Örebro läns jämställdhetspris

Symbol för Örebro läns jämställdhetspris. En abstrakt symbol av en människa som i en dansliknande pose bär upp en glob med länets siluett i.

Illustration: Länsstyrelsen i Örebro län

Priset uppmärksammar och hedrar ett bra jämställdhetsarbete som bidrar till människors makt att forma samhället och sina egna liv oavsett kön. Genom det lyfter vi tillsammans fram goda exempel på jämställdhetsinsatser i länet som kan inspirera i jämställdhetsarbetet. Örebro läns jämställdhetspris har instiftats av Länsstyrelsen i Örebro län och Örebro läns jämställdhetsråd.

Vinnare av Örebro läns jämställdhetspris 2022

Vinnare tar emot diplom.

Vinnare 2022 var Komtek Örebro - Projekt TNT, Teknik Natur Tjejer.

Juryns motivering

Komtek Örebro har med ett långsiktigt och gediget engagemang arbetat för att bryta traditionella könsroller och öka flickors teknikintresse genom projektet Teknik Natur Tjejer. Med kreativitet, gemenskap och målmedvetenhet har Komtek Örebro under lång tid gett hundratals unga tjejer och icke binära i Örebro län möjligheten att upptäcka och skapa kul teknik i en trygg miljö.

Komtek Örebro har som mål att i framtiden se fler kvinnor inom den tekniska sektorn och sedan Teknik Natur Tjejer startades i Örebro har antalet tjejer på teknikprogrammet stadigt ökat. Komtek Örebro inspirerar med sin tålmodighet och kreativitet, de visar att det är kul att arbeta normbrytande och att jämställdhet är framtiden.

Komtek Örebro har med sitt arbete bidragit till ett mer jämställt Örebro län och tilldelas därför Örebro läns jämställdhetspris 2022.

Susanne Strand - docent i kriminologi vid Örebro universitet och forskningsledare vid Centrum för Våldsstudier

Motivering:

Susanne Strand är docent i kriminologi vid Örebro universitet och arbetar som forskningsledare vid Centrum för Våldsstudier (CVS) och forskargruppen Stalkning och Partnervåld (SToP). Hon är även adjungerad docent vid Centre for Forensic Behavioural Science (CFBS) vid Swinburne University of Technology i Melbourne, Australien. Som forskare arbetar hon framför allt med att undersöka, utreda och analysera arbete vad avser prevention av våld i nära relation och stalkning med den tillämpade kriminologi som bas. Hennes forskning fokuserar på att förebygga återfall i våldsbrott där hon till stor del har bedrivit forskning inom polisen, socialtjänsten och rättspsykiatrin.

Hur länge har arbetet pågått och vilka effekter och resultat har det givit?

Susanne är forskningsledare för forskningsprogrammet RISKSAM som är finansierat av Forte under åren 2020-2025. Programmets syfte är att arbeta fram en effektiv arbetsmetod för polis och socialtjänst att samverka kring riskhantering av våld i nära relation och stalkning. Hon är verksam inom forskningsområdena stalkning, våld i nära relation, hedersrelaterat våld, psykisk ohälsa, psykopati och antisocialt beteende, polisiärt arbete, riskbedömning, riskhantering och prevention.

Vilket eller vilka av de jämställdhetspolitiska delmålen har arbetet bidragit till att uppfylla?

Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Har arbetet spridits till andra aktörer och i så fall på viket sätt?

Susanne är aktiv i debatten och skriver bland annat forskarkrönikor i Nerikes Allehanda.

Foto på Susanne Strand

Susanne Strand

Personalen på föreningen Kvinnohuset, Örebro

Motivering:

Jag är stolt över att arbeta i en grupp som brinner för kvinnokamp och systerskap. Kvinnohuset erbjuder skydd från att utsättas för våld i nära relation men också mycket mer än så. Vi erbjuder systerskap, kompetent samtalsstöd, praktisk hjälp och gemenskap. Vårt arbete stödjer kvinnor att leva ett självständigt liv och möjliggör för dem att hitta styrka hos varandra. Arbetet som bedrivs förtjänar ett jämställdhetspris eftersom det utgör en del i kampen mot mäns våld mot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är ett hinder för att verklig jämställdhet ska kunna uppnås.

Hur länge har arbetet pågått och vilka effekter och resultat har det givit?

