Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2021-2026.

Fotografi på Hällerstadsjön. Blå himmel och blått vatten. På andra sidan syns land, med många gröna träd som speglas på vattenytan. Några moln på himlen speglas också på vattenytan.

Hällerstadsjön är en sjö i Östergötland som är övergödd. Här undersöker Länsstyrelsen vattenkvalitén med jämna mellanrum.

Miljöövervakning i Östergötland

Länsstyrelsen samordnar den regionala miljöövervakningen i Östergötlands län. På uppdrag av Naturvårdverket och Havs- och vattenmyndigheten tar vi fram program för regional miljöövervakning som revideras vart sjätte år. Nuvarande program för regional miljöövervakning i Östergötland gäller åren 2021–2026. Det innehåller 36 olika delprogram fördelat på nio programområden.

Merparten av undersökningarna ingår i så kallade gemensamma delprogram vilket innebär att flera länsstyrelser samarbetar. Det ger en mer heltäckande bild i ett större geografiskt område, är i många fall mer kostnadseffektivitet och ger möjlighet till gemensamma utvärderingar. I flera av dessa program är även till exempel Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten delaktiga. Dessa myndigheter är ansvariga för den nationella miljöövervakningen i landet. Det finns även inventeringar och undersökningar som genomförs av andra aktörer, så som kommuner, luftvårdsförbund eller vattenvårdsförbund.

Mer information

Regionalt miljöövervakningsprogram 2021-2026 Länk till annan webbplats.

Gemensam hemsida om regional miljöövervakning Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning hos Naturvådsverket Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning hos Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Programområden

Fotografi på två svanar i ett vattenbryn. På himlen syns industriutsläpp till luftmiljön.

Industriutsläpp till luftmiljön.

Påverkan på länets luftmiljö kommer framför allt från tätortsmiljöer, industriutsläpp och vägnätet. Luftkvaliteten har förbättrats men i de största tätorterna är den fortfarande inte tillfredsställande. Det är i Norrköping och Linköping som den största problematiken finns.

Regional övervakning

Länsstyrelsen är delaktig i det gemensamma delprogrammet Ozonmätnätet i södra Sverige. Programmets syfte är att på ett kostnadseffektivt sätt ge en heltäckande bild av ozonbelastningen i bakgrundsmiljön i södra Sverige samt att följa upp relevanta miljömål. Övervakningen kartlägger den genomsnittliga belastningen under tidsperioder som månader och år. Mätningar för att följa upp luftkvaliteten med högre tidsmässig upplösning görs dels på den nationella nivån avseende storskalig påverkan, dels på kommunal nivå för att följa upp påverkan på luftmiljön i tätorter. En stor del av länets miljöövervakning av luft utförs av Östergötlands Luftvårdsförbund.

Delprogram inom programområde luft

  • Marknära ozon

Nationell och övrig övervakning

Östergötlands Luftvårdsförbund är en sammanslutning av företag, kommuner, myndigheter och andra intressenter som påverkar luftmiljön eller har intressen i luftvårdsfrågor. Förbundet bedriver övervakning av luftföroreningar och hur de påverkar miljön. Östergötlands Luftvårds­förbund deltar i Krondroppsnätet och utför mätningar av metaller i mossa.

Krondroppsnätet bedrivs på uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, Naturvårdsverket och företag. Grundtanken med programmet är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastningen av luftförore­ningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Övervakningen inriktas i första hand på att följa upp nedfall av försurande och gödande ämnen, samt att följa belastningen av dessa ämnen på olika skogstyper i regionen. I Östergötland mäts nedfall och markvattenkvalitet på två platser, Höka i norra Östergötland och Solltorp i den södra delen av länet. Mätningarna kompletteras med fördju­pade modellberäkningar på regional nivå som baseras på nationella modellberäkningar med hög geografisk upplösning. Resultaten redovisas årligen i rapporter samt på krondroppsnätets webbplats.

Naturvårdsverket utför sedan år 1975 landsomfattande mossundersökningar. Undersökning av metaller i mossa genomförs vart femte år för att följa förändringar av nedfallet av metaller över Sverige. Resultaten visar att metoden har fungerat väl för att mäta belastning av olika metaller över Östergötland.

