Risk för skogsbrand i Östergötlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden

Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.

Nationella miljömål

Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

För att underlätta möjligheterna att nå de nationella miljömålen fastställer regeringen etappmål som syftar till att tydliggöra de samhällsförändringar som behövs för att målen ska kunna uppnås. Naturvårdsverket tog 2013 fram förslag till etappmål gällande efterbehandling av förorenade områden.

Naturvårdsverkets förslag till etappmål för efterbehandling av förorenade områden är:

  • Minst 25 procent av områdena med mycket stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.
  • Minst 15 procent av områdena med stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.
  • Användningen av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling av massorna, har ökat år 2020.

Naturvårdsverket skrev följande angående förorenade områden i den fördjupade utvärderingen av miljömålen från 2019: ”Utgångspunkten bör vara det förslag som Naturvårdsvårdsverket redovisade till regeringen 2013 men uppdaterat utifrån de förutsättningar som råder i dagsläget.”

Fram tills att regeringen antar de föreslagna etappmålen alternativt att nya etappmål formuleras arbetar länsstyrelsen Östergötland utifrån de föreslagna etappmålen.

Om Sveriges miljömål på Sverigesmiljömål.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Agenda 2030

Agenda 2030 är en handlingsplan med 17 mål för att skapa ett mer hållbart samhälle världen över. Flera av målen berör arbetet med förorenade områden men fem av målen har direkt anknytning till vårt arbete: Mål 3 God hälsa och välbefinnande, Mål 6 Rent vatten och sanitet, Mål 11 Hållbara städer och samhällen, Mål 14 Hav och marina resurser och Mål 15 Ekosystem och biologisk mångfald.

Om Agenda 2030 på Globalamålen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om Agenda 2030 på Länsstyrelsen Östergötlands webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om Agenda 2030 på Regeringskansliets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Regionala mål

Utifrån de nationellt förslagna etappmålen för förorenande områden och regionala förutsättningar har vi tagit fram regionala mål för arbetet med förorenade områden i Östergötland för perioden 2021–2024. Målen avser inventering, undersökningar, åtgärder, ny teknik och tillsynsvägledning. Vi har även formulerat ett mål för uppföljningen av samtliga mål. Målen avser allt arbete som sker gällande förorenade områden inom tillsyn, bidragsarbete samt exploatering.

Mål för inventering

  • Länsstyrelsens mål: Inventera Länsstyrelsens kvarstående branschklass 1 och 2 objekt till 2024.
  • Kommunernas mål: Alla länets kommuner ska ha inventerat de prioriterade förorenade områden som kommunerna är tillsynsmyndighet för till 2030. Under 2021–2024 är målsättningen att samtliga kommuner ska ha kommit i gång med sitt inventeringsarbete med fokus på branschklass 1 och 2.

Mål för undersökningar

  • Genomföra MIFO-fas två undersökningar eller motsvarande på 50 EBH-objekt i länet på förorenade områden med stor eller mycket stor risk för människors hälsa och miljö under perioden 2021–2024.

Mål för åtgärder

  • Åtgärda fem förorenade områden med mycket stor risk (riskklass 1) för människors hälsa och miljö till utgången av år 2024.
  • Åtgärda tjugo förorenade områden med stor risk (riskklass 2) för människors hälsa och miljö till utgången av år 2024. Länsstyrelsen ansvarar för sju av dessa tjugo objekt.

Mål för åtgärder med ny teknik

  • Åtgärda tre prioriterade förorenade områden, helt eller delvis, med annan teknik än schakt och deponering till utgången av år 2024.

Mål för tillsynsvägledning

  • Länsstyrelsen kommer att under perioden 2021–2024 genomföra strategimöten med länets samtliga kommuner i syfte att stödja utvecklingen av ett mer strategiskt arbete med förorenade områden (det s.k. strategipaketet).

Mål för uppföljning

  • Under 2021–2024 kommer Länsstyrelsen att begära in redovisning från länets kommuner senast den 15 januari varje år (start 2022) om hur arbetet med samtliga mål fortskrider.

Strategi och prioriteringar

Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.

