Viltskador
Vilt kan ibland orsaka skador för markägare och näringar. Om ditt tamdjur skadats eller dödats av rovdjur, eller om din gröda skadats av fåglar, kan du i vissa fall ha rätt till ersättning.
Viltskador och rovdjursangrepp på tamdjur och hundar
Gör så här om du misstänker att ett eller flera av dina djur har dödats eller skadats av björn, järv, lodjur, varg eller örn i Värmlands län:
Anmäl omgående skadan till Länsstyrelsen Värmland via vår Vilttelefon som har öppet måndag-fredag klockan 09.00-12.00.
Vilttelefon: 010-224 71 40
Övrig kontorstid samt kvällar och helger ska du kontakta Länsstyrelsens Tjänsteman i beredskap (TiB).
TiB: 08-454 20 82 (samtalet går via SOS och vidare till länsstyrelsens tjänsteman i beredskap)
Därefter blir du kontaktad av en besiktningsman. Normalt sker detta under arbetstid, men under vissa omständigheter - till exempel vid omfattande angrepp - kan besiktning och rådgivning om akuta förebyggande åtgärder även ske på kvällar och helger.
Läs mer i det utfällbara fältet Skador orsakade av rovdjur, nedan.
Vad gäller när vilt orsakar skada?
Detta gäller när vilt orsakar skada:
- Skador ska förebyggas genom ordinarie jakt. Markägare och jakträttsinnehavare ansvarar för att minska skador som djuren orsakar.
- Du ska själv göra förebyggande åtgärder. Länsstyrelsen kan ge råd. För vissa förebyggande åtgärder för viltskador orsakade av fredat vilt (exempelvis björn, varg, lo, säl, trana och vitkindad gås) kan du ansöka om stöd hos oss.
- Har du gjort förebyggande åtgärder men ändå fått skador, kan vi i vissa fall ge ersättning. Vi kan bara ge ersättning för skador som är orsakade av fredat vilt.
- Räcker inte de förebyggande åtgärderna, kan du ansöka om skyddsjakt hos Länsstyrelsen.
Vilka ordinarie jakttider som gäller för olika arter kan du hitta i bilaga 1–4 i jaktförordningen.
Anmäl alltid skadan till oss om du vill ha ersättning
Har du drabbats av en skada som orsakats av vilt (ej säl) och vill ansöka om ersättning för skadan? Då måste du först anmäla skadan till oss. Viltskador måste alltid besiktigas av en besiktningsperson som Länsstyrelsen har utsett. Du kan få råd om skadeförebyggande åtgärder från besiktningspersonen.
Förebyggande åtgärder, regler och ersättningar
Här kan du ta del av förebyggande åtgärder, regler och vilka ersättningar som gäller för viltskador orsakade av vissa djurarter.
Viltskador och rovdjursangrepp på tamdjur och hundar
Om du misstänker att ett eller flera av dina djur dödats eller skadats av björn, järv, lodjur, varg eller örn i Värmlands län rekommenderar vi att du gör så här:
- Anmäl omgående skadan till Länsstyrelsen Värmland.
Vilttelefonen 010-224 71 40 har öppet måndag-fredag mellan klockan 09.00-12.00. Övrig kontorstid samt på kvällen eller helger kontakta Länsstyrelsens Tjänsteman i beredskap (TiB) via 08-454 20 82 (via SOS). Därefter blir du kontaktad av en besiktningsman. Normalt sker detta under arbetstid, men under vissa omständigheter - till exempel vid omfattande angrepp - kan besiktning och rådgivning om akuta förebyggande åtgärder även ske på kvällar och helger. - Flytta inte djurkroppar från fyndplatsen utan klartecken från Länsstyrelsen och försök att låta omgivningen vara orörd. Det kan däremot vara bra att täcka över djurkroppar eller spårtecken ifall besiktningen inte kan ske samma dag som anmälan. Skadade djur ska givetvis tas omhand snarast möjligt, men det är bra att fotodokumentera skador innan veterinärbehandling om djuret behöver vård innan besiktningen kan ske.