Miljömålsuppföljning

Luftövervakningen används för att följa upp miljömålen Frisk luft, Skyddande ozonskikt, Giftfri miljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Uppföljning sker både av miljömålens preciseringar och indikatorer.

Når vi miljömålen? Länk till annan webbplats.

Relaterad information och vidare läsning

Östergötlands luftvårdsförbund

Mer information om luft och luftkvalitet hos Naturvårdsverkets Länk till annan webbplats.

Mer information på Krondroppsnätets webbplats Länk till annan webbplats.

Fotografi på mossig skog i Fallingebergs naturreservat.

Mossig skog i Fallingebergs naturreservat.

Skogen är en av våra viktigaste inkomstkällor, men den är också viktig för rekreation och friluftsliv. Utan den rika biologiska mångfald som finns i en naturlig skog skulle våra besök i skogen bli tystare och mindre intressanta. Idag utnyttjar vi denna resurs på ett mycket kraftfullt sätt och många arter blir ovanligare eller är på gränsen till utrotning. Därför är det viktigt att följa en del av vår flora, fauna och beståndsparametrar för att få information om länets skogar och deras tillstånd.

Östergötland består till stora delar av skog. Totalt utgör den produktiva skogsmarken drygt 60% av landarealen. Östergötlands skogar har brukats under lång tid och det finns ytterst få områden där man inte ser några spår av mänsklig påverkan. Skogsnäringen har under de senaste hundra åren utvecklats till ett mycket intensivt brukande av skogsmiljön. Genom kalhyggesbruk, GROT-uttag (ett storskaligt uttag av avverkningsrester), dikningar, markberedningar, utbyggnad av skogsbilnätet, ökad granplantering och lövträdsbekämpning samt förhindrande av brand, har en kraftig omvandling av den naturliga skogsdynamiken och förhållandena för djur och växter skett. Det har inneburit att en mängd organismer gått tillbaka starkt och att många idag är hotade.

Regional övervakning

Länsstyrelsen prioriterar undersökningar som kompletterar nationell övervakning som drivs av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Länsstrategin är att övervaka biotoper, strukturer och arter som är hotade eller som kan ge indikationer om förändringar i skogslandskapet. På landskapsnivå gör vi detta genom att analysera data som samlas in av Riksskogstaxeringen, och genom att följa utvecklingen av skyddsvärda träd och skogsbränder. Data om skogsbränder kommer från länets räddningstjänster och utgör ett värdefullt underlag för bedömningen av förutsättningarna för den biologiska mångfalden i länets skogar.

Resultaten från länets miljöövervakning av skog ska, tillsammans med nationell övervakning, uppföljning av skyddad natur och övervakning av biotoper för åtgärdsprogramsarter följa upp miljömål. Resultaten utgör även underlag för åtgärdsarbete och för uppföljning av effekter av vidtagna åtgärder så som naturvårdsbränningar.

Ingående delprogram inom programområdet

  • Miljötillståndet i skogslandskapet
  • Skogsbränder

Nationell och övrig övervakning

Nationell övervakning av skog utförs av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Skogsstyrelsens övervakning inom RIS (Riksskogstaxeringen) och Polytaxen (uppföljning av den hänsyn som tas vid avverkningar) används bland annat för uppföljning av miljömål. I viss mån kompletteras denna övervakning av den inventering som NILS (Nationell övervakning av Landskapet I Sverige) utför på uppdrag av Naturvårdsverket, även om den i högre grad än RIS är styrd mot jordbruksbygder.

Miljömålsuppföljning

Övervakning av skogen används för att följa upp miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv. Uppföljning sker både av miljömålens preciseringar och indikatorer.

Når vi miljömålen? Länk till annan webbplats.

Relaterad information och vidare läsning

Om riksskogstaxeringen på SLUs webbsida Länk till annan webbplats.

Mer information om övervakning av skog på Naturvårdsverkets webbsida Länk till annan webbplats.

Fotografi på en åker, Jordbrukslandskapet. Det ligger höbalar på åkern.

Jordbrukslandskapet.