För att nå våra uppsatta mål har vi tagit fram en övergripande strategi för vårt arbete med efterbehandling under åren 2021–2023. Strategin gäller för Länsstyrelsens arbete inom såväl tillsyn, tillsynsvägledning och statliga bidrag. Vår övergripande strategi är att:

  • Arbeta mot våra uppsatta regionala mål.
  • Arbeta med riskklass 1 objekt enligt prioriteringslistan.
  • Prioritera arbete med de riskklass 2-objekt där vi kan göra störst nytta.
  • På ett strukturerat sätt följa upp att vi och länets kommuner arbetar mot våra mål för efterbehandling.

Objekten i riskklass 1 prioriterats i prioriteringslistan. Prioriteringslistan omfattar samtliga objekt i riskklass 1 i länet och vi arbetar i dagsläget med huvuddelen av objekten. Strategin för dessa objekt är att få dem framåt i efterbehandlingskedjan så att de slutligen blir åtgärdade eller så pass väl utredda att det är visat att riskerna inte är så stora som befarat och att åtgärder inte krävs.

Vi har även ett mål för tillsynsvägledning till länets kommuner. Vi på Länsstyrelsen ser ett behov av att ha ett mål och en strategi för tillsynsvägledningen då en stor del av efterbehandlingsarbetet sker på kommunal nivå. Länsstyrelsen behöver stötta upp med relevant tillsynsvägledning så vi gemensamt kan nå de regionala målen.

En del i vår strategi för vårt arbete med efterbehandling är att vi ska följa upp hur arbetet löper på i länet. Det kommer ske genom årliga enkäter med frågor om kommunernas arbete med de regionala målen.

Det kommer att påverka hur vi arbetar med tillsynsvägledningen och uppföljningen av kommunernas arbete de kommande åren.

Annat som kommer att ha påverkan på vår strategi för arbetet med förorenade områden är de mål och åtgärder som tagits fram i länets handlingsplan för klimatanpassning.

Från ett nationellt perspektiv har man tagit fram en nationell strategi för miljöbalkstillsyn där förorenade områden är ett av flera fokusområden. Målgruppen för strategin är tillsynsmyndigheterna; kommuner, länsstyrelser och Försvarsinspektören för miljö och hälsa.

Nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken på Naturvårdsverkets webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Länsstyrelsen har som mål att de prioriterade förorenade områdena ska vara inventerade till år 2030. Det handlar om knappt 500 objekt som ännu inte är inventerade. En stor del av detta arbete kommer att ske hos länets kommuner då de är tillsynsmyndighet för majoriteten av objekten som ännu inte har inventerats. För att kommunerna ska ha möjlighet att nå målet planerar vi att ge stöttning i form av vägledning och tillhandahålla underlagsmaterial som kan underlätta arbetet. Det är viktigt att de mest prioriterade objekten inventeras först. Strategin och det regionala målet säger därför att inventering ska påbörjas av objekt i branschklass 1 och 2 under de kommande tre åren. Den del som kvarstår av Länsstyrelsens inventering ska vara slutförd till 2023.

Om Metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det regionala mål som Länsstyrelsen formulerat för undersökningar under perioden 2021–2023 är att genomföra MIFO- fas två undersökningar eller motsvarande på 50 EBH- objekt i länet som har riskklassats som mycket stor risk eller stor risk (riskklass 1 eller 2). Målet gäller både vårt eget och kommunernas arbete vid tillsyn, bidragsarbete och exploatering. Målet har tagits fram i syfte att få till fler undersökningar och öka takten i efterbehandlingsarbetet i länet.

De områden som prioriterats efter riskklassningen, både inom tillsyn och arbete med statliga bidrag, bör undersökas mer noggrant genom markundersökningar och andra provtagningar. Därefter avgörs om området behöver undersökas vidare, om efterbehandlingsåtgärder behövs och i vilken omfattning. Till hjälp vid prioritering av vilka objekt i riskklass 1 som bör undersökas först finns prioriteringslistan för prioritering mellan riskklass 1-objekt.