Kvinnohuset Örebro är en ideell förening som varit verksam sedan 1979 och sedan dess arbetat med stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor och deras barn samt spridit kunskap och bedrivit opinionsbildning. Arbetet gör skillnad för den enskilde. Jag har under min tid på Kvinnohuset hört flera kvinnor och barn berätta om hur mottagandet och stödet de fått varit betydande för dem i deras process. Utöver det skyddade boendet finns det också en samtalsmottagning för kvinnor som är i behov av stöd. Kvinnohuset föreläser regelbundet på olika arbetsplatser för att belysa ämnet våld i nära relation. Kunskap är makt och ju fler som lär sig om mekanismerna bakom problemet, desto större chans att problemet kan åtgärdas.

Vilket eller vilka av de jämställdhetspolitiska delmålen har arbetet bidragit till att uppfylla?

Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Har arbetet spridits till andra aktörer och i så fall på viket sätt?

Genom föreläsningar på olika arbetsplatser med mera.

Foto på Personalen på föreningen Kvinnohuset, Örebro

Personalen på föreningen Kvinnohuset, Örebro

Anna Duberg - grundare av Dans för hälsa, medicine doktor i hälsovetenskap och legitimerad fysioterapeut

Motivering:

Anna Duberg är grundare av Dans för Hälsa och ansvarar för dess metod och kurser. Hon är Medicine Doktor i Hälsovetenskap och Leg fysioterapeut. Med vetenskaplig grund och ett helhjärtat starkt engagemang arbetar Anna Duberg för unga tjejers välmående och hälsa. Hennes professionella, varma och genomtänkta arbetssätt smittar av sig till människor runt omkring och främjar för en jämställd hälsa i Örebro län.

Hur länge har arbetet pågått och vilka effekter och resultat har det givit?

Dans för Hälsa togs fram med stöd av Social Impact Lab vid Örebro Universitet under år 2017.

Vilket eller vilka av de jämställdhetspolitiska delmålen har arbetet bidragit till att uppfylla?

Jämställdhälsa men berör alla jämställdhetspolitiska mål.

Har arbetet spridits till andra aktörer och i så fall på viket sätt?

Idag finns 656 utbildade dans för hälsa instruktörer över landet i ca 188 orter. Dans för Hälsa utnämndes av Dagens medicin till ”Årets förnyare inom Svensk sjukvård” 2019 med motiveringen: ”För att på ett imponerande sätt ha mobiliserat och motiverat till bättre hälsa, utan dyra investeringar och med ungas egen kraft. Årets Guldskalpellvinnare har med stöd i evidens metodiskt förnyat vårdens arbetssätt genom att ta vara på det friska.” Och just det fokuset – att ta vara på det friska - där finns mycket att vinna. Genom att stärka resurser, dvs lyfta fram det som fungerar, så blir individen påmind om möjligheten i att själv förbättra levnadsvanor med egna verktyg och därmed kunna påverka sin hälsa. Ju mer upplevd kraft och eget ansvar, ju mindre vårdbehov.

Finn det något ytterligare du vill tillägga?

Dans för hälsa bygger på projektet "Dansprojektet” som är en randomiserad kontrollerad studie från Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro län, med syfte att undersöka effekten av att komplettera elevhälsa med kravlös dans för flickor 13–18 år med symtom på psykisk ohälsa. Professor Margareta Möller kom med idén till studien och var huvudhandledare. Region Örebro län stod som huvudsaklig finansiär. Leg. fysioterapeut Anna Duberg utformade interventionen och var doktorand (Örebro Universitet, Inst för Hälsovetenskaper). Bakom projektet finns flera aktörer och personer men i denna nominering vill jag framför allt lyfta fram Anna som person och hennes otroliga engagemang.

