Vatten

Vattenförvaltning handlar om att förbättra Sveriges vatten. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för att bedöma statusen på länets vatten och föreslå åtgärder där det behövs.

Myndigheter, kommuner och organisationer arbetar med vattenförvaltning på olika sätt. Målet är att Sveriges sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten ska nå god status 2021 eller senast 2027. Vatten som riskerar att inte uppfylla kraven måste åtgärdas.

Vad gör Länsstyrelsen?

  • Bedömer statusen på länets vatten (statusklassificering).
  • Föreslår åtgärder där det behövs.
  • Övervakar tillståndet.
  • Stöttar vattenråd och åtgärdsarbeten.
  • Ansvarig för prövning och tillsyn av anläggningar som kan påverka vattenmiljön.

Åtgärdsprogram för vatten

Sveriges vatten är indelat i fem vattendistrikt. Var sjätte år tar Länsstyrelsen och Vattenmyndigheterna fram förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för varje distrikt.

Förvaltningsplanen

Förvaltningsplanen innehåller en sammanfattning av vattenförhållandena och vattenförvaltningen i vattendistriktet. Planen beskriver också inriktningen för det kommande arbetet.

Åtgärdsprogrammet

Åtgärdsprogrammet är en del av förvaltningsplanen. I programmet finns information om vilka åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås. Dessa åtgärder är juridiskt bindande och ska årligen rapporteras till vattenmyndigheterna.

Myndigheter och kommuner ansvarar för att åtgärderna i programmet utförs.

Detta gör Länsstyrelsen inom åtgärdsprogrammet:

  • Tillståndsprövningar
  • Tillsyn och omprövningar enligt Miljöbalken
  • Fysisk planering enligt plan- och bygglagen
  • Tar fram föreskrifter

Detta gör Länsstyrelsen Skåne inom de 12 åtgärderna i åtgärdsprogrammet

Länsstyrelserna har 12 åtgärder i åtgärdsprogrammet som beskriver vad länsstyrelserna behöver göra för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Under åtgärden nedan kan du läsa mer om vad Länsstyrelsen Skåne gör inom respektive åtgärd.

Länsstyrelserna ska utöka och prioritera sin tillsyn av miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, så att tillsynen med beaktande av ett avrinningsområdesperspektiv inriktas på verksamheter som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs, eller riskerar att inte följas.

Tillsyn 9 kap. miljöbalken

Bakgrund

I 9 kap MB handlar det huvudsakligen om länets större industrier. Tillsynen av ett stort antal av dessa anläggningar är dock delegerad till kommunala nämnder för miljötillsyn, som också tillsynar mindre verksamheter. Tillsynen omfattar flera delar av miljöbalkens regler, och tar sitt stöd i 26 kap. miljöbalken samt i miljötillsynsförordningen. I Skåne län finns över 800 anläggningar med tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken, och Länsstyrelsen har tillsynsansvar för 228 av dessa. Resterande anläggningar har kommuner eller kommunala miljöförbund tillsynen över. Ungefär hälften av de anläggningar som Länsstyrelsen har tillsynen över omfattas av EU:s industriutsläppsdirektiv. När det gäller utsläpp till vatten omfattas inte enbart det som ofta benämns som spillvatten, utan även t.ex. förorenat dagvatten och temperaturförändrat kylvatten.

Sjöregleringar, vattenkraft, broar och vägtrummor, flottleder, hamnar och farleder är exempel på vattenverksamheter enligt 11 kap. miljöbalken. Länsstyrelsen har tillsynsansvar för nästan all vattenverksamhet.

Detta gör Länsstyrelsen

  • Tar fram prioriteringsunderlag genom inventering av utsläpp till vatten bland de verksamheter som Länsstyrelsen bedriver tillsyn på
  • Genomför egeninitierad tillsyn
  • Väger in vattenfrågor i samband med händelsestyrd tillsyn
  • Vägleder kommuner i deras tillsyn
  • Skriver yttranden i samband med tillståndsprövning
  • Projekt HanöbuktenPDF

Prioritering

Många faktorer vägs in i prioriteringen av tillsynen, vattenfrågor är en av dem. Även inom påverkan på vatten finns flera olika faktorer att bedöma vid prioritering. Dels påverkar hur värdefull vattenförekomsten är och vilken statusklassning den har, samt vilka skyddade områden som påverkas av vattnets kvalitet. Olika typer av anläggningar påverkar också sin omgivning på olika sätt, vilket innebär att branscher prioriteras olika. Detta speglas också genom ett stort antal speciallagstiftningar som omfattar de större industrierna, vilket i hög utsträckning påverkar prioriteringarna. Vissa verksamheter har inga egna utsläpp direkt till vattenrecipient, utan leder sitt avloppsvatten till externa avloppsreningsverk. Även i sådana fall är det relevant att tillsyna vattenutsläpp redan i första ledet, för att åtgärda eventuella problem redan vid källan. Varje enskild anläggning har unika förutsättningar, och den slutliga bedömningen av tillsynsbehov och prioritering av tillsynen behöver därför göras för varje enskild anläggning.

Ska leda till

  • GIS-skikt med geografiska områden där tillsynen behöver prioriteras utifrån ett vattenförekomstperspektiv
  • Kalkylblad med alla tillståndsgivna verksamheter där en prioritering utifrån vattenförekomstperspektiv vävs in
  • Utfasning av farliga ämnen, vilket begränsar behovet av rening
  • Installation av ny teknik som effektivare tar hand om näringsämnen och farliga ämnen
  • Friskare vattendrag

Så här långt har vi kommit

Löpande under lång tid beaktas MKN i tillståndsprövningar, och vid kända problem prioriteras vattenfrågor upp i den ordinarie tillsynen. Under 2015 genomfördes riktad tillsyn gentemot verksamheter med påverkan på den utsatta Hanöbukten. Under 2017 genomfördes riktad tillsyn för att förbättra kunskapen om den kemiska industrins kontroll över vilka ämnen som förekommer inom branschen, och under 2018 följdes dessa upp med riktad tillsyn inom kemisk industri för att få igång ett systematiskt utfasningsarbete gällande särskilt farliga kemiska ämnen. Under 2018-2019 genomförs en påverkansanalys som kommer att kopplas samman med de olika miljöfarliga verksamheter som Länsstyrelsen har tillsyn över. I samma underlag vävs även verksamheternas arbete med recipientkontroll in (se åtgärd 3). Dessa åtgärder ger ett säkrare prioriteringsunderlag för kommande tillsyn.

Hinder för uppfyllandet

  • Tillståndsgivna verksamheter har ofta villkor som ger dem tillåtlighet till en viss mängd utsläpp, vilket innebär att det i tillsynen av tillståndsgivna verksamheter finns begränsningar i möjligheten att kräva sänkta utsläpp
  • Tröskelvärden för listan av förorenande ämnen, enligt EUs förordning 166/2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp innebär att alla utsläpp inte redovisas i miljörapporters emissionsdel, endast de utsläpp som når över en viss nivå
  • Otillräcklig recipientkontroll
  • Begränsade resurser för tillsynsarbete
  • Inget lagkrav med avseende på integrerat växtskydd som innebär minskad användning

Tillsyn 11 kap. miljöbalken

Bakgrund

Som en konsekvens av förstärkta anslag för tillsyn under de senaste åren har Länsstyrelsen i Skåne län utökat sitt arbete med egeninitierad tillsyn. Länsstyrelsen har särskilt valt att prioritera de verksamheter som ofta kan förorsaka fysiska förändringar av vattenmiljön i form av vandringshinder, flödesförändringar och morfologiska förändringar. Exempel på sådana verksamheter är dämmen, vattenuttag, dikesrensningar, broar och vägtrummor.

Prioritering av tillsynen preciseras närmre i Länsstyrelsen tillsynsplan samt beskrivs tillsynen av dämmen, grund- och ytvattenuttag och tillsyn för åtgärder i väg och järnvägsnät i Åtgärd 2, 4 och 12.

Detta gör Länsstyrelsen

Länsstyrelsen har under de senaste åren bedrivit aktiv tillsyn av dämmen. Arbetet kommer fortsätta under 2019. Mer information om tillsynen finns under Åtgärd 2.

Under 2019 kommer Länsstyrelsen bedriva tillsyn av yt- och grundvattenuttag inom avrinningsområdet för Kävlingeån och Rönneå. Tillsynen kommer delvis att genomföras i form av fältbesök. Mer information om detta finns under Åtgärd 4.

Länsstyrelsen har under 2018 bedrivit tillsyn gentemot samtliga av kommuner i Skåne med syfte att begära in underlag gällande kommunala vägpassager över vatten. Uppgifterna kommer ligga till grund för länsstyrelsens fortsatta arbete med avseende på konnektivitet i länets vattenförekomster. De anläggningar som utgör vandringshinder kommer att ingå i Länsstyrelsen prioritering för den löpande tillsynen på vandringshinder. Det för att vattenförekomster så långt möjligt ska hanteras i ett sammanhang för att uppnå största miljönytta med de åtgärder som vidtas. Det kan dock finnas platser där relativt små insatser kan medföra påtagliga förbättringar i vattenförekomsten utan att ett helhetsgrepp kan tas vid tillfället för åtgärden. Under 2019 ska Länsstyrelsen arbeta med att gå igenom kommunernas underlag och prioritera anläggningarna inom ramen för tillsynen.

Under 2019 kommer Länsstyrelsen sammanställa befintliga underlag för att skapa en prioritering av tillsynsbehovet av utförda rensningsåtgärder i vattendrag. Ett antal av de utförda rensningarna i, eller i anslutning till dessa vattendrag kommer sedan att följas upp genom fältkontroller.

Prioriteringar

Tillsynen prioriteras bland annat utifrån vattenområden med höga värden, till exempel Natura 2000-områden, utpekade värdefulla vatten, förekomst av rödlistade arter och områden som har en koppling till dricksvattenförsörjningen.

Arbetet ska leda till

Länsstyrelsens prioritering av tillsynen ska bland annat leda till en övergång från ett tillsynsarbete som till stor del har baserats på inkommande klagomål till en tillsyn som i högre grad är egeninitierad. Genom att sammanställa befintliga och insamlade underlag kommer Länsstyrelsen att kunna tydliggöra vilka områden som bör prioriteras och därefter fördela resurser utifrån tillsynsbehovet. Detta kommer sammanställas i ett GIS-skikt som kommer att finnas tillgängligt på Länsstyrelsens hemsida. Tillsynen i sin tur ska leda till att säkerställa att verksamheter som påverkar vattenmiljön inte förhindrar att miljökvalitetsnormerna för vatten följs.

Så här långt har vi kommit

Resultaten från tillsynen redovisas närmre under Åtgärd 2, 4 och 12.

Hinder för uppfyllandet

Det som försvårar genomförandet av Åtgärd 1 är begränsade resurser i tillsynsarbetet. Det innebär att tillsyn inte kan bedrivas i den utsträckning som anses krävas för att säkerställa att tillräckliga krav ställs på verksamheter som kan medföra att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs.

Länsstyrelserna ska bedriva tillsyn i syfte att identifiera de behov och möjligheter som finns att ställa krav på miljöhänsyn vid samtliga kraftverk och dammar, på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska genomföras så att det årligen, från och med år 2017, utövas tillsyn vid minst en femtedel av berörda vattenkraftverk och dammar i respektive län.


Bakgrund

Bristande konnektivitet är ett stort problem i Skånes värdefulla vattendrag. Det finns 332 dämmen som är registrerade som vandringshinder. 87 av 179 vattenförekomster har problem med konnektivitet i upp- och nedströmsriktning på grund av vandringshinder. Flertalet av dessa utgörs av äldre, tillståndslösa dämmen. Många dämmen fyller inte längre någon funktion, men kan vara värdefulla kulturmiljöer. Vid runt 20 av de tillståndslösa dämmena bedrivs vattenkraft och det finns ytterligare ett 40-tal vattenkraftverk med tillstånd.

Detta gör Länsstyrelsen

Prioritering

Tillsynen prioriteras utifrån var vi har höga värden (värdefulla vatten, rödlistade arter, Natura 2000 och akvatiskt skyddade områden), värdefulla kulturmiljöer, stor påverkan och stor potential till förbättringar (lämpliga lekområden, strömvattensmiljöer, flöden, fiskarter och rödlistade arter) samt avstånd till havet och tillrinningsområdets storlek.

Ska leda till

Tydlig prioritering för tillsyn och åtgärder. Målet är att utifrån detta få till fysiska åtgärder såsom anläggande av fiskvägar/faunapassager eller borttagande av vandringshinder. Detta leder till förbättrad konnektivitet, flödesregim och morfologi vilket bidrar till möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna.

Så här långt har vi kommit

Det finns idag ett GIS-skikt med prioriterade områden för tillsyn och åtgärder. Under åren 2016 till 2018 genomfördes tillsyn vid ca 70 vandringshinder, vilket motsvarar runt 20 procent av skånes registrerade vandringshinder. Under samma tid har drygt 40 vandringshinder åtgärdats och idag är bland annat Julebodaån och Örebäcken helt fria från artificiella vandringshinder.

Hinder för uppfyllandet

Det som kan försvåra genomförandet av åtgärd 2 för Länsstyrelsen är begränsade resurser i tillsynsarbetet och begränsade möjligheter att genomföra fysiska åtgärder. Alla tillståndslösa vattenkraftverk i länet är tillsynade och runt 50 kraftverk/dammar bedöms kunnas tillsynas per år med befintliga resurser. Det innebär att åtgärden inte kommer kunna genomföras fullt ut fram till 2021. Genomförandet av de fysiska åtgärder som behövs kommer troligtvis ta lång tid i och med den nya lagstiftningen och nationella planen för vattenkraft. Det kommer bli svårt att följa miljökvalitetsnormerna.

Länsstyrelserna ska via sin tillsyn eller genom vägledning till kommunerna säkerställa att verksamhetsutövare som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som påverkar vattenmiljön genomför egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas eller åtgärdernas inverkan på den ekologiska, kemiska och kvantitativa statusen och den ekologiska potentialen i vattenförekomster.


