Aktuella varningsmeddelanden i Skåne länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Vattenuttag för bevattning

Information om vad som gäller om att ta ytvatten eller grundvatten för att bevattna grödor. Det finns både rättigheter och skyldigheter vid bortledning av vatten/vattenuttag för bevattning och andra ändamål.

Jag vill ta ytvatten eller grundvatten för att bevattna grödor. Får jag det?

Huvudregeln i miljöbalken säger att det behövs tillstånd för uttag av ytvatten eller grundvatten för bevattning. Uttag som uppenbart inte skadar allmänna eller enskilda intressen är undantagna från denna huvudregel.

Det är du som gör uttaget som ska kunna visa vilken påverkan uttaget har på omgivningen.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över vattenuttag oavsett om du har tillstånd för uttaget eller inte. Varje år får Länsstyrelsen Skåne in klagomål på bevattningsuttag som har medfört att brunnar eller vattendrag har sinat. Ofta kan den som gör uttaget inte redogöra för hur uttagen påverkar omgivningen och bevattnare har tvingats upphöra med uttaget för att undvika ännu större skada.

Underlag för grundvattenuttag

När det görs uttag från grundvatten kan det märkas på flera sätt, exempelvis att:

  • Närliggande brunnar sinar.
  • Våtmarker och magasin som avspeglar grundvattennivån torkar ut.
  • Vattendrag som försörjs med utläckande grundvatten sinar.
  • Sättningar i byggnader kan uppstå vid speciella jordlagerförhållanden.

För att se vilken påverkan ett grundvattenuttag har behöver ovanstående punkter utredas. Utredningen kan bestå av:

  • En vattenbalansberäkning samt,
  • en dokumenterad provpumpning och beräknad avsänkningstratt

Underlag för ytvattenuttag

När det görs uttag från ytvatten kan det märkas på flera sätt, exempelvis att:

  • Vattendrag sinar
  • Våtmarker, magasin och sjöar får sänkta vattennivåer och bottnar friläggs
  • Försämrade levnadsförhållanden för djur och växter i vattendraget
  • Om dämning sker för att skapa en vattenreserv hindras vattenlevande organismer, exempelvis fisk, i sina naturliga förflyttningar
  • Andra som gör uttag nedströms får mindre vatten

För att se vilken påverkan ett ytvattenuttag har behöver ovanstående punkter utredas. Utredningen kan bestå av:

  • Inventering av biologiska värden i vattendraget och kvalificerad bedömning av hur dessa värden kan påverkas av uttaget.
  • Kunskap om vid vilka vattennivåer och flöden det finns utrymme att ta vatten utan att riskera skador.
  • Installation av en pegel (nivåmätare) eller flödesmätare för kontroll.

Riktlinjer för vattenuttag för bevattning

Alla som tar ytvatten för bevattning måste känna till Länsstyrelsens riktlinjer för bevattning. Särskilt gäller detta om man inte har tillstånd till sitt bevattningsuttag. Riktlinjerna beslutades 2008 och gäller fullt ut fortfarande.

Den som tar vatten från våra vattendrag måste själv hålla reda på aktuella flöden där uttaget görs och själv ta ansvar för att uttaget håller sig inom policyns eller tillståndets ramar.

Riktlinjer för vattenuttag för bevattning Pdf, 176.4 kB.

Karta vattendrag kategori A Pdf, 4.5 MB.

PM Bakgrund till och tillämpning av riktlinjerna för vattenuttag för bevattning m.m. Pdf, 494.3 kB.

När behöver du ansöka om tillstånd?

Alla grundvattenuttag och uttag av ytvatten kräver tillstånd från Mark- och miljödomstolen. Genom att ha ett tillstånd för ditt vattenuttag har du rätt att ta ut vatten om du följer villkoren i tillståndet. I tillståndet beskrivs när du får ta ut vatten och under vilka förutsättningar.

Om du inte har tillstånd

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och kan avbryta vattenuttag som inte har ett tillstånd om det bedöms orsaka skada i naturen. Under perioder av torka kan Länsstyrelsen besluta om att förbjuda vattenuttag.

Fördelen med tillstånd för vattenuttag:

  • Den som har en vattendom eller en miljödom för sitt vattenuttag har säkerställt sin investering i bevattningsanläggningen och tryggat sin vattenförsörjning.
  • Ett tillstånd för vattenuttag innebär en rätt att ta vatten i enlighet med de villkor som kopplas till tillståndet. Vid torka med låga flöden och låga grundvattennivåer kan detta få stor betydelse.
  • I tillståndet regleras hur uttagen får ske även under sådana förhållanden. Om man följer villkoren för tillståndet riskerar man inte att myndigheterna meddelar förbud eller föreläggande om inskränkningar av vattenuttagen.
  • I tillståndsprocessen regleras även alla förutsebara skador för närboende.