Odlingslandskapet som formats av våra förfäders arbete har en fantastisk mångfald och variation. Gamla brukningsmetoder gav upphov till en småskalighet och utrymme åt andra arter än just de man odlade eller födde upp. Idag har rationalisering och effektivisering medfört att vi har problem med bland annat utarmning av arter, bekämpningsmedelsrester och övergödning. Detta gör det angeläget att övervaka vår flora och fauna samt vattenkvaliteten i länets odlingslandskap.

Östergötland är ett jordbrukslän där östgötaslätten sträcker sig tvärs genom landskapet, från Ödeshög i sydväst till Vikbolandet i nordöst. Av länets totalareal utgörs en fjärdedel av jordbruksmark, varav cireka 80% är åker och resten är betesmark. I odlingslandskapet finns det spår efter våra förfäders odlingar överallt, till exempel bebyggelselämningar, odlingsrösen, åkertegar, stenmurar och diken. Tillsammans med betesmarker och ängar ger dessa strukturer en variation som ger förutsättningar till en hög artrikedom i det äldre brukade odlingslandskapet. Den intensivt odlade västra slätten hör till den allra bästa jordbruksmarken i landet. Under 1970- och 1980-talet har brukningsenheterna på slätten blivit större. Odlingshinder, småskalig arrondering och företag med flera produktionsinriktningar har försvunnit från slätten. I skogs- och mellanbygderna är jordbruksföretag med arbetsintensiv mjölkproduktion vanliga.

Jordbruksnäringens användande av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel utgör en miljöbelastning. I vissa regioner har djurhållningen koncentrerats till få men stora enheter, främst vad gäller svin och höns. En stor del av kväve- och fosfortillförseln till våra sjöar, vattendrag och kustområden utgörs av läckage från jordbruksmark. Påverkan genom bekämpningsmedel, minskad hävd, omställning till skogsmark och förändringarna i brukningsmetoderna har inneburit en artutarmning som drabbat hela jordbrukslandskapet.

Regional övervakning

Länsstyrelsen övervakar jordbruksbiotoper, strukturer och arter som är starkt hotade och som Östergötland har ett särskilt nationellt bevarandeansvar för, eller som kan ge indikationer om förändringar i odlingslandskapet. Övervakningen innefattar även intensiv och integrerad övervakning av mindre hydrologiska områden. Delprogrammen ger svar på förändringar i förutsättningarna för biologisk mångfald i jordbrukslandskapet och ger värdefull information som kan förklara framtida förändringar i artrikedom och sammansättning.

Resultaten från miljöövervakningen av jordbruksmark används för att följa upp miljömål, de utgör underlag för åtgärdsarbete och uppföljning av vidtagna åtgärder.

Ingående delprogram inom programområdet

  • Utlakning från jordbruksmark
  • Småbiotoper i åkerlandskapet
  • Gräsmarkernas gröna infrastruktur
  • Spillningslevande bladhorningar
  • Strandängsfåglar

Nationell och övrig övervakning

På nationell nivå utförs övervakning av landskap av Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Information om jordbruksmark tas bland annat fram inom NILS (Nationell övervakning av Landskapet I Sverige). Information om länets åkermark genereras även fram inom de nationella miljöövervakningsprogrammen Mark- och grödoinventering, Markpackning, Observationsfält på åkermark och Utlakning från jordbruksmark. I programmen undersöks grödans kvalitet och markens kemiska och fysiska tillstånd i flera punkter i Östergötlands län. Förekomst av växtskyddsmedel i typområden och åar undersöks inom delprogrammet Utlakning från jordbruksmark.

Miljömålsuppföljning

Övervakning av jordbruksmark används för att följa upp miljömålen Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Uppföljning sker både av miljömålens preciseringar och indikatorer.

Når vi miljömålen? Länk till annan webbplats.

Relaterad information och vidare läsning

Mer information om programområdet jordbruksmark hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Växtnäring i typområden på jordbruksmark Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning av växtnäringsförluster från jordbruksmark Länk till annan webbplats.

Regional miljöövervakning av småbiotoper, gräsmarker och våtmarker Länk till annan webbplats.

Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering Länk till annan webbplats.

Nationella inventeringar i landskapet (NILS) Länk till annan webbplats.