Bakgrund

Länsstyrelsen utför tillsyn på verksamheter som är tillståndspliktiga enligt 9 kap. miljöbalken, vilket huvudsakligen handlar om länets större industrier. Tillsynen av ett stort antal av dessa anläggningar är dock delegerad till kommunala nämnder för miljötillsyn, som också tillsynar mindre verksamheter. Tillsynen omfattar flera delar av miljöbalkens regler, och tar sitt stöd i 26 kap. miljöbalken samt i miljötillsynsförordningen. I Skåne län finns över 800 anläggningar med tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken, och Länsstyrelsen har tillsynsansvar för 228 av dessa. Resterande anläggningar har kommuner eller kommunala miljöförbund tillsynen över. Ungefär hälften av de anläggningar som Länsstyrelsen har tillsynen över omfattas av EU:s industriutsläppsdirektiv. När det gäller utsläpp till vatten omfattas inte enbart det som ofta benämns som spillvatten, utan även t.ex. förorenat dagvatten och temperaturförändrat kylvatten. Av de anläggningar som Länsstyrelsen har tillsynsansvar över har merparten utsläpp till vatten, och någon form av recipientkontroll bedrivs som regel. Ofta sker det samordnat genom medlemskap i vattenvårdsförbund/vattenråd, men recipientkontroll i egen regi förekommer också. Hur många av de anläggningar som har kommunal tillsyn som har utsläpp till vatten har vi för närvarande inga uppgifter på.

I länet finns 16 vattenvårdsförbund/vattenråd som bedriver samordnad recipientkontroll:

  • Skräbeåns vattenvårdskommitté
  • Helge å Kommittén för samordnad kontroll
  • Österlens vattenråd
  • Nybroån, Kabusaån och Tyge å Vattenråd
  • Sydvästra Skånes vattenråd
  • Segeåns Vattenråd och Vattendragsförbund
  • Höje å Vattenråd
  • Kävlingeåns Vattenråd
  • Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté
  • Rååns Vattenråd
  • Vegeåns Vattendragsförbund
  • Rönneåns Vattenråd
  • Stensåns Vattenråd
  • Lagans Vattenråd
  • Sydkustens vattenvårdsförbund
  • Hanöbukten, Vattenvårdsförbundet för Västra Hanöbukten
  • Öresunds vattenvårdsförbund
  • Nordvästskånes kustvattenkommitté

Medlemmarna består främst av kommuner och företag. Gränsdragningarna för möjligheten till medlemskap utgår från vattenförekomsternas avrinningsområden.

Detta gör Länsstyrelsen

  • Tar fram prioriteringsunderlag genom inventering av utsläpp till vatten bland de verksamheter som Länsstyrelsen bedriver tillsyn på
  • Tar fram prioriteringsunderlag genom inventering av omfattningen och kvaliteten på den recipientkontroll som genomförs
  • Genomför egeninitierad tillsyn
  • Väger in vattenfrågor i samband med händelsestyrd tillsyn
  • Vägleder kommuner i deras tillsyn
  • Skriver yttranden i samband med tillståndsprövning

Länsstyrelsen har även medverkat i revideringar av vattenvårdsförbundens recipientkontrollprogram, som skett med olika tidsintervall genom åren, och där verkat för att anpassa dessa till vattenförvaltningens bedömningsgrunder.

Prioritering

Många faktorer vägs in i prioriteringen av tillsynen, vattenfrågor är en av dem. Även inom påverkan på vatten finns flera olika faktorer att bedöma vid prioritering. Dels påverkar hur värdefull vattenförekomsten är och vilken statusklassning den har, samt vilka skyddade områden som påverkas av vattnets kvalitet. Olika typer av anläggningar påverkar också sin omgivning på olika sätt, vilket innebär att branscher prioriteras olika. Detta speglas också genom ett stort antal speciallagstiftningar som omfattar de större industrierna, vilket i hög utsträckning påverkar prioriteringarna. Vissa verksamheter har inga egna utsläpp direkt till vattenrecipient, utan leder sitt avloppsvatten till externa avloppsreningsverk vilket innebär att recipientkontrollen då görs nedströms avloppsreningsverket i fråga. Även i sådana fall är det dock relevant att tillsyna vattenutsläpp redan i första ledet, för att åtgärda eventuella problem redan vid källan. Varje enskild anläggning har unika förutsättningar, och den slutliga bedömningen av tillsynsbehov och prioritering av tillsynen behöver därför göras för varje enskild anläggning.

Ska leda till

  • Sammanställning av befintlig recipientkontroll och egenkontroll som ska mynna ut i lista över prioriterade verksamheter som saknar eller har bristfällig recipientkontroll, gärna GIS-skikt
  • Bättre kunskap om verksamheters påverkan på vattenmiljön. Underlag från recipientkontrollen ska göra det möjligt att bedöma hur verksamheterna påverkar förutsättningarna att följa miljökvalitetsnormerna för vatten och ge underlag för bedömningar av vilka förebyggande eller förbättrande åtgärder som behövs för att undvika att verksamheterna leder till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs.
  • Omprövning eller (föreläggande om) förebyggande eller förbättrande åtgärder som behövs för att undvika att verksamheterna leder till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs
  • Friskare vattendrag

Så här långt har vi kommit

Löpande under lång tid beaktas MKN i tillståndsprövningar, och vid kända problem prioriteras vattenfrågor upp i den ordinarie tillsynen. Under 2015 genomfördes riktad tillsyn gentemot verksamheter med påverkan på den utsatta Hanöbukten. Under 2017 genomfördes riktad tillsyn för att förbättra kunskapen om den kemiska industrins kontroll över vilka ämnen som förekommer inom branschen, och under 2018 följdes dessa upp med riktad tillsyn inom kemisk industri för att få igång ett systematiskt utfasningsarbete gällande särskilt farliga kemiska ämnen. Under 2018-2019 genomförs en påverkansanalys som kommer att kopplas samman med de olika miljöfarliga verksamheter som Länsstyrelsen har tillsyn över. I samma underlag vävs även verksamheternas arbete med recipientkontroll in, vilket alltså för närvarande är i inventeringsstadiet. Dessa åtgärder ger ett säkrare prioriteringsunderlag för kommande tillsyn.

Hinder för uppfyllandet

  • Tillståndsgivna verksamheter har ofta villkor som ger dem tillåtlighet till en viss mängd utsläpp, vilket innebär att det i tillsynen av tillståndsgivna verksamheter finns begränsningar i möjligheten att kräva sänkta utsläpp
  • Tröskelvärden för listan av förorenande ämnen, enligt EUs förordning 166/2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp innebär att alla utsläpp inte redovisas i miljörapporters emissionsdel, endast de utsläpp som når över en viss nivå
  • Begränsade resurser för tillsynsarbete
  • Länsstyrelsen har tillsynsansvar för en mycket begränsad del av de miljöfarliga verksamheter som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs, eller riskerar att inte följas. I huvudsak är det kommunerna som har tillsynsansvaret för övriga miljöfarliga verksamheter. För att nå framgång med åtgärdsarbetet i enlighet med åtgärd 3 är det därför av central vikt att involvera kommunerna i åtgärdsarbetet. Samarbete och samordning med kommunerna är en nyckelfaktor för att nå framgång med åtgärdsarbetet. Det är även viktigt att verka för en god dialog med vattenvårdsförbunden för ett effektivt genomförande av åtgärden.

Länsstyrelserna ska prioritera arbetet med långsiktigt skydd av dricksvattentäkter.

Detta ska leda till att det finns uppdaterade planer och policys som för att nya vattenskyddsområden inrättas och att Skånes dricksvattentäkter nyttjas hållbart, skyddas långsiktigt och håller en god kvalitet.

Länsstyrelserna behöver särskilt:

a) förstärka arbetet med inrättande av vattenskyddsområden och förkorta handläggningstiderna vid inrättande av vattenskyddsområden,

Bakgrund

I Skåne finns det cirka 170 allmänna vattentäkter med vattenskyddsområde, varav >95 % är grundvattentäkter. Utav de knappt 170 vattenskyddsområdena har endast ca 20 % fullgott skydd, dvs med aktuella avgränsningar och föreskrifter enligt miljöbalken.

Detta gör Länsstyrelsen :

  • Genom kunskapsuppbyggnad och prioriteringsunderlag stötta kommunerna/dricksvattenproducenterna i arbetet med att ta fram nya eller uppdaterade skyddsområden så att processen snabbas upp.
  • Se till att vår handläggning med att inrätta vattenskyddsområden inte försenas.
  • Uppdatera genomförda och möjliga åtgärder i VISS

Prioritering

  • Kommunala vattentäkter som helt saknar vattenskyddsområde
  • Vattenskyddsområden med äldre föreskrifter (före 1999 o MB)
  • Områden med vattenförekomster som riskerar att ha dålig kvantitativ status 2021

Ska leda till

  • Alla kommunala dricksvattentäkter och reservvattentäkter ska ha vattenskyddsområde
  • Alla vattenskyddsområden ska ha uppdaterade föreskrifter och ändamålsenlig fysisk avgränsning
  • Förhindra förorening av dricksvatten

Så här långt har vi kommit

  • Upprättat 4-årig projektplan för effektivt arbetet med inrättande eller revidering av vattenskyddsområden, samt en tillsynsplan för befintliga vattenskyddsområden.
  • Deltagit i regional träff för VA-chefer och presenterat länsstyrelsens satsning på vattenskyddsarbetet med temat: ”Hjälp och stöd i arbetet med vattenskydd och vattendomar”, för att underlätta och snabba på arbetet hos kommunerna.
  • Anordnat konsultträff – hur effektiviserar vi arbetet med vattenskyddsföreskrifter samt ansökan om tillstånd till vattentäkt?
  • Påbörjat kartunderlag till kommunerna som stöd i deras arbete med att prioritera mellan olika vattentäkter/vattenskyddsområden.
  • Påbörjat kommunbesök för att diskutera arbetet med inrättande/revidering av skyddsområden och föreskrifter på lokal nivå.

Hinder för uppfyllandet

Tidigare års resursbrist har gjort att startsträckan blir förhållandevis lång. Processen med att inrätta/revidera ett vattenskyddsområde är lång.

 

b) genomföra systematisk och regelbunden tillsyn av vattenskyddsområden med tillhörande föreskrifter,

Bakgrund

Länsstyrelsen har tillsyn över 82 av länets vattenskyddsområden, fördelade över 13 kommuner.

Detta gör Länsstyrelsen

  • Bedriver tillsyn i de vattenskyddsområden där Länsstyrelsen har tillsynsansvaret.
  • Tar fram egna rutiner och metoder för tillsyn av vattenskyddsföreskrifter, följer upp vilka tillstånd, dispenser och anmälningar för spridning av växtskyddsmedel, upplag av virke, upplag/spridning av gödsel, cisterner m.m. som verksamheter sökt eller anmält till kommunerna.

Prioritering

Länsstyrelsens tillsyn av vattenskyddsområden prioriteras bland annat utifrån följande:

  • Områden med risk för vattenbrist
  • Områden där reservvattentäkt saknas
  • Antalet anslutna abonnenter är stort
  • Vattenskyddsområdet är utpekat som viktig resurs
  • Där uppgifter från den regionala miljöövervakningens provtagning samt vattenverkens inrapporterade uppgifter till SGU, visar på avvikelser i vattenkvalitet. Avvikelserna kan vara rester av bekämpningsmedel, förhöjda nitrat- eller kloridhalter, m.m.

Under 2019 planeras tillsyn av vattenskyddsområden utifrån ovanstående prioriteringsunderlag.

Ska leda till

Ökat informationsutbyte mellan kommunernas miljöenheter, VA-huvudmän och Länsstyrelsen och sätta fokus på skyddet av dricksvatten. För Länsstyrelsens del genererar tillsynen ökad kunskap om områdenas karaktärer och kunskap om vilka verksamheter som är lokaliserade inom de olika vattenskyddsområdena. Detta är värdefullt för den fortsatta tillsynen men även i arbetet med inrättandet och revidering av vattenskyddsområden och vid Länsstyrelsens tillsynsvägledning till kommunerna.

Så här långt har vi kommit

Under 2018 besöktes elva vattenskyddsområden lokaliserade till tre kommuner. Fokus för tillsynen låg i att kontrollera att skyddsföreskrifterna följs och att inga uppenbara brister förelåg.

 

c) inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och bedriva tillsyn i vattenskyddsområden,

Detta gör Länsstyrelsen

Länsstyrelsen utövar tillsynsvägledning per telefon och e-post kontinuerligt.

Prioritering

De tillsynsseminarier som tidigare har hållits årligen pausas tillfälligt med anledning av prioriteringen på arbetet med revidering av skyddsområden och skyddsföreskrifter. Länsstyrelsen uppmanar fortsatt kommuner och miljöförbund att framföra önskemål gällande inom vilka områden det finns behov av tillsynsvägledning, som underlag för planering av framtida seminarier.

 

d) utarbeta regionala vattenförsörjningsplaner i samverkan med kommunerna,

Bakgrund

Länsstyrelsen Skånes regionala vattenförsörjningsplanPDF är från 2012.

Detta gör Länsstyrelsen

Den regionala vattenförsörjningsplanen för Skåne revideras med start år 2019. En länsstyrelseintern arbetsgrupp samt en samarbetsorganisation med kommuner och länets stora dricksvattenproducenter finns etablerad sedan tidigare och kommer vara delaktiga i arbetet.

Prioritering

Den befintliga planen behöver uppdateras utifrån det kunskapsunderlag som finnas idag och framförallt kompletteras avseende inverkan av klimatförändringar och framtida tillgång och efterfrågan på vatten för olika ändamål. De utpekade områdena av regional betydelse för vattenförsörjningen ska få en tydligare avgränsning.

Ska leda till

En uppdaterad plan för Skånes framtida vattenförsörjning. Planen ska fungera som planeringsunderlag och stöd till kommunerna i deras arbete med olika kommunala planer (bland annat översikts-, detalj-, VA- och vattenförsörjningsplaner).

Så här långt har vi kommit

Revideringsarbetet har påbörjats. Ramarna för den nya planen är under utredning, precis som genomgången av vilka kunskapsunderlag som kommer behöva tas fram. Länsstyrelsen har bidragit med kunskap och medel till ett SGU-projekt med syfte att uppdatera kunskapsläget kring en, för den regionala dricksvattenförsörjningen, viktig grundvattenförekomst.


e) genom tillsyn kontrollera att tillståndspliktiga vattenuttag i grund- och ytvatten har tillstånd, särskilt i områden med dricksvattenförekomster, ska vara genomfört senast två år efter åtgärdsprogrammets fastställande.

