Förutsättningar för arbetet med förorenade områden
Arbetet med förorenade områden anpassas efter regionala förutsättningar. Flera faktorer påverkar förutsättningarna som till exempel geologi, befolkningstäthet och industrihistoria. Även organisatoriska faktorer som till exempel tillgängliga resurser och samordning av arbetet påverkar.
Yttre förutsättningar
Till de yttre förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel geografiska förutsättningar som berggrund, jordmån, vattendrag och grundvattennivåer. Även demografi, exploatering och industristruktur räknas till de yttre förutsättningarna.
Östergötlands län har ett varierande landskap som kan delas in i fyra naturgeografiska delar, Norra skogsbygden, Slätten, Södra skogsbygden och Skärgården. Enligt Statiska Centralbyrån består länet av 23 % jordbruksmark och 63 % skogsmark.
Länet är rikt på sjöar och kännetecknas av flera större sjöar såsom Glan, Roxen, Sommen, Åsunden och inte minst Vättern som delvis ingår i Östergötlands län. Större delen av länet tillhör Motala Ströms avrinningsområde. Huvudavrinningen sker genom Motala Ström från Vättern via Roxen och Glan till Bråviken.
Östergötland har en varierande geologi som består av både yngre som äldre bergarter. Berggrunden kan översiktligt delas in i tre delar. De äldsta bergarterna finner man i länets norra och östra del och består till exempel av gnejser och gnejsgraniter. I de södra och västra länsdelarna utgörs berggrunden av graniter och porfyrer som ingår i de så kallade Smålands-Värmlandsgraniterna. Den västra delen, som är uppbyggd på kambrosilurberggrund, skiljer sig från övriga berggrundsområden då de avlagrats under lång period i grunda hav ovanpå urberget. Kambrosilurberggrunden utgörs av en sedimentär lagerserie av sandstenar, lerskiffrar, alunskiffrar och kalkstenar. Den mjuka sedimentära berggrunden har krossats av inlandsisen så att mäktiga lager av lerrika moräner täcker berggrunden.
Den mellansvenska israndzonen med ryggar, åsar och deltan av isälvsmaterial sträcker sig genom nästan hela slättområdet. Isens framryckningar har orsakat störda jordlagerföljder och det är inte ovanligt att morän överlagrar isälvsmaterial. Detta är viktigt att ha i åtanke vid undersökningar och efterbehandlingsarbeten eftersom det bidrar till att komplicera arbetet och försvåra riskbedömningar.
De största grundvattentillgångarna i jordlagren finns i ryggar, åsar, randbildningar och deltan med isälvsmaterial. I berg finner man de finner de främsta tillgångarna i kalkstenen och sandstenen i kambrosilurberggrunden i länets västra del.
Regional vattenförsörjningsplan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Ett förändrat klimat genom till exempel genom ändrade grundvattennivåer och ökade flöden i ytvatten kan leda till översvämningar, erosion ras och skred. Vilket i sin tur kan leda till en ökad risk för spridning av föroreningar från förorenade områden.
I den handlingsplan för klimatanpassning som Länsstyrelsen tog fram under 2021 har ett antal aktiviteter formulerats för arbetet med förorenade områden på Länsstyrelsen Östergötland för åren 2021–2025. Vi kommer bland annat arbeta för att förbättra informationen om klimatförändringar och förorenade områden.
Klimatanpassning Öppnas i nytt fönster.
I Östergötland har Norrköping pekats ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ett av 25 områden i landet med störst översvämningsrisk. En riskhanteringsplan har därför tagits fram för Norrköping som ska gälla för åren 2022–2027.
Riskhanteringsplan översvämning Norrköping Öppnas i nytt fönster.
Östergötland är Sveriges fjärde största län med 467 000 invånare. Länet har totalt 13 kommuner som varierar i storlek. Linköping och Norrköping är länets största städer. Länets befolkning växer och förväntas även göra det framöver.
Östergötland har en industrihistoria där vissa näringsgrenar ur miljösynpunkt är av större intresse än andra. Liksom i övriga Sverige har industrin i Östergötland vuxit fram längs forsande vattendrag. Därför finns i länet många mindre brukssamhällen längs vattendrag och själva bruksområdet är i många fall kraftigt förorenat.
Stora industri- och näringssektorer, som historiskt orsakat förorenade områden i länet är till exempel gruvbranschen, pappers- och massafabriker, textilindustrin, sågverk och verkstadsindustrin. De kommuner i länet som haft en lång och intensiv industrihistoria, som till exempel Norrköping och Motala, har i dag ett stort antal förorenade områden. I kommuner såsom Vadstena, Söderköping och Ödeshög har industrietableringarna inte varit lika omfattande och antalet förorenade platser är därför betydligt färre.
Organisatoriska förutsättningar
Till de organisatoriska förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel tillgängliga resurser och samverkan med kommuner, myndigheter och andra aktörer.
Länsstyrelsens efterbehandlingsarbete omfattar flera delar som:
- Samordna länets bidragsarbete och arbeta med förorenade objekt som beviljats statliga medel från Naturvårdsverket för undersökningar och åtgärder.
