Vatten

Vattenförvaltning handlar om att förbättra Sveriges vatten. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för att bedöma statusen på länets vatten och föreslå åtgärder där det behövs.

Myndigheter, kommuner och organisationer arbetar med vattenförvaltning på olika sätt. Målet är att Sveriges sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten ska nå god status 2021 eller senast 2027. Vatten som riskerar att inte uppfylla kraven måste åtgärdas.

Vad gör Länsstyrelsen?

  • Bedömer statusen på länets vatten (statusklassificering).
  • Föreslår åtgärder där det behövs.
  • Övervakar tillståndet.
  • Stöttar vattenråd och åtgärdsarbeten.
  • Ansvarig för prövning och tillsyn av anläggningar som kan påverka vattenmiljön.

Åtgärdsprogram för vatten

Sveriges vatten är indelat i fem vattendistrikt. Var sjätte år tar Länsstyrelsen och Vattenmyndigheterna fram förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för varje distrikt.

Förvaltningsplanen

Förvaltningsplanen innehåller en sammanfattning av vattenförhållandena och vattenförvaltningen i vattendistriktet. Planen beskriver också inriktningen för det kommande arbetet.

Åtgärdsprogrammet

Åtgärdsprogrammet är en del av förvaltningsplanen. I programmet finns information om vilka åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås. Dessa åtgärder är juridiskt bindande och ska årligen rapporteras till vattenmyndigheterna.

Myndigheter och kommuner ansvarar för att åtgärderna i programmet utförs.

Detta gör Länsstyrelsen inom åtgärdsprogrammet:

  • Tillståndsprövningar
  • Tillsyn och omprövningar enligt Miljöbalken
  • Fysisk planering enligt plan- och bygglagen
  • Tar fram föreskrifter

Detta gör Länsstyrelsen Skåne inom de 12 åtgärderna i åtgärdsprogrammet

Länsstyrelserna har 12 åtgärder i åtgärdsprogrammet som beskriver vad länsstyrelserna behöver göra för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Under åtgärden nedan kan du läsa mer om vad Länsstyrelsen Skåne gör inom respektive åtgärd.

Åtgärd 1 - "Länsstyrelserna ska utöka och prioritera sin tillsyn av miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, så att tillsynen med beaktande av ett avrinningsområdesperspektiv inriktas på verksamheter som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs, eller riskerar att inte följas".

Bakgrund

I Skåne finns X miljöfarliga B-verksamheter (exklusive täkter) och runt X tillståndspliktiga täkter, för vilka Länsstyrelsen har tillsynsansvaret enligt 9 kap. miljöbalken. I huvudsak är det kommunerna som har tillsynsansvaret för övriga miljöfarliga verksamheter. Sjöregleringar, vattenkraft, broar och vägtrummor, flottleder, hamnar och farleder är exempel på vattenverksamheter enligt 11 kap. miljöbalken. Länsstyrelsen har tillsynsansvar för nästan all vattenverksamhet.

Detta gör Länsstyrelsen

  • Projekt Hanöbukten (Länk)
  • Framtagande av prioriteringsunderlag utifrån var vi har höga värden (värdefulla vatten, rödlistade arter, Natura 2000 och akvatiskt skyddade områden), stor påverkan (reningsverk, verksamheter med utsläpp till vatten, förorenade områden, dagvattenutsläpp och bekämpningsmedelsutsläpp) och källfördelning baserat på utsläppsdata.
  • Tillsynsplanering och prioritering (för prioritering av kraftverk och dammar se åtgärd 2, för prioritering av vattenuttag se åtgärd 4 och inom väg- och järnvägsnätet se åtgärd 12 )
  • Behovsutredning (gör vi någon sådan?)

Ska leda till

Detta ska leda till GIS-skikt med geografiska områden utpekade och excelfil med alla verksamheter listade i en prioriteringsordning. Målet är att få till fysika åtgärder såsom installation av ny teknik eller utbyggnad som ger ökad reningskapacitet och minskar bräddningarna. Detta leder till minskad transport av näringsämnen och miljöfarliga ämnen från reningsverk och andra miljöfarliga verksamheter, gröna diken, dagvattendammar och efterbehandling/sanering av förorenade områden.

Hinder för uppfyllandet

Det som kan försvåra genomförandet av åtgärd 1 för Länsstyrelsen är otillräcklig recipientkontroll och begränsade resurser i tillsynsarbetet. En konsekvens av att Länsstyrelsen inte kan prioritera tillsyn av rensning av vattendrag är att vattenmiljöer grumlas och närsalter frigörs eller att hotade arter som t.ex. musslor grävs bort, vilket minskar möjligheterna att kunna följa miljökvalitetsnormerna. 

Åtgärd 2 - "Länsstyrelserna ska bedriva tillsyn i syfte att identifiera de behov och möjligheter som finns att ställa krav på miljöhänsyn vid samtliga kraftverk och dammar, på ett sådant sätt att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden ska genomföras så att det årligen, från och med år 2017, utövas tillsyn vid minst en femtedel av berörda vattenkraftver och dammar i respektive län".

 

Bakgrund

Bristande konnektivitet är ett stort problem i Skånes värdefulla vattendrag. Det finns 332 dämmen som är registrerade som vandringshinder. 87 av 179 vattenförekomster har problem med konnektivitet i upp- och nedströmsriktning på grund av vandringshinder. Flertalet av dessa utgörs av äldre, tillståndslösa dämmen. Många dämmen fyller inte längre någon funktion, men kan vara värdefulla kulturmiljöer. Vid runt 20 av de tillståndslösa dämmena bedrivs vattenkraft och det finns ytterligare ett 40-tal vattenkraftverk med tillstånd. Länk till våra restaureringssidor.

Detta gör Länsstyrelsen

  • Tar fram prioriteringsunderlag (länk) utifrån var vi har höga värden (värdefulla vatten, rödlistade arter, Natura 2000 och akvatiskt skyddade områden), värdefulla kulturmiljöer, stor påverkan och stor potential till förbättringar (lämpliga lekområden, strömvattensmiljöer, flöden, fiskarter och rödlistade arter)
  • Egeninitierad tillsyn vid vattenkraftverk och dammar
  • Bidrag till fiske- och vattenvård (LÄNK)
  • Genomför fysiska åtgärder för att förbättra passerbarheten i vattendrag (LÄNK)

Ska leda till

Det finns ett GIS-skikt med prioriterade områden för tillsyn och åtgärder (LÄNK). Målet är att utifrån detta få till fysika åtgärder såsom anläggande av fiskvägar/faunapassager eller borttagande av vandringshinder. Detta leder till förbättrad konnektivitet, flödesregim och morfologi vilket bidrar till möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna.

Hinder för uppfyllandet

Det som kan försvåra genomförandet av åtgärd 2 för Länsstyrelsen är begränsade resurser i tillsynsarbetet och begränsade möjligheter att genomföra fysiska åtgärder. Alla tillståndslösa vattenkraftverk i länet är tillsynade och runt 50 kraftverk/dammar bedöms kunnas tillsynas per år med befintliga resurser. Det innebär att åtgärden inte kommer kunna genomföras fullt ut fram till 2021. Genomförandet av de fysiska åtgärder som behövs kommer troligtvis ta lång tid i och med den nya lagstiftningen och nationella planen för vattenkraft. Det kommer bli svårt att följa miljökvalitetsnormerna.