Bakgrund

Skånes förutsättningar för vattenförsörjning skiljer sig väsentligt från övriga landet, dels genom förhållandevis små ytvattenförekomster, dels genom relativt omfattande vattenförande sedimentära bergarter. Totalt sett är den samlade vattenförekomsten i Skåne mer svårtillgänglig jämfört med i övriga Sverige, samtidigt som exploateringstrycket i Skåne är stort och regionen hyser en stor andel av Sveriges befolkning, en mycket omfattande jordbruksnäring samt viktiga industrier. Länsstyrelsen Skåne har under flera år varit drivande i frågan om tidsbegränsning av tillstånd till vattenuttag, vilket numera är praxis för uttag till jordbruk och industri. Under senare år har många verksamheter i länet sökt tillstånd för sina vattenuttag och vad länsstyrelsen erfar finns det idag ca 820 st gällande tillstånd till uttag av yt- eller grundvatten för olika ändamål i Skåne. Därutöver bedöms det finnas många tillståndspliktiga uttag som sker utan tillstånd.

Detta gör Länsstyrelsen

  • Riktlinjer för ytvattenuttagPDF (”bevattningspolicy”) finns och är under översyn.
  • Under 2019 kommer länsstyrelsen prioritera tillsyn av tillståndslösa yt- och grundvattenuttag inom dricksvattenförekomster och/eller förekomster med risk för vattenbrist. Insatsen kommer ske baserat på avgränsade geografiska områden alternativt specifika objekt.
  • Informerar om bevattning i olika typer av media, på mässor, hos vattenråd och andra viktiga aktörer
  • Informerar om hushållning av vatten inom jordbruket, exempelvis genom anläggning av våtmarker och andra bevattningsdammar som fylls på under högflöden
  • Har bevattningsjour under odlingssäsongen så att det finns minst två handläggare tillgängliga. Därmed finns resurser till såväl prioriterad tillsyn i fält som tillgänglighet för att svara på frågor om vattenuttag från exempelvis verksamhetsutövare, allmänhet och medier.
  • Uppdatering av kvantitativ status och miljöproblem avseende grundvatten

Prioritering

  • Tillsynen av tillståndspliktiga vattenuttag kommer i första skedet fokusera på att identifiera tillståndslösa uttag i vattenförekomster med dricksvattentäkter. Därefter vidtar tillsyn av tillståndsgivna uttag.
  • Tillsynen av grundvattenuttag prioriteras till områden med risk för vattenbrist, specifikt grundvattenförekomster med risk för dålig kvantitativ status 2021 enligt VISS. Fyra områden har pekats ut: Simrishamn, Helsingborg, Båstad, Kristianstad norra.
  • Tillsynen av uttag av ytvatten kommer till att börja med prioriteras till Kävlingeåns och Rönne å avrinningsområde. Detta grundar sig på att Vombsjön i Kävlingeåns avrinningsområde utgör dricksvattentäkt och Ringsjön i Rönne å avrinningsområde är reservvattentäkt.
  • Därefter följer Saxån/Bråån.
  • Områden där det råder stor konkurrens.
  • Områden med stora värden, musselpopulationer, MKN.

Ska leda till

  • Att verksamhetsutövarna lär sig vattenhushållning och tar tillvara dräneringsvatten och ytvatten vid högflöden.
  • Att verksamheter med befintliga tillstånd inte får sina intressen inskränkta på grund av vattenuttag som görs utan tillstånd. Särskilt viktigt är detta när det gäller tillstånd för den allmänna vattenförsörjningen.
  • På sikt har alla verksamhetsutövare till icke tillståndsprövade ytvattenuttag anmält sina anläggningar.
  • På längre sikt har alla tillståndspliktiga uttag det tillstånd som behövs.

Så här långt har vi kommit

Det pågår översyn av befintligt informationsmaterial och framtagande av helt nytt material för olika medier. Planering av sommarens fälttillsyn pågår. Länsstyrelsen har gjort en genomgång och uppdatering av sitt register över tillsynsobjekt i behov av återkommande tillsyn så att det ska vara komplett och det finns en god överblick över tillståndsprövade vattenverksamheter i länet. Det tillhörande GIS-skiktet utgör ett viktigt underlag i arbetet med tillsyn över tillståndspliktiga vattenuttag.

Hinder för uppfyllandet

Resursbrist och ett mycket stort antal verksamhetsutövare inom stora geografiska områden. Det är dessutom svårt att planera omfattande tillsyn i fält som är helt väderberoende. Inte bara för att vissa år behöver det vattnas mindre än andra år. Juridiken är sådan att en och samma uttagen vattenvolym hos en och samma verksamhetsutövare kan vara tillståndspliktig ett år men inte ett annat. Ett annat exempel på juridiskt dilemma är att en och samma uttagen grundvattenvolym kan vara tillståndspliktig hos en verksamhetsutövare men inte om en annan verksamhetsutövare i närområdet gör motsvarande uttag.

Länsstyrelserna ska ha åtgärdsplaner för avrinningsområden inom sina respektive län, och årligen uppdatera dem för att säkerställa att åtgärderna i planerna genomförs och följs upp. Åtgärdsplanerna ska ha fokus på de vattenförekomster där det behövs åtgärder för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Åtgärdsplanerna ska särskilt innehålla strategier för:

a) länsstyrelsens vägledning av kommunernas översiktsplanering,

b) samverkan med Trafikverket, Generalläkaren och kommunerna om de åtgärder som dessa behöver vidta för att öka vandringsbarheten för fisk och andra vattenlevande organismer vid vägpassager över vatten,

c) hur behovet av åtgärder för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten kan vägas in och samordnas med arbetet med prioriteringar av stöd, ersättningar och rådgivningsinsatser inom landsbygdsprogrammet, och

d) de avrinningsområden som är påverkade av vattenkraftsverksamheter.


Bakgrund

I Skåne finns 478 vattenförekomster inom 21 huvudavrinningsområden, från Skräbeån i nordöstra Skåne till Stensån i nordväst. Utav dessa är 10 kustvattenområden. Mer att läsa om Skånes vatten finns under Fakta om Skånes hav, sjöar och vattendrag. Endast 13 % av skånes vattenförekomster uppnår god ekologisk status. Det finns därmed ett mycket stort åtgärdsbehov i de flesta vattenförekomster i länet för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. De främsta miljöproblemen är övergödning, miljögifter samt morfologiska förändringar och konnektivitet. 

Detta gör Länsstyrelsen:

  • Framtagande av underlag
  • Framtagande av möjliga åtgärder
  • Prioritering av åtgärder och vattenförekomster

Prioritering

Ska leda till

Detta ska leda till GIS-skikt som visar vad som är prioriterat inom respektive avrinningsområde. Vidare ska det leda till att arbetet med tillsyn, bidrag och åtgärder samordnas och fokuseras till vattenförekomster där det behövs åtgärder för att kunna följa normerna.

Så här långt har vi kommit

Påverkanskatalog
Filen nedan innehåller kartor och objektlistor för betydande påverkanskällor till miljögifter i Skåne. Detta är en sammanställning av resultaten från påverkansanalysen i VISS. Bedömningar, med motivationstext finns i VISS. Påverkansanalysen pekar ut vattenförekomster där prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen enligt HVMFS 2013:19, senast ändrad enligt HVMFS 2018:17, riskerar att överskrida sina gränsvärden/bedömningsgrunder och pekar ut källan till utsläppet. Påverkansanalysen baseras antingen på teoretiska antaganden eller modeller eller på uppmätta halter i recipienten.

Ladda ner Påverkanskatalogen (excelfil)Excel


Länsstyrelserna ska prioritera och utveckla sin rådgivningsverksamhet för att minska växtnäringsförluster och förluster av växtskyddsmedel till vattenförekomster där det finns risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan.


Bakgrund

Skåne är ett utpräglat jordbrukslän med omfattande växtodling och djurhållning. Produktionen sker intensivt och med mycket specialodlingar. Kombinationen med (för landet) milt klimat har medfört stor miljöpåverkan i hela länet genom åren, trots den höga avkastningen.

I Skåne fanns 2016 totalt 439 000 ha åkermark och 56 000 ha betesmark (ca 17% av svensk åkerareal) på drygt 8000 företag. Vidare fanns i länet (2017) totalt 7 000 ha specialodling av landets 12 000 ha (ca 62%).

2017 fanns 214 000 nötkreatur (14% av Sverige), fördelat på 2 000 företag. Här fanns 417 000 svin (30% av S), på ca 500 företag. Länet hade 58 000 hästar (16% av S), 71 000 får & lamm (12% av S), samt 14% av Sveriges höns & slaktkycklingar.

88% av arealen kvävegödslades 2015/2016 och N-givorna (stall- och mineralgödsel) var högst i Sverige, ca 150 kg/ha (130 kg nationellt). 69% av arealen fosforgödslades och även dessa givor översteg svenskt-medeltal.

2009/2010 ogräsbehandlades 74% av åkerarealen och utgjorde då ca 60% av S användning. 53% av arealen svampbehandlades (50% av S användning) och 31% av arealen behandlades med insektsmedel (också 50% av svensk användning).

Det intensiva brukandet i kombination med goda förutsättningar i form av landets bästa jordar och ett gynnsamt klimat gör att länet ligger avkastningsmässigt högt för flertalet grödor. Ex. slåttervall 136%, vårkorn 126%, vårvete 116% och höstvete 115% (svenskt medelvärde = 100%).

Detta gör länsstyrelsen:

  • Rådgivning om växtnäring och växtskydd sker inom Greppa Näringen, ett samverkansprojekt med Jordbruksverket, LRF och rådgivningsföretag.
  • Miljöövervakning.

Prioritering

Lantbrukets miljöeffekter visar sig i princip i hela Skåne. På försök testade M-län 2017 geografiska prioriteringar för fyra olika rådgivningar inom Greppa. Vid en utvärdering av tidigare genomförda rådgivningar hade > 90% av dessa redan gjorts inom de prioriterade områdena! Utvärderingen visar att rådgivningen inom Greppa blir genomförd där den får störst effekt, utan Lst-styrning. Geografiska prioriteringar i Skåne skulle därför få begränsad effekt men skulle medföra ett omfattande administrativt merarbete.

Länsstyrelsen Skåne har därför valt att, i stället för att arbeta med geografiska prioriteringar, arbeta utifrån Greppas nationella temasatsningar.

Ska leda till

  • Minskade förluster av växtnäring
  • Minskade förluster av växtskyddsmedel

Så här långt har vi kommit

Greppa näringen har pågått i snart 20 år i länet, vi har över 4 600 medlemmar av varierande status/kategorier, det har gjorts > 23 000 enskilda rådgivningar.

Greppa jobbar med nationella temasatsningar, först med IPM-rådgivning & 2017-2018 fosforrådgivning. Antalet rådgivningar inom Greppa har tyvärr minskat under senare år, både nationellt och i Skåne, nytt tema är därför 1000 fler rådgivningar/år.

Glädjande visar fortlöpande utvärdering av växtnäringsbalanser tydligt minskade växtnäringsförluster för deltagarna.

Tyvärr visar grundvattenstudier, under 2007-2010, att rester av växtskyddsmedel hittas i runt 30% av proverna i länet (27 vattentäkter). Resthalterna kom oftast från preparat som inte längre fick användas, men det fanns även rester från då godkända preparat. 2016 följdes prover med resthalter upp, i 5 st prov hittades nu inga rester alls, i 10 st hade halterna minskat, i 11 st var de oförändrade och en täkt visade tyvärr högre halt, men den nedåtgående trenden är glädjande nog ganska uppenbar.


Länsstyrelserna ska utveckla sin tillsynsvägledning till kommunerna så att de kan ställa de krav som behövs för att minska växtnäringsförluster och förluster av växtskyddsmedel till vattenförekomster där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan.


Bakgrund

Skåne är ett utpräglat jordbrukslän med omfattande växtodling och djurhållning. Produktionen sker intensivt och med mycket specialodlingar. Kombinationen med (för landet) milt klimat har medfört stor miljöpåverkan i hela länet genom åren, trots den höga avkastningen.

I Skåne fanns 2016 totalt 439 000 ha åkermark och 56 000 ha betesmark (ca 17% av svensk åkerareal) på drygt 8000 företag. Vidare fanns i länet (2017) totalt 7 000 ha specialodling av landets 12 000 ha (ca 62%).

2017 fanns 214 000 nötkreatur (14% av Sverige), fördelat på 2 000 företag. Här fanns 417 000 svin (30% av S), på ca 500 företag. Länet hade 58 000 hästar (16% av S), 71 000 får & lamm (12% av S), samt 14% av Sveriges höns & slaktkycklingar.

88% av arealen kvävegödslades 2015/2016 och N-givorna (stall- och mineralgödsel) var högst i Sverige, ca 150 kg/ha (130 kg nationellt). 69% av arealen fosforgödslades och även dessa givor översteg svenskt-medeltal.

2009/2010 ogräsbehandlades 74% av åkerarealen och utgjorde då ca 60% av S användning. 53% av arealen svampbehandlades (50% av S användning) och 31% av arealen behandlades med insektsmedel (också 50% av svensk användning).

Det intensiva brukandet i kombination med goda förutsättningar i form av landets bästa jordar och ett gynnsamt klimat gör att länet ligger avkastningsmässigt högt för flertalet grödor. Ex. slåttervall 136%, vårkorn 126%, vårvete 116% och höstvete 115% (svenskt medelvärde = 100%).

Detta gör länsstyrelsen (i rollen som tillsynsvägledande myndighet):

  • Tillsynsvägledning till kommunerna
  • Sprutkurser
  • Miljöövervakning
  • Fältkurser
  • Seminarium
  • Projekt

Prioritering

Tyvärr visar grundvattenstudier, under 2007-2010, att rester av växtskyddsmedel hittas i runt 30% av proverna i länet (27 vattentäkter). Resthalterna kom oftast från preparat som inte längre fick användas, men det fanns även rester från då godkända preparat. 2016 följdes prover med resthalter upp, i 5 st prov hittades nu inga rester alls, i 10 st hade halterna minskat, i 11 st var de oförändrade och en täkt visade tyvärr högre halt, men den nedåtgående trenden är glädjande nog ganska uppenbar.

