrag med upp till

  • 50 % av inköpspriset (exklusive moms) där
  • högsta belopp som kan lämnas är 5000 kronor till skyddsvästar med piggar eller till elvästar för hundar som arbetar lösa på eftersök eller jakt inom område med stationär varg.

Bidrag lämnas för att gynna användningen av skyddsväst till hund, så att en utvärdering snabbare kan göras om vilken effekt västarna har för att skydda hundarna vid exempelvis vargangrepp.

Relaterat

Åtgärder mot skador på hundar (Viltskadecenters webbplats) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Villkor och förutsättningar för bidrag till skyddsväst

  • Ansökan ska inkomma under en viss tidsperiod som Länsstyrelsen beslutar om.
  • Sökande ska vara folkbokförd i länet.
  • Bidrag utbetalas till en hund per sökande och år och bidrag utbetalas efter att Länsstyrelsen har tagit ett beslut om bidrag samt fått in kvitto på inköp av skyddsväst.
  • Bidrag utbetalas i första hand till aktiva jakthundar, endast i specialfall till exempelvis räddningshundar eller annan typ av tjänstehund.
  • Efter avslutad jaktsäsong ska en kort rapport inkomma till Länsstyrelsen med hur många jaktdagar hunden har använt västen samt erfarenheter vid användande av skyddsväst.
  • Västen ska vara inköpt efter 1 oktober 2016 och bidrag för denna väst ska inte ha betalats ut till den sökande vid ett tidigare tillfälle.

Ansökan

För att ansöka måste du fylla i blanketten (nedan). Se till att vara så utförlig som möjligt i din ansökan.

Ansökan om bidrag till förebyggande av viltskada på jakthund (PDF) Pdf, 74.6 kB, öppnas i nytt fönster.

Skicka din ansökan till:
vilt.varmland@lansstyrelsen.se

eller post till:
Länsstyrelsen Värmland
Viltförvaltningen
651 86 Karlstad

Ansökan ska vara inkommen till Länsstyrelsen senast 31 december 2018.

Länsstyrelsen kan lämna bidrag till att röja under rovdjursavvisande stängsel till företag verksamma inom primär jordbruksproduktion. Bidraget är på 5 kr/m, och kan lämnas för röjning en gång per år per stängsel. Du kan även söka bidrag för röjning under rovdjursavvisande stängsel äldre än 5 år. Ansökan ska vara inkommen senast den 31 juli.

Grundvillkor och förutsättningar för bidrag

För att ansökan ska beviljas behöver du fylla i samtliga uppgifter i blanketten. För stängslet gäller detta uppgifter om:

  • Tidigare mottaget stöd under de senaste två beskattningsåren samt innevarande beskattningsår enligt förordning (2017:1254) om statligt stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn för viltskador och förebyggande av viltskador.
  • Journalnummer eller diarienummer på beslutet om beviljat stängselbidrag för det rovdjursavvisande stängsel som du ska röja under.
  • Antal meter stängsel som ska röjas.

Redogörelse för vad bidraget använts till och vilka resultat det gett ska skickas in till Länsstyrelsen senast 31 oktober. Om du röjt innan du skickar in ansökan kan du redogöra för det direkt i denna ansökningsblankett.

Observera att besiktning eventuellt kommer göras. Vid ej godkänt stängsel betalas inte bidrag ut.

Ansökan

För att ansöka måste du fylla i blanketten (nedan). Se till att vara så utförlig som möjligt i din ansökan.

Ansökan om bidrag för röjning under rovdjursavvisande stängsel (PDF) Pdf, 319.1 kB, öppnas i nytt fönster.

Skicka din ansökan till:
vilt.varmland@lansstyrelsen.se

eller post till:
Länsstyrelsen Värmland
Viltförvaltningen
651 86 Karlstad

Länsstyrelsens besiktningspersoner för rovdjur

Kontorstid:

Norra Värmland Per Larsson, 010-224 72 41

Södra och Västra Värmland Liz Hansson, 010-224 72 50

Margareta Åkerman, 010-224 72 49

Fredrik Wilde, 010-224 72 48

För akuta rovdjursärenden* utanför kontorstid ring Tjänsteman i Beredskap:
08-454 20 82 (via SOS).

Gäller endast vid anmälan om dödat rovdjur*, eller rovdjursangrepp av dessa.
(*björn, varg, järv eller lo)

Fler råd för att minimera och förebygga skador

På Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Viltskadecenter finns råd om hur du kan minimera eller förebygga skador på tamdjur och gröda:

Förebyggande åtgärder på Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt

Viltförvaltning Värmland

Vilttelefon

Telefontider: Måndag - Fredag kl. 09:00 - 12:00
Telefon: 010-224 71 40

Viltmejl
Du kan även kontakta oss via vår viltmejl.
Ange dina kontaktuppgifter samt vad det är du vill ha hjälp med.