Åtgärd 3 - "Länsstyrelserna ska via sin tillsyn eller genom vägledning till kommunerna säkerställa att verksamhetsutövare som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som påverkar vattenmiljön genomför egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamheternas eller åtgärdernas inverkan på den ekologiska, kemiska och kvantitativa statusen och den ekologiska potentialen i vattenförekomster".

Bakgrund

I Skåne finns X miljöfarliga B-verksamheter (exklusive täkter) och runt X tillståndspliktiga täkter, för vilka Länsstyrelsen har tillsynsansvaret enligt 9 kap. miljöbalken. I huvudsak är det kommunerna som har tillsynsansvaret för övriga miljöfarliga verksamheter. Av de som Länsstyrelsen har ansvar för har X utsläpp till vatten och av dessa har X verksamheter en recipientkontroll. Det finns 16 Vattenvårdsförbund och/eller Vattenråd som bedriver samordnad recipientkontroll inom länet (LÄNK). Medlemmarna i dessa består främst av kommuner och företag.

Detta gör Länsstyrelsen

  • Medverkar i revideringen av recipientkontrollprogram
  • Framtagande av underlag för bedömningar av vilka förebyggande eller förbättrande åtgärder som behövs för att undvika att verksamheter bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs
  • Tagit fram lathund för uträkning av flöde (LÄNK)
  • Tagit fram lathund för beräkning av referensvärde för fosfor (LÄNK)
  • Sammanställa befintlig recipientkontroll och egenkontroll samt utföra bristanalys
  • Ta fram prioriteringsunderlag

Ska leda till

Detta ska leda till en lista och GIS-skikt över prioriterade verksamheter som saknar eller har bristfällig recipientkontroll. Målet är att få till fysika åtgärder såsom installation av ny teknik eller utbyggnad som ger ökad reningskapacitet och minskar utsläpp till vattenmiljöer.

Hinder för uppfyllandet

Det som kan försvåra genomförandet av åtgärd 3 för Länsstyrelsen är bristande resurser och att det kan vara svårt vid diffus påverkan med många verksamhetsutövare som bidrar att få en heltäckande egenkontroll.

Åtgärd 4 - "Länsstyrelserna ska prioritera arbetet med långsiktigt skydd av dricksvattentäkter. Länsstyrelserna behöver särskilt:

a) förstärka arbetet med inrättande av vattenskyddsområden och förkorta handläggningstiderna vid inrättande av vattenskyddsområden,

b) genomföra systematisk och regelbunden tillsyn av vattenskyddsområden med tillhörande föreskrifter,

c) inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och bedriva tillsyn i vattenskydsområden,

d) utarbeta regionala vattenförsörjningsplaner i samverkan med kommunerna,

e) genom tillsyn kontrollera att tillståndspliktiga vattenuttag i grund- och ytvatten har tillstånd, särskilt i områden med dricksvattenförekomster".

I Skåne finns det cirka 170 allmänna vattentäkter, varav mer än 95 % är grundvattentäkter. Av ca 170 kommunala vattentäkter i Skåne har endast ca 20 % fullgott skydd, dvs med aktuella avgränsningar och föreskrifter enligt miljöbalken. Nästan 1/3 saknar vattenskyddsområden helt och hållet. Resterande (dvs ungefär hälften) har avgränsningar och föreskrifter enligt gamla vattenlagen. Tio kommuner saknar reservvattentäkt.

Detta gör Länsstyrelsen inom åtgärd 4:

  • Tar fram vatten- och avloppsplaner
  • Vägledningar till kommunerna om dricksvattentäkter i översikts- och detaljplaner
  • Granskar kommunernas översikts- och detaljplaner
  • Anordnar årliga seminarier
  • Tillsynsvägledning till kommunerna
  • Reviderar den regionala vattenförsörjningsplanen (LÄNK)
  • Var först i landet med tidsbegränsade tillstånd för vattenuttag
  • Bevattningspolicy (LÄNK)
  • Egeninitierad tillsyn av tillståndslösa yt- och grundvattenuttag för bevattning inom dricksvattenförekomster och/eller förekomster med risk för vattenbrist
  • Uppdatering av kvantitativ status för grundvatten

Detta ska leda till att det finns uppdaterade planer och policys som gör att nya vattenskyddsområden inrättas och att Skånes dricksvattentäkter nyttjas hållbart, skyddas långsiktigt och håller en god kvalitet.

Dricksvattenutredningen (LÄNK?) är en viktig del i det fortsatta arbetet. Begränsade resurser och långa processer kan göra att målet inte nås.

Åtgärd 5 - "Länsstyrelserna ska ha åtgärdsplaner för avrinningsområden inom sina respektive län, och årligen uppdatera dem för att säkerställa att åtgärderna i planerna genomförs och följs upp. Åtgärdsplanerna ska ha fokus på de vattenförekomster där det behövs åtgärder för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Åtgärdsplanerna ska särskilt innehålla strategier för:

a) länsstyrelsens vägledning av kommunernas översiktsplanering,

b) samverkan med Trafikverket, Generalläkaren och kommunerna om de åtgärder som dessa behöver vidta för att öka vandringsbarheten för fisk och andra vattenlevande organismer vid vägpassager över vatten,

c) hur behovet av åtgärder för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten kan vägas in och samordnas med arbetet med prioriteringar av stöd, ersättningar och rådgivningsinsatser inom landsbygdsprogrammet, och

d) de avrinningsområden som är påverkade av vattenkraftsverksamheter".

I Skåne finns 478 vattenförekomster inom 21 huvudavrinningsområden, från Skräbeån i nordöstra Skåne till Stensån i nordväst. Utav dessa är 10 kustvattenområden. Mer att läsa om Skånes vatten finns under Fakta om Skånes hav, sjöar och vattendrag (LÄNK). Endast 13 % av skånes vattenförekomster uppnår god ekologisk status. Det finns därmed ett mycket stort åtgärdsbehov i de flesta vattenförekomster i länet för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. De främsta miljöproblemen är övergödning, miljögifter samt morfologiska förändringar och konnektivitet. 

Detta gör Länsstyrelsen inom åtgärd 5:

  • Framtagande av underlag
  • Framtagande av möjliga åtgärder (hänvisa till VISS?)
  • Prioritering av åtgärder och vattenförekomster

Detta ska leda till GIS-skikt som visar vad som är prioriterat inom respektive avrinningsområde. Vidare ska det leda till att arbetet med tillsyn, bidrag och åtgärder samordnas och fokuseras till vattenförekomster där det behövs åtgärder för att kunna följa normerna.

Åtgärd 6 - "Länsstyrelserna ska prioritera och utveckla sin rådgivningsverksamhet för att minska växtnäringsförluster och förluster av växtskyddsmedel till vattenförekomster där det finns risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan".