Undersökningar av förorenade områden genomförs stegvis. Några av de begrepp som används för de olika stegen är MIFO-fas 2, förstudie och huvudstudie. MIFO-fas 2 är en inledande undersökning som syftar till att ta reda på om platsen är förorenad. Förstudien är en lite mer omfattande översiktlig utredning som syftar till att bedöma om det finns ett behov av efterbehandlingsåtgärder. Om resultatet av förstudien visar att det finns ett åtgärdsbehov och objektet bedöms vara prioriterat genomförs en huvudstudie. Huvudstudien ska genomföras så grundligt att ett beslut om eventuell åtgärd ska kunna tas med ledning av resultaten.

Naturvårdverkets vägledning om förorenade områden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I länet behöver vi komma vidare och genomföra flera åtgärder av förorenade områden för att nå målet om en giftfri miljö till 2050. Det mål vi formulerat för kommande tre år är att åtgärda fem förorenade områden som riskklassats som riskklass 1 (mycket stor risk) och tjugo förorenade områden som klassats som riskklass 2 (stor risk). För det sistnämnda målet har vi pekat ut att Länsstyrelsen ansvarar för sju av de tjugo objekten och länets kommuner för tretton objekt.

Det finns flera olika åtgärder att ta till för att efterbehandla ett förorenat område. Vilken åtgärd som är lämpligast bedöms från fall till fall. Det kan ta lång tid från det att ett förorenat område upptäcks till att platsen blir sanerad. Saneringar är oftast mycket kostsamma. Den vanligaste åtgärden är fortfarande att förorenade massor grävs upp och transporteras bort till en deponi eller en anläggning där man behandlar eller renar massorna. Det går också att rena massorna på plats med olika metoder. Valet av åtgärd och behandlingsmetod är beroende av vilken typ av förorening det rör sig om.

Naturvårdsverket har formulerat ett antal utgångspunkter för avhjälpande av förorenade områden. Utgångspunkterna är principer som ska ge tillsynsvägledning och underlätta vid utformningen och granskning av åtgärdsmål, riskbedömning samt utredning och val av hållbara åtgärdsmetoder.

Utgångspunkterna för de huvudsakliga skyddsobjekten är:

  • Förorenade områden bör ej, varken ensamt eller tillsammans med annan exponering, leda till risker för människors hälsa.
  • Yt- och grundvatten bör skyddas så att:
    • Kvaliteten är god och inte försämras.
    • Inga risker för skador på ekosystemen uppstår och särskilt skyddsvärda arter värnas.
    • Bakgrundshalterna inte ökar.
  • Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den planerade markanvändningen.

Utgångspunkter för hur risker bör bedömas är:

  • Miljö- och hälsorisker bör bedömas i ett kort såväl som långt tidsperspektiv.
  • Lika skyddsnivåer bör eftersträvas inom ett område som i stort sett har samma typ av markanvändning.
  • Riskbedömning och utformning av åtgärd bör ta hänsyn till de konsekvenser som kan förväntas av ett förändrat klimat.

Länsstyrelsen har satt upp ett regionalt mål om att det ska genomföras ett antal saneringar med annan teknik än schakt med efterföljande deponering. Exempel på saneringar som genomförts eller kommer att genomföras med annan teknik än schakt är den termiska reningen vid Gasverket i Norrköping och saneringsåtgärden vid Finspångs centraltvätt som snart kommer att påbörjas.

Resultaten från inventeringsarbetet och vår strategi för efterbehandling används för att prioritera vilka objekt vi ska arbeta med. För områden där det saknas ansvarig som ska bekosta undersökningar, kan kommunen och Länsstyrelsen ansöka om medel från Naturvårdsverket för att göra en översiktlig undersökning av objektet (MIFO- fas 2 eller förstudie). Den möjligheten finns endast för objekt som i inventeringen tilldelats riskklass 1, och i viss mån för objekt i riskklass 2. Efter att förstudien genomförts och resultaten granskats görs sedan en ny riskbedömning. Om objektet fortfarande anses prioriterat kan medel sökas för en fördjupad undersökning (huvudstudie).