Foto på Anna Duberg

Anna Duberg

Komtek Örebro - TNT, Teknik Natur Tjejer

Motivering:

Komtek är en kommunal teknikskola. Här kan barn och unga gå på fritidsverksamhet, likt den kommunala musikskolan, fast med teknik. Kurserna kan handla om konstruktion, mekanik, elektronik, design, programmering eller entreprenörskap. Här skapas kul teknik! Teknikintresset väcks och fördjupas och kreativiteten utvecklas. Det ger ett tekniskt självförtroende. Genusperspektivet är självklart. Komtek jobbar för att bryta traditionella könsroller och öka flickors teknikintresse. Teknik är spännande, kreativt och kan leda till många olika karriärmöjligheter. Trots det är tjejer i dagsläget en minoritet på tekniska utbildningar i hela Sverige. Det vill Komtek ändra på! Genom att skapa ett teknikintresse hos unga tjejer är deras mål att i framtiden se fler kvinnor inom den tekniska sektorn. Teknik är framtiden och finns precis överallt i vår vardag. TNT finns till för att få unga tjejer och icke binära mer intresserade av teknik och vad teknikens underbara värld kan innebära. TNT står för Teknik-Naturvetenskap-Tjejer och dagarna arrangeras av Komtek i Örebro i samarbete med Tullängsgymnasiet och Teknikcollege. TNT kan erbjuda 100 kostnadsfria platser tack vare finansiering från engagerade teknikföretag och andra aktörer i Örebro län. För framtidens ingenjör!

Hur länge har arbetet pågått och vilka effekter och resultat har det givit?

Det är13:e året i rad som TNT arrangeras i Örebro. Aktiviteterna sker i samverkan med Tullängsgymnasiet. TNT bidrar till att fler tjejer väljer att söka in till Teknikprogrammet på Tullängsgymnasiet. Antalet tjejer på Teknikprogrammet har stadigt ökat sedan TNT startade i Örebro.

Vilket eller vilka av de jämställdhetspolitiska delmålen har arbetet bidragit till att uppfylla?

En jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämställd utbildning.

Har arbetet spridits till andra aktörer och i så fall på viket sätt?

En studie från universitetet i Örebro pekar på att Komtek gör skillnad. Intresset för teknikutbildningar blir i vissa fall dubbelt så hög bland Komtek-ungdomarna. I en kommun med ett teknikorienterat näringsliv kan ett ökat teknikintresse bland barn och unga vara avgörande för framtiden. Barnen i kommunen får möjlighet att växa och samtidigt läggs grunden till kommunens tillväxt.

Finn det något ytterligare du vill tillägga?

Komtek har funnits sedan 2003 och finns idag på 23 orter i Sverige. De lokala enheterna är en del av den kommunala organisationen. Alla Komtek samordnas av en nationell förening som drivs av en styrelse bestående av representanter från hela Sverige. De olika Komteken är indelade i fyra regionala områden: Norr, Öst, Väst och Syd. Den här nomineringen riktar sig till Örebro.

Bild på Komtek Örebro - TNT Teknik Natur Tjejer

Komtek Örebro - TNT Teknik Natur Tjejer

Matilda Wurm - legititmerad psykolog, filosofie doktor i hälsopsykologi och lektor i socialt arbete vid Örebro universitet

Motivering:

Matilda Wurm har bidragit till jämställdhet genom sin forskning om transidentiteter och gett ljus åt en minoritetsgrupp som allt för ofta förbises i jämställdhetsdebatten.

Hur länge har arbetet pågått och vilka effekter och resultat har det givit?

Matilda gjorde sin avhandling 2018 och har sedan dess varit med i många olika forskningsprojekt. Matilda har huvudsakligen forskat om samsjuklig smärta och ångest med en transdiagnostisk ansats. Hennes hälsopsykologiska forskning har lett till ett fokus på sociala faktorer i utvecklandet och upprätthållandet av ohälsa, vilket har vidareutvecklat ett existerande intresse av sociala stressorer som kan upplevas av minoriteter (minoritetsstress).

Vilket eller vilka av de jämställdhetspolitiska delmålen har arbetet bidragit till att uppfylla?

En jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämställd utbildning och jämställdhälsa.

Har arbetet spridits till andra aktörer och i så fall på viket sätt?

Matildas forskning har spridits genom olika forskningsprojekt. Ett aktuellt projekt som pågår syftar till att utforska transpersoners erfarenheter av minoritetsglädje, och att få en bättre förståelse för deras upplevelser av minoritetsglädje och minoritetsstress över tid. Projektet studerar hur dessa erfarenheter samvarierar med psykisk och fysisk ohälsa och livskvalitet före, under och efter en intervention. En mixed-methods-ansats används, bestående av intervjuer samt en replikerad single case design (SCED).

Foto på Matilda Wurm

Matilda Wurm

Tidigare nomineringar och vinnare

Vinnare 2021 var Anders Lindén, programansvarig för Högskoleingenjör, Byggteknik vid Örebro universitet.