Fotografi på orkidén Ängsnycklar.

Orkidén Ängsnycklar.

Under programperioden år 2021–2026 ingår ingen regional övervakning inom programområde Våtmark. Mellan år 2015–2020 övervakades våtmarksmiljöer inom delprogrammet Rikkärr, men detta delprogram är pausat under innevarande programperiod.

Fotografi på en nässelfjäril.

Nässelfjäril.

För artrikedomen är det ofta viktigt med ett varierat landskap. Många arter kan vara spridda över stora arealer eller flera naturtyper. Under programområde landskap samlar vi delprogram som omfattar djur- och växtgrupper som förekommer i eller är beroende av flera naturtyper.

Östergötland är ett län med skiftande landskap med Vättern i väster, Östersjön med alla öar i öster, skogar i norr och söder samt en vidsträckt jordbruksbygd med mosaikartade övergångar mot de skogrikare delarna. Det finns en gradient i både näringsrikedom och kalkhalt, samt slättlandskap och starkt kuperad terräng i olika delar av länet. Detta ger goda förutsättningar till ett rikt djur- och växtliv.

Övervakning inom programområde Landskap rör artgrupper och företeelser som finns spridda i landskapet, och som inte är strikt knutna till en naturtyp. Avsikten med övervakningen är att få en helhetssyn över förändringar av landskapet som kan påverka den biologiska mångfalden.

Regional övervakning

Länsstyrelsens strategi är att övervaka biotoper, strukturer och arter som är starkt hotade och/eller som kan ge indikationer om storskaliga förändringar. Vi prioriterar delprogram som ger svar på förändringar i förutsättningarna för biologisk mångfald i några av våra värdefullaste biotoper eller i större landskapsavsnitt.

På landskapsnivå gör vi detta genom att övervaka exploatering av havsstränder och stränder vid sjöar och vattendrag. Övervakning av arter sker genom att följa ett antal rödlistade kärlväxter genom floraväkteri och genom att övervaka dagfjärilar, fladdermöss, skyddsvärda träd samt fåglar i häckfågeltaxeringen. För att få svar som gäller för större områden sker övervakning i gemensamma delprogram med andra län.

Ingående delprogram inom programområdet

  • Dagfjärilar i ängs- och betesmarker
  • Häckande fåglar
  • Skyddsvärda träd
  • Fladdermöss i landskapet
  • Floraövervakning genom floraväkteri
  • Exploatering av stränder

Nationell och övrig övervakning

På nationell nivå övervakas landskapet i flera aktiviteter. Ett par exempel är RIS (Riksskogstaxeringen) som drivs av Skogsstyrelsen och NILS (Nationell övervakning av Landskapet I Sverige) som SLU utför på uppdrag från Naturvårdsverket och vissa delar som finansieras av Jordbruksverket. Tillsammans genererar dessa inventeringar en stor mängd användbara data även på länsnivå som rör våra olika naturgeografiska regioner och dess naturtyper och arter.

Miljömålsuppföljning

Övervakning inom programområde landskap används för att följa upp miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans och Levande kust och skärgård samt Ett rikt växt- och djurliv. Uppföljning sker både av miljömålens preciseringar och indikatorer.

Når vi miljömålen? Länk till annan webbplats.

Relaterad information och vidare läsning

Mer information om programområdet landskap hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Hur går det för Sveriges fåglar? Länk till annan webbplats.

Välkommen till Artportalen Länk till annan webbplats.

Om riksskogstaxeringen på SLUs webbsida Länk till annan webbplats.

Nationella inventeringar i landskapet (NILS) Länk till annan webbplats.

Fotografi på tjockskaliga målarmusslor.

Tjockskalig målarmussla.

Östergötland är ett län rikt på vatten med många unika sjöar och vattendrag. Motala ström är det dominerande vattensystemet. Motala ström rinner från den djupa klarvattensjön Vättern i väster, genom slättsjöarna Roxen och Glan för att slutligen nå havet i Bråviken. I Östergötland finns cirka 2000 sjöar som är större än en hektar. Söder och norr om den centrala slättbygden finns skogsområden med värdefulla sprickdalssjöar.