Nackdelar med att göra vattenuttag utan tillstånd:

  • Den som inte har tillstånd för sitt vattenuttag måste kunna visa vilken påverkan uttaget har på omgivningen.
  • Den som inte kan påvisa att inga allmänna eller enskilda intressen skadas kan föreläggas att omedelbart upphöra med vattenuttaget.
  • Den som gör uttaget har alltid bevisbördan om någon påtalar skada till följd av uttaget. Bland annat kan man behöva visa vilka förhållanden som rådde i vattnet innan uttagen startade, till exempel avseende vattennivå i brunnar eller hur vattenflödet i ett vattendrag minskar.
  • Den som vattnat kan även drabbas av straff, då det kan vara fråga om en otillåten vattenverksamhet, och skadeståndskrav från närboende. Därför är det mycket viktigt att alla som gör någon typ av vattenuttag följer upp uttagets effekter.
  • Ett minimikrav är att man har journalföring för att kunna redovisa hur stora uttag man gör varje månad (eller varje vecka eller varje dag), avsänkningen i uttagsbrunnen och några närliggande brunnar, flödet i vattendraget före respektive efter uttagspunkten samt vattennivån i magasinet/sjön där uttaget sker.
  • Observationer bör föras regelbundet och sparas eftersom de kan komma till användning flera år efter det att observationen har utförts.

Det krävs ett visst förarbete för att få tillstånd till vattenuttag och kostnaden kopplat till ansöka om tillstånd kan ibland uppfattas som en hindrande faktor.

För att domstolen ska kunna ge tillstånd krävs bland annat att man gör undersökningar för att visa på vattentillgången i området, tar fram en beskrivning av effekterna i miljön och visar på vattenbehovet. Ofta behöver man anlita konsult och juridiskt ombud.

Ett alternativ är att gå samman med grannar och söka tillstånd tillsammans. Ni kan då dela på kostnaderna. Grannarna är också sakägare av de enskilda uttagen, så om ni går samman i ansökan minsar även sakägarkretsen.

När behöver du göra en anmälan?

För mindre ytvattenuttag som inte har någon betydande påverkan på miljön, närliggande fastigheter eller annan verksamhet, kan en anmälan till Länsstyrelsen vara tillräcklig. Som mindre ytvattenuttag räknas:

  • Uttag av högst 600 kubikmeter per dygn men högst 100 000 kubikmeter per år från ett vattendrag.
  • Uttag av högst 1 000 kubikmeter per dygn men högst 200 000 kubikmeter per år från ett annat vattenområde än vattendrag.

När du gör din anmälan måste du kunna visa vilka effekter som uttaget orsakar i vattendraget eller sjön. Det kan alltså behövas mycket underlag även i en anmälan. Samtidigt ger en anmälan inte alls den rättstrygghet som ett tillstånd ger och ofta behöver anmälan upprepas exempelvis varje eller vartannat år.

Under torra somrar när det är låga flöden i vattendragen är utgångspunkten att det alltid blir negativ påverkan på omgivningen och att du först måste anmäla uttaget.

Anmäl vattenverksamhet i vår e-tjänst

Använd e-tjänsten för att göra en anmälan om vattenverksamhet. Avgiften för anmälan är 1 660 kr.

Riktlinjerna anger när skada kan uppstå

Det är viktigt att känna till länsstyrelsens riktlinjer för uttag eftersom dessa anger gränsen för när skada kan uppstå. Vid låga flöden får uttag inte göras även om du har anmält uttaget. Det innebär att du kanske inte får göra uttag när ditt bevattningsbehov är som störst. Att anlägga våtmarker eller bevattningsmagasin som lagrar vatten från högflöden är ofta en bra och viktig åtgärd för att kunna vattna även vid låga flöden i vattendraget.

Riktlinjer för vattenuttag för bevattning Pdf, 176.4 kB.

Vanliga frågor vid vattenbrist

Här har vi svarat på de vanligaste frågorna vi på Länsstyrelsen Skåne får vid vattenbrist i södra Sverige.

Var finns Skånes vatten?

Våra ytvattentillgångar är förhållandevis små. Våra största sjöar Ringsjön och Vombsjön är betydligt mindre än tex Mälaren och Vättern som är stora dricksvattentäkter. Och våra åar är också mindre. Man kan jämföra Göta älv, som är dricksvattentäkt i Göteborgsregionen, med vårt största vattendrag, Helgeå. På grundvattensidan används på andra håll ofta rullstensåsar för vattenförsörjning. De skånska åsarna består av granit och gnejs och har ingen större vattenhållande förmåga. Vi har förvisso några rullstensåsar men de är mycket små i sammanhanget. Det mesta grundvattnet hittar vi i kalk- och sandstensförekomsterna.

Så var kommer vårt dricksvatten från?

Skåne har ca 1,4 miljoner invånare. Av dessa får omkring 1 000 000 vatten från Bolmensjön som ligger i Småland/Halland och Vombsjön. Resten av invånarna får vatten från  mindre sjöar eller från grundvattnet.