- Sätt in akuta åtgärder
Om en djurbesättning drabbas av rovdjursangrepp, i synnerhet av varg eller björn, är risken stor för ytterligare angrepp de närmast följande dagarna och veckorna. Man bör därför vidta akuta åtgärder snarast möjligt efter ett angrepp. Besiktningsmännen kan hjälpa till med akuta åtgärder. - Länsstyrelsen besiktigar och försöker bedöma skada
Besiktningsmannen har med sig ett besiktningsprotokoll och en blankett för ansökan om ersättning för skadan. Om du vill ha ersättning måste du fylla i ansökan och skicka den till Länsstyrelsen. Besiktningsprotokollet skickar besiktningsmannen in. - Sök ersättning
Du som har fått husdjur skadade eller dödade av stora rovdjur kan ansöka om ersättning hos Länsstyrelsen. Använd rätt blankett från Viltskadecenter
Länk till annan webbplats. och skicka den till vilt.varmland@lansstyrelsen.se eller till vår postadress: Länsstyrelsen Värmland, Våxnäsgatan 5, 651 86 Karlstad. Märk kuvertet med "Vilt". - Vi betalar ut ersättning efter ansökan.
Vill du skydda dina betande tamdjur?
Du kan få stöd för att sätta upp stängsel mot rovdjur. Läs mer under sidan rovdjursavvisande stängsel.
Råkar du ut för fågelskador ska du direkt sätta ut någon form av skrämselutrustning för att förhindra fler skador. Länsstyrelsen kan ge råd och bidrag till förebyggande åtgärder.
Ansök om bidrag till förebyggande åtgärder
Du som är lantbrukare kan ansöka om bidrag till förebyggande åtgärder. Du kan få bidrag till åtgärder som lockar och skrämmer fredade fåglar från skadedrabbade åkrar.
Ansök om ersättning för skador
Har din gröda blivit skadad av fredade fåglar kan du får ersättning. Du måste först ha gjort förebyggande åtgärder. Så här går ansökan till:
- Anmäl skadan direkt till Länsstyrelsen.
- En besiktningsperson utsedd av oss besiktar skadan när den upptäcks och sen igen i samband med skörd.
- Ansök om ersättning. Din ansökan ska komma in till Länsstyrelsen inom tre månader efter det att skadan har upptäckts.
Om du inte har kunnat förutse skadan, till exempel om den inträffar första året i ett helt nytt område, kan vi betala ut ersättning även om du inte gjort förebyggande åtgärder.
Grundprincipen är att viltskador ska förebyggas genom jakt. Det gäller främst gäss. Andra arter som vitkindad gås, tranor och sångsvan är fredade och får endast skyddsjagas under vissa tider på året. Som ett komplement till skyddsjakt och även under den tid då jakt är förbjuden är skrämsel ett bra sätt att förhindra viltskador på grödan.
Råd för att begränsa viltskador på gröda
- Skrämsel kan till exempel vara vimplar, fågelskrämmor, speglar, gasolkanoner och raketer. Skrämseln ska helst kombineras med avledningsåkrar dit fåglarna lockas genom utfodring.
- Välj lämpliga grödor och vänta med att plöja. Kompletterande åtgärder till skrämsel kan vara att välja grödor som inte är lika attraktiva för fåglarna eller att vänta med att plöja stubbåkrar efter korn för att ge till exempel tranor möjligheten att söka föda på stubben. Detta förhindrar att de uppehåller sig på grödor där de orsakar skada.
- Om skador skett är det viktigt att du sätter upp någon form av skrämselutrustning, så fort som möjligt för att förhindra ytterligare skador. Gäller det gäss som får jagas bör du skyddsjaga. Du har även möjlighet att ansöka om skyddsjaktstillstånd under tider då gässen inte är tillåtna att jagas.
- Skador på gröda orsakade av fredat vilt kan ersättas ekonomiskt om du har vidtagit förebyggande åtgärder. Sådana skador ska anmälas till Länsstyrelsen snarast. Länsstyrelsens besiktningsmän granskar skadorna och avger yttrande som ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om ekonomisk ersättning.
Kontakt för besiktning av skador på gröda:
Malin Eliasson 010-224 72 64
Emma Mickelin 010-224 72 71
Kajsa Kupiakova 010-224 72 67
Trana
Tillåten skyddsjakt på eget initiativ: under 1 augusti - 30 september samt 1 april - 30 maj om minst fem tranor uppträder i flock på fält med oskördad gröda.
Kanadagås, grågås och vitkindad gås
Allmän jakttid gäller endast för kanadagås och grågås: 11 aug-31 dec
Tillåten skyddsjakt på eget initiativ: under hela året (1 juli - 30 juni) då fåglarna uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda eller kan medföra olägenhet för människors hälsa.
Sångsvan
Tillåten skyddsjakt på eget initiativ: under 1 oktober - 31 mars om minst fem sångsvanar uppträder i flock på fält med oskördad gröda.