Utifrån ovanstående fakta har Länsstyrelsen i Skåne valt att prioritera kompetensutvecklingen hos länets samtliga miljöinspektörer eftersom det finns miljöpåverkan i länets alla kommuner.

Ska leda till

  • Minskade förluster av växtnäring
  • Minskade förluster av växtskyddsmedel

Så här långt har vi kommit

Länsstyrelsen Skåne har bl.a. bildat en referensgrupp bestående av olika aktörer som SJV, Länsstyrelsen, miljöinspektörer, rådgivare m.fl. för att diskutera hur tillsynen i Skåne kan utvecklas inom områdena växtnäring och växtskydd. Gruppen delar erfarenheter, diskuterar problem, planerar aktiviteter m.m. Denna grupp träffas två gånger varje år.

Varje år håller Länsstyrelsen Skåne en utbildningsdag där samtliga av länets miljöinspektörer deltar för att ta del av nya rön inom växtskydd och växtnäring, ge en möjlighet att diskutera aktuella händelser, få en uppdatering i nya regler m.m. Det hålls även en dag i fält för att i praktiken visa områden som upplevs som svåra eller kan vara svåra för att stärka miljöinspektörerna i deras dagliga yrke och få en mer jämställd bedömning i hela länet.

Länsstyrelsen ger också ut ett nyhetsblad via mail till länets miljöinspektörer där nyheter presenteras inom bl.a. växtnäring och växtskydd för att säkerställa att miljöinspektörerna har tillgång till det senaste. Det har även börjats med skype-träffar där problemområden snabbt kan diskuteras som t.ex. dispens för senarelagd gödsling för att göra bedömningarna mer likriktade och därigenom även minska riskerna för läckage av t.ex. växtnäring.


Länsstyrelsen ska utveckla sin vägledning till kommunerna gällande prövning och tillsyn av enskilda avlopp. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.


Bakgrund

Länsstyrelsens huvudsakliga tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV) bedrivs inom det så kallade "LAV-projektet". Härutöver inkommer ärenden från privatpersoner som önskar att länsstyrelsen ska pröva om deras fastighet ingår i ett sådant bebyggelseområde som ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp utifrån kommunens skyldigheter att inrätta verksamhetsområde för vatten och avlopp enligt 6 § LAV. Länsstyrelsen får enligt 51 § förelägga kommunen att fullgöra sin skyldighet. Föreläggandet kan förenas med vite.

Utgångspunkten för Länsstyrelsens LAV-projekt är länsstyrelsernas regleringsbrev och särskilda insatser i åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningen. Länsstyrelsens LAV-projekt sker i nära samarbete mellan Miljötillsynsenheten. Samhällsplaneringsenheten och Vattenenheten och har avsett frågor kopplade till VA-utbyggnad, vattenförsörjning och dagvatten. 

Detta gör länsstyrelsen:

  • genomför LAV-projektet
  • arbetar med tillsynsvägledning om enskilda avlopp enligt miljötillsynsförordningen (2011:13)
  • redovisar tillsynsvägledningsinsatser
  • stödjer kommunerna i deras strategiska arbete med VA-frågor och utveckling av VA-planer

Utbildning och samverkan gällande enskilda avlopp sker inom ramen för Miljösamverkan Skåne eller Länsstyrelsens tillsynsvägledning.

Prioritering

Arbetet prioriteras utifrån regionala och miljömässiga förhållanden genom att vägleda kring i vilka vattenförekomster åtgärder för att minska utsläppen från enskilda avlopp har störst betydelse i ett regionalt perspektiv.

Ska leda till

  • Att alla enskilda avlopp har fullgod rening.

Så här långt har vi kommit

Länsstyrelsen Skånes LAV-projekt startade våren 2012 med intern och extern information om betydelsen av lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster.

Dialogmöten har genomförts med samtliga trettiotre kommuner i länet. Efter bedömning av rådande VA-situation utifrån befintlig bebyggelse och kommunens planer för utökad bebyggelse samt förekomst av vattenskyddsområden, översvämningsrisker och vattenstatus har Länsstyrelsen prioriterat områden med samlad bebyggelse. Länsstyrelsen har därefter tillskrivit kommunfullmäktige i respektive kommun med en begäran om att inkomma med en tid- och handlingsplan för prioriterade områden. Tillsynsprojektet har pekat ut 274 prio 1-områden och 277 prio 2-områden.

Samtliga kommuner har inkommit med en tid- och handlingsplan, varav trettio är godkända och tre är delvis godkänd (delbeslut). Uppföljning av prioriterade områden sker varje tertial. Detta gäller till dess att kommunerna är klara i alla de områden som pekats ut som LAV 6§-områden. Hittills har 68 bebyggelseområden beslutats ingå i verksamhetsområde med anslutning till kommunalt VA. Därtill har 23 områden anslutits till kommunalt VA via avtal och 13 anslutits till förrättad gemensamhetsanläggning. Föreläggande gällande enskilda avlopp och anslutning till gemensamhetsanläggningar för spillavlopp pågår i flera kommuner, främst inom utpekade prio 2-områden. Uppdaterade kartskikt över verksamhetsområden läggs in i WebbGIS och ArcGIS för att användas i det löpande arbetet inom Länsstyrelsen, till exempel vid granskning av detaljplaner, tillsyn och prövning enligt miljöbalken samt uppföljning av åtgärdsarbetet inom vattenförvaltningen och miljömålsarbetet. 


Länsstyrelserna ska vägleda kommunerna vid översikts- och detaljplanering så att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.


Bakgrund

I Länsstyrelsens uppdrag gällande rådgivning samt granskningar enligt plan- och bygglagen (PBL) ska vi bevaka statliga intressen, bl.a. miljökvalitetsnormer för vatten. Genom att alltid beakta vattenfrågorna vid översiktsplanering uppmärksammas rent vatten som en resurs och kostnadskrävande åtgärder kan undvikas.

I översiktsplanen ska det finnas en övergripande beskrivning av hur utbyggnadsområden och andra planerade åtgärder får för inverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten och hur eventuella negativa konsekvenser ska förhindras. Verksamheter som identifieras bidra med betydande miljöpåverkan bör beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen för att lättare motivera varför miljökonsekvensnormerna för vatten kan följas i översiktsplanen.

I översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer för vatten enligt PBL 4 kap. 1§, andra stycket, 3e punkten. Länsstyrelsens roll i översiktsplaner är att inom planprocessen agera för att miljökvalitetsnormerna följs av kommunen enligt PBL 4 kap 5§ pkt 3. Av länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska det framgå om förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kapitlet miljöbalken inte följs (PBL 4 kap 9§ pkt. 2.). Länsstyrelsen har även enligt plan- och bygglagen (PBL 11 kap. 10§, 5e punkten) rätt att kalla in och överpröva detaljplaner där kraven på miljökvalitetsnormerna för vatten ej bedöms uppnås.

Detta gör länsstyrelsen:

Länsstyrelsen arbetar löpande inom planprocessen både inom översikts- och detaljplaner med att vägleda kommuner inom vattenkvalitetsnormer för vatten kopplat till fysisk planering. Arbetet sker främst genom yttranden i samråds- och granskningsfaserna av planprocessen. Kommunerna ges även möjlighet till fysiska möten för att diskutera frågorna direkt med Länsstyrelsens sakkunniga handläggare inom så kallade planmöten. Möjligheten till planmöten finns i både tidigt skede, samråd och granskningsfas. Planmöten för att bidra till en djupare och mer precis rådgivning kring miljökvalitetsnormer för vatten kan initieras från både kommunen och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen erbjuder även vid behov kommuner seminarier kring miljökvalitetsnormer vatten samt har en kontinuerlig utbildning och dialog kring ämnet mellan sakkunniga och planhandläggare inom den egna organisationen.

Sakkunniga inom miljökvalitetsnormer för vatten granskar samtliga översiktsplaner som tas fram. Vid detaljplanering görs en första bedömning av planhandläggare vilka vid tveksamheter har möjlighet att skicka ärendet för vidare bedömning till sakkunnig där en djupare rådgivning kan ske.

Rådgivning kring miljökvalitetsnormer för vatten tas ofta upp och diskuteras vid möten med kommunerna kopplade till vattenhantering inom fysisk planering, klimatanpassning, VA-planer, dagvattenplaner, etc.

Förutom den grundläggande information kring vattenförekomsternas status som finns inom VISS- systemet finns det även planeringsunderlag kopplat till miljökvalitetsnormerna för vatten i Länsstyrelsen Skånes web-tjänst ”Vatten och Klimat”. Tjänsten innehåller bland annat underlag som berör avrinning, översvämning och eventuell påverkan av extrem nederbörd.

Utöver arbetet kring direkta översikts- och detaljplanefrågor är sakkunniga inom miljökvalitetsnormer för vatten med ett planeringsperspektiv även involverade i arbetet kring bland annat VA- och dagvattenplaner vilka kan ha stor betydelse för vilken påverkan exploatering kan innebära. Här tillhandahåller Länsstyrelsen Skåne även rådgivning och underlag kring vad som bör finnas med i en VA-plan och hur den bör relatera till miljökvalitetsnormer för vatten inom översiktsplanering.

Prioritering

Säkerställa att kompetens inom miljökvalitetsnormer för vatten kopplat till fysisk planering ökas och att sårbarheten minskas genom att en planhandläggare under 2019 får speciell handledning av sakkunnig kring ämnet, och vatten i stort.

Arbeta för att miljökvalitetsnormer för vatten uppmärksammas i framförallt översiktsplaneringen genom att sakkunnig är med som remissinstans i samtliga översiktplaneprocesser.

Karttjänsten Vatten och klimatlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kan utgöra en grund för gränsöverskridande samarbete vid fysisk planering som berör vattenfrågor. Ett område som är olämpligt för bebyggelse kan till exempel vara en lämplig plats för att restaurera en våtmark eller återskapa en åfåra.

Ska leda till

Arbetet med miljökvalitetsnormer inom samhällsplanering syftar dels till att öka medvetenheten och nivån av rådgivning hos kommunerna kring ämnet kopplat till exploatering men även till att säkerställa att de krav som finns inom Plan- och bygglagen följs.

Så här långt har vi kommit

Arbetet med kompetensutveckling av planhandläggare har påbörjats genom att en handläggare är utpekad som särskilt ansvarig för vattenfrågor samt att både individuella och gruppdiskussioner har genomförts.

Rådgivning kring miljökvalitetsnormer i översiktsplanering sker inom varje enskild översiktplaneprocess. Ett antal plan PM har tagits fram som stöd för kommunerna. Nedan finns plan PM för dagvatten och miljökvalitetsnormer för vatten.

Plan PM DagvattenPDF

Plan PM Miljökvalitetsnormer vattenPDF

Länsstyrelserna ska i sitt arbete med bidragsansökningar och tillsyn av förorenade områden fortsätta prioritera områden med påverkan på vattenförekomster där det behövs förebyggande eller förbättrande åtgärder för att se till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas.


Bakgrund

Efter arbete med Naturvårdsverkets MIFO-metodik har Länsstyrelsen identifierat ca 6 700 misstänkt förorenade områden i Skåne. Genom metodikens tillämpning med riskklasser (riskklass 1 – 4) ges ett underlag för prioritering av vilka områden som bör undersökas vidare och eventuellt åtgärdas. I riskklass 1, som innebär mycket stor risk för människors hälsa och miljön, finns i länet för närvarande ca 80 objekt, medan det i riskklass 2, som innebär stor risk, finns ca 650 objekt. Vid Länsstyrelsens tillsyn av förorenade områden används reglerna i 10 kap miljöbalken för att utreda vem som är ansvarig för att undersökningar eller åtgärder utförs, samt i vilken omfattning. En stor del av de förorenade områden faller under kommunal tillsyn och Länsstyrelsen arbetar därför aktivt med kommunal tillsynsvägledning. För prioriterade objekt där det saknas ansvarig för föroreningar kan Länsstyrelsen ansöka om statligt bidrag hos Naturvårdsverket.

Detta gör länsstyrelsen:

  • Utför tillsyn i syfte att åstadkomma fler privatfinansierade undersökningar och åtgärder.
  • Vägleder de kommunala miljötillsynsmyndigheterna.
  • Ansöker om statligt bidrag för att undersöka och åtgärda prioriterade förorenade områden där det saknas ansvariga.
  • Samordnar och administrerar länets statliga bidrag och utgör stöd för kommunala och statliga huvudmän.
  • Bistår med information om förorenade områden till kommuner, statliga myndigheter, allmänhet och företag för t.ex. fysisk planering, myndighetstillsyn, miljötekniska utredningar och vid fastighetsöverlåtelser.
  • Uppdaterar och kvalitetssäkrar information om förorenade områden i EBH-stödet (tidigare MIFO-databasen).

Prioritering

Ett förorenat områdes riskklass är en samlad bedömning av risk utifrån flera olika faktorer. Risken för påverkan på vattenförekomster utgör en av dessa faktorer. Den vidare prioriteringen i arbetet med förorenade områden görs dels utifrån bedömning av ett objekts akuta risker för människors hälsa, områden med stora naturvärden eller stora vattenförsörjningsintressen. Men dels görs också prioriteringar av objekt som medför risker på längre sikt vilket t.ex. innefattar objekt med pågående eller förväntad spridning av föroreningar som riskerar att negativt påverka vattenförekomster. Grunder för prioritering återspeglar bl.a. de förutsättningar för fördelning av statligt bidrag som finns i Naturvårdsverkets nationella plan. Länsstyrelsen redovisar årligen en prioriteringslista där de objekt som är mest angelägna för vidare undersökningar och åtgärder lyfts fram. Ett flertal av dessa objekt bedöms vara sådana som kan innebära betydande påverkan på vattenförekomster.