Naturvårdsverket har en nationell plan för fördelning av statliga bidrag för efterbehandling. I planen finns urvalskriterier som ska vara vägledande för Naturvårdsverket vid beslut om bidrag. Urvalskriterierna syftar till:

  • Avhjälpande av akuta och allvarliga risker för miljö och människors hälsa
  • Färdigställa pågående och initierade projekt
  • Tillsynsdriven efterbehandling
  • Innovation och utveckling av tekniker, metoder och arbetssätt
  • Hänsyn till klimatrelaterade risker
  • Effektiv anslagshantering
  • Minskning av den totala belastningen på recipienterna
  • Ökat bostadsbyggande

Mer information om bidragshantering finns även i Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering. Kvalitetsmanualen uppdateras löpande av Naturvårdsverket. Naturvårdsverket använder sig även av den nationella planen vid prioritering av de ansökningar som skickas in.

Kvalitetsmanualen för användning och hantering av bidrag till avhjälpande av föroreningsskador Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nationell plan för prioritering av ansökningar om statligt stöd Länk till annan webbplats.

Vid undersökningar med statsbidrag kan kommunen, Länsstyrelsen eller annan statlig huvudman ansvara för genomförandet. Kommunernas engagemang kan variera från att kommunen står för hela arbetet till att Länsstyrelsen sköter upphandling och konsultkontakter och endast håller kommunen informerad.

Länsstyrelsen ser gärna att kommunen deltar i så stor utsträckning som möjligt, inte minst i kompetenshöjande syfte och gärna tidigt i processen. Kommunen har möjlighet att få ersättning för den kostnad det innebär att vara projektledare för ett bidragsprojekt.

Efter utförd huvudstudie kan kommunen ansöka till Länsstyrelsen om avhjälpande av föroreningsskada för objektet. Om objektet anses regionalt prioriterat och övriga kriterier i uppfylls kan objektet bli aktuellt för stadsbidrag alternativt statligt stöd. Ansökningsprocesserna skiljer sig åt beroende på vilken form av statlig finansiering det är. Länsstyrelsen arbetar aktivt och målinriktat för att få fler kommuner att genomföra utredningar och åtgärder i statligt finansierade efterbehandlingsprojekt. Det är nödvändigt med en ökad takt för att nå miljömålet om att förorenade områden ska vara åtgärdade till år 2050.

Sedan några år tillbaka är det möjligt att söka statliga medel i avsikt att sanera förorenade områden för att kunna bygga bostäder. Från och med 8 mars 2022 gäller nya förutsättningar och en ny förordning har trätt i kraft. Åtgärder för att kunna bygga bostäder ses som statsstöd och en förordning har tagits fram för detta ändamål. Information om statsstödet och de nya förutsättningar som gäller finns på Naturvårdsverkets webbplats.

Information om bidrag för avhjälpande av föroreningsskador Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Information om stöd för efterhandling av förorenad mark för att bygga bostäder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Operativ tillsyn

Resultaten från inventeringsarbetet och prioritering utifrån vår strategi för efterbehandling ligger till grund för prioriteringen mellan objekt även inom tillsynsarbetet.

Länsstyrelsen har utvecklat ett arbetssätt som i stort innebär att pågående verksamheter ska arbeta strategiskt och långsiktigt med sina förorenade områden och där verksamheterna ska ta fram handlingsplaner för sitt arbete. För nedlagda verksamheter arbetar vi både med de objekt där det finns en ansvarig part och de där det saknas ansvarig. Den primära målsättningen för både pågående och nedlagda verksamheter är att de mest angelägna områdena undersöks och åtgärdas först, för att därigenom få största möjliga riskreduktion. I första hand är det riskklass 1 objekt som prioriteras vidare för fortsatt undersökning och åtgärd. För att uppnå miljömålen måste även riskklass 2 objekten prioriteras högre i tillsynsarbetet och här måste takten öka framöver.