Detta gör Länsstyrelsen inom åtgärd 6:

Åtgärd 7 - "Länsstyrelserna ska utveckla sin tillsynsvägledning till kommunerna så att de kan ställa de krav som behövs för att minska växtnäringsförluster och förluster av växtskyddsmedel till vattenförekomster där det finns en risk för att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan följas på grund av sådan påverkan".

Detta gör Länsstyrelsen inom åtgärd 7:

Åtgärd 8 - "Länsstyrelsen ska utveckla sin vägledning till kommunerna gällande prövning och tillsyn av enskilda avlopp. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas".

Detta gör Länsstyrelsen inom åtgärd 8:

Åtgärd 9 - "Länsstyrelserna ska vägleda kommunerna vid översikts- och detaljplanering så att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas".

Detta gör Länsstyrelsen inom åtgärd 9:

Åtgärd 10 - "Länsstyrelserna ska i sitt arbete med bidragsansökningar och tillsyn av förorenade områden fortsätta prioritera områden med påverkan på vattenförekomster där det behövs förebyggande eller förbättrande åtgärder för att se till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas".

Detta gör Länsstyrelsen inom åtgärd 10:

Åtgärd 11 - "Länsstyrelserna ska säkerställa att kalkning av försurade sjöar och vattendrag enligt nationella riktlinjer kan fortsätta enligt den nationella kalkningsplanen och om nödvändigt utöka eller omlokalisera åtgärdsområden för kalkning".

Detta gör Länsstyrelsen inom åtgärd 11:

Åtgärd 12 - "Länsstyrelserna ska, inom ramen för sitt tillsynsuppdrag, kontrollera och följa upp att Trafikverket vidtar de åtgärder i det allmänna väg- och järnvägsnätet som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas".

Detta gör Länsstyrelsen inom åtgärd 12:

Länsstyrelsen arbetar även med andra åtgärder för att förbättra vattenmiljön.


Kontakt

Vibeke Lirås
vibeke.liras@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 14 67

Vattendatabasen VISS

I vattendatabasen VISS finns vattenklassificeringar och kartor över landets vatten.

Hitta ditt vatten i Vattendatabasen VISSlänk till annan webbplats

Lär dig söka i VISS på Vattenmyndigheternas webbplatslänk till annan webbplats

Havsmiljödirektivet

Parallellt med Sveriges arbete inom vattendirektivet löper arbetet med EU:s direktiv för god havsmiljö. Direktivets mål är att uppnå en god miljöstatus i Europas hav senast 2020. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för arbetet med havsmiljödirektivet i Sverige enligt havsmiljöförordningen.

Läs om Havsmiljödirektivet på Havs- och vattenmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skånes vattenmiljöer

Länsstyrelsen Skåne tillämpar EUs gemensamma direktiv och Sveriges nationella regler för vatten på de regionala och lokala förutsättningar som finns i Skåne. Gränsen mellan vattendistrikten delar Skåne i två delar; nordvästskåne tillhör Västerhavets vattendistrikt och resterande delar av Skåne tillhör södra Östersjöns vattendistrikt. Det är en av anledningarna till att olika delar av Skåne ibland kan ha lite olika fokus i arbetet med vatten, till exempel när det gäller åtgärder.

Vad är unikt med Skånes vatten?

Det finns flera viktiga förutsättningar och utmaningar som präglar arbetet med vattenmiljön i Skåne. Här är några av dem.

  • Stora delar av Skånes vattenmiljöer påverkas av ett intensivt och viktigt jordbruk. 
  • Salthalten i kustvattnet är mycket varierad längs den skånska kusten.
  • Några av Sveriges mest artrika sötvattensmiljöer finns i Skåne.
  • Skåne påverkas mer av havsnivåhöjning och stranderosion än övriga Sverige.
  • Dricksvatten som en resurs är mer svårtillgängligt i Skåne än i stora delar av Sverige.

Jämförelsevis har Skåne ganska få och små sjöar. Här finns drygt 500 sjöar större än 0,01 km². Sjöarna har dock ofta ett rikt växt- och djurliv och därmed ett stort naturvärde. Flertalet sjöar i Skåne är grunda och har bildats under den senaste istiden.

Beroende på var de finns i landskapet och markanvändningen runt dem är Skånes sjöar ganska olika varandra. I barrskogsområden i norr finns bruna sjöar med ganska låga nivåer av näringsämnen och som oftast har våtmarker i sina tillrinningsområden (t.ex. Liasjön). Dessa sjöar är naturligt sura och bruna av humöst material som transporteras till dem från skogs- och våtmarker.  I Skånes slättlandskap finns näringsrika sjöar med mycket hög produktion av växter och djur (t.ex. Ellestadssjön). Näringsämnena kommer till stor del från jordbruk i sjöarnas avrinningsområden. Dessa sjöar är ofta grumliga på sommartid på grund av höga algkoncentrationer. Det finns även ett fåtal skånska sjöar med lägre nivåer av näringsämnen och med relativt klart vatten (t.ex. Skäravattnet).

I listan finner du information för några utvalda regionala referenssjöar i Skåne. De sjövisa rapporterna har sammanställts av Ekologgruppen under 2011 på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne.

 

Skånska sjöar med rapport

Kontakt

Thomas Lakowitz
thomas.lakowitz@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 14 47

Karteringar av Skånes vattendrag används för att bedöma hot och nödvändiga åtgärder för att förbättra livsmiljöer och vandringsförhållanden för vattenknutna växter och djur. Karteringarna ska också beskriva de naturvärden och skyddsvärda biotoper som finns i och i anslutning till vattendragen. Detta är viktig kunskap för att bevara biologisk mångfald och ekosystem med höga friluftsvärden för kommande generationer.

Sedan 1999 har ett fyrtiotal vattendrag karterats på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne. I listan finns publicerade rapporter från biotopkarteringarna av skånska vattendrag. De vattendragsnamn i listan som saknar länkar har blivit karterade men rapporten är ännu inte bearbetad och tillgänglig. Kontakta Länsstyrelsens Fiske- och restaureringsenhet för mer information om dessa vattendrag. Resultaten av alla biotopkarteringar, även de opublicerade, finns tillgängliga i den nationella biotopkarteringsdatabasenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vissa vattendrag har flera olika namn. Detta gäller bland andra för Vilshultsån, som heter Ulvhultsbäcken i rapporten medan Björnhultabäcken och Ulvhultabäcken heter Vilshultsån i rapporten. En översikt över olika aliasnamn finns härPDF.

 

Skånska vattendrag som har biotopkarterats

Skånes kust är lång med mycket varierande havsmiljöer. Här sorterar vi underlag från inventeringar och övervakning.

Ålgräs i Skåne 2016 - Fältinventering och satellitbildstolkningPDF (Länsstyrelsen Skåne 2017).

Marin inventering och kartering i Skåne länPDF (AquaBiota 2016).

Marint mikroskräp längs Skånes kustPDF (Länsstyrelsen med flera 2015). Läs en sammanfattning av undersökningen här.

Marinbiologiska undersökningar i Skåne 2008PDF (Länsstyrelsen Skåne 2008).

Inventering av ålgräsängar längs Skånes kustPDF (Länsstyrelsen Skåne 2005).