Ska leda till

  • Minskad miljögiftsbelastning på utsatta vattenförekomster
  • Ett GIS-skikt med geografiska områden för prioriteringar av förorenade områden med påverkan på vattenförekomster
  • Kunskapsunderlag som kan göra prioritering från ett avrinningsområdesperspektiv mer träffsäker.
  • Aktiviteter för ökad samverkan mellan vattenförvaltningen, Länsstyrelsens EBH-arbete och Naturvårdsverket, SGI och SGU

Så här långt har vi kommit

Enligt 2018 års uppföljning av miljömålet Giftfri miljö, indikatorn Förorenade områden, har efterbehandling hittills avslutats i 161 områden i Skåne och efterbehandling pågår i 146 områden. Det har i denna statistik dock inte gjorts någon analys gentemot områden med påverkan på vattenförekomster. I Länsstyrelsens påverkanskatalog finns objektslistor för förorenade områden som sammanställts efter påverkansanalys i VISS. Vid jämförelse mellan objekt på listor och objektens s.k. EBH-status kan konstateras att det för närvarande pågår åtgärdsförberedelser eller åtgärder vid 11 av objekten. Som tydligt och konkret exempel på genomförd åtgärd under 2018 är sanering av förorenade sediment vid f.d. Klippans läderfabrik (Bäljane å nr 1: Smålarpsån-Perstorpsån). Exempel på åtgärd som kommer att genomföras under 2019 är sanering av förorenade sediment vid f.d. Ferrosan i Getinge (Kävlingeån: Bråån-Ålabäcken).

Hinder för uppfyllandet

  • Tillgängliga resurser för tillsynsarbetet vilket inkluderar den kommunala tillsynen
  • Begränsade resurser och intressekonflikter vid prioritering för urval och fördelning av statligt bidrag till undersökningar och åtgärder

Länsstyrelserna ska säkerställa att kalkning av försurade sjöar och vattendrag enligt nationella riktlinjer kan fortsätta enligt den nationella kalkningsplanen och om nödvändigt utöka eller omlokalisera åtgärdsområden för kalkning.


Bakgrund

Det är framförallt de norra delarna av Skåne som är drabbat av försurning. Dessa områden har ofta en låg alkalinitet, dvs. vattnets förmåga att buffra försurande ämnen är låg. Försurande ämnen som svavel och kväve varierar med regnmängden och de sydliga och västliga områdena i Sverige har väldigt stora nederbördsmängder. Men svavelnedfallet har minskat från ca 20 kg/ha 1990 till mindre än 2 kg/ha idag. Vidare började nya regler i ett EU-direktiv att gälla 2015 (Svaveldirektivet 2012/33/EU), vilket innebär att den högsta tillåtna svavelhalten i marina bränslen sänktes från 1,00 viktprocent till 0,10 viktprocent. Då Skåne har mycket fartygstrafik i sin närhet, framförallt genom Öresund, är utvecklingen intressant att följa för framtiden, men ännu är det för tidigt att se effekter. Kvävedepositionen har minskat men inte alls lika mycket och ligger på mellan 6 och 20 kg/ha och år. Därför finns det ett fortsatt behov av kalkning i de försurningsdrabbade områdena.

Detta gör länsstyrelsen

  • Länsstyrelsen ger 85% bidrag till kalkhuvudmännen (kommunerna) för att utföra kalkning i sjöar och vattendrag. Kalkningen sker dels genom fasta doserare och dels genom direktkalkning av sjöar och våtmarker.
  • Länsstyrelsen utför vattenprovtagning.
  • Länsstyrelsen upphandlar vattenkemiska analyser och analyser av kiselalger samt anställer folk för att utföra sjöprovfiske och kiselalgprovtagning. Resultaten används för att följa upp effekterna av kalkningsverksamheten.

Prioritering

  • En ny regional åtgärdsplan kommer att upprättas under 2019 som kommer gälla från 2019 till 2023.
  • Begränsa biomassauttag från skog i försurningskänsliga områden.
  • Återföra aska efter avverkningar i försurningskänslig skogsmark, samt öka tillgången på ren träaska.
  • Minska kväveutsläpp från trafikverksamhet, samt svavelutsläpp från fartygstrafiken.
  • För sjöar och vattendrag är det viktigt att pressa ner oorganiskt aluminium till nivåer som ekosystemen klarar.

Ska leda till

Kalkningsverksamheten har ett biologiskt motiv, där försurningskänsliga arter ska kunna finnas kvar i försurningsdrabbade områden till dess att det försurande nedfallet minskar till nivåer som biotan klarar.

Så här långt har vi kommit

Sjöar och vattendrag kommer att förbli försurningspåverkade över lång tid. Idag antas cirka 35 procent av sjöarna i norra Skåne vara negativt försurningspåverkade av människan. Trots att nedfall av svavel minskat kraftigt och nedfall av kväve också har minskat (i betydligt mindre omfattning) så går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Den negativa försurningstrenden i avrinnande skogsmarksvatten kan ha brutits i några skogsmarksområden. Men skånsk skogsmark och avrinnande skogsmarksvatten är generellt fortsatt mycket starkt försurningspåverkat och en stor andel sjöar i norra Skåne visar fortsatt på betydande försurningspåverkan. Kalkning är en fortsatt viktig åtgärd för att kunna nå miljömålet och för att uppnå god status avseende försurning av sjöar och vattendrag. Återhämtning kan delvis ske även utan kalkning, men denna återhämtning är främst vattenkemisk och sker långsamt. I kraftigt försurningspåverkade referensvatten har arter helt försvunnit och dessa ekosystem återhämtar sig inte alltid, ens på lång sikt.

Hinder för uppfyllandet

Det är framförallt kvävedepositionen som behöver minska. Skogsavverkning är en annan orsak till försurning i och med att baskatjoner som har en buffrande verkan i marken förs bort vid uttag av skog. Detta innebär att tex uttag av biobränsle som har energimässiga fördelar står i konflikt med försurningsproblematiken. En väg att komma tillrätta med detta är så kallad askåterföring efter utnyttjandet av biobränslet. På så sätt återför man baskatjonerna till marken igen. Idag sker askåterföring i Skåne till cirka 300–550 hektar skogsmark per år, men inte alltid i de områden där den skulle behövas bäst. Det finns idag en brist på ren träaska och i stort sett ingen aska återförs till försurningskänsliga områden i norra Skåne. Skogsstyrelsen kan idag inte rikta direkta krav mot vare sig uttag av GROT (grenar och toppar) eller för återföring av aska till en viss, utpekad skogsmark. Verktyg skulle behöva tas fram för att reglera detta.

Länsstyrelserna ska, inom ramen för sitt tillsynsuppdrag, kontrollera och följa upp att Trafikverket vidtar de åtgärder i det allmänna väg- och järnvägsnätet som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.

Bakgrund

I Skåne finns hundratals väg- och järnvägsövergångar som påverkar vattenmiljöer. Trafikverket är ansvariga för det allmänna väg- och järnvägsnätet. Många övergångar har anlagts på ett sådant sätt att de utgör vandringshinder för fisk eller har en negativ påverkan på andra vattenanknytna värden. Åtgärder vid fel lagda övergångar såsom vägtrummor och broar behövs för att nå god status.

Detta gör Länsstyrelsen

  • stöd till Trafikverket i prioritering av åtgärder
  • samverkan med Trafikverket om utformning av åtgärder
  • uppföljning av Trafikverkets genomförda åtgärder

Prioritering

Prioritering har gjorts på liknande sätt som för tillsynen av vattenkraftverk och dämmen, dvs. utifrån var det finns höga värden (värdefulla vatten, rödlistade arter, Natura 2000 och akvatiskt skyddade områden), värdefulla kulturmiljöer, stor påverkan och stor potential till förbättringar (lämpliga lekområden, strömvattensmiljöer, flöden, fiskarter och rödlistade arter) samt avstånd till havet och tillrinningsområdets storlek.

Ska leda till

Prioritering och åtgärdande av vandringshinder i det allmänna väg- och järnvägsnätet som Trafikverket ansvarar för.

Så här långt har vi kommit

Trafikverket genomförde en inventering 2013 av det allmänna väg- och järnvägsnätet i Skåne. De fann att ett 50-tal av deras övergångar kunde utgöra vandringshinder. Vid närmare undersökning visade det sig att sex var passerbara. I samverkan gjordes en prioritering av åtgärder utifrån inventeringen och hur åtgärder skulle utformas. Under 2018 har Trafikverket åtgärdat ett tiotal vandringshinder.

Hinder för uppfyllandet

Det som kan försvåra genomförandet av åtgärd 12 för Länsstyrelsen är begränsade resurser i tillsynsarbetet och begränsade möjligheter till samverkan och uppföljning.

Länsstyrelsen arbetar även med andra åtgärder för att förbättra vattenmiljön. Varje år delar Länsstyrelsen ut stöd till åtgärder inom LBU, LONA, LOVA och fiskevårdsmedel. Länsstyrelsen driver själva och i samverkan med andra projekt inom LIFE, Intereg och olika satsningar såsom SÅP och SäS. Nedan listas ett antal av de projekt som pågått och pågår för att förbättra vattenmiljön i Skåne.

UC4Lifelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Building with naturelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bättre balans och mångfald i Helge å och HanöbuktenPDF

Tänk om plastlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Järn - aluminiumurlakning från invallningar på torvjordarPDF

Genomförda åtgärder i Skåneöppnas i nytt fönster


Kontakt

Vibeke Lirås
vibeke.liras@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 14 67

Vattendatabasen VISS

I vattendatabasen VISS finns vattenklassificeringar och kartor över landets vatten.

Hitta ditt vatten i Vattendatabasen VISSlänk till annan webbplats

Lär dig söka i VISS på Vattenmyndigheternas webbplatslänk till annan webbplats

Havsmiljödirektivet

Parallellt med Sveriges arbete inom vattendirektivet löper arbetet med EU:s direktiv för god havsmiljö. Direktivets mål är att uppnå en god miljöstatus i Europas hav senast 2020. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för arbetet med havsmiljödirektivet i Sverige enligt havsmiljöförordningen.

Läs om Havsmiljödirektivet på Havs- och vattenmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skånes vattenmiljöer

Länsstyrelsen Skåne tillämpar EUs gemensamma direktiv och Sveriges nationella regler för vatten på de regionala och lokala förutsättningar som finns i Skåne. Gränsen mellan vattendistrikten delar Skåne i två delar; nordvästskåne tillhör Västerhavets vattendistrikt och resterande delar av Skåne tillhör södra Östersjöns vattendistrikt. Det är en av anledningarna till att olika delar av Skåne ibland kan ha lite olika fokus i arbetet med vatten, till exempel när det gäller åtgärder.

Vad är unikt med Skånes vatten?

Det finns flera viktiga förutsättningar och utmaningar som präglar arbetet med vattenmiljön i Skåne. Här är några av dem.

  • Stora delar av Skånes vattenmiljöer påverkas av ett intensivt och viktigt jordbruk. 
  • Salthalten i kustvattnet är mycket varierad längs den skånska kusten.
  • Några av Sveriges mest artrika sötvattensmiljöer finns i Skåne.
  • Skåne påverkas mer av havsnivåhöjning och stranderosion än övriga Sverige.
  • Dricksvatten som en resurs är mer svårtillgängligt i Skåne än i stora delar av Sverige.

Fakta om Skånes hav, sjöar och vattendrag

Skånes kust är lång med mycket varierande havsmiljöer. Här sorterar vi underlag från inventeringar och övervakning.

Ålgräs i Skåne 2016 - Fältinventering och satellitbildstolkningPDF (Länsstyrelsen Skåne 2017).

Marin inventering och modellering i Skåne länPDF (AquaBiota 2016).

Marint mikroskräp längs Skånes kustPDF (Länsstyrelsen med flera 2015). Läs en sammanfattning av undersökningen här.

Marinbiologiska undersökningar i Skåne 2008PDF (Länsstyrelsen Skåne 2008).

Inventering av ålgräsängar längs Skånes kustPDF (Länsstyrelsen Skåne 2005).

Länk till: Nordvästskånes kustvattenkommittélänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Videoundersökning av bottnar i Laholmsbukten 2018PDF (Länsstyrelsen Skåne 2019)

Videoundersökning av bottnar i Skälderviken 2018PDF (Länsstyrelsen Skåne 2019)

Videoundersökning av epifauna i sydöstra Kattegatt 2017PDF (Länsstyrelsen Skåne 2018)

Övervakning av kustfisk - Laholmsbukten 2016PDF (SLU Aqua och Länsstyrelsen i Hallands län 2016).

Botteninventering av sydöstra KattegattPDF (Länsstyrelsen Skåne 2014). Läs en sammanfattning av undersökningen här.

Naturtypskartering av hårdbottnar i Höganäs kommun 2013 och 2014PDF (Höganäs kommun 2014).

Inventering av tumlare och fiskintensitet i SkäldervikenPDF (Länsstyrelsen Skåne 2011).

Länk till: Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbuktenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Videoundersökning av bottnar på Kiviksbredan 2018PDF (Länsstyrelsen Skåne 2019)

Övervakning av kustfisk - Hanöbukten 2015PDF (SLU Aqua och Havs- och Vattenmyndigheten 2016).

Inventering av grunda bottnar i inre HanöbuktenPDF (Länsstyrelsen Skåne 2015). Läs en sammanfattning av undersökningen här.

Var finns tången och hur mår den? Inventering av blås- och sågtång i Hanöbukten inom Kristianstads kommunlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Biosfärområde Kristianstads Vattenrike 2016).

Inventering av fiskyngel vid Blekingekusten och nordöstra Skånes kust 2008-2013PDF (Länsstyrelsen Blekinge 2014).

Bland sjögräs och tång i Hanöbuktenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (biosfärområde Kristianstads Vattenrike och Havs- och Vattenmyndigheten 2014).

Provfiske med nät och ryssjor iHanoöbukten hösten 2012PDF (SLU Aqua och Länsstyrelsen Skåne 2012).

Kontakt

Charlotte Carlsson
charlotte.carlsson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 12 68

2014 inventerades Skånes delar av Kattegatt för att kartlägga arter och naturtyper. Resultatet visade att delar Skånes djupare Kattegattbottnar består av en naturtyp som är hotad i vår del av Europa. Naturtypen har det namnet "sjöpennor och grävande megafauna".

Ladda ner rapporten: Kartering av bottenfauna i sydöstra Kattegatt 2014PDF.

 

Undersökningen genomfördes genom att videofilma bottnen på drygt 300 platser i Skånes del av Kattegatt. Videofilmningen kompletterades med data från bottenhugg på ett 20-tal platser.