Vi ersätter inte skador orsakade av vildsvin och ger inte bidrag till förebyggande åtgärder.
Råd för att förebygga skador i gröda
- Sätt elstängsel runt fältet. Två till tre trådar hindrar vanligtvis vildsvinen från att besöka fältet.
- Putsa kantzoner för att underlätta bevakning och jakt och försvåra för vildsvinen att smyga ut på grödan.
- Använder du åtlar vid jakt eller har en viltåker så placera dem långt från åkermark och vallar. I kombination bör du jaga på marken.
Råd för att förebygga skador på tomt
- håll tomten städad, ta bort fallfrukt, stängsla in komposten och röj bort sly.
- undvik att utfodra annat vilt och fåglar för att inte locka in vildsvin på din tomt.
- sätt upp elstängsel, eller annat staket på minst en meters höjd.
- spela musik eller ha på radio på natten i trädgården.
Tips för att vildsvinssäkra din tomt, Svenska Jägareförbundet Länk till annan webbplats.
Du får jaga vildsvin om du har jakträtt, och även utan jakträtt i din trädgård om djuren orsakar skada. Om du bor i detaljplanerat område behöver du tillstånd för att få använda skjutvapen:
Sök tillstånd för att skjuta inom detaljplanerat område, Polisen Länk till annan webbplats.
En grundläggande princip är att skador av vildsvin (och andra jaktbara arter som älg och hjort) ska begränsas främst genom jakt. Genom samverkan mellan berörda parter – markägare, jordbruksarrendatorer och jägare – ska en beskattning ske så att skadorna hålls på en acceptabel nivå. Även markägare som har arrenderat ut sin jakträtt har ett ansvar för att jakt bedrivs i den utsträckning som behövs.
Förebygga skador genom jakt
Jordbrukare med jakträtt
Som jakträttshavare får du bedriva skyddsjakt på vildsvin på mark med jordbruksgrödor eller på mark som används till yrkesmässig trädgårdsodling om vildsvinen där orsakar skada på grödor och odling.
Privatpersoner med eller utan jakträtt
Om du bor på en gård eller har en trädgård får du bedriva skyddsjakt på vildsvin som kommer in på gården eller i en trädgård och där kan orsaka skada. Du får skyddsjaga även om du inte har jakträtten. Syftet måste vara att förebygga skada.
Bra att tänka på vid jakt
- Du måste ha tillgång till eftersökshund.
- Du får inte använda skjutvapen inom detaljplanelagt område utan Polismyndighetens tillstånd.
- Gärna informera jakträttshavarna på angränsande marker.
- Inrikta jakten på kultingar eller yngre vildsvin.
Åtgärder som du kan göra utan tillstånd
Du som är markägare kan förhindra att bävrar fäller träd genom att sätta nät runt träden. Gör så här:
- Fäst ett kraftigt nät runt trädets stam. Se till att det täcker stammen från marken och upp till cirka en meters höjd.
- Fäst ihop nätet noggrant. Se till att lämna utrymme mellan nät och trädstam, så att trädet kan växa.
Du som är markägare kan reglera vattennivån i dämmet genom ett rör. Då behöver bävern inte ge sig av. Att reglera vattennivån är ofta en mer långsiktig lösning än att riva dammbyggnaden.
Gör så här:
- Placera röret i dammbyggnaden på den höjd som du vill att vattennivån ska ligga. Röret ger en permanent läcka i bäverdämmet som bävrarna inte kan stoppa.
- Dra röret någon meter från dämmet och konstruera det så att bävrarna inte kan känna eller höra vattnet flöda in i röret. Du bör bygga inloppet till röret med ett skydd av stängselnät som placeras vid och runt mynningen.
Du får förstöra bäverdammar som orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada under perioden 1 maj – 30 september. Du måste ha jakträtt i området och får inte göra någon åtgärd på själva bäverhyddan. Du får inte heller förstöra en damm som är nödvändig för hyddan. Ligger dammen i ett Natura 2000-område kan du behöva tillstånd.
Att riva dammar är oftast inte en långsiktig lösning utan används vid risk för akut översvämning av jordbruks- eller skogsmark eller infrastruktur.
Åtgärder som kräver tillstånd från Länsstyrelsen
- Ska du riva en bäverdamm i Natura 2000-område eller i ett biflöde till vattendrag som leder till ett Natura 2000-område kan du behöva samråda och söka tillstånd.
- Riva eller spränga en bäverhydda.