Under lång tid har vi utnyttjat och påverkat vattensystemen. I Östergötland finns en betydande fysisk påverkan i sjöar och vattendrag genom till exempel rätningar och rensningar, vandringshinder och regleringar av vattenflöden. Det finns även påtagliga övergödningsproblem, främst i länets slättområden där större andel av befolkningen, industrier, jordbruk, vägar och andra kommunikationsleder är koncentrerade. Påverkan från miljögifter är också stor på vissa håll, främst vattenområden med utsläpp från olika pågående verksamheter men även från nedlagda, förorenade områden. Försurningen är liten och begränsas till mindre sjöar och vattendrag i skogsbygden.

Tillgången på grundvatten har tidigare varit god i Östergötland. På senare tid har dock vattenbrist och lägre grundvattennivåer förekommit över hela länet i både små och stora grundvattenmagasin. Det finns viss risk, framför allt inom slättområdet, att grundvattnets kvalitet påverkas av övergödning, miljögifter, relikt saltvatten och i mindre utsträckning försurning, samt att större mängd vatten tas ut än vad som nybildas.

Regional övervakning

Den regionala miljöövervakningen av sötvatten fokuserar främst på att möta behoven av kunskapsunderlag, verifiering av påverkan och uppföljning inom vattenförvaltningen, samt till miljömålsuppföljning. Övervakningen kompletterar undersökningar som genomförs inom samordnad recipientkontroll och nationell övervakning. Övervakningen samordnas även med andra län i så kallade gemensamma delprogram och med länets kommuner. I flera av delprogrammen medfinansieras undersökningarna med medel från uppföljning av skyddade områden och från åtgärdsprogram för hotade arter.

I Östergötland finns nio regionala delprogram inom programområde sötvatten

  • Vätternfåglar
  • Länsprogram Elfiske
  • Kiselalger
  • Stormusslor
  • Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag – Basövervakning i Södra Östersjön
  • Operativ övervakning av vattenförekomster
  • Vattenväxter i sjöar
  • Grundvattenkvalitet
  • Grundvattennivåer

Nationell och övrig övervakning

Det är Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för den nationella övervakningen i ytvatten. Sveriges Geologiska Undersökning ansvarar för den nationella övervakningen som bedrivs i grundvatten. Exempel på nationell övervakning är trendstationer i sjöar och vattendrag, omdrevsprovtagning i sjöar och flodmynningsprogrammet. Flera regionala delprogram är förtätningar av nationella program.

Förutom detta samlas miljöövervakningsdata in genom till exempel effektuppföljning av kalkade vatten, provtagningar i Tåkern via Tåkernfonden, övervakning inom Motala ströms vattenvårdsförbunds samordnade recipientkontroll, artövervakning av hotade arter och i skyddade områden.

De senaste åren har Länsstyrelsen haft möjlighet att söka extra finansiering från Havs- och vattenmyndigheten för att utöka miljöövervakningen i vatten. Mellan år 2020 och 2022 har vi kunnat komplettera flera regionala delprogram med den extra finansieringen.

Under år 2021 och 2022 har Länsstyrelsen ingått i ett utvecklingsprojekt om satellitövervakning av sjöar tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholm och Södermanland. Projektet är finansierat av Havs- och vattenmyndigheten. Satellitdata har bearbetats och räknats om till koncentrationer av olika vattenkvalitetsparametrar. Värden för klorofyll, siktdjup, suspenderat material och halter av cyanobakterier uppskattas. Satellitdata ger, till skillnad från vattenkemisk provtagning, mer data och större geografisk täckning. Tidigare har detta endast genomförts i olika omfattning i kustvatten.

Miljömålsuppföljning

Sötvattensövervakning används för att följa upp miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Ett rikt växt- och djurliv. Uppföljning sker både av miljömålens preciseringar och indikatorer.

Når vi miljömålen? Länk till annan webbplats.

Relaterad information och vidare läsning

Datavärdskap för miljöövervakningdata hos SLU Länk till annan webbplats.

Datavärdskap för grundvatten hos SGU Länk till annan webbplats.

Samordnad recipientkontroll Motala ströms vattenvårdsförbund Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning och uppföljning hos Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

VattenInformationSystemSverige (VISS) Länk till annan webbplats.