Några av djuren på bottnarna i södra Kattegatt

På vissa platser finns det gott om de korallerna liten piprensare (Virgularia mirabilis) och sjöpenna (Pennatula phosphorea). Det är kolonier av koralldjur som sticker upp ur bottnarna som små växter. Den ena står rak och liknar en piprensare medan den andra liknar en fjäder. Andra vanliga djur på bottnarna är eremitkräftor som släpar på sina snäckskal, nedgrävda ormstjärnor som sticker upp sina armar för att samla plankton; samt plattfiskar, sjökockar och långebarn som alla är fiskar som främst håller till vid botten. Här finns också det djur som har världsrekordet i hög ålder, islandsmusslan som kan bli runt 500 år gammal och skaldjursdelikatessen havskräfta som är en av de arter som trålfiskas i Kattegatt. De grävande djuren hjälper till att syresätta bottnarna, detta påskyndar nedbrytning och motverkar övergödningseffekter. Bottendjurens nytta kan till stor del liknas vid maskarnas nytta i komposten.

Haploopsmärlan som försvann

I historiska undersökningar av bottnarna i södra Kattegatt har den lilla märlkräftan Haploops påträffats i stora antal. Haploopsmärlan bygger små rör av lera på havsbotten där en individ sitter i varje rör och filtrerar vattnet efter plankton och ätliga partiklar. I början av 1900-talet hittade den danske marinbiologen Petersen över 3 500 rör byggda av haploopsmärlor per kvadratmeter vid en av mätpunkterna i södra Kattegatt. Haploopsmärlan har knappt påträffats i de senaste årens provtagningar i södra Kattegatt och upptäcktes inte heller i denna undersökning, den verkar ha försvunnit nästan helt från området.

Ett nytt bottensamhälle

Istället för haploopsmärlor är det nu vanligare med ormstjärnor på stora delar av bottnarna i södra Kattegatt. Märlkräftornas rör har ersatts av ormstjärnornas armar som sticker upp ur bottnarna. Ett bottensamhälle verkar ha slagits ut och ersatts av ett annat. En del av förklaringen kan vara att haploopsmärlan är känsligare för bottentrålning än vad ormstjärnorna är. Det är svårt att säga vad försvinnandet av haploopssamhället har inneburit för andra delar av ekosystemet och dess ekosystemtjänster, till exempel fisken och fisket. Men ett utbytt djursamhälle innebär givetvis förändringar för de fiskar och smådjur som nyttjat de förutsättningar som tidigare funnits i området.

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Haploopssamhället är troligtvis nästan helt försvunnet i detta område.
  • Naturtypen ”Sjöpennor och grävande megafauna” finns i flera delar av det undersökta området.
  • Undersökningsområdet tycks inte ha några hästmusselbankar (hästmussla: Modiolus modiolus).
  • De största delarna av området har lerig/sandig botten och domineras av amphiurasamhället (75%).
  • Sjöpenna (Pennatula phosphorea) och liten piprensare (Virgularia mirabilis) har lite olika fördelning i det undersökta området. P. phosophorea finns mer i den västliga delen, medan V. mirabilis finns ganska jämnt fördelad men med lite högre förekomst i den östliga delen.
  • För V. mirabilis hade 35% av transekterna en täthet över 1 individ /m2 (motsvarar hög abundans enligt SACFOR-skalan) och 10% av transekterna hade en täthet över 10 individer / m2 (motsvarar superhög abundans enligt SACFOR-skalan).
  • Inom det fiskefria området utanför trålgränsen (en åtgärd för Kattegattorsken sedan 2009) noterades den trålkänsliga arten P. phosphoera på 86% av transekterna.

Grunda bottnar i inre Hanöbukten undersöktes med mål att studera förutsättningar för djur och växter. Resultaten visar att det under hösten 2015 fanns gott om smådjur i vegetationen och i bottnarna samt antyder att livlösa bottnar inte är särskilt vanliga och att lokala problemområden inte behöver vara permanenta.

Ladda ner rapporten: Undersökningar i HanöbuktenPDF.
 

Provstationer som undersöktes med punktvideo

Provstationer som undersöktes med punktvideo

Inre Hanöbukten har under flera år haft problem med framför allt dåliga fiskfångster men även med mager och sårskadad fisk. Under 2014 och 2015 kom rapporter om livlösa bottnar och grunda områden täckta av tjocka lager av ruttnande växtmassor, framför allt längs sträckan Åhus-Sölvesborg. På uppdrag av Länsstyrelsen studerades fintrådiga alger, smådjur i tångbältet samt fisksamhället på de grunda bottenmiljöerna längs sträckan Åhus-Sölvesborg samt i två områden på södra och norra sidan av Listerlandet.

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Det fanns ingen trend som genomgående pekar på en sämre miljö längs sträckan Åhus-Sölvesborg jämfört med sträckorna runt Listerlandet. Lokala avvikelser kan dock finnas.
  • Generellt fanns ett rikt smådjursliv i tången, både när det gäller antalet arter och antalet individer.
  • Generellt var bottendjursamhällena friska och välfungerande med många individer.
  • 0,6 % av fiskarna uppvisade skador. Detta är i paritet med den tidigare undersökningen i området från 2012.
  • På djup mellan 1-9 m förekom rikligt med fintrådiga alger, både fastsittande och lösa. Dessa alger kan med tiden hamna på stränder.
  • Inga stora ansamlingar av alger sågs vid stränderna. Ansamlingar kan dock finnas lokalt eller ha brutits ner eller spolats ut i samband med högt vatten och stora vattenomrörning.
  • På några platser hittades glädjande nog många individer av den hotade Köpenhamnsmusslan Parvocardium hauniense.
  • På några platser fanns många individer av de invasiva havsborstmaskarna Marenzelleria spp.

Även om undersökningen bara ger en ögonblicksbild inom undersökningsområdet, så antyder den att bottnar utan liv inte är det vanliga tillståndet i området och att lokala problemområden inte behöver vara permanenta. Utifrån dessa resultat är det svårt att koppla miljöproblemen i Hanöbukten till bristen på smådjur eller syrefria bottnar i denna del av Hanöbukten.

Under hösten 2015 provtogs 16 stationer längs Skånes kust, från Helsingborg till Bromölla. Resultaten är intressanta som en första indikation på hur mycket mikroskräp som finns i Skånes kustvatten.

Ladda ner rapporten: Marint mikroskräp längs Skånes kustPDF.

Trålning efter mikroskräp utanför Malmö

Trålning efter mikroskräp utanför Malmö

Det är viktigt att förstå att mätningarna är enstaka nedslag i en föränderlig vattenmiljö där halterna av mikroskräp kan ändras snabbt beroende på utsläpp, avrinning från land, vindar och strömmar.

Undersökningen genomfördes med två olika metoder för att få fram skräp i två olika storleksfraktioner – skräp som är större än 300 μm (vattnet filtreras med en trål som släpas efter båt) och skräp som är större än 10 μm (vatten hämtas med en vattenhämtare och får rinna genom ett filter).

Några av rapportens resultat och tolkningar

För det minsta skräpet (>10 μm)

Klassas i följande kategorier: 1) syntetiska partiklar 2) syntetiska fibrer 3) icke syntetiska fibrer 4) potentiella förbränningspartiklar 5) potentiella båtbottenfärgspartiklar 6) oidentifierade partiklar

  • Den allra största delen (60,5-99,5%) av det minsta skräpet utgjordes av potentiella förbränningspartiklar.
  • Snittnivåerna för potentiella förbränningspartiklar i Skåne var högre än snittet i Bohuslän (2013 & 2014).
  • Klart högst halter av potentiella förbränningspartiklar hittades på stationen Malmö Segeåns mynning.
  • Potentiella båtbottenfärgspartiklar var den näst vanligaste skräpkategorin på alla stationer förutom Bromölla yttre.
  • Ystad yttre hade tydligt högst koncentrationer av potentiella båtbottenfärgspartiklar.

För det lite större skräpet (>300 μm)

Klassas i följande kategorier: 1) syntetiska partiklar 2) syntetiska fibrer 3) icke syntetiska fibrer.

  • Koncentrationen av mikroskräp på de skånska stationerna (0,08-0,69/m3) var generellt i samma storleksordning som koncentrationerna på stationerna i Bohuslän 2014 (<2/m3) och lägre än i Bohuslän 2013 (<6/m3). De höga värdena i Bohuslän 2013 tros ha att göra med högre nederbörd i samband med mätningar.
  • Stationerna i Öresund hade högre koncentrationer än stationerna på syd- och östkusten.
  • Malmö industrihamn hade högst skräpkoncentrationer av alla stationer i undersökningen samt högst koncentrationer av var och en av de olika skräpkategorierna. Det avvikande vädret med stark pålandsvind då Malmö industrihamn provtogs, kan eventuellt vara en del av förklaringen till stationens extremt höga värden.

Länsstyrelsen rekommenderar att de deltagande parterna diskuterar resultaten för att värdera vad de innebär och vad som behöver följas upp. Alla resultat, definitioner av skräpkategorier och förklaringar av mätmetoder finns samlade i rapporten från IVL.

Under sommaren och hösten 2016 genomfördes fältinventeringar och satellitbildstolkningar ålgräs längs Skånes kust. Målet var att få så god länsövergripande kunskap om ålgräsets utbredning i Skåne som möjligt.

Ladda ner rapporten: Ålgräs i Skåne 2016PDF.

Videoinventering av ålgräs

Videoinventering av ålgräs

Ålgräs (Zostera marina) är en av de viktigaste marina växterna i Sverige. Till skillnad från alger har ålgräset rötter och kan därför växa på så kallade mjuka bottnar, där sedimentet består av sand, finare grus eller lera. Där ålgräset växer skapas förutsättningar för många ryggradslösa djur och fiskar att få en plats att växa på eller att söka skydd och föda.

Ålgräsängar gör även annan nytta, som att stabilisera bottensedimentet med sina rötter, lagra kol i havsbotten samt att minska energin i vågrörelser och strömmar vilket bidrar till att minska erosionen. Ekosystemtjänsterna från välmående ålgräsängar har mycket höga värden.

I slutet av 1800-talet täckte ålgräset stora ytor på mjukbottnarna längs Sveriges kust. Denna kunskap kan vi tacka den danske marinbiologen Carl Georg Johannes Petersen för, som under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet gjorde många marina undersökningar längs svenska västkusten. Petersen nämner att ålgräs växte så djupt som ner till 15-20 meter. Idag växer ålgräset sällan djupare än sex meter på de flesta platser i Sverige, men i Skåne finns flera undantagsfall.

För att kunna bevara det ålgräs som finns idag och bidra till att det ökar, är det viktigt att följa dess utveckling. Länsstyrelsens fältinventeringar följde upp tidigare undersökningar och ger detaljkunskap om utbredning och utveckling på ett stort antal platser längs Skånes kust.

Satellitbildstolkningen var ett sätt att försöka överblicka utbredningen i hela Skåne, men i några områden behövs ytterligare fältbesök för att bekräfta tolkningen.

Satellitbildstolkning av ålgräsförekomst i Skåne

Satellitbildstolkning av ålgräsförekomst i Skåne

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Arealmässigt finns mest ålgräs och störst djuputbredning i sydvästra hörnet av Skåne, grovt räknat från Helsingborg till Trelleborg.
  • Grundet Sjollen utanför Malmö undersöktes på vegetation för första gången och ålgräs hittades på alla tre transekter.
  • Skåne har många platser där ålgräs växer djupare än åtta meter. På några lokaler hittades ålgräs djupare än nio meter. Detta är ovanligt i Sverige. De djupaste noteringarna under 2016 var:
    9,43 meter norr om Klagshamn
    9,40 meter väster om Klagshamn
    8,95 meter i norra Lommabukten
    8,87 meter utanför Lomma
    8,87 meter norr om Spillepengen
    8,84 meter väster om Spillepengen
  • På några lokaler i Skåne tycks ålgräset har ökat och på några andra lokaler tycks det ha minskat under 2000-talet. Här är några minus och några plus.

    -
    Mellan Viken och Domsten försvann ålgräset i mitten på 00-talet och ålgräset har ännu inte återkommit. Troligtvis hänger det samman med att bottensediment har eroderats bort från området.
    - Utanför Lerberget hittades låga tätheter av ålgräs 2004. Under 2016 hittades inget ålgräs på de två undersökta transekterna.
    - I södra Skälderviken hade ålgräs försvunnit på två transekter jämfört med 2004, men samtidigt hittades ålgräs nu på en transekt där det inte fanns 2004.

    +
    Stormen Per förde 2007 bort sediment och ålgräs öster Ystads hamn. Här har ålgräset återkommit sedan några år tillbaka.
    + Söder om Falsterbohalvön har undersökningar från 1995, 1996 och 2001 visat få fynd av ålgräs. 2016 hittades ålgräs på alla sju transekter från Måkläppen till Falsterbokanalen.
    + År 2000 syntes inget ålgräs på flygbildstolkningar i mellersta Lundåkrabukten. Under 2016 hittades här ålgräs om än med ganska låg täckningsgrad.
    + De undersökta transekterna i nordöstra Skåne hade liknande eller högre täckningsgrader 2016 jämfört med 2004.

Hösten 2017 inventerades en del av sydöstra Kattegatt för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten. Resultatet visade bland annat att de tätaste förekomsterna av korallen mindre piprensare fanns i den del där inga spår av bottentrålning kunde ses.

Ladda ner rapporten: Videoundersökning av epifauna i sydöstra Kattegatt 2017PDF.

 

Det undersökta området var cirka 13 000 hektar och ligger inom Natura 2000-området Nordvästra Skånes havsområde. Totalt filmades 126 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera. Undersökningarna ger kunskap som kan omsättas i förvaltningen av det skyddade området.

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Området domineras helt av leriga eller siltiga mjukbottnar.
  • Det dominerade habitatet är "sjöpennor och grävande megafauna".
  • Området är rikt på havskräfta (Nephrops norvegicus) samt sjöpennorna mindre piprensare (Virgularia mirabilis) och sjöfjäder (Pennatula phosphorea).
  • Totalt gjordes 33 observationer av misstänkt trålpåverkade ytor. Detta motsvarar var fjärde provyta. De synbara trålspåren fanns framför allt i den nordliga delen men till viss del också i den allra sydligaste delen av undersökningsområdet.
  • Det fanns en tydlig korrelation mellan högre tätheter av sjöpennan mindre piprensare (Virgularia mirabilis) och avsaknad av synbara trålspår.
  • Inga observationer gjordes av hästmussla (Modiolus modiolus) och märlkräftan haploops. Dessa arter tros tidigare ha funnits men tycks nu i stort sett vara helt försvunna från undersökningsområdet.
Förekomst av trålspår och korallen mindre piprensare

Förekomst av trålspår och korallen mindre piprensare

Under våren 2018 inventerades ett ca 10 000 ha stort område runt Ven för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten.

