Natura 2000 - Uppdatering av bevarandeplaner
Nu pågår ett arbete med att uppdatera bevarandeplanerna för de av våra mest värdefulla vattendrag i Kalmar län som är Natura 2000-områden. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att tydliggöra vad dessa utpekade vattenområden behöver för att vara friska och fungera. Detta har blivit aktuellt med anledning av den nationella omprövningen av tillstånd för vattenkraft (NAP) som kommer att ske i Sverige under kommande år.
2025 inleddes arbetet med översyn av områdena som berör