Länk till: Nordvästskånes kustvattenkommittélänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Videoundersökningar av epifauna i sydöstra Kattegatt 2017PDF (Länsstyrelsen Skåne 2018)

Övervakning av kustfisk - Laholmsbukten 2016PDF (SLU Aqua och Länsstyrelsen i Hallands län 2016).

Botteninventering av sydöstra KattegattPDF (Länsstyrelsen Skåne 2014). Läs en sammanfattning av undersökningen här.

Naturtypskartering av hårdbottnar i Höganäs kommun 2013 och 2014PDF (Höganäs kommun 2014).

Inventering av tumlare och fiskintensitet i SkäldervikenPDF (Länsstyrelsen Skåne 2011).

Länk till: Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbuktenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Övervakning av kustfisk - Hanöbukten 2015PDF (SLU Aqua och Havs- och Vattenmyndigheten 2016).

Inventering av grunda bottnar i inre HanöbuktenPDF (Länsstyrelsen Skåne 2015). Läs en sammanfattning av undersökningen här.

Var finns tången och hur mår den? Inventering av blås- och sågtång i Hanöbukten inom Kristianstads kommunlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Biosfärområde Kristianstads Vattenrike 2016).

Inventering av fiskyngel vid Blekingekusten och nordöstra Skånes kust 2008-2013PDF (Länsstyrelsen Blekinge 2014).

Bland sjögräs och tång i Hanöbuktenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (biosfärområde Kristianstads Vattenrike och Havs- och Vattenmyndigheten 2014).

Provfiske med nät och ryssjor iHanoöbukten hösten 2012PDF (SLU Aqua och Länsstyrelsen Skåne 2012).

Kontakt

Charlotte Carlsson
charlotte.carlsson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 12 68

2014 inventerades Skånes delar av Kattegatt för att kartlägga arter och naturtyper. Resultatet visade att delar Skånes djupare Kattegattbottnar består av en naturtyp som är hotad i vår del av Europa. Naturtypen har det namnet "sjöpennor och grävande megafauna".

Ladda ner rapporten: Kartering av bottenfauna i sydöstra Kattegatt 2014PDF.

 

Undersökningen genomfördes genom att videofilma bottnen på drygt 300 platser i Skånes del av Kattegatt. Videofilmningen kompletterades med data från bottenhugg på ett 20-tal platser.

Några av djuren på bottnarna i södra Kattegatt

På vissa platser finns det gott om de korallerna liten piprensare (Virgularia mirabilis) och sjöpenna (Pennatula phosphorea). Det är kolonier av koralldjur som sticker upp ur bottnarna som små växter. Den ena står rak och liknar en piprensare medan den andra liknar en fjäder. Andra vanliga djur på bottnarna är eremitkräftor som släpar på sina snäckskal, nedgrävda ormstjärnor som sticker upp sina armar för att samla plankton; samt plattfiskar, sjökockar och långebarn som alla är fiskar som främst håller till vid botten. Här finns också det djur som har världsrekordet i hög ålder, islandsmusslan som kan bli runt 500 år gammal och skaldjursdelikatessen havskräfta som är en av de arter som trålfiskas i Kattegatt. De grävande djuren hjälper till att syresätta bottnarna, detta påskyndar nedbrytning och motverkar övergödningseffekter. Bottendjurens nytta kan till stor del liknas vid maskarnas nytta i komposten.

Haploopsmärlan som försvann

I historiska undersökningar av bottnarna i södra Kattegatt har den lilla märlkräftan Haploops påträffats i stora antal. Haploopsmärlan bygger små rör av lera på havsbotten där en individ sitter i varje rör och filtrerar vattnet efter plankton och ätliga partiklar. I början av 1900-talet hittade den danske marinbiologen Petersen över 3 500 rör byggda av haploopsmärlor per kvadratmeter vid en av mätpunkterna i södra Kattegatt. Haploopsmärlan har knappt påträffats i de senaste årens provtagningar i södra Kattegatt och upptäcktes inte heller i denna undersökning, den verkar ha försvunnit nästan helt från området.

Ett nytt bottensamhälle

Istället för haploopsmärlor är det nu vanligare med ormstjärnor på stora delar av bottnarna i södra Kattegatt. Märlkräftornas rör har ersatts av ormstjärnornas armar som sticker upp ur bottnarna. Ett bottensamhälle verkar ha slagits ut och ersatts av ett annat. En del av förklaringen kan vara att haploopsmärlan är känsligare för bottentrålning än vad ormstjärnorna är. Det är svårt att säga vad försvinnandet av haploopssamhället har inneburit för andra delar av ekosystemet och dess ekosystemtjänster, till exempel fisken och fisket. Men ett utbytt djursamhälle innebär givetvis förändringar för de fiskar och smådjur som nyttjat de förutsättningar som tidigare funnits i området.

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Haploopssamhället är troligtvis nästan helt försvunnet i detta område.
  • Naturtypen ”Sjöpennor och grävande megafauna” finns i flera delar av det undersökta området.
  • Undersökningsområdet tycks inte ha några hästmusselbankar (hästmussla: Modiolus modiolus).
  • De största delarna av området har lerig/sandig botten och domineras av amphiurasamhället (75%).
  • Sjöpenna (Pennatula phosphorea) och liten piprensare (Virgularia mirabilis) har lite olika fördelning i det undersökta området. P. phosophorea finns mer i den västliga delen, medan V. mirabilis finns ganska jämnt fördelad men med lite högre förekomst i den östliga delen.
  • För V. mirabilis hade 35% av transekterna en täthet över 1 individ /m2 (motsvarar hög abundans enligt SACFOR-skalan) och 10% av transekterna hade en täthet över 10 individer / m2 (motsvarar superhög abundans enligt SACFOR-skalan).
  • Inom det fiskefria området utanför trålgränsen (en åtgärd för Kattegattorsken sedan 2009) noterades den trålkänsliga arten P. phosphoera på 86% av transekterna.

Grunda bottnar i inre Hanöbukten undersöktes med mål att studera förutsättningar för djur och växter. Resultaten visar att det under hösten 2015 fanns gott om smådjur i vegetationen och i bottnarna samt antyder att livlösa bottnar inte är särskilt vanliga och att lokala problemområden inte behöver vara permanenta.

Ladda ner rapporten: Undersökningar i HanöbuktenPDF.
 

Provstationer som undersöktes med punktvideo

Provstationer som undersöktes med punktvideo

Inre Hanöbukten har under flera år haft problem med framför allt dåliga fiskfångster men även med mager och sårskadad fisk. Under 2014 och 2015 kom rapporter om livlösa bottnar och grunda områden täckta av tjocka lager av ruttnande växtmassor, framför allt längs sträckan Åhus-Sölvesborg. På uppdrag av Länsstyrelsen studerades fintrådiga alger, smådjur i tångbältet samt fisksamhället på de grunda bottenmiljöerna längs sträckan Åhus-Sölvesborg samt i två områden på södra och norra sidan av Listerlandet.