- Använda sprängmedel för att riva en bäverdamm kräver tillstånd för vattenverksamhet. Du ansöker om tillstånd för vattenverksamhet hos oss. Behöver du i samband med sprängningen använda grävmaskin måste du samråda med Länsstyrelsen och kan behöva tillstånd.
Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller att använda slagfälla
Ansök om tillstånd i vår e-tjänst för skyddsjakt eller åtgärder mot bäverskador.
Återrapportera
Har du rivit en bäverdamm eller boplats eller använt slagfälla vid jakt måste du rapportera detta till oss.
Kronhjortar kan orsaka skada på skog och gröda. I skogen skadas framför allt gran genom barkgnag. På jordbruksmark kan kronhjortar orsaka bet- och trampskador.
Om kronhjort orsakar andra allvarliga skador än på barrträd eller oskördad gröda kan du försöka förhindra detta. Du kan till exempel genomföra:
- olika typer av förebyggande åtgärder som stängsling
- ökad jakt på andra arter på samma plats
- olika typer av skrämselåtgärder.
Du kan ansöka om bidrag för skyddsväst till jakthundar. Du kan få bidrag för själva västen och vargstål.
Vid behov kan vi ge bidrag till västar till hundar i Polisens eftersöksorganisation, räddningshundar och andra tjänstehundar.
Du kan inte få bidrag för tillbehör som vildsvinsskydd eller liknande.
Ansök om bidrag till skyddsväst för hund
Länsstyrelsen kan lämna bidrag till att röja under rovdjursavvisande stängsel till företag verksamma inom primär jordbruksproduktion. Följande villkor gäller:
- Stängslet ska vara godkänt som rovdjursavvisande och i fullgott skick.
- Röjning under stängslet måste ha utförts under innevarande betessäsong, i syfte att underhålla stängslets rovdjursavvisande funktion.
- Du får inte ha tagit emot mer än 20 000 euro i statligt stöd av mindre betydelse under de senaste tre åren (inklusive nuvarande år).
- Bidrag kan lämnas för röjning maximalt en gång per år och stängsel.
Ansök om bidrag
Fyll i formuläret för att ansöka om bidrag för röjning under rovdjursavvisande stängsel. Dokumentation på röjningen kommer efterfrågas, notera spänning före och efter röjning samt fotografera före och efter röjning. Länsstyrelsen kan även göra stickprovskontroller av stängsel för att följa upp stängslens funktion och kontrollera att villkoren uppfylls.
Ansök om bidrag för att röja under rovdjursavvisande stängsel
Du kan skydda dina tamdjur mot rovdjursangrepp genom att sätta upp ett rovdjursavvisande stängsel. Rovdjursavvisande stängsel består till exempel av ett femtrådigt elstängsel eller ett fårnät kompletterat med två eltrådar.
Vad kan du få bidrag för?
Du kan få stängselbidrag
- om du bedriver näringsverksamhet med får
- om du bedriver näringsverksamhet med get
- om du har biodling
- för att renovera tidigare uppförda rovdjursavvisande stängsel.
I vissa fall kan du även få bidrag för mindre besättningar, eller om du har häst eller nötboskap. Kontakta Länsstyrelsen för att få mer information.
Villkor
- Du måste underhålla stängslet i minst 5 år.
- Ditt företag får inte ha ekonomiska svårigheter eller betalningskrav. Därför kan vi komma att ta en kreditupplysning när du söker bidrag.
Ansök om bidrag till rovdjursavvisande stängsel
Länsstyrelsens besiktningspersoner för rovdjur
Under kontorstid
Under kontorstid ringer du Länsstyrelsen Värmlands växel: 010-224 70 00. Fråga efter besiktningspersonal i tjänst.
Utanför kontorstid
Vid akuta rovdjursärenden utanför kontorstid ringer du tjänsteman i beredskap (TiB):
08-454 20 82 (via SOS). Akuta rovdjursärenden gäller anmälan av dödat rovdjur som björn, varg, järv eller lo, eller rovdjursangrepp av dessa.
Fler råd för att minimera och förebygga skador
På Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Viltskadecenter finns råd om hur du kan minimera eller förebygga skador på tamdjur och gröda:
Förebyggande åtgärder, Sveriges lantbruksuniversitet Länk till annan webbplats.
Kontakt
Viltförvaltning Värmland
Vilttelefon
Telefontider: Måndag - Fredag kl. 09:00 - 12:00
Telefon: 010-224 71 40
Viltmejl
Du kan även kontakta oss via vår viltmejl.
Ange dina kontaktuppgifter samt vad det är du vill ha hjälp med.
E-post: vilt.varmland@lansstyrelsen.se