Det finns också många som har enskild vattenförsörjning. Dessa använder alltid grundvatten.

Finns det några besparingsriktlinjer utfärdade?

Nej inga generella riktlinjer, men lokalt kan det finnas så man bör hålla koll på kommunernas information. Och man ska alltid vara sparsam med en så viktig resurs. Den ska räcka till oss alla och den ska räcka hela sommaren och läget kan snabbt förändras. Och även om det kommer regn framöver så kommer inte de större grundvattenmagasinen att fyllas på nämnvärt. Grundvattenbildning sker främst på hösten och vintern då vi inte har någon växtlighet som tar upp vattnet. Eventuellt kan de små grundvattenmagasinen gynnas av några dagars regn.

Finns det några råd till mig som privatperson?

Ja det vanliga såklart att aldrig låta kranen bara stå och rinna. Att sätta på kranen 5 min så att vattnet ska bli kallt är slöseri. Bättre att alltid ha en kanna med vatten i kylen. Samma med tandborstning och disk. Vilken funktion fyller vattnet som står på medan man borstar tänderna? Det finns många enkla sätt att spara på vatten. Vi måste också bli mer ifrågasättande vad som är viktigt. Att ha grönare gräs än grannen är kanske inte lika viktigt som att alla har dricksvatten. Man ska också hålla sig uppdaterad på om kommunen har utfärdat bevattningsförbud eller andra restriktioner.

Det är bevattningsförbud men det vattnas ändå på åkrarna. Får de verkligen vattna då?

Om kommunen utfärdat bevattningsförbud får man inte vattna med kommunalt vatten. Åkerbevattning sker inte med kommunalt vatten utan ur egna djupborror. De allra flesta har tillstånd för vattenuttag och varje tillstånd är begränsat i vattenmängd per år. Vattnet tas sällan från samma vattentillgång som exempelvis en enskild brunn. De tar vatten i de djupa magasinen, oftast på 100 meters djup eller mer. Bevattningsuttag från ytvatten förekommer också. Är man beroende av sådant uttag bör man anlägga vattenmagasin som kan fyllas på vid riktigt höga flöden under vintern.  

Länsstyrelsens riktlinjer för bevattning gäller som vanligt. Alla som tar ytvatten för bevattning måste känna till dem. Särskilt gäller detta om man inte har tillstånd till sitt bevattningsuttag. Riktlinjerna beslutades 2008 och gäller fullt ut fortfarande. Den som tar vatten från våra vattendrag måste själv hålla reda på aktuella flöden där uttaget görs och själv ta ansvar för att uttaget håller sig inom policyns eller tillståndets ramar.

Riktlinjer för vattenuttag för bevattning. Pdf, 176.4 kB.

Vem behöver tillstånd till vattenuttag?

Hushållsvatten till enskilda fastigheter behöver inget tillstånd. Bevattning av gräsmattor och att fylla poolen räknas inte som hushållsvatten. Det behövs inte heller något tillstånd för vatten till djur inom lantbruket. Man ska dock alltid hålla koll på sin vattenförbrukning så man inte tar vatten till skada för omgivningen.

Alla andra verksamheter, industrier, åkerbevattning, kommunal dricksvattenförsörjning, behöver tillstånd för sitt vattenuttag oavsett om det är ytvatten eller grundvatten. Endast i enstaka fall, då det är uppenbart att det inte blir någon påverkan i omgivningen, behövs inget tillstånd. Under torra somrar kan man utgå från att det är låga flöden i vattendraget och då blir det en negativ påverkan på vattendraget. Så då får man inte bevattna utan tillstånd.

Jag har egen brunn och den har sinat. Vems är ansvaret?

Kommunen har ansvar för dricksvattenförsörjning inom kommunen. Det är reglerat i lagstiftning var kommunerna måste tillhandahålla dricksvatten och är baserat på antal hushåll inom ett område. Den som bosatt sig utanför det kommunala nätet har ansvar för sin egen vattenförsörjning. Det innebär att själv hålla koll på vattennivån och spara vatten de perioder då påfyllningen är som sämst. Man behöver också underhålla sin brunn med jämna mellanrum. En urspolning kan öka tillrinningen. Blir man fler i hushållet kan man behöva fördjupa sin brunn. Vi ser också att vi på längre sikt (20-30 år) kommer få sämre med vattentillgång varför det kan bli aktuellt för många att se över sin vattenförsörjning.

Jag har inget vatten till mina djur. Vad ska jag göra?

Se svaret på föregående fråga. Länsstyrelsen har inget ansvar att tillhandahålla vatten.

Kontakt

Länsstyrelsen Skåne

Dela sidan:

Landshövding

Anneli Hulthén

Besöksadress

Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad eller Södergatan 5, Malmö

Postadress

205 15 Malmö

Organisationsnummer

202100-2346

Följ oss