Ladda ner rapporten: Videoundersökning av epifauna omkring Ven 2018PDF

 

Hästmusselbank med ormstjärnor och sjögurkor norr om Ven på 27 meters djup

Hästmusselbank med ormstjärnor och sjögurkor norr om Ven på 27 meters djup

I det undersökta området filmades totalt 121 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera.

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Området domineras av leriga eller siltiga mjukbottnar.
  • Inga observationer gjordes av märlkräftan haploops. Detta är ytterligare ett bevis på att haploops, som tidigare haft en av sina starkaste och sista utposter i Sverige i just detta område, i det närmaste tycks ha försvunnit helt. 
  • Hästmusslor (Modiolus modiolus) hittades på fem provytor. På en provyta var fyndet tillräckligt omfattande för att klassas som en hästmusselbank.
  • Två rödlistade arter observerades i undersökningen, torsk (Gadus morhua) samt havsanemonen Stomphia coccinea
  • Inom undersökningsområdet fanns delområden med skalbottnar, mindre stenrev och platser med större eller mindre aggregat av blåmusslor (Mytilus edulis).
  • Inga spår av bottentrålning kunde ses. Detta är ett tecken på att Öresunds trålförbud fungerar för att skydda mellersta Öresunds bottnar från bottentrålningens negativa påverkan på bottendjur och sediment.

Under sommaren 2018 inventerades den nordligaste delen av Öresund för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten.

Ladda ner rapporten: Videoundersökningar av epifauna i norra Öresund 2018PDF


Eremitkräfta, plattfisk och musselskal mellan kolonier av mindre piprensare (koralldjur) på mjukbotten i norra Öresund

Eremitkräfta, plattfisk och musselskal mellan kolonier av mindre piprensare (koralldjur) på mjukbotten i norra Öresund

I det undersökta området filmades totalt 101 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera.

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Området domineras helt av leriga eller siltiga mjukbottnar.
  • Det dominerade habitatet är "sjöpennor och grävande megafauna" och mindre piprensare (Virgularia mirabilis) är den klart vanligaste sjöpennearten.
  • Inga observationer gjordes av hästmussla (Modiolus modiolus) och märlkräftan haploops. Dessa arter tros tidigare ha funnits men tycks nu i stort sett vara helt försvunna från undersökningsområdet.
  • Inga rödlistade bottendjur observerades inom undersökningsområdet. (Dropvideometoden är dock inte avsedd för att upptäcka så många arter som möjligt, utan för att täcka större ytor och beskriva miljöer och större arter som inte har en stark flyktrespons.)
  • Inom undersökningsområdet fanns ett delområde med hårdbotten och rödalger. Delområdet klassas som ett geogent rev.
  • Området är det sydligaste av de områden som Skåne har videoinventerat där spår av havskräfta (Nephrops norvegicus) observerats.

Under sommaren 2018 inventerades inre delen av Laholmsbukten för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten.

Ladda ner rapporten: Videoundersökningar i Laholmsbukten 2018PDF

Sjöstjärna, smörbult, rödalg och spår av sandmask på sandbotten på 17 meters djup i Laholmsbukten

Sjöstjärna, smörbult, rödalg och spår av sandmask på sandbotten på 17 meters djup i Laholmsbukten

I det undersökta området filmades totalt 133 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera.

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Sandbottnar fanns på drygt hälften av de undersökta provytorna. Grövre substrat, som grus och småsten fanns på 25%. Stenrevsmiljöer fanns på 8% av provytorna.
  • Det undersökta området i inre Laholmsbukten skiljer sig tydligt från de utanför liggande områdena, genom att ha mer sandiga än leriga bottnar. De sjöpennebottnar som är vanliga på djupare mjukbottnar i Skånes delar av Kattegatt, finns enbart på mycket begränsade ytor i det undersökta området.
  • De vanligast förekommande djuren var vanlig sjöstjärna (Asterias rubens), större nätsnäckor (Nassarius nitidus) och vitfläckig fransormstjärna (Ophiura albida).
  • De vanligaste fiskarna som observerades tillhörde smörbultssläktet (Gobiidae). De näst vanligaste fiskarna var stensnultror (Ctenolabrus rupestris) och icke artbestämda plattfiskar (Pleuronectiformis).
  • Den vanligaste alggruppen var rödalger, som observerades på hälften av provytorna. Laminariaarter observerades på knappt en femtedel av provytorna. Lösdrivande alger observerades i olika omfattningar på 40% av provytorna.

Under sommaren 2018 inventerades inre delen av Laholmsbukten för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten.

Ladda ner rapporten: Videoundersökningar i Skälderviken 2018PDF

Sandskädda, vanlig sjöstjärna och vitfläckiga fransormstjärnor på mjukbotten på 19 meters djup i Skälderviken

Sandskädda, vanlig sjöstjärna och vitfläckiga fransormstjärnor på mjukbotten på 19 meters djup i Skälderviken

I det undersökta området filmades totalt 123 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera.

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Mjukbottnar med fina partiklar var den vanligaste bottentypen (40% av provtyrorna) strax före sandiga bottnar (37%). Grövre substrat eller hårdbotten observerades på 16% av provytorna.
  • Stenrev (räknas som hårdbotten) observerades på 13% av provytorna.
  • Sjöpennebottnar fanns på drygt en fjärdedel av provytorna, men både tätheterna av sjöpennor och storleken på sjöpennorna var mindre än på de djupare bottnarna längre västerut i de skånska delarna av Kattegatt.
  • De vanligast förekommande djuren var vanlig sjöstjärna (Asterias rubens), vitfläckig fransormstjärna (Ophiura albida), smörbultsfiskar (Gobiidae), strandkrabbor (Carcinus maenas), kamsjöstjärnor (Astropecten irregularis), stor nätsnäcka (Nassarius nitidus), eremitkräftor (Pagurus bernhardus), mindre piprensare (Virgularia mirabilis) och stensnultror (Ctenolabrus rupestris).
  • De vanligaste fiskar som observerades tillhörde smörbultssläktet (Gobiidae). De näst vanligaste fiskarna var stensnultror (Ctenolabrus rupestris) och plattfiskar (Pleuronectiformis).
  • Den vanligaste fastsittande algerna var rödalger, som observerades på 29% av provytorna. Lösdrivande alger observerades i olika omfattningar på 33% av provytorna.

Under sommaren 2018 inventerades inre delen av Laholmsbukten för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten.

Ladda ner rapporten: Videoundersökningar utanför Löddeån och Salviken 2018PDF

Tät ålgräsäng möter blottad sandbotten på grunt vatten utanför Löddesnäs

Tät ålgräsäng möter blottad sandbotten på grunt vatten utanför Löddesnäs

I det undersökta området filmades totalt 105 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera.

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Undersökningsområdet domineras av sandbottnar (63% av provytorna), resterande delar utgörs av mjukbotten med finare sediment (35%) och blandad botten (2%).
  • Några provytor (3%) utgjordes av biogena rev där blåmusslor täckte stora delar av botten.
  • Lösdrivande alger noterades i varierande omfattning på 75% av provytorna.
  • De vanligaste fastsittande växterna var ålgräs (grund mjukbotten), skräppetare (hårdbotten), rödalger (hårdbotten) och natingar (mycket grund mjukbotten).
  • De vanligaste djuren som observerades i undersökningen var blåmusslor (Mytilus edulis), smörbultsfiskar (Gobiidae), Läppfiskar (Labridae) och stor nätsnäcka (Nassarius nitidus)
  • Inga platser med svavelbakterier och syrebrist på botten observerades. Men möjligtvis fanns små delområden med låga syrenivåer under de lösdrivande mattor av alger som observerades på flera provtagningsytor.

I början av september 2018 inventerades Kiviksbredan i Hanöbukten för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten.

Ladda ner rapporten: Videoundersökningar på Kiviksbredan 2018PDF

 

Blåmusselbank med rödalger och röd spirulina (cyanobakterie) på blandad sten- och sandbotten.

Blåmusselbank med rödalger och röd spirulina (cyanobakterie) på blandad sten- och sandbotten.


I det undersökta området filmades 128 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera.

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Undersökningsområdet domineras av sandbottnar (77% av provytorna). På 15% av provytorna dominerade block och sten.
  • Den dominerande vegetation var fintrådiga rödalger som förekom på 85% av transekterna. Rödalgen kräkel var den vanligaste identifierbara arten. Kräkel förekom på 14% av provytorna. Blåstång noterades endast i låg täckningsgrad på en provyta.
  • Skorpbildande alger noterades på 17% av provytorna.
  • Blåmusslor var vanligt förekommande och observerades på 83% av provytorna i varierande utsträckning, från enstaka aggergat till blåmusselbankar med nära 100% täckningsgrad.
  • Den vanligaste fiskgruppen som kunde identifieras var smörbultsfiskar som observerades på 8% av provytorna. Plattfiskar observerades på ett fåtal transekter (4). Fiskar observerades generellt på ca 73% av transekterna, men oftast var de så små eller så kunde tillräckliga detaljer inte ses för att kunna artbestämma dem.
  • En intressant observation av en ung gädda gjordes på en transekt. Detta anses vara relativt ovanligt, då gäddor oftast uppehåller sig närmare kusten.
  • På hälften av provytorna förekom lösdrivande alger i varierande omfattning. På vissa platser var det marginelt i enstaka tussar, medan de på några provytor var mycket stora heltäckande mattor som svävade strax ovanför botten. Framför allt utgjordes de lösdrivande algerna av fintrådiga rödalger.
  • Spår av nedskräpning noterades på 4 av provytorna. Skräpet utgjordes av linor, rep eller plastprodukter.
  • Inga spår av trålning noterades.

Vi vet ganska mycket om Skånes ålgräs. Men det finns kustområden där vi är osäkra på om det finns något ålgräs. Vi vill ha din hjälp. Om du ser ålgräs när du är ute och snorklar, dyker, fiskar eller seglar får du gärna rapportera detta till oss.

Ålgräs i Skälderviken

Ålgräs i Skälderviken

Så här gör du

Genom denna länk kommer du till webbplatsen Seagrass Spotterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Där kan du välja läget Explore och Map och sedan zooma in Skåne på kartan. Klicka och titta på några olika bilder som finns runt Skåne i kartan. Det ger en bra bild av hur ålgräs ser ut och i vilka miljöer det växer.

Fortsätt sedan att zooma in till platser du besöker. Se efter om det finns någon observation inom cirka 500 meter. Om det inte gör det och du har sett ålgräs (fastsittande på botten) – skicka då ett mail till oss och berätta om det. I mailet beskriver du positionen. Har du koordinater är det jättebra. Annars kan du t.ex. ta en skärmdump på en karta i din telefon där det, lagom inzoomat, syns var du såg ålgräset, eller berätta så att vi förstår var du är. Har du undervattensbilder på ålgräset blir vi mycket glada om du skickar med en eller ett par, men även observationer utan bild är av intresse.

Maila dina observationer och bilder till:
charlotte.carlsson (snabela) lansstyrelsen.se
jonas.m.gustafsson (snabela) lansstyrelsen.se

Skånska lokaler med ålgräsobservationer

Skånska lokaler med ålgräsobservationer

V​arför vill vi veta mer om ålgräs?

Ålgräs (Zostera marina) och andra kärlväxter i havet har mycket viktiga funktioner i det marina ekosystemet. De ger skydd, de ger boplats, de ger mat. Eftersom de växer på sandiga, grusiga eller leriga bottnar hjälper dessa växter till att binda bottenmaterialet tack vare sina rötter. Det innebär att dessa ängar under vattnet även gör vattnet klarare, lagrar kol som annars skulle komma ut i atmosfären samt minskar sanderosionen i närområdet. För att veta hur vi ska skydda och gynna ålgräsängarna är det avgörande att ha så god kunskap om ålgräsets utbredning som möjligt.

Ålgräset minskar globalt. Det har även minskat drastiskt i vissa svenska områden. I Skåne tycks mängden ålgräs ha varit ganska stabilt under 2000-talet, med ökningar på några platser och minskningar på några andra platser. Men genom att titta på historiska data för ålgräsets utbredning i Danmark, så vet vi ganska säkert att det för hundra år sedan fanns betydligt mer ålgräs i Skåne än idag.

Ålgräset är den vanligaste marina kärlväxten längs Skånes kust, men det finns även olika typer av nate- och natingväxter som har liknande funktioner i ekosystemet. Ålgräset är dock ganska lätt att känna igen. Det ser helt enkelt ut som jättestort gräs, med rötter nere i bottnen och ett par långsmala uppåtväxande blad som ofta är mellan 30-60 cm (men kan bli långt över en meter) långa. Ofta växer ålgräset fläckvis eller lite mer i sammanhängande ängar på sandiga, leriga eller lite grusiga bottnar. Det är framför allt mindre plantor av ålgräs som kan förväxlas med till exempel nate- och natingväxter. Men om bladen kan uppskattas vara över två millimeter breda, är det med stor sannolikhet ålgräs.

Karteringar av Skånes vattendrag används för att bedöma hot och nödvändiga åtgärder för att förbättra livsmiljöer och vandringsförhållanden för vattenknutna växter och djur. Karteringarna ska också beskriva de naturvärden och skyddsvärda biotoper som finns i och i anslutning till vattendragen. Detta är viktig kunskap för att bevara biologisk mångfald och ekosystem med höga friluftsvärden för kommande generationer.

Sedan 1999 har ett fyrtiotal vattendrag karterats på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne. I listan finns publicerade rapporter från biotopkarteringarna av skånska vattendrag. De vattendragsnamn i listan som saknar länkar har blivit karterade men rapporten är ännu inte bearbetad och tillgänglig. Kontakta Länsstyrelsens Fiske- och restaureringsenhet för mer information om dessa vattendrag. Resultaten av alla biotopkarteringar, även de opublicerade, finns tillgängliga i den nationella biotopkarteringsdatabasenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vissa vattendrag har flera olika namn. Detta gäller bland andra för Vilshultsån, som heter Ulvhultsbäcken i rapporten medan Björnhultabäcken och Ulvhultabäcken heter Vilshultsån i rapporten. En översikt över olika aliasnamn finns härPDF.