Undervattensfotografi på undervattensvegetation vid Låga Skären.

Undervattensvegetation vid Låga Skären. Foto: Jonas Edlund.

Östergötland har en örik skärgård och den variationsrika skärgårdsmiljön ger förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Skärgården är dessutom relativt oexploaterad. Trots detta syns en övergödningsproblematik och en negativ påverkan på den biologiska mångfalden.

Östergötlands skärgård omfattar cirka 6 000 öar. Här finns ett rikt växt- och djurliv med en blandning av söt- och saltvattensarter. Skärgården är relativt opåverkad av bebyggelse och industrier. Miljötillståndet påverkas framförallt av de stora sötvattenskällorna Motala ström i Bråviken och Söderköpingsån i Slätbaken. Den örika skärgården dämpar vattenutbytet med öppna Östersjön. Det långsamma vattenutbytet gör att skärgården är känslig för tillförsel av näringsämnen och föroreningar. De inre havsvikarna Bråviken, Slätbaken och Valdemarsviken påverkas av tillrinnande sötvatten som ger ett näringsrikt och grumligt vatten. Syrefattiga bottnar förekommer i delar av skärgården, åtminstone under delar av året. Återkommande algblomningar och påväxt av fintrådiga alger förekommer längs hela kuststräckan.

Länets miljöövervakning bidrar tillsammans med nationell miljöövervakning och recipientkontroll till en samlad bild av miljötillståndet i Östergötlands kustvatten. Insamlade data används till att följa upp status och miljömål, samt för att analysera tidstrender och effekter av vidtagna åtgärder.

Regional övervakning

Länsstyrelsen prioriterar övervakning som följer upp effekter av övergödning genom undersökningar av bottenfauna, makroalger, näringsämnen, siktdjup, syrebalans, klorofyll och växtplankton. Undersökningarna ger underlag för att följa upp miljömål och globala mål inom Agenda 2030.

Länsstyrelsen prioriterar även att övervaka kolonihäckande kustfågelbestånd och sjöfågeldöd. Inventeringen ger en aktuell bild av kustens sjöfåglar och ger signaler om miljötillståndet. Resultatet ger bland annat underlag till Länsstyrelsens arbete med naturreservat och fågelskyddsområden.

Länsstyrelsen deltar i det nya gemensamma delprogrammet Vegetation och fiskrekrytering i grunda havsmiljöer. Undersökningarna ger oss kunskap om förändringar över tid i grunda marina miljöer med avseende på vegetationssamhället och rekryteringen av fiskyngel i länets inner- och mellanskärgård.

Där det är möjligt sker delprogrammen samordnat tillsammans med andra län i gemensamma delprogram. Delprogrammen förtätar även de undersökningar som sker inom den samordnade recipientkontrollen som Motala ströms vattenvårdsförbund utför.

Ingående delprogram inom programområdet:

  • Vegetationsklädda bottnar i kust och hav
  • Sedimentlevande makrofauna i kust och hav
  • Kustfåglar
  • Fria vattenmassan – Hydrografi, kemi och plankton i havet (kartering)
  • Vegetation och fiskrekrytering i grunda havsmiljöer

Nationell och övrig övervakning

Inom den nationella miljöövervakningen utförs årliga undersökningar av kustfiskbestånd, fiskhälsa och miljögifter i Kvädöfjärden i Gryts skärgård. Kvädöfjärden är en nationell referensstation eftersom den anses obetydligt påverkad av lokal mänsklig aktivitet och utgör en värdefull referens till data från mer belastade områden.

I länets kustvatten bedrivs samordnad recipientkontroll av Motala Ströms Vattenvårdsförbund (MSV). Det övergripande syftet med den samordnande recipientkontrollen är att belysa närsalts- och miljögiftsutsläppens inverkan på vattenmiljön.

De senaste åren har Länsstyrelsen sökt extra finansiering från Havs- och vattenmyndigheten för att utöka miljöövervakningen i vatten. Mellan år 2020 och 2022 har det inneburit att vi har kunnat starta upp det nya gemensamma delprogrammet ”Fria vattenmassan – Hydrografi, kemi och plankton” med en omfattande täckning av länets kustområden.