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Det fanns ingen trend som genomgående pekar på en sämre miljö längs sträckan Åhus-Sölvesborg jämfört med sträckorna runt Listerlandet. Lokala avvikelser kan dock finnas.
  • Generellt fanns ett rikt smådjursliv i tången, både när det gäller antalet arter och antalet individer.
  • Generellt var bottendjursamhällena friska och välfungerande med många individer.
  • 0,6 % av fiskarna uppvisade skador. Detta är i paritet med den tidigare undersökningen i området från 2012.
  • På djup mellan 1-9 m förekom rikligt med fintrådiga alger, både fastsittande och lösa. Dessa alger kan med tiden hamna på stränder.
  • Inga stora ansamlingar av alger sågs vid stränderna. Ansamlingar kan dock finnas lokalt eller ha brutits ner eller spolats ut i samband med högt vatten och stora vattenomrörning.
  • På några platser hittades glädjande nog många individer av den hotade Köpenhamnsmusslan Parvocardium hauniense.
  • På några platser fanns många individer av de invasiva havsborstmaskarna Marenzelleria spp.

Även om undersökningen bara ger en ögonblicksbild inom undersökningsområdet, så antyder den att bottnar utan liv inte är det vanliga tillståndet i området och att lokala problemområden inte behöver vara permanenta. Utifrån dessa resultat är det svårt att koppla miljöproblemen i Hanöbukten till bristen på smådjur eller syrefria bottnar i denna del av Hanöbukten.

Under hösten 2015 provtogs 16 stationer längs Skånes kust, från Helsingborg till Bromölla. Resultaten är intressanta som en första indikation på hur mycket mikroskräp som finns i Skånes kustvatten.

Ladda ner rapporten: Marint mikroskräp längs Skånes kustPDF.

Trålning efter mikroskräp utanför Malmö

Trålning efter mikroskräp utanför Malmö

Det är viktigt att förstå att mätningarna är enstaka nedslag i en föränderlig vattenmiljö där halterna av mikroskräp kan ändras snabbt beroende på utsläpp, avrinning från land, vindar och strömmar.

Undersökningen genomfördes med två olika metoder för att få fram skräp i två olika storleksfraktioner – skräp som är större än 300 μm (vattnet filtreras med en trål som släpas efter båt) och skräp som är större än 10 μm (vatten hämtas med en vattenhämtare och får rinna genom ett filter).

Några av rapportens resultat och tolkningar

För det minsta skräpet (>10 μm)

Klassas i följande kategorier: 1) syntetiska partiklar 2) syntetiska fibrer 3) icke syntetiska fibrer 4) potentiella förbränningspartiklar 5) potentiella båtbottenfärgspartiklar 6) oidentifierade partiklar

  • Den allra största delen (60,5-99,5%) av det minsta skräpet utgjordes av potentiella förbränningspartiklar.
  • Snittnivåerna för potentiella förbränningspartiklar i Skåne var högre än snittet i Bohuslän (2013 & 2014).
  • Klart högst halter av potentiella förbränningspartiklar hittades på stationen Malmö Segeåns mynning.
  • Potentiella båtbottenfärgspartiklar var den näst vanligaste skräpkategorin på alla stationer förutom Bromölla yttre.
  • Ystad yttre hade tydligt högst koncentrationer av potentiella båtbottenfärgspartiklar.

För det lite större skräpet (>300 μm)

Klassas i följande kategorier: 1) syntetiska partiklar 2) syntetiska fibrer 3) icke syntetiska fibrer.

  • Koncentrationen av mikroskräp på de skånska stationerna (0,08-0,69/m3) var generellt i samma storleksordning som koncentrationerna på stationerna i Bohuslän 2014 (<2/m3) och lägre än i Bohuslän 2013 (<6/m3). De höga värdena i Bohuslän 2013 tros ha att göra med högre nederbörd i samband med mätningar.
  • Stationerna i Öresund hade högre koncentrationer än stationerna på syd- och östkusten.
  • Malmö industrihamn hade högst skräpkoncentrationer av alla stationer i undersökningen samt högst koncentrationer av var och en av de olika skräpkategorierna. Det avvikande vädret med stark pålandsvind då Malmö industrihamn provtogs, kan eventuellt vara en del av förklaringen till stationens extremt höga värden.

Länsstyrelsen rekommenderar att de deltagande parterna diskuterar resultaten för att värdera vad de innebär och vad som behöver följas upp. Alla resultat, definitioner av skräpkategorier och förklaringar av mätmetoder finns samlade i rapporten från IVL.

Under sommaren och hösten 2016 genomfördes fältinventeringar och satellitbildstolkningar ålgräs längs Skånes kust. Målet var att få så god länsövergripande kunskap om ålgräsets utbredning i Skåne som möjligt.

Ladda ner rapporten: Ålgräs i Skåne 2016PDF.

Videoinventering av ålgräs

Videoinventering av ålgräs

Ålgräs (Zostera marina) är en av de viktigaste marina växterna i Sverige. Till skillnad från alger har ålgräset rötter och kan därför växa på så kallade mjuka bottnar, där sedimentet består av sand, finare grus eller lera. Där ålgräset växer skapas förutsättningar för många ryggradslösa djur och fiskar att få en plats att växa på eller att söka skydd och föda.

Ålgräsängar gör även annan nytta, som att stabilisera bottensedimentet med sina rötter, lagra kol i havsbotten samt att minska energin i vågrörelser och strömmar vilket bidrar till att minska erosionen. Ekosystemtjänsterna från välmående ålgräsängar har mycket höga värden.

I slutet av 1800-talet täckte ålgräset stora ytor på mjukbottnarna längs Sveriges kust. Denna kunskap kan vi tacka den danske marinbiologen Carl Georg Johannes Petersen för, som under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet gjorde många marina undersökningar längs svenska västkusten. Petersen nämner att ålgräs växte så djupt som ner till 15-20 meter. Idag växer ålgräset sällan djupare än sex meter på de flesta platser i Sverige, men i Skåne finns flera undantagsfall.

För att kunna bevara det ålgräs som finns idag och bidra till att det ökar, är det viktigt att följa dess utveckling. Länsstyrelsens fältinventeringar följde upp tidigare undersökningar och ger detaljkunskap om utbredning och utveckling på ett stort antal platser längs Skånes kust.

Satellitbildstolkningen var ett sätt att försöka överblicka utbredningen i hela Skåne, men i några områden behövs ytterligare fältbesök för att bekräfta tolkningen.

Satellitbildstolkning av ålgräsförekomst i Skåne

Satellitbildstolkning av ålgräsförekomst i Skåne

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Arealmässigt finns mest ålgräs och störst djuputbredning i sydvästra hörnet av Skåne, grovt räknat från Helsingborg till Trelleborg.
  • Grundet Sjollen utanför Malmö undersöktes på vegetation för första gången och ålgräs hittades på alla tre transekter.
  • Skåne har många platser där ålgräs växer djupare än åtta meter. På några lokaler hittades ålgräs djupare än nio meter. Detta är ovanligt i Sverige. De djupaste noteringarna under 2016 var:
    9,43 meter norr om Klagshamn
    9,40 meter väster om Klagshamn
    8,95 meter i norra Lommabukten
    8,87 meter utanför Lomma
    8,87 meter norr om Spillepengen
    8,84 meter väster om Spillepengen
  • På några lokaler i Skåne tycks ålgräset har ökat och på några andra lokaler tycks det ha minskat under 2000-talet. Här är några minus och några plus.