Juryns motivering

Anders Lindén har med nytänkande bidragit till stor förändring i en mansdominerad bransch genom att utveckla, förankra och implementera ny kunskap i mötet med studenter. Med ett starkt driv, vilja att förändra och ett målmedvetet arbete för att öka medvetenheten om machokulturen och jämställdhet på utbildningen Högskoleingenjör, Byggteknik vid Örebro universitet, har Anders synliggjort att arbetet för ett jämställt samhälle berör och bör involvera män.

Anders Lindéns arbete skär genom flera av de jämställdhetspolitiska målen. Hans arbete har också fått spridning då han i olika sammanhang skickligt och generöst delat med sig till andra fakulteter och lärosäten som i sin tur implementerat arbetet. Detta har satt en boll i rullning mot ett mer jämställt samhälle. Anders Lindén är en förebild för jämställdhet inom universitetsvärlden.

Rebecca Persson och Matilda Persson, initiativtagare till Projekt Mens, #tampongenärfylld, som startats av Lindeportalen

Rebecca Persson och Matilda Persson är initiativtagare till Projekt Mens, Tampongenärfylld, som startats av Lindeportalen. Initiativtagarna har sett till att
högstadie- och gymnasieelever i Lindesbergs kommun inte ska behöva stanna hemma från skolan för att de saknar mensskydd. Deras arbete har bidragit till att bryta tabun kring mens, att skydda elevers integritet, och till mer lika villkor för deltagande i skolundervisning oavsett kön.

Foto på Rebecca Person och Matilda Persson

Rebecca Persson och Matilda Persson

Anders Lindén, programansvarig för Högskoleingenjör, Byggteknik vid Örebro universitet

Anders initiativ bidrar till att stoppa machokulturen inom utbildningen och i branschen. Han har på ett nytänkande och systematiskt sätt, med små medel, integrerat ett genus- och jämställdhetsperspektiv inom utbildningen. En förutsättning för att öppna branschen för alla män och kvinnor.

Foto på Anders Lindén

Anders Lindén

Jenny Ek, förskolelärare, utvecklingspedagog, Norrgårdens förskola i Kumla

Jenny har bidragit till att förskolan har ett normkritiskt perspektiv i undervisningen. Där barnen får redskap att bemöta alla med respekt. Där exempelvis lekar och lärande inte
begränsas av föreställningar om kön.

Foto på Jenny Ek

Jenny Ek

Samverkansgruppen för projektet Från nyanländ till medarbetare, genom Emelie Andersson, projektledare på Activa

Samverkansprojektet Från nyanländ till medarbetare har hittat en välfungerande metod för att möjliggöra att kvinnor som har begränsade eller inga tidigare studier tagit flera kliv närmare den svenska arbetsmarknaden och samhället.

Foto Emelie Andersson

Emelie Andersson

Maria Hög, samordnare våld i nära relation socialförvaltningarna Karlskoga och Degerfors

Maria har genom att lyfta frågan och utbilda såväl medarbetare som nätverk om våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck, bidragit till att utsatta kvinnor får det stöd de har rätt till för att kunna leva ett liv fritt från våld och förtryck. Maria har även varit med och arrangerat kampanjen Tillsammans mot våld i Karlskoga kommun 2020.

Foto på Maria Hög

Maria Hög

Projektet Trappan, genom Åsa Wilson, projektledare på Studieförbundet ABF

Projektet Trappans arbete har bidragit till att utlandsfödda kvinnor, som står långt från arbetsmarknaden, har ökat sina chanser till arbete. Projektet har synliggjort att medarbetare med kulturell och språklig kompetens är ovärderliga för projektets deltagare men även för samhällets integration och för att uppnå rätten till arbete.

Foto på deltagare i projektgruppen Trappan

Från vänster: Khawla Aadem, Diep Pham, Vivian Qudsieh, Åsa Wilson, Shin Thein, Sofia Linnér, Sadia Amin, Suad Abdi Ige, Sahra Mahamed Ali. 

Foto på vinnaren av Örebro läns jämställdhetspris 2020 Magdalena Åsgärde

Vinnaren av jämställdhetspriset 2020 var Magdalena Åsgärde, RF-SISU Örebro län.

Juryns motivering

Magdalena Åsgärde har med sitt outtröttliga engagemang som ledare för projektet Kvinna i fokus haft avgörande betydelse för asylsökande kvinnors trygghet och inkludering i det svenska samhället.