Vattenkvalitet kan även uppskattas utifrån satellitdata. Indatat räknas om till koncentrationer av olika vattenkvalitetsparametrar. Metoden har hittills utvecklats för att uppskatta klorofyll, siktdjup, suspenderat material och halter av cyanobakterier. Satellitdata ger, till skillnad från vattenkemisk provtagning, fler data och större geografisk täckning.

Miljömålsuppföljning

Kustövervakning används för att följa upp miljömålen Ingen övergödning och Hav i balans samt Levande kust och skärgård. Uppföljning sker både av miljömålens preciseringar och indikatorer.

Når vi miljömålen? Länk till annan webbplats.

Relaterad information och vidare läsning

Datavärdskap för oceanografi och marinbiologi hos SMHI Länk till annan webbplats.

Samordnad recipientkontroll Motala ströms vattenvårdsförbund Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning och uppföljning hos Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

VattenInformationSystemSverige (VISS) Länk till annan webbplats.

Mer information om algblomning

Fotografi på Sedimentprovtagning i sjön Hunn.

Sedimentprovtagning i sjön Hunn.

Det finns många källor till miljögifter och förekomsten varierar i länet. Idag finns det tiotusentals kemikalier i omlopp i samhället och en del av dessa kan utgöra en risk för människa och miljö. De flesta föroreningar hamnar förr eller senare i vattenmiljön. Ramdirektivet för vatten och havsmiljödirektivet ställer krav på övervakning av miljögifter i vattenmiljön.

I större tätorter sprids miljögifter genom luftutsläpp och punktutsläpp från industrier, via dagvattenavrinning från vägar och städer, samt via avloppsreningsverk. På slätten finns risk för spridning av bekämpningsmedel vid besprutning av jordbruksmark. Även hushållens användning av ogräsmedel och andra kemikalier kan leda till spridning av miljöfarliga ämnen. I skogsområdena förekommer läckage av tungmetaller till vattenmiljön, särskilt vid skogsavverkning. Förorenade områden är en annan källa till spridning av miljögifter. Problem med gamla synder är störst i gamla bruksområden eller i områden där man tidigt började med industriell verksamhet. Vissa ämnen som idag är förbjudna påträffas fortfarande i förhöjda halter i miljön samtidigt som nya föroreningar upptäcks.

Länets miljögiftsövervakning strävar efter att få en samlad bild av miljögiftsituationen i länet. Insamlade data ger underlag till att analysera tidstrender, bedöma kemisk och ekologisk status, samt studera effekter av åtgärdsarbete. Miljögiftsövervakning används även till uppföljning av miljömål.

Regional övervakning

Länsstyrelsen prioriterar övervakning av miljögifter i grundvatten, vattendrag, sjöar och kustvatten. Länsstyrelsen övervakar både välkända miljögifter och mindre kända substanser som kan utgöra risker i miljön. Det sker i samarbete med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, andra länsstyrelser och Motala ströms vattenvårdsförbund. Substanser som är vattenlösliga övervakas framförallt i vattenprov, medan fettlösliga ämnen övervakas i fisk och sediment.

Ingående delprogram inom programområdet

  • Provbankning och analys av miljögifter i fisk
  • Screening av miljögifter
  • Miljögifter i vattenmiljö

Nationell och övrig övervakning

Motala ströms vattenvårdsförbund (MSV) utför regelbundna provtagningar av miljögifter i vatten, sediment och i fisk och musslor, inom den samordnade recipientkontrollen. Relevanta ämnen väljs ut i nära samarbete med Länsstyrelsen. Provtagningen sker i sjöar, vattendrag och i kustvatten.

Metaller undersöks årligen inom det nationella trendstationsprogrammet i fem sjöar och ett vattendrag i länet. Inom nationell miljöövervakning mäts även förekomsten av miljögifter i blåmussla och fisk vid en kuststation i södra delen av länet, Kvädöfjärden. Bekämpningsmedel mäts i en jordbruksbäck, inom nationell miljöövervakning för typområden i jordbruksmark.