    -
    Mellan Viken och Domsten försvann ålgräset i mitten på 00-talet och ålgräset har ännu inte återkommit. Troligtvis hänger det samman med att bottensediment har eroderats bort från området.
    - Utanför Lerberget hittades låga tätheter av ålgräs 2004. Under 2016 hittades inget ålgräs på de två undersökta transekterna.
    - I södra Skälderviken hade ålgräs försvunnit på två transekter jämfört med 2004, men samtidigt hittades ålgräs nu på en transekt där det inte fanns 2004.

    +
    Stormen Per förde 2007 bort sediment och ålgräs öster Ystads hamn. Här har ålgräset återkommit sedan några år tillbaka.
    + Söder om Falsterbohalvön har undersökningar från 1995, 1996 och 2001 visat få fynd av ålgräs. 2016 hittades ålgräs på alla sju transekter från Måkläppen till Falsterbokanalen.
    + År 2000 syntes inget ålgräs på flygbildstolkningar i mellersta Lundåkrabukten. Under 2016 hittades här ålgräs om än med ganska låg täckningsgrad.
    + De undersökta transekterna i nordöstra Skåne hade liknande eller högre täckningsgrader 2016 jämfört med 2004.

Hösten 2017 inventerades en del av sydöstra Kattegatt för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten. Resultatet visade bland annat att de tätaste förekomsterna av korallen mindre piprensare fanns i den del där inga spår av bottentrålning kunde ses.

Ladda ner rapporten: Videoundersökning av epifauna i sydöstra Kattegatt 2017PDF.

 

Det undersökta området var cirka 13 000 hektar och ligger inom Natura 2000-området Nordvästra Skånes havsområde. Totalt filmades 126 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera. Undersökningarna ger kunskap som kan omsättas i förvaltningen av det skyddade området.

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Området domineras helt av leriga eller siltiga mjukbottnar.
  • Det dominerade habitatet är "sjöpennor och grävande megafauna".
  • Området är rikt på havskräfta (Nephrops norvegicus) samt sjöpennorna mindre piprensare (Virgularia mirabilis) och sjöfjäder (Pennatula phosphorea).
  • Totalt gjordes 33 observationer av misstänkt trålpåverkade ytor. Detta motsvarar var fjärde provyta. De synbara trålspåren fanns framför allt i den nordliga delen men till viss del också i den allra sydligaste delen av undersökningsområdet.
  • Det fanns en tydlig korrelation mellan högre tätheter av sjöpennan mindre piprensare (Virgularia mirabilis) och avsaknad av synbara trålspår.
  • Inga observationer gjordes av hästmussla (Modiolus modiolus) och märlkräftan haploops. Dessa arter tros tidigare ha funnits men tycks nu i stort sett vara helt försvunna från undersökningsområdet.
Förekomst av trålspår och korallen mindre piprensare

Förekomst av trålspår och korallen mindre piprensare

Under våren 2018 inventerades ett ca 10 000 ha stort område runt Ven för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten.

Ladda ner rapporten: Videoundersökning av epifauna omkring Ven 2018PDF

 

Hästmusselbank med ormstjärnor och hydroider

Hästmusselbank med ormstjärnor och hydroider

I det undersökta området filmades totalt 121 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera.

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Området domineras av leriga eller siltiga mjukbottnar.
  • Inga observationer gjordes av märlkräftan haploops. Detta är ytterligare ett bevis på att haploops, som tidigare haft en av sina starkaste och sista utposter i Sverige i just detta område, i det närmaste tycks ha försvunnit helt. 
  • Hästmusslor (Modiolus modiolus) hittades på fem provytor. På en provyta var fyndet tillräckligt omfattande för att klassas som en hästmusselbank.
  • Två rödlistade arter observerades i undersökningen, torsk (Gadus morhua) samt havsanemonen Stomphia coccinea
  • Inom undersökningsområdet fanns delområden med skalbottnar, mindre stenrev och platser med större eller mindre aggregat av blåmusslor (Mytilus edulis).
  • Inga spår av bottentrålning kunde ses. Detta är ett tecken på att Öresunds trålförbud har fungerat för att skydda delområdets bottnar från bottentrålningens negativa påverkan på bottendjur och sediment.

Under sommaren 2018 inventerades den nordligaste delen av Öresund för att ge ny kunskap om förekomst av arter, naturtyper och påverkan på botten.

 

I det undersökta området filmades totalt 101 provytor med släpvideo i korta transekter med en yta av 25m² vardera.

Vad har undersökningarna lärt oss?

  • Området domineras av leriga eller siltiga mjukbottnar.
  • Det dominerade habitatet är "sjöpennor och grävande megafauna" och mindre piprensare (Virgularia mirabilis) är den klart vanligaste sjöpennearten.
  • Inga observationer gjordes av hästmussla (Modiolus modiolus) och märlkräftan haploops. Dessa arter tros tidigare ha funnits men tycks nu i stort sett vara helt försvunna från undersökningsområdet. Inga rödlistade bottendjur överhuvudtaget observerades inom undersökningsområdet. 
  • Inom undersökningsområdet fanns ett delområde med hårdbotten och rödalger. Delområdet klassas som ett geogent rev.
  • Området är det hittills sydligaste av de områden som Skåne har videoinventerat där spår av havskräfta (Nephrops norvegicus) observerats.

Vi vet ganska mycket om Skånes ålgräs. Men det finns kustområden där vi är osäkra på om det finns något ålgräs. Vi vill ha din hjälp. Om du ser ålgräs när du är ute och snorklar, dyker, fiskar eller seglar får du gärna rapportera detta till oss.

Ålgräs i Skälderviken

Ålgräs i Skälderviken

Så här gör du

Genom denna länk kommer du till webbplatsen Seagrass Spotterlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Där kan du välja läget Explore och Map och sedan zooma in Skåne på kartan. Klicka och titta på några olika bilder som finns runt Skåne i kartan. Det ger en bra bild av hur ålgräs ser ut och i vilka miljöer det växer.

Fortsätt sedan att zooma in till platser du besöker. Se efter om det finns någon observation inom cirka 500 meter. Om det inte gör det och du har sett ålgräs (fastsittande på botten) – skicka då ett mail till oss och berätta om det. I mailet beskriver du positionen. Har du koordinater är det jättebra. Annars kan du t.ex. ta en skärmdump på en karta i din telefon där det, lagom inzoomat, syns var du såg ålgräset, eller berätta så att vi förstår var du är. Har du undervattensbilder på ålgräset blir vi mycket glada om du skickar med en eller ett par, men även observationer utan bild är av intresse.

Maila dina observationer och bilder till:
charlotte.carlsson (snabela) lansstyrelsen.se
jonas.m.gustafsson (snabela) lansstyrelsen.se

Skånska lokaler med ålgräsobservationer

Skånska lokaler med ålgräsobservationer

V​arför vill vi veta mer om ålgräs?