Grundprincipen är att den myndighet som ansvarar för tillsynen av ett visst objekt också ska se till att ansvarsfrågan utreds. Ansvarsutredningar utförs därför av både Länsstyrelsen och kommunerna. Då det kräver tid att ta fram ansvarsutredningar blir det ofta en flaskhals som fördröjer processen och hindrar att arbetet kommer vidare.

För de flesta kommunerna är tillsynen över förorenade områden till mycket stor del händelsestyrd. Kommunen handlägger ärenden som berör undersökningar och saneringar i samband med exploateringar, nedläggning av verksamheter, installation av bergvärmepumpar, infrastrukturprojekt samt vid stora nybyggnadsprojekt där industriområden omvandlas till bostäder. Tillsyn sker också i samband med miljötillsyn på pågående verksamheter. Generellt behöver kommunerna satsa mer resurser på arbetet med egeninitierad tillsyn av prioriterade objekt (riskklass 1 och 2).

Tillsynsvägledning

En stor del av objekten som är högt prioriterade efter inventering (riskklass 1 eller 2) har kommunal tillsyn. Av objekten i riskklass 1 är det drygt 60% som har kommunal tillsyn och för objekt i riskklass 2 är andelen drygt 90%. Hur kommunerna prioriterar arbetet med förorenade områden varierar kraftigt i länet. Detta innebär att objekt som är högt prioriterade i inventeringen inte blir föremål för aktiva tillsynsinsatser i de kommuner som inte har avdelat tillräckliga resurser för att arbeta med förorenade områden.

Ett sätt att underlätta arbetet för kommunerna är om Länsstyrelsen kan tillhandahålla varierad och relevant tillsynsvägledning. Behovet varierar beroende på kommunernas olika förutsättningar. Exempel på tillsynsvägledning som efterfrågas är vägledning i specifika ärenden, utbildningar och gemensamma tillsynsprojekt.

Helt klart är att tillsynsvägledning är en viktig del av Länsstyrelsens arbete. Kommunerna ansvarar för tillsynen vid många tillsynsobjekt och är ofta involverade i exploateringsprojekt. Hög kompetens och stort engagemang hos både Länsstyrelsen och kommunerna är en förutsättning för att miljömålen ska kunna nås.

Det finns ett behov att kommunerna börjar arbeta mer strategiskt och därmed synliggöra det resursbehov som finns till beslutsfattare. Länsstyrelsens nationella grupp för tillsynsvägledning har tagit fram vägledningsmaterial för att stödja kommunernas strategiska arbete med förorenade områden det så kallade strategipaketet. Materialet finns tillgängligt på den nationella EBH-portalen. Vi på Länsstyrelsen Östergötland har påbörjat arbetet utifrån strategipaketet gentemot länets kommuner och kommer även fortsätta arbetet under kommande 3-årsperiod. Arbetet inom strategipaketet ska utmynna i en handlingsplan för varje kommun där det finns en planering för hur förorenade områden ska hanteras. Länsstyrelsen räknar med att ha besökt och satt i gång arbetet vid alla länets 13 kommuner inom en 3-årsperiod. Framåt kan arbete med strategipaketet för kommunerna bli en viktig del i Länsstyrelsens tillsynsvägledning och kan verka för mer egeninitierat arbete hos kommunerna.

Länsstyrelsernas webbplats om förorenade områden, EBH- portalen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Prioriteringslista

Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.

Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.

I listan nedan finns de tio mest prioriterade förorenade områdena i Östergötland. Vill du veta lite mer om objekten finns en kort beskrivning under Prioriterade objekt under tabellen. Den fullständiga listan finns under Prioriteringslistan nedan.