Från och med år 2019 har Länsstyrelsen tilldelats extra medel för miljögiftsprovtagning från Havs- och vattenmyndigheten. Verifierande undersökningar av miljögifter i vatten och sediment har kompletterat den redan pågående miljöövervakningen i länet. Det är ett led i att tillgodose behovet av övervakning enligt EU:s ramdirektiv för vatten.

När det gäller luftföroreningar mäter Östergötlands Luftvårdsförbund bland annat ozon och flyktiga organiska ämnen vid flera stationer i länet.

Miljömålsuppföljning

Övervakning av miljögifter används för att följa upp miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård och Giftfri miljö. Uppföljning sker både av miljömålens preciseringar och indikatorer.

Når vi miljömålen? Länk till annan webbplats.

Relaterad information och vidare läsning

Datavärdskap om Miljöövervakningsdata hos Naturvardsverket Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning och uppföljning hos Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Fotografi på två barn vid en klippstrand.

 

Östergötlands befolkning besväras av en rad miljöfaktorer som till exempel buller och luftföroreningar. Att människor besväras eller blir sjuka på grund av miljöfaktorer innebär både ett personligt lidande och stora samhällskostnader.

I länet finns tre flygplatser i tätortsnära läge och detta innebär att ett stort antal boende är utsatta för betydande störningar från flygbuller. Trafiken på gator, vägar och järnvägar medför också omfattande bullerstörningar både i tätorterna och på landsbygden. Fordonstrafik orsakar även spridning av cancerogena ämnen och partiklar.

I den norra länsdelen finns ett militärt skjutfält med omfattande övningsverksamhet. I den nordvästra delen av länets slättbygd finns ett stort inslag av alunskiffer i berggrunden med en omfattande bildning av radon. Problemen med markradon har därför stor utbredning i länet och situationen påverkar även dricksvattnet i enskilda brunnar. Det finns risk för att miljögifter sprids till mark och omgivande vatten från förorenade områden som till exempel brandövningsplatser och gammal industrimark.

Regional övervakning

Hälsa spänner över många områden och det är svårt att få ett grepp om alla faktorer som påverkar vår hälsa. Länsstyrelsen deltar i det gemensamma delprogrammet ”Förtätning av miljö- och hälsoenkäter” genom en regional utvärdering av Folkhälsomyndighetens Miljöhälsoenkäter. Vi får då en uppfattning av faktorer som påverkar ohälsan hos människor i länet.

Resultaten från den hälsorelaterade miljöövervakningen används för den regionala uppföljningen av miljömålen och ska också utgöra underlag för åtgärdsarbete och för uppföljning av vidtagna åtgärder.

Ingående delprogram inom programområdet

  • Miljöhälsoenkäter

Nationell och övrig övervakning

Flera av miljöövervakningens programområden har kopplingar till miljörelaterad ohälsa. Hälsorelaterade undersökningar finns bland annat inom programområdena Luft och Miljögiftssamordning. Även i Länsstyrelsens verksamheter utöver miljöövervakningen finns kopplingar till miljörelaterad ohälsa, till exempel via handläggning av stöd för radonsanering.

Hälsorelaterade undersökningar genomförs av olika aktörer i samhället, varav några är Arbets- och miljömedicin, Östergötlands luftvårdsförbund och Motala ströms vattenvårdsförbund.

Miljömålsuppföljning

Hälsoövervakning används för att följa upp miljömålen Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö samt Giftfri miljö. Uppföljning sker både av miljömålens preciseringar och indikatorer.

Når vi miljömålen? Länk till annan webbplats.

Relaterad information och vidare läsning

Om miljöhälsoenkäten hos Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Om arbets- och miljömedicin i Linköping hos Region Östergötland Länk till annan webbplats.

Östergötlands luftvårdsförbund

Hälsorelaterad miljöövervakning på Karolinska Institutet Länk till annan webbplats.

Koppling till länets miljömålsuppföljning

Data från miljöövervakningen är ett viktigt underlag för uppföljning av Sveriges miljömålen. Den regionala miljömålsuppföljningen visar hur väl Östergötland klarar de nationella miljömålen.

Regional årlig uppföljning av miljömålen Länk till annan webbplats.

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt

Länsstyrelsen Östergötland