Jämställdhetspolitikens mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En av de grupper som står allra längst ifrån denna ambition är asylsökande kvinnor, vilka ofta befinner sig utanför samhället och uppger att de mår både psykiskt och fysiskt sämre än svenskfödda kvinnor. Genom projektet har asylsökande kvinnor fått möjlighet att öka sin psykiska och fysiska hälsa genom social gemenskap, regelbunden träning, språkträning och samtal kring samhället, hälsa, sexualitet och jämställdhet. Resultatet har blivit att kvinnorna inte bara ökat sitt välmående utan också stärkts till att bli mer medvetna om sina rättigheter samt ökat sina möjligheter till inkludering i samhället. På kvinnornas initiativ har också grupper med deras män startat där samtal om jämställdhet i svensk kontext förs. Magdalena Åsgärde är med projektet Kvinna i fokus en förebild för ett praktiskt och livsförändrande jämställdhetsarbete.

Arbetsgruppen för projektet Kvinnors idrott

Arbetsgruppen består av Daniel Alsarve och Hanna Palm, RF-SISU Örebro län, samt Jane Karlsson, Kjell Sunesson, Laila Sunesson och Reignar Johansson (avled under arbetets gång) Örebro läns Idrottshistoriska sällskap.

Varje människa har något unikt att berätta och genom projektet Kvinnors idrott har idrottsutövande kvinnor i Örebro län delat med sig av sina idrottsliv under hundra år. Berättelserna har resulterat i boken ”Pionjärerna – kvinnor berättar om sina idrottsliv”, samt en utställning som turnerar i länet. I samband med utställningen bjuds politiker, idrottsledare, media och några av författarna in för att belysa jämställdhetsfrågan inom idrotten, då, nu och inför framtiden.

Varje berättelse är ett eget dokument, men tillsammans bildar de en djupare förståelse för idrottens betydelse och vilka utmaningar som finns. De ger en värdefull inblick i villkoren för kvinnors idrott och en möjlighet att lära av historien så att klokare beslut kan fattas idag. Framförallt är Kvinnors idrott ett dokument som understryker allas rätt att vara fysisk aktiva, oavsett vem man är, vilket långt ifrån varit självklart inom många idrotter. Projektet är unikt, då det är första gången som berättelser om kvinnors idrottsliv samlats in på detta sätt. Utställningen kommer framöver att turnera i länet och sätta fokus på jämställdhetsfrågor inom idrotten.

Foto på arbetsgruppen för projektet Kvinnors idrott

Arbetsgruppen för projektet Kvinnors idrott, från vänster: Laila Sunesson, Jane Karlsson, Hanna Palm, Kjell Sunesson och Daniel Alsarve.

Rúna í Baianstovu

Rúna í Baianstovu, lektor på Socialt arbete på Örebro Universitet, har lång erfarenhet och ett mångårigt engagemang i frågor som rör mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Hon är forskare, författare, föreläsare och en förebild för såväl studenter som yrkesverksamma och personer som är aktiva inom ideella organisationer.

Rúna í Baianstovu, ©Foto: Nina Hellstrom

Enheten för försörjningsstöd, bosättning och integration på Örebro Kommun, genom enhetschef Johanna Karsberg

Enheten har arbetat både målmedvetet och uthålligt för att öka möjligheten till förbättrad integration för nyanlända barn och föräldrar. En stor och viktig del av arbetet har varit att öka kunskapen hos personalgruppen när det rör våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Enheten har arbetat fokuserat mot målet att ensamstående föräldrar så snabbt som möjligt komma ut i arbete eller studier, mycket genom samverkan med civilsamhället där de tillsammans arbetat med att kunna erbjuda en individanpassad verksamhet. Genom att skapa tydliga rutiner för denna målgrupp, som inte är inkluderade i lagen om bosättning, har det skapat möjligheter för fler vuxna till integrering i samhället och skolgång för fler barn. Mycket av arbetet har skett genom samverkan med både interna och externa aktörer som stödjer nyanlända vuxna och barn. Arbetet på enheten för försörjningsstöd har koppling till flera av de jämställdhetspolitiska delmålen, framför allt ekonomisk jämställdhet, jämställd hälsa, jämställd utbildning och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Johanna Karsberg

Faisa Maxamed

Faisa Maxamed, ledamot av styrelsen i Örebro moské och ledamot av kommunfullmäktige, har under många år arbetat aktivt för att hjälpa kvinnor ut i arbetslivet, framför allt genom att erbjuda praktisk hjälp med till exempel teknik och internetrelaterade frågor. Faisa beskrivs som en mångsidig och kompetent kvinna inom integrationsfrågor och ses som en förebild av många för sitt driv att hjälpa andra.