Objektets namn enligt EBH-stödet

Kommun

Bransch

1. Bråvalla, f.d. F13

NorrköpingFörsvaret - Bränngropar

2. Reijmyre glasbruk

FinspångGlasindustri

3. Gusumsån

ValdemarsvikSediment BKL 1

4. Loddby sulfitfabrik

Norrköping

Massa och pappersindustri

5. Skutbosjön

Finspång

Sediment BKL 1

6. Lotorp impregnering

Finspång

Träimpregnering

7. Electrolux/Dometic

Motala

Verkstadsindustri - med halogenerade lösningsmedel

8. Fiskeby bruk

Norrköping

Massa och pappersindustri

9. Saab

Linköping

Verkstadsindustri - med halogenerade lösningsmedel

10. Norrköpings flygplats

NorrköpingFlygplats

1. Bråvalla f.d. F13 (tidigare flygflottilj)

Försvarsmaktens före detta flygflottilj F13 ligger vid Bråvalla strax nordväst om Norrköping. Flottiljen var verksam mellan åren 1943–1994. Undersökningar har påvisat förekomst av PFAS i mark, grund- och ytvatten. Det förorenade objektet ligger inom vattenskyddsområdet Glan, uppströms Norrköpings kommuns största vattentäkt. Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) är tillsynsmyndighet för objektet.

2. Reijmyre glasbruk

Vid Reijmyre Glasbruk har glas tillverkats sedan tidigt 1800-tal. Fram till mitten på 1980-talet placerades avfallet från verksamheten på den egna avfallsdeponin inom bruksområdet. Undersökningar har visat att bland annat marken inom stängslade delar av bruksområdet och glasbrukets deponi innehåller kraftigt förhöjda metallhalter i jord. I våtmarksområdet nedanför bruksområdet/deponin är den ytliga jorden och grundvattnet till stor del kraftigt förorenad av arsenik och bly. Föroreningar har även konstaterats i Lillsjön nedströms bruksområdet. Finspångs kommun har tagit på sig att vara huvudman för att genomföra en huvudstudie av glasbruksområdet. Föroreningssituationen i vattendragen nedströms bruksområdet ned till sjön Hunn behöver också undersökas vidare i flera steg.

3. Gusumsån

I Gusum har bruksverksamhet bedrivits sedan mitten av 1600-talet. Föroreningarna i Gusumsån härrör huvudsakligen från utsläpp av orenat industriavloppsvatten från bruksområdena. I början av 1970-talet skedde också ett större utsläpp av PCB-haltig olja. PCB förorenade sediment muddrades och placerades i en deponi intill ån. Under 2010-talet har PCB-deponin och det gamla bruksområdet sanerats. En uppföljning av saneringarna har genomförts för att följa upp effekten av åtgärderna och fördjupat studera föroreningsspridningen i och till Gusumsån samt vidare till sjön Byngaren. Det finns ett fortsatt utredningsbehov då föroreningstillskottet av koppar och zink till Gusumsån på sträckan från gamla bruksområdet till Byngaren är mycket större än vad tidigare undersökningar visat. På delsträckan från Yxningen till gamla bruksområdet visar provtagning av sedimentfällor att föroreningsspridningen av PCB föroreningar inte minskat till följd av att PCB-deponin avlägsnats. På den delsträckan behövs ytterligare utredningar genomföras.

4. Loddby sulfitfabrik

Vid Loddby sulfitfabrik bedrevs industriell verksamhet mellan åren 1899–1977. Alla byggnader från verksamhetstiden är idag rivna. Föroreningar har konstaterats i både mark och grundvatten främst i form av metaller såsom till exempel arsenik men även organiska ämnen har uppmätts i vissa delar av området. Åtgärdsförberedande undersökningar har genomförts av Norrköpings kommun som huvudman och med statliga bidragsmedel. Nästa steg i arbetet är att arbeta vidare med projektering och fortsatt utredning av åtgärdsalternativet. Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet, arbetar med att uppdatera ansvarsutredningen inför en framtida åtgärd.

5. Skutbosjön

Områdets industrihistoria sträcker sig tillbaka till 1500-talet. 1913 etablerades Finspongs metallverk som tillverkade produkter av koppar, mässing och brons, senare även aluminium. Samma år, dvs. 1913 etablerades även STAL (Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström) som producerade turbiner. Trots att flera företag varit verksamma på området är det i stort samma processer som fortgått på plats fram tills idag. Skutbosjön är recipient för Finspångs samhälle och Finspångs bruksområde. Skutbosjön är förorenad av metaller (koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink), PAH, PCB och tyngre alifater.