Ålgräs (Zostera marina) och andra kärlväxter i havet har mycket viktiga funktioner i det marina ekosystemet. De ger skydd, de ger boplats, de ger mat. Eftersom de växer på sandiga, grusiga eller leriga bottnar hjälper dessa växter till att binda bottenmaterialet tack vare sina rötter. Det innebär att dessa ängar under vattnet även gör vattnet klarare, lagrar kol som annars skulle komma ut i atmosfären samt minskar sanderosionen i närområdet. För att veta hur vi ska skydda och gynna ålgräsängarna är det avgörande att ha så god kunskap om ålgräsets utbredning som möjligt.

Ålgräset minskar globalt. Det har även minskat drastiskt i vissa svenska områden. I Skåne tycks mängden ålgräs ha varit ganska stabilt under 2000-talet, med ökningar på några platser och minskningar på några andra platser. Men genom att titta på historiska data för ålgräsets utbredning i Danmark, så vet vi ganska säkert att det för hundra år sedan fanns betydligt mer ålgräs i Skåne än idag.

Ålgräset är den vanligaste marina kärlväxten längs Skånes kust, men det finns även olika typer av nate- och natingväxter som har liknande funktioner i ekosystemet. Ålgräset är dock ganska lätt att känna igen. Det ser helt enkelt ut som jättestort gräs, med rötter nere i bottnen och ett par långsmala uppåtväxande blad som ofta är mellan 30-60 cm (men kan bli långt över en meter) långa. Ofta växer ålgräset fläckvis eller lite mer i sammanhängande ängar på sandiga, leriga eller lite grusiga bottnar. Det är framför allt mindre plantor av ålgräs som kan förväxlas med till exempel nate- och natingväxter. Men om bladen kan uppskattas vara över två millimeter breda, är det med stor sannolikhet ålgräs.

Inre Hanöbukten är ett havsområde som fått särskild uppmärksamhet de senaste åren. Rapporter började komma in från fiskare 2009 och 2010 om att något inte stod rätt till i havsmiljön. Bland annat rapporterades fisken minska i antal, vara mager och ha sårskador.

Efter flera år av samverkansprojekt, regeringsuppdrag, undersökningar och sammanställningar av kunskap vet vi mer om Hanöbukten. Men vi har fortfarande inte hela förklaringen till det försämrade hälsoläget för vissa arter södra Östersjön samt hur mycket Hanöbukten skiljer sig från övriga delar av Östersjön.

Efter Statens veterinärmedicinska anstalts, Havs- och vattenmyndighetens och Havsmiljöinstitutets slutrapporteringar om Hanöbukten pågår i dagsläget ingen ytterligare specifik utredning om Hanöbukten.

Viktiga dokument

Havsmiljöinstitutet: "Hanöbukten - en varningsklocka" (2018)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Havs- och vattenmyndighetens slutrapport på regeringsuppdraget om Hanöbukten: länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster"Miljön i Hanöbukten 2015-2017" (2018)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Stockholms universitet: "Vitmärlans reproduktion i Hanöbukten" (2018)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sveriges Geologiska Undersökning: "Miljöföroreningar i sediment vid Blekinges kust och i Hanöbukten" (2016)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Statens Veterinärmedicinska Anstalt: "Kartläggning av omfattningen av sårskadad fisk i Hanöbukten" (2016)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Äldre underlag

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike: "Var finns tången och hur mår den? Inventering av blås- och sågtång i Hanöbukten inom Kristianstads kommun" (2016)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Statens Veterinärmedicinska Anstalt: "Analyssvar av fem undersökta torskar från PDFHanöbukten" (2014)PDF

Medins Havs och vattenkonsulter: "Nätprovfiske i västra Hanöbukten - Ett inventeringsprovfiske i anslutning till Helgeåns mynning 2013" (2013)PDF

Toxicon: "Växt- och djurplankton i Hanöbukten - Undersökningar juni-november 2013" (2013)PDF

Länsstyrelsen Skåne: "Sammanställning av vattenföring och organiskt kol i Helge å och Skräbeån" (2012)PDF

SMHI: "Vindar i Hanöbukten 2010 och 2011" (2012)PDF + Bilaga: Alla vindrosorPDF

Länsstyrelsen Skåne: "Fiskarnas obserationer avseende förändringar i de skånska Östersjökustområdena" sammanfattning av intervjuer med cirka 40 fiskare från Öresund till västra Blekinge (2012)PDF

Sveriges Lantbruksuniversitet: "Provfiske med nät och ryssja i Hanöbukten hösten 2012" (2012)PDF

Lunds Universitet (Ratcovich et al.): "Effekter av humöst och järnhaltigt vatten på kustnära ål" (2012)PDF

Studie för att undersöka Helgeåvattnets påverkan på ål

Studie för att undersöka Helgeåvattnets påverkan på ål

Kontaktuppgifter till vattenvårdsförbund och vattenråd finns även på webbplasten för Sveriges vattenorganisationerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vattenvårdsförbund

Det finns flera vattenvårdsförbund i Skåne. De ansvarar för övervakning av vattenområdet samt organiserar vattenåtgärder. I vattenvårdsförbunden finns representanter för kommuner, industrier, landsting, företag, jordbruksorganisationer och ibland andra lokala intressenter.

Vattenvårdsförbund i Skåne

Alnarpsströmmens samarbetskommitté

Helgeåkommitténlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ivösjökommitténlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kävlingeåns vattenvårdsförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Nordvästskånes kustvattenkommittelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Hav)

Segeåns vattendragsförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sydkustens Vattenvårdsförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Hav)

Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbuktenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Hav)

Vegeåns vattendragsförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Öresunds Vattenvårdsförbundlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Hav)

Vattenråd

Organisationer och privatpersoner inom ett eller flera avrinningsområden kan tillsammans bilda ett vattenråd. I ett vattenråd diskuterar man sig fram till ett gemensamt sätt att förvalta de lokala vattenresurserna.

Vattenrådet ska sträva efter att ha en helhetssyn över frågor som rör grundvatten, ytvatten och kustvatten, men rådet ska även skräddarsys efter områdets lokala behov. Ett vattenråd skall involvera alla berörda och ge dem lika möjligheter att komma till tals.

Aktiva och väl fungerande vattenråd kan vara viktig och inflytelserik röst i vattenförvaltningsfrågor. Ett förslag som passerat genom ett vattenråd får extra styrka genom att det är väl förankrat bland berörda aktörer.

Vattenråd i Skåne

Helgeåns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Höje å vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kattegatts kustvattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Kristianstadsslättens grundvattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Nybroån, Kabusaån och Tyge å vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ringsjöns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rååns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rönneåns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Saxån-Braåns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Segeåns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skräbeåns vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sydvästra Skånes vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Tullstorpsåprojektetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Österlens vattenrådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Kontakt

Vibeke Lirås
vibeke.liras@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 14 67

Länsstyrelsen har tagit fram en tillsynsvägledning för hur man kan hantera och utreda upphittad död fisk. Vägledningen riktar sig framför allt till kommunerna, som har ett huvudansvar för sina vattenmiljöer.

Döda fiskar på stranden

Döda fiskar på stranden i Bjärred

Tipsen är ordnade från det som är mest akut till det som kan lösas efter hand. Vägledningen ska användas med sunt förnuft då varje situation är unik. Den ger heller inte någon detaljbeskrivning av alla möjliga analyser.