Faisa Maxamed

Magdalena Åsgärde

Magdalena Åsgärde, RF-SISU Örebro län och projektet Kvinna i fokus
har hjälpt asylsökande kvinnor genom att erbjuda social gemenskap, regelbunden träning och rörelseglädje. En grupp i vårt samhälle som ofta står långt från jämställdhetspolitikens ambition är asylsökande kvinnor och män. I TIA-projektet Kvinna i fokus har Magdalena Åsgärde arbetat i flera år med särskild prioritering mot delmålen 5 och 6, jämställd hälsa och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Asylsökande och nyanlända kvinnor uppger i mycket lägre utsträckning en god fysisk och psykisk hälsa jämfört med svenskfödda kvinnor. Kvinnorna är också mindre fysisk aktiva och har en lägre hälsolitteracitet. I takt med att kvinnornas självkänsla och självförtroende stärkts så har behovet att rikta insatser till deras män tydliggjorts. Särskilda gruppaktiviteter har erbjudits deras män med träningspass och samtal kring maskulinitet, jämställdhet, samtyckeslag och barnkonventionen för att nämna några ämnen. Genom ovanstående aktiviteter uppnås även syftet att ge språkträning, stärka familjernas sociala sammanhang och ge en ökad hälsomedvetenhet. Därigenom stärks kvinnornas möjligheter till arbete/sysselsättning och självförsörjning vilket underlättar en god etablering och inkludering i samhället. Det syns tydliga positiva resultat av projektet, där kvinnorna framför allt har stärkts och blivit mer medvetna om sina rättigheter och möjligheter samtidigt som både den fysiska och psykiska hälsan har ökat vilket gör dem bättre rustade i den otrygga situation som asylsökande innebär. Metoden är spridd till andra verksamheter både inom och utanför Örebro län. Magdalena har som person betytt mycket för kvinnornas trygghet och inkludering i det svenska samhället.

Magdalena Åsgärde

Shahla Ojagh

Shahla Ojagh har de senaste 5 åren, i sitt arbete som verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan i Örebro, jobbat med nyanlända och asylsökande i hela Örebro län. Både i sitt arbete, men också privat, så har hon aktivt arbetat med fokus på jämställdhet och kulturmångfald och genom det hjälpt många kvinnor och deras familjer med att förstå hur jämställdhet och kultur påverkar varandra. Dessa kvinnor har fått stärkt sitt självförtroende och fått ökad förståelse för det svenska samhället. Genom sitt arbete har hon skapat ett stort nätverk där kvinnor och deras familjer varit i fokus och skapat tillit genom goda och trygga relationer, vilket underlättat i att nå resultat gällande jämställdhet.

Shahla Ojagh

Vinnaren av jämställdhetspriset 2019 var Ulrika Lundgren på Folkhälsoförvaltningen i Karlskoga-Degerfors.

Är så STOLT ännu av priset och njuter av att vår personal som har åstadkommit heltid och fått så LÅG sjukfrånvaro, 4,23% för dessa yrkesgrupper! Säger Ulrika några månader efter mottagandet av priset.

Juryns motivering

Ulrika Lundgren och Folkhälsoförvaltningen i Karlskoga-Degerfors, har under lång tid arbetat både målmedvetet och uthålligt för att öka möjligheten till att arbeta heltid för personer i kvinnodominerade yrken. Den utarbetade Dialogmodellen ger utrymme för både chefer och medarbetare att vara delaktiga i och påverka verksamheten och genomförs inom ramen för befintlig budget. Arbetet knyter tydligt an till flera av de jämställdhetspolitiska målen, i synnerhet ekonomisk jämställdhet och jämställd hälsa vilket visar sig i en ökad andel heltidsanställda och en minskad sjukfrånvaro. Folkhälsoförvaltningen i Karlskoga-Degerfors är en förebild i arbetet för ett jämställt Örebro län.

Kontakt