6. Lotorp impregnering

I Lotorp impregnerades främst slipers och telefonstolpar från 1946 till 1962. Impregneringen utfördes genom tryckimpregnering med CCA (koppar, krom och arsenik) - medel. Flera miljötekniska undersökningar och en geoteknisk undersökning utförts på området. En mindre sanering har även genomförts av området för den tidigare impregneringsanläggningen med intilliggande ytor. Finspångs kommun genomförde en huvudstudie 2019 som visade på att det finns ett åtgärdsbehov och objektet har fått medel för åtgärdsförberedande undersökningar under 2021 och 2022. Finspångs kommun är huvudman för de åtgärdsförberedande undersökningarna.

7. Electrolux/Dometic

1925 startade Electrolux sin verksamhet inom en del av nuvarande område. Industriområdet utökades med tiden och tillverkningen av spisar, kylskåp, tvättmaskiner och andra vitvaror pågick fram till 2010. Det är framför allt avfettningen med klorerade lösningsmedel och ytbehandlingsverksamheten som gett upphov till föreningssituationen på området. Undersökningar har påvisat föroreningar främst i form av klorerade lösningsmedel och metaller.

8. Fiskeby bruk

Vid Fiskeby har olika verksamheter kopplat till pappersbruk bedrivits sedan mitten på 1600-talet. De verksamheter som huvudsakligen misstänks ha bidragit med föroreningar är sulfitmassatillverkningen samt tjärkokeri och tjärdränk. Kisaskan innehåller förhöjda halter av tungmetaller och den användes tidigare som utfyllnadsmaterial inom industriområdet. Inom området ligger en gammal kaj utmed Motala ström. Kajen är i dåligt skick och bedöms vara instabil. Norrköpings kommun har beviljats statliga medel för att genomföra akuta åtgärder. Tidplanen för åtgärden har förskjutits bland annat på grund av att tillstånd har krävts enligt kulturmiljölagen. Åtgärderna planeras nu under 2022. Åtgärderna omfattar dels stabiliseringsåtgärder av själva kajen dels enkel övertäckning av den ytliga kisaskan invid kajen.

9. Saab

Verksamheter har bedrivits sedan 1930-talet. Både historiskt och idag är det verkstadsindustri och flygplatsen som dominerar. Inom området finns också en brandövningsplats där det tidigare har övats med skum innehållande PFAS. PFAS har även hanterats i sprinklersystem i byggnader inom verksamhetsområdet. Historiskt har det även hanterats större mängder klorerade lösningsmedel. Föroreningar som förekommer inom området är bland annat PFAS, metaller och oljekolväten. Vid brandövningsplatsen genomfördes en delsanering 2017/2018 för att ta bort höga halter PFAS i anslutning till en oljeavskiljare och i ett dagvattendike. Utredning för slutsanering av brandövningsplatsen pågår.

10. Norrköpings flygplats

Norrköpings flygplats har varit i drift sedan 1934. Under 1950-talet började flygplatsen genomföra brandövningar. Det har sedan fortsatt på flera olika platser inom flygplatsens verksamhetsområde. Övningar med skum innehållande PFAS ska ha startat under slutet av 1970-talet. Förekomsten av PFAS har utretts och det kan konstateras att PFAS generellt påträffas där brandövningar har genomförts. Förorening förekommer i jord, ytligt grundvatten, dagvatten, sediment och ytvatten. Den största risken med föroreningen är spridning till närliggande Ljura bäck.

Varje år uppdaterar vi den så kallade prioriteringslistan där de mest prioriterade objekten i Östergötland pekas ut. De första 32 objekten är numrerade medan resterande saknar inbördes rangordning. Objekt kan tillkomma eller tas bort från listan om ny information framkommer, till exempel efter att ytterligare undersökningar eller åtgärder genomförs.

Prioriteringslistan Pdf, 164 kB, öppnas i nytt fönster.

Kontakt

Länsstyrelsen Östergötland

Dela sidan:

Landshövding

Carl Fredrik Graf

Besöksadress

Östgötagatan 3

Postadress

581 86 Linköping

Organisationsnummer

202100-2270

Följ oss