Natura 2000 - Uppdatering av bevarandeplaner
Nu pågår ett arbete med att uppdatera bevarandeplanerna för flera av våra mest värdefulla vattendrag i Kalmar län som är Natura 2000-områden. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att tydliggöra vad dessa utpekade Natura 2000-vatten behöver för att vara friska och fungera. Detta har blivit aktuellt med anledning av den nationella omprövningen av tillstånd för vattenkraft (NAP) som kommer att ske i Sverige under kommande år.
Förslag till uppdaterade bevarandeplaner i Alsterån
Tabell över bevarandeplaner nu aktuella för revidering.
Diarie-nummer | Natura 2000-område | Datum för gällande | Områdes-skydd | Kommentar |
---|---|---|---|---|
1801–2024 | Alsteråns vattensystem | 2005-12-15 | nej | |
5663–2024 | Allgunnen | 2016-12-14 | naturreservat | |
5664–2024 | Flasgölerum | 2016-12-14 | naturreservat | |
5665–2024 | Bokhultet vid Alsterån | 2016-12-14 | naturreservat | |
5666–2024 | Getebro | 2016-12-14 | naturreservat |
Hur sker dialog inför beslut om nya bevarandeplaner?
Utskick till direkt berörda fastighetsägare med inbjudan att lämna synpunkter har skett. Liksom till vattenråd, ideella organisationer och andra myndigheter. Samtal förs dessutom med markägar- och skogsbruksorganisationer och kommuner. Dialog med vattenkraftsägare sker inom den särskilda NAP-samverkansprocessen.
Möjlighet att lämna synpunkter på förslagen
Alla har möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i bevarandeplanerna. Vi tar emot synpunkter eller frågor kring bevarandeplanerna. Dessa tar vi helst emot via e-post och före den 20 september 2024. Ange diarienummer beroende på område (se tabellen) i ämnesraden för e-post.
Efter detta kommer Länsstyrelsen att fastställa de nya bevarandeplanerna.
Det går även att återkomma senare med synpunkter, men de får då hanteras i kommande uppdateringar.
Länsstyrelsen ser gärna att synpunkterna fokuserar på de förändringar som beskrivs nedan.
Det är också av särskilt stort värde att få synpunkter på vad det är som efterfrågas inom planeringen av mark- och vattenanvändningen.
Vad är nytt i förslaget till uppdaterad bevarandeplan för Alsteråns vattensystem?
Prioriterade bevarandeåtgärder
De nya bevarandeplanerna har förtydligade beskrivningar av prioriterade bevarandeåtgärder. Det viktigaste kan sammanfattas:
- Åtgärder för förbättrad passerbarhet och kontakt mellan vattensystemets olika delar
- Åtgärder för förbättrade ekologiska flöden
- Återvätning inom avrinningsområdet
- Åtgärder mot påverkad morfologi i vattendraget (restaurering och biotopvård)
- Anpassad hänsyn av markanvändningen inom naturliga översvämningsområden i anslutning till Natura 2000-området
- Fortsatt kalkning
- Dokumentation och bevarande av värdekärnor (såväl i vatten som anslutande våtmarker och fastmark) behövs för att bedöma behoven av förstärkta bevarandeinsatser.
- Bevarandeinsatser kan bestå av riktad rådgivning, frivilliga avsättningar, nya naturvårdsavtal eller områdesskydd.
Hotbild och påverkan
I detta avsnitt finns en omarbetad sammanfattning av mer påtagliga hot, belastningar eller verksamheter som kan påverka Alsteråns vattensystem negativt. Det ska ses som exempel på sådant som kan skada utpekade arter och naturtyper utifrån lokala förhållanden. Det är alltså ingen heltäckande utvärdering av alla tänkbara påverkansfaktorer, men kan ses som ett stöd för att avgöra vilka verksamheter och åtgärder som kräver särskild planering och kan omfattas av krav på tillstånd.
Bevarandemål
Mer detaljerade beskrivningar av bevarandemål, det vill säga preciseringar av vad som mer i detalj behöver uppnås för att bevara eller i många fall återfå vattenmiljöernas ekologiska värden. Dessa mål och fördjupade beskrivningar finns i tabellform i en ny bilaga till samtliga fem bevarandeplaner i Alsterån.
Övrigt
I övrigt har en hel del allmänt beskrivande text om Natura 2000-områdena lyfts ut i bilaga.