 

Skånska vattendrag som har biotopkarterats

Jämförelsevis har Skåne ganska få och små sjöar. Här finns drygt 500 sjöar större än 0,01 km². Sjöarna har dock ofta ett rikt växt- och djurliv och därmed ett stort naturvärde. Flertalet sjöar i Skåne är grunda och har bildats under den senaste istiden.

Beroende på var de finns i landskapet och markanvändningen runt dem är Skånes sjöar ganska olika varandra. I barrskogsområden i norr finns bruna sjöar med ganska låga nivåer av näringsämnen och som oftast har våtmarker i sina tillrinningsområden (t.ex. Liasjön). Dessa sjöar är naturligt sura och bruna av humöst material som transporteras till dem från skogs- och våtmarker.  I Skånes slättlandskap finns näringsrika sjöar med mycket hög produktion av växter och djur (t.ex. Ellestadssjön). Näringsämnena kommer till stor del från jordbruk i sjöarnas avrinningsområden. Dessa sjöar är ofta grumliga på sommartid på grund av höga algkoncentrationer. Det finns även ett fåtal skånska sjöar med lägre nivåer av näringsämnen och med relativt klart vatten (t.ex. Skäravattnet).

I listan finner du information för några utvalda regionala referenssjöar i Skåne. De sjövisa rapporterna har sammanställts av Ekologgruppen under 2011 på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne.

 

Skånska sjöar med rapport

Kontakt

Thomas Lakowitz
thomas.lakowitz@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 14 47

Inre Hanöbukten är ett havsområde som fått särskild uppmärksamhet de senaste åren. Rapporter började komma in från fiskare 2009 och 2010 om att något inte stod rätt till i havsmiljön. Bland annat rapporterades fisken minska i antal, vara mager och ha sårskador.

Efter flera år av samverkansprojekt, regeringsuppdrag, undersökningar och sammanställningar av kunskap vet vi mer om Hanöbukten. Men vi har fortfarande inte hela förklaringen till det försämrade hälsoläget för vissa arter södra Östersjön samt hur mycket Hanöbukten skiljer sig från övriga delar av Östersjön.

Efter Statens veterinärmedicinska anstalts, Havs- och vattenmyndighetens och Havsmiljöinstitutets slutrapporteringar om Hanöbukten pågår i dagsläget ingen ytterligare specifik utredning om Hanöbukten.

Viktiga dokument

Havsmiljöinstitutet: "Hanöbukten - en varningsklocka" (2018)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Havs- och vattenmyndighetens slutrapport på regeringsuppdraget om Hanöbukten: länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster"Miljön i Hanöbukten 2015-2017" (2018)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Stockholms universitet: "Vitmärlans reproduktion i Hanöbukten" (2018)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sveriges Geologiska Undersökning: "Miljöföroreningar i sediment vid Blekinges kust och i Hanöbukten" (2016)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Statens Veterinärmedicinska Anstalt: "Kartläggning av omfattningen av sårskadad fisk i Hanöbukten" (2016)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Äldre underlag

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike: "Var finns tången och hur mår den? Inventering av blås- och sågtång i Hanöbukten inom Kristianstads kommun" (2016)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Statens Veterinärmedicinska Anstalt: "Analyssvar av fem undersökta torskar från PDFHanöbukten" (2014)PDF

Medins Havs och vattenkonsulter: "Nätprovfiske i västra Hanöbukten - Ett inventeringsprovfiske i anslutning till Helgeåns mynning 2013" (2013)PDF

Toxicon: "Växt- och djurplankton i Hanöbukten - Undersökningar juni-november 2013" (2013)PDF

Länsstyrelsen Skåne: "Sammanställning av vattenföring och organiskt kol i Helge å och Skräbeån" (2012)PDF

SMHI: "Vindar i Hanöbukten 2010 och 2011" (2012)PDF + Bilaga: Alla vindrosorPDF

Länsstyrelsen Skåne: "Fiskarnas obserationer avseende förändringar i de skånska Östersjökustområdena" sammanfattning av intervjuer med cirka 40 fiskare från Öresund till västra Blekinge (2012)PDF

Sveriges Lantbruksuniversitet: "Provfiske med nät och ryssja i Hanöbukten hösten 2012" (2012)PDF

Lunds Universitet (Ratcovich et al.): "Effekter av humöst och järnhaltigt vatten på kustnära ål" (2012)PDF

Studie för att undersöka Helgeåvattnets påverkan på ål

Studie för att undersöka Helgeåvattnets påverkan på ål

Kontaktuppgifter till vattenvårdsförbund och vattenråd finns även på webbplasten för Sveriges vattenorganisationerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vattenvårdsförbund

Det finns flera vattenvårdsförbund i Skåne. De ansvarar för övervakning av vattenområdet samt organiserar vattenåtgärder. I vattenvårdsförbunden finns representanter för kommuner, industrier, landsting, företag, jordbruksorganisationer och ibland andra lokala intressenter.

Vattenvårdsförbund i Skåne

Helgeåkommitténlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ivösjökommitténlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kävlingeåns vattenvårdsförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Nordvästskånes kustvattenkommittelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Hav)

Skräbeåns vattenvårdskommitté (Webbsida tillfälligt nere)

Sydkustens Vattenvårdsförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Hav)

Sydvästskånes grundvattenkommittélänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbuktenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Hav)

Öresunds Vattenvårdsförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Hav)

Vattenråd

Organisationer och privatpersoner inom ett eller flera avrinningsområden kan tillsammans bilda ett vattenråd. I ett vattenråd diskuterar man sig fram till ett gemensamt sätt att förvalta de lokala vattenresurserna.

Vattenrådet ska sträva efter att ha en helhetssyn över frågor som rör grundvatten, ytvatten och kustvatten, men rådet ska även skräddarsys efter områdets lokala behov. Ett vattenråd skall involvera alla berörda och ge dem lika möjligheter att komma till tals.

Aktiva och väl fungerande vattenråd kan vara viktig och inflytelserik röst i vattenförvaltningsfrågor. Ett förslag som passerat genom ett vattenråd får extra styrka genom att det är väl förankrat bland berörda aktörer.

Vattenråd i Skåne

Helgeåns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Höje å vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kattegatts kustvattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kristianstadsslättens grundvattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kävlingeåns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Lagans vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Nybroån, Kabusaån och Tyge å vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ringsjöns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rååns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rönneåns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Saxån-Braåns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Segeåns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skräbeåns vattenråd (Webbsida tillfälligt nere)

Stensåns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Svarteåns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Enbart kontaktuppgifter)

Sydvästra Skånes vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Tullstorpsåprojektetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Vegeåns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Österlens vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Kontakt

Vibeke Lirås
vibeke.liras@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 14 67

Länsstyrelsen har tagit fram en tillsynsvägledning för hur man kan hantera och utreda upphittad död fisk. Vägledningen riktar sig framför allt till kommunerna, som har ett huvudansvar för sina vattenmiljöer.

Döda fiskar på stranden

Döda fiskar på stranden i Bjärred

Tipsen är ordnade från det som är mest akut till det som kan lösas efter hand. Vägledningen ska användas med sunt förnuft då varje situation är unik. Den ger heller inte någon detaljbeskrivning av alla möjliga analyser.

Vägledningen vid fynd av död fisk finns publicerat på Länsstyrelsens webbsida för tillsynsvägledningsdokument.

Tillsynsvägledning vid fynd av död fiskPDF.

Användare uppmanas att rapportera eventuella fel samt ge förslag på ytterligare saker att tänka på. Om nya goda tips inkommer, uppdateras vägledningen och publiceras i ny version.

Checklista vid fynd av död fisk

För mer detaljer, läs tillsynsvägledningen.

  1. Överblicka situationen. Misstänker du fara för människor eller djur - ring räddningstjänst (112).
  2. Misstänker du miljöbrott – ring polisen (114 14).
  3. Kontakta de som kan påverkas av ett eventuellt miljöfarligt utsläpp – Markägare, vattenbrukare, möjliga utsläppare, berörda personer på myndigheter (kommun och Länsstyrelse).
  4. Samla in färsk fisk och skicka iväg till SVA för analys (se detaljer i dokumentet). Samla in extra fisk för andra analyser. Frys in fisk som ej kan skickas iväg direkt.
  5. Samla in material för andra analyser. Mät vad som är möjligt att mäta i fält. Färska vattenprov är hög prioritet. (Se exempel på mätparametrar i dokumentet.)
  6. På platsen – skriv ner och fotografera så många relevanta detaljer som möjligt. Notera datum, klockslag, position. (Se fler detaljer i dokumentet.)
  7. Eftersök mer information. Nå ut till boende på platsen, föreningar som rör sig på platsen och tjänstemän i närområdet. Publicera gärna på extern webbsida och sociala medier för att efterlysa information.
  8. Dokumentera, spara och sprid informationen. Summera händelseförloppet i ett digitalt dokument med bild och text. Publicera på webben och sprid till berörda och intresserade parter.

Prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen

Miljöfarliga ämnen inom vattenförvaltningen omfattas av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen. Dessa, i dagsläget 74 ämnen, klassas under den kemiska statusen (prioriterade ämnen) och den ekologiska statusen (särskilda förorenande ämnen). Om de prioriterade ämnena inte uppnår god status eller de särskilda förorenande ämnena endast når ”måttlig status” i en vattenförekomst, genom att deras gränsvärden eller bedömningsgrunder överskrids, föreslås åtgärder för att nå god status.

Gällande gränsvärden för de prioriterade ämnena och bedömningsgrunder för de särskilda förorenande ämnena finns i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19)länk till annan webbplats om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Föreskriften är alltid uppdaterad med de senaste ändringarna.

Trots att gränsvärden för de prioriterade ämnena och bedömningsgrunder för de särskilda förorenande ämnena är nivåer (gränser) som inte bör överskridas i vattnen, är tanken inte att förorena ”upp till denna nivå”. Direktivet fastslår även att ämnena inte får ackumulera i vattenförekomsterna över tid.

Det står också att de övergripande målen är att begränsa utsläppen av särskilda förorenande ämnen, att gradvis minska utsläppen av prioriterade ämnen och att stegvis eliminera utsläppen av de prioriterade farliga ämnena. Målet ”god status” nås genom att begränsa utsläpp från miljöfarliga verksamheter genom prövning och tillsyn och genom åtgärder för förorenad mark.

Miljöövervakning

För att kunna bedöma statusen i vattenförekomster och för att kunna följa trenden över tid behövs miljöövervakning. Detta kan ske genom lokal, regional och nationell miljöövervakning och genom verksamheternas recipientkontroll.

Läs mer om Länsstyrelsen Skånes miljöövervakning under Giftfri miljö

I direktivet står det att prioriterade ämnen som släpps ut i vattenförekomsten behöver övervakas och statusklassas. Detta gäller utsläpp från både punktkällor, diffusa källor samt atmosfärisk deposition. Vad gäller de särskilda förorenande ämnen ska de övervakas och statusklassas om de släpps ut i betydande mängd till vattnet. Med betydande mängd menas tillräckligt stor mängd för att påverka det akvatiska ekosystemet så att god ekologisk status inte nås.

Miljöprövningens roll i vattenförvaltningen

EUs direktiv innebär att miljömyndigheter behöver ställa krav så att miljöfarliga verksamheters utsläpp inte leder till att gränsvärden för miljögifter (prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen) överskrids i vattnet.

En checklista har tagits fram för att påminna om påverkan på vattenmiljön till miljökonsekvensbeskrivningar, i samband med tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet, enligt 9 kapitlet. Checklistan hittar du härPDF.

Kontakt

Pardis Pirzadeh
pardis.pirzadeh@lansstyrelsen.se
Telefon 040-224 15 88

Kontakt

Sjöar och vattendrag

Vibeke Lirås
vibeke.liras@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 14 67
Samordnare för vattenförvaltningen, vattendirektivet (ytvatten, ekologisk status), miljöövervakning (sjöar & vattendrag), recipientkontroll (sjöar & vattendrag), miljömål (Ingen övergödning), UC4LIFE, Kontakt för vattendrag: Höje å, Segeån, Nybroån/Kabusaån/Tyge å, Österlens vattendrag.

Marie Eriksson
marie.m.eriksson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 13 10
Vattendirektivet (ytvatten, ekologisk status), miljöövervakning (sjöar & vattendrag), recipientkontroll (sjöar & vattendrag), UC4LIFE, sötvattensmusslor, kiselalger, miljömål (Levande sjöar och vattendrag), Kontakt för vattendrag: Helgeån, Skräbeån, Stensån, Lagan, Ivösjön

Thomas Lakowitz
thomas.lakowitz@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 14 47
Vattendirektivet (ytvatten, ekologisk status), miljöövervakning (sjöar & vattendrag), recipientkontroll (sjöar & vattendrag), försurning, kalkning, miljömål (Bara naturlig försurning), Kontakt för vattendrag: Råån.

Miljöfarliga ämnen

Pardis Pirzadeh
pardis.pirzadeh@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 15 88
Vattendirektivet (miljöfarliga ämnen), miljöövervakning (miljöfarliga ämnen), Kontakt för vattendrag: Svartån, Sydvästra Skånes vattendrag, Kävlingeån, Saxån/Braån.

Hav

Charlotte Carlsson
charlotte.carlsson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 12 68
Vattendirektivet (kustvatten, ekologisk status), havsmiljödirektivet, miljöövervakning (kustvatten), recipientkontroll (kust), Hanöbuktsprojektet, algblomning, Öresundsvattensamarbetet, miljömål (Hav i balans samt levande kust och skärgård), Kontakt för kustvatten: Öresund, Västra Hanöbukten

Jonas Gustafsson
jonas.m.gustafsson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 13 45
Vattendirektivet (kustvatten, ekologisk status), havsmiljödirektivet, miljöövervakning (kustvatten), recipientkontroll (kust), plastskräp, mikroskräp, miljömål (Hav i balans samt levande kust och skärgård), Kontakt för kustvatten: Nordvästskåne, sydkusten

Kontakt