Vägledningen vid fynd av död fisk finns publicerat på Länsstyrelsens webbsida för tillsynsvägledningsdokument.

Tillsynsvägledning vid fynd av död fiskPDF.

Användare uppmanas att rapportera eventuella fel samt ge förslag på ytterligare saker att tänka på. Om nya goda tips inkommer, uppdateras vägledningen och publiceras i ny version.

Checklista vid fynd av död fisk

För mer detaljer, läs tillsynsvägledningen.

  1. Överblicka situationen. Misstänker du fara för människor eller djur - ring räddningstjänst (112).
  2. Misstänker du miljöbrott – ring polisen (114 14).
  3. Kontakta de som kan påverkas av ett eventuellt miljöfarligt utsläpp – Markägare, vattenbrukare, möjliga utsläppare, berörda personer på myndigheter (kommun och Länsstyrelse).
  4. Samla in färsk fisk och skicka iväg till SVA för analys (se detaljer i dokumentet). Samla in extra fisk för andra analyser. Frys in fisk som ej kan skickas iväg direkt.
  5. Samla in material för andra analyser. Mät vad som är möjligt att mäta i fält. Färska vattenprov är hög prioritet. (Se exempel på mätparametrar i dokumentet.)
  6. På platsen – skriv ner och fotografera så många relevanta detaljer som möjligt. Notera datum, klockslag, position. (Se fler detaljer i dokumentet.)
  7. Eftersök mer information. Nå ut till boende på platsen, föreningar som rör sig på platsen och tjänstemän i närområdet. Publicera gärna på extern webbsida och sociala medier för att efterlysa information.
  8. Dokumentera, spara och sprid informationen. Summera händelseförloppet i ett digitalt dokument med bild och text. Publicera på webben och sprid till berörda och intresserade parter.

Prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen

Miljöfarliga ämnen inom vattenförvaltningen omfattas av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen. Dessa, i dagsläget 74 ämnen, klassas under den kemiska statusen (prioriterade ämnen) och den ekologiska statusen (särskilda förorenande ämnen). Om de prioriterade ämnena inte uppnår god status eller de särskilda förorenande ämnena endast når ”måttlig status” i en vattenförekomst, genom att deras gränsvärden eller bedömningsgrunder överskrids, föreslås åtgärder för att nå god status.

Gällande gränsvärden för de prioriterade ämnena och bedömningsgrunder för de särskilda förorenande ämnena finns i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19)länk till annan webbplats om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Föreskriften är alltid uppdaterad med de senaste ändringarna.

Trots att gränsvärden för de prioriterade ämnena och bedömningsgrunder för de särskilda förorenande ämnena är nivåer (gränser) som inte bör överskridas i vattnen, är tanken inte att förorena ”upp till denna nivå”. Direktivet fastslår även att ämnena inte får ackumulera i vattenförekomsterna över tid.

Det står också att de övergripande målen är att begränsa utsläppen av särskilda förorenande ämnen, att gradvis minska utsläppen av prioriterade ämnen och att stegvis eliminera utsläppen av de prioriterade farliga ämnena. Målet ”god status” nås genom att begränsa utsläpp från miljöfarliga verksamheter genom prövning och tillsyn och genom åtgärder för förorenad mark.

Miljöövervakning

För att kunna bedöma statusen i vattenförekomster och för att kunna följa trenden över tid behövs miljöövervakning. Detta kan ske genom lokal, regional och nationell miljöövervakning och genom verksamheternas recipientkontroll.

Läs mer om Länsstyrelsen Skånes miljöövervakning under Giftfri miljö

I direktivet står det att prioriterade ämnen som släpps ut i vattenförekomsten behöver övervakas och statusklassas. Detta gäller utsläpp från både punktkällor, diffusa källor samt atmosfärisk deposition. Vad gäller de särskilda förorenande ämnen ska de övervakas och statusklassas om de släpps ut i betydande mängd till vattnet. Med betydande mängd menas tillräckligt stor mängd för att påverka det akvatiska ekosystemet så att god ekologisk status inte nås.

Miljöprövningens roll i vattenförvaltningen

EUs direktiv innebär att miljömyndigheter behöver ställa krav så att miljöfarliga verksamheters utsläpp inte leder till att gränsvärden för miljögifter (prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen) överskrids i vattnet.

En checklista har tagits fram för att påminna om påverkan på vattenmiljön till miljökonsekvensbeskrivningar, i samband med tillståndsansökan för miljöfarlig verksamhet, enligt 9 kapitlet. Checklistan hittar du härPDF.

Kontakt

Pardis Pirzadeh
pardis.pirzadeh@lansstyrelsen.se
Telefon 040-224 15 88

Kontakt

Sjöar och vattendrag

Vibeke Lirås
vibeke.liras@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 14 67
Samordnare för vattenförvaltningen, vattendirektivet (ytvatten, ekologisk status), miljöövervakning (sjöar & vattendrag), recipientkontroll (sjöar & vattendrag), miljömål (Ingen övergödning), UC4LIFE, Kontakt för vattendrag: Höje å, Segeån, Nybroån/Kabusaån/Tyge å, Österlens vattendrag.

Marie Eriksson
marie.m.eriksson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 13 10
Vattendirektivet (ytvatten, ekologisk status), miljöövervakning (sjöar & vattendrag), recipientkontroll (sjöar & vattendrag), UC4LIFE, sötvattensmusslor, kiselalger, miljömål (Levande sjöar och vattendrag), Kontakt för vattendrag: Helgeån, Skräbeån, Stensån, Lagan, Ivösjön

Thomas Lakowitz
thomas.lakowitz@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 14 47
Vattendirektivet (ytvatten, ekologisk status), miljöövervakning (sjöar & vattendrag), recipientkontroll (sjöar & vattendrag), försurning, kalkning, miljömål (Bara naturlig försurning), Kontakt för vattendrag: Råån.

Miljöfarliga ämnen

Pardis Pirzadeh
pardis.pirzadeh@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 15 88
Vattendirektivet (miljöfarliga ämnen), miljöövervakning (miljöfarliga ämnen), Kontakt för vattendrag: Svartån, Sydvästra Skånes vattendrag, Kävlingeån, Saxån/Braån.

Hav

Charlotte Carlsson
charlotte.carlsson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 12 68
Vattendirektivet (kustvatten, ekologisk status), havsmiljödirektivet, miljöövervakning (kustvatten), recipientkontroll (kust), Hanöbuktsprojektet, algblomning, Öresundsvattensamarbetet, miljömål (Hav i balans samt levande kust och skärgård), Kontakt för kustvatten: Öresund, Västra Hanöbukten

Jonas Gustafsson
jonas.m.gustafsson@lansstyrelsen.se
Telefon 010-224 13 45
Vattendirektivet (kustvatten, ekologisk status), havsmiljödirektivet, miljöövervakning (kustvatten), recipientkontroll (kust), plastskräp, mikroskräp, miljömål (Hav i balans samt levande kust och skärgård), Kontakt för kustvatten: Nordvästskåne, sydkusten

Kontakt