För allmänna beskrivningar om de arter och naturtyper som finns i områdena hänvisas nu till Naturvårdsverkets Vägledningar för svenska naturtyper och arter i naturvårdsdirektiven. Här finns information om den nationella situationen och utbredningen med mera som fortlöpande kommer att kunna uppdateras.
Nya kunskapsunderlag
Denna text uppdateras när underlagen blir tillgängliga.
Naturanaturtyper
Ny inventering av naturtypers utbredning och status har skett. Dessa kommer inom kort att framgå av naturanaturtypskartan (NNK) som finns i webbkartan Skyddad natur.
Naturanaturtypskartan, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Biotopkartering
Som grund för beskrivning av vattenmiljöernas fysiska förhållanden och miljöernas status har en ny kompletterande biotopkartering skett i delar av Natura 2000-området. Tidigare kartering var från 2001. Detta underlag kommer att framgå av länsstyrelsernas biotopkarteringsdatabas.
Biotopkarteringsdatabas Länk till annan webbplats.
Svämytor
En svämytekartering har tagits fram. Denna visar de "översvämningsbenägna" områden i anslutning till Alsterån som återkommande översvämmas under högflödesperioder. Avsikten är att kunna presentera detta underlag i en samlad webbkarta och möjliggöra nedladdning via Geodatakatalogen.
Geodatakatalogen Länk till annan webbplats.
Vattnet i landskapet
Det är en gemensam målsättning för myndigheterna att det ska bli enklare att kunna ta del av de befintliga underlag som är nödvändiga för att kunna planera åtgärder på fastighetsnivå. Som ett första steg avser Länsstyrelsen att ta fram en webbkarta som sammanställer "Vattnet i landskapet". En hydrologisk grundkarta som visar vattennätverket från källa till hav; avrinningsområden med sjöar, vattendrag, egentliga våtmarker samt tillfälliga vattenområden, svämytor och fuktig mark. Det är tillgängliga underlag som har stor betydelse för verksamhetsutövare för att få en överblick över var det finns vatten att planera för och ta hänsyn till.
Frågor och svar om Natura 2000
Vad är Natura 2000?
Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda.
Syftet med Natura 2000 är att bidra till att hejda den pågående förlusten av biologisk mångfald inom EU genom att alla länder tar ett ansvar för sin del av det gemensamma naturarvet. De mest betydelsefulla områdena i varje land ska därför ingå i Natura 2000-nätverket.
Natura 2000 bygger på bestämmelser i två EU-direktiv: fågeldirektivet och habitatdirektivet. Regeringen utser Natura 2000-områden.
Natura 2000 - värdefulla naturområden i EU, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Mer information om de enskilda Natura 2000-områdena, som exempelvis deras avgränsning och fastställda (nu gällande) bevarandeplaner finns i naturvårdsverkets karttjänst.
Man når områdena och de gällande bevarandeplanerna genom att söka efter namnet på Natura 2000-området i sökrutan eller zooma i kartan till berört område. Klicka på ytan, då öppnas en inforuta. Välj fliken Detaljerad info. Klicka på Öppna och bevarandeplanen öppnas.
Hur tar vi hand om våra Natura 2000-områden?
Det sker på många olika sätt beroende på vilken typ av område det rör sig om. Många områden i odlingslandskapet sköts av privatpersoner genom att se till att gräsmarker betas eller slås. Flertalet områden är samtidigt naturreservat. Naturvårdsverket tilldelar årligen respektive länsstyrelse medel till skötseln av skyddade områden. Dessa medel kan också användas inom Natura 2000-områden.
Till detta kommer en möjlighet att söka från EU:s naturvårdsfond LIFE för åtgärder som främjar Natura 2000-områden.
Partner i ett av Europas största vattenvårdsprojekt Länk till annan webbplats.
I projektet Grip on LIFE IP arbetar myndigheter, skogsägarföreningar och intresseorganisationer tillsammans för att kombinera ett modernt och aktivt skogsbruk med hänsyn till skogens värdefulla vattendrag och våtmarker.
Grip on LIFE IP, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.
Skogsbruk och vatten Länk till annan webbplats. (Specialbilaga Skogseko 4 mars 2024)
Vad är en bevarandeplan?
Varje Natura 2000-område har en bevarandeplan som:
- beskriver varför området har pekats ut, det vill säga vilka arter, livsmiljöer och naturtyper som ska bevaras i området (Syfte och områdesbeskrivning),
- vilka kvaliteter i naturen som behöver finnas (Bevarandemål),
- nuläget – status och problem (Bevarandestatus och hotbild),
- vad som är nödvändigt att göra (Bevarandeåtgärder).
