Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Forntid möter samtid i en blommande äng
På Annelövs boställe utanför Landskrona har Bengt Hellerström målmedvetet jobbat för att gynna den biologiska mångfalden ända sedan början av 1990-talet.
På gården finns nu allt från skalbaggsbankar och arboretum, till en vacker pilallé och en prunkande trädgård. Och så finns där en äng, sprungen ur fröer från ett tusenårigt kulturarv, som spirar sida vid sida med gårdens energi- och jordbruksproduktion.
TEXT: Ulrika Petersén FOTO: Nils Bergendal
Vinden viner kring öronen när Smart Landsbygd hälsar på Bengt en dag i oktober. Höstens första storm är i annalkande och det öppna landskapet ger inget skydd. Det är med andra ord perfekta förutsättningar för vindkraft! På slätten står tre verk i rad, redo att fånga vindens energi.
– De två första lät jag bygga i början av 2000-talet och runt deras fundament ligger det grov stenflis, som det brukar vara vid vindkraftverk, berättar Bengt. När jag några år senare skulle bygga ett tredje vindkraftverk funderade jag på om det inte gick att ersätta den tråkiga
flisen med sand och istället anlägga en äng. Så jag kontaktade Olle Nordell, kommun-ekolog på Landskrona stad, och bad honom om råd.
Olle tyckte idén lät spännande och kontaktade ängsentusiasten Erik Norell som fick slå hö från några gravhögar i Asmundtorp, inte långt från Annelöv. Från höet tog han frö och drog upp 150 pluggplantor, som han sedan planterade ut i sanden runt vindkraftverket. Nu, drygt tio år senare, bidrar de forntida fröerna till att skapa en myllrande mångfald i det nutida jordbrukslandskapet.
Kultur- och naturvård i symbios
– Så fin som ängen varit i år har den aldrig varit förut, säger Bengt. Den blommade enormt mycket och lockade till sig massor med bin, humlor och fjärilar. Nu är det mesta överblommat, men lite vädd och rödklint finns fortfarande kvar trots att vi är i mitten av oktober.
Han fortsätter:
– Att vi kunde ta hö från gravhögen var perfekt, eftersom den marken varken har odlats eller gödslats. Genom att sen skapa liknande förutsättningar runt vindkraftverket, det vill säga mager mark, har vi fått den nya ängen att trivas.
Att plocka och använda lokala fröer när man anlägger en äng, kan vara ett bra alternativ till att köpa fröer. Dels blir det billigare, dels ökar sannolikheten att lyckas med ängen om arterna man sår redan trivs i området. Läs bara på innan, så du vet vad och var du får plocka.
En mångfald av åtgärder
Hos Bengt skapar det biologiska kulturarvet från gravhögen nya värden i ett storskaligt jordbrukslandskap genom att bidra med blommor som ger föda åt pollinerande insekter. För att få insekterna att trivas ännu bättre har Bengt även lagt ut halmbalar och en grov trädstam vid vindkraftverket, och därmed skapat förutsättningar för boplatser åt insekterna. Tillsammans – äng, halmbalar och död ved – skapar området en kreotop, en konstruerad naturvårdsbiotop i liten skala, insprängd bland de stora fälten.
När det gäller att öka den biologiska mångfalden kan vikten av dessa skapade biotoper, eller refuger som Bengt kallar dem, inte nog överskattas.
– Jag kom till gården 1992 och tyckte att landskapet var väldigt öppet och sterilt, berättar Bengt. Här fanns inga träd, bara almar som dött i almsjukan, så jag började läsa på och tog hjälp av andra som kunde mer om biologisk mångfald än jag.
Bland annat planterade Bengt ett stort antal träd, gjorde skalbaggsbankar, satte buskar och såg till att vårda den pilallé som löper längs vägen upp till gården. Och åtgärderna har gett resultat.
– Idag finns här massor med insekter, vilket i sin tur lockar till sig fullt av fåglar och fladdermöss, säger Bengt. Även de andra vindkraftverken har blivit refuger för mångfalden, trots att jag inte har gjort något speciellt där. Mjölkörten stortrivs i stenflisen och lockar till sig mängder av humlor när den blommar. Det enda man måste tänka på när man skapar refuger är att inte lägga dem för långt ifrån varandra. Humlorna måste orka flyga mellan dem, även när de har byxorna fulla med pollen!
Idag arrenderar Bengt ut jordbruksmarken på gården, men mångfaldsåtgärderna har han behållit.
– Marken runt vindkraftverken sköter jag själv, säger Bengt. För mig är det viktigt att där är fint, inte bara för pollinatörernas skull utan också för att jag vill bidra till att skapa en positiv inställning till vindkraft. Det är ju inte alla som tycker att de hör hemma i landskapet, men enligt mig så är det tack vare vindkraftverken som vi lyckats uppnå så fin mångfald som vi har här nu. Det hoppas jag att andra också ser när de promenerar förbi.
Bengts bästa tips för att bli bättre på biologisk mångfald
- Våga fråga och ta hjälp av experter. Det har jag gjort och på så vis lärt känna många duktiga människor längs vägen.
- Använd tidningen Smart Landsbygd för att hitta och gå kurser. Det är väldigt trevligt!
- Våga göra litet. Det lilla påverkar det stora och att se vilka förändringar man kan åstadkomma även med små åtgärder ger både glädje och bekräftelse.
Artikel publicerad i Smart landsbygd nr 1 2024