- Bedriva tillsyn på pågående och avslutade verksamheter där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet.
- Ge vägledning till länets kommer som stöd i deras arbete i de fall kommunen är tillsynsmyndighet.
- Vara huvudman för undersökningar av förorenade områden.
- Uppdatera länsstyrelsernas gemensamma databas för förorenade områden; EBH- stödet.
Vi arbetar vid behov som internt stöd vid handläggning av anmälnings- och prövningsärenden enligt miljöbalken samt i plan-, vattendirektiv- och miljömålsfrågor. Tvärsektoriellt arbetar vi med andra enheter inom Länsstyrelsen i frågor som till exempel rör kulturmiljö, naturmiljö och vatten.
Samverkan
Samverkan är en viktig del i vårt arbete och sker i olika former och på olika nivåer såväl lokalt, regionalt, nationellt som internationellt.
Flera av länets kommuner har arbetat som kommunala huvudmän vid undersökningar eller sanering av förorenade områden. Att kommunerna tar på sig huvudmannaskapet är en viktig del för att kunna komma vidare och genomföra undersökningar och åtgärder av förorenade områden i länet och därmed nå miljömålet om en giftfri miljö.
Länsstyrelsen har en tillsynsvägledande roll avseende förorenade områden. Tillsynsvägledningen till länets kommuner sker i olika former till exempel genom olika projekt och direktkontakter mellan handläggare på länsstyrelse och kommun.
Miljösamverkan Östergötland
Miljösamverkan Östergötland, MÖTA, är ett samarbete mellan Länsstyrelsen och länets tretton kommuner inom områdena miljöskydd, hälsoskydd, livsmedel och avlopp. I området miljöskydd ingår arbetet med förorenade områden. Tillsynsvägledning inom förorenade områden i MÖTA sker i form av en handläggarträff per år och de eventuella tillsynsprojekt som styrgruppen beslutar om.
Samverkan med andra länsstyrelser sker på olika sätt och inom olika områden, bland annat genom nationella grupper inom bidragsarbete, tillsynsarbetet, tillsynsvägledning och juridiska frågor.
EBH- portalen är ett stöd för de som arbetar med förorenande områden på länsstyrelser och kommuner men även för andra såsom konsulter och verksamhetsutövare.
Webbplatsen EBH-portalen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Länsstyrelserna förvaltar den nationella databasen för förorenade områden, EBH- stödet. EBH- stödet är en nationell databas över misstänkta eller konstaterade förorenade områden i Sverige. Förvaltningen är gemensam men varje länsstyrelse ansvarar för information om EBH- objekt i sitt län.
För utdrag från EBH- stödet för förorenade områden i Östergötlands län kontakta ostergotland@lansstyrelsen.se
Naturvårdsverket ansvarar för att samordna, prioritera och följa upp arbetet med avhjälpande av föroreningsskador på nationell nivå.
Förorenade områden, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, kan i vissa fall vara huvudman vid undersökningar och åtgärder av förorenade områden och har även varit det på flera platser i länet, senast vid den sanering som genomfördes vid Brandsnäs såg i Ydre kommun. SGU kan även vara huvudman för undersökningar av statligt förorenade områden och har även möjlighet att genomföra åtgärder där så behövs.
SGI, Statens Geotekniska Institut har uppdraget att ansvara för forskning samt teknik- och kunskapsutveckling när det gäller sanering och återställning av förorenade området. Syftet är att höja kunskapsnivån och öka saneringstakten så att miljömålen kan uppnås. SGI kan även ge expertstöd till länsstyrelser och kommuner i arbetet med tillsyn och bidragsfrågor avseende förorenade områden.
Länsstyrelsen Östergötland har erfarenhet av att delta i flera internationella samarbetsprojekt. Mellan åren 2015–2019 bedrev Länsstyrelsen Östergötland EU-projektet INSURE (INnovative SUstainable REmediation), inom EU- programmet Interreg Central Baltic. Projektet bestod av partners från Sverige, Finland och Lettland. Från Sverige deltog även Motala kommun som partner. En stor del av Länsstyrelsens arbete bestod i att finna bättre metoder för tillsynsarbetet avseende förorenade områden och hållbara saneringsmetoder.
Länsstyrelsen Östergötland stöttar genom sitt medlemskap webbsidorna Undersökningsportalen samt Åtgärdsportalen. Undersökningsportalen och Åtgärdsportalen är webbsidor som beskriver undersöknings- och åtgärdsmetoder för förorenade områden. SGF (Svenska Geotekniska Föreningen) är huvudman för hemsidorna och i referensgruppen för hemsidorna finns blanda annat representanter från Naturvårdsverket, SGI, SGU och Länsstyrelserna.
Åtgärdsportalen, webbplatsen Åtgärdsportalen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Renare mark är en intresseförening om förorenade områden som Länsstyrelsen Östergötland under många år varit involverad i. Vi har under åren haft många olika roller men just nu ingår vi i styrelsen för Renare mark öst.
Webbplatsen Renare mark Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.