Bevarandeplanen kan lyfta prioriteringar mellan bevarandemål och -åtgärder, men den innehåller inte avvägningar mot andra intressen. Den är därför inte är inte juridiskt bindande för enskilda.
Inverkan på de Natura-mål som beskrivs i bevarandeplanen ska däremot vägleda myndigheter vid deras hantering av ärenden och vid planering (inom ramen för övrig myndighetsutövning). Det är därmed aspekter som ska bedömas vid förvaltningen av området, i samband med tillsyn och tillståndsprövningar.
De bevarandemål som är nödvändiga att uppnå för att säkerställa värdena i ett Natura 2000-vatten ska också utgöra en grund för beslut om miljökvalitetsnormer (MKN) inom vattenförvaltningen.
Bevarandeplanerna bör revideras när ny kunskap finns eller när förutsättningar för området ändras.
Ett starkt grundläggande skydd – men inga specifika förbud
I de Natura 2000-områden som regeringen pekat ut gäller att Sverige åtagit sig att se till att naturvärdena bevaras över tid. Men ett Natura 2000-utpekande innebär inte något generellt hinder för pågående markanvändning eller utveckling av samhället.
I de utpekade områdena finns inga särskilda regler om vad som är tillåtet eller förbjudet. För varje Natura 2000-område anges i stället i detalj vilka naturvärden som ska bevaras. Den verksamhet som sker i dessa områden behöver utföras så att syftet med skyddet inte motverkas.
Pågående mark- och vattenanvändning kan fortsätta som vanligt om den inte påverkar de utpekade naturvärdena negativt. Många skötselinsatser är också nödvändiga för att behålla värdena för fågellivet.
Den som vill göra en förändring eller en åtgärd som kan påverka miljön i dessa områden på ett betydande sätt måste söka tillstånd för det. Du kan läsa mer om tillståndsplikten i nästa fråga.
Natura 2000-områdena är dessutom av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken, vilket har betydelse vid prövning av verksamheter och vid samhällsplanering. Det finns krav på hänsyn i alla myndighetsbeslut.
Det måste avgöras i varje enskilt fall vilka åtgärder som kan vara problematiska för syftet med ett visst Natura 2000-område. Därför finns en tillståndsplikt som gäller för alla nya åtgärder som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område på ett betydande sätt.
Detta kan även gälla verksamheter som sker utanför områdets gränser. Det viktiga är alltså inte var det planeras något, utan vilken effekt detta får på området.
Skötselåtgärder som är nödvändiga för området kräver inte tillstånd.
Om tillståndsplikten i miljöbalken Länk till annan webbplats.
Hur vet man vilka åtgärder som kräver tillstånd?
Det kan vara svårt att avgöra om tillstånd krävs. Om du är osäker är du välkommen att fråga länsstyrelsen till råds.
Du kan alltid lämna in ett samrådsunderlag till länsstyrelsen där du gör en översiktlig beskrivning av den planerade åtgärden och dess bedömda miljöpåverkan. I samrådet med länsstyrelsen får du besked om det behövs en tillståndsprövning.
Pågående verksamheter
Verksamheter som redan bedrivs i eller i närheten av föreslagna områden ska som huvudregel kunna fortsätta.
Man behöver dock söka Natura 2000-tillstånd om verksamheten ändras så att betydande påverkan på miljön kan uppkomma.
Vid omprövning av tillståndsgivna verksamheter behöver också påverkan på Natura 2000-områdets skyddsintressen klargöras och förslag till miljöanpassningar för att minimera verksamhetens påverkan kan behöva tas fram av dig som verksamhetsutövare.
Nya verksamheter
Nya verksamheter kan tillkomma i föreslagna områden under förutsättning att de fåglar som ska skyddas inte störs på ett betydande sätt. Om du planerar en ny verksamhet eller en åtgärd som kan påverka miljön på ett betydande sätt måste du däremot söka Natura 2000-tillstånd.
Bevarandeplanen ger besked
För varje Natura 2000-område finns en bevarandeplan. Bevarandemålen som anges i planen är centrala i tillståndsprövningen. Bevarandeplanen fastställs av länsstyrelsen efter dialog med fastighetsägare och andra berörda.
Kontakt
Länsstyrelsen Kalmar län
Besöksadress: Regeringsgatan 1, Kalmar
E-post: kalmar@lansstyrelsen.se
Telefon till växeln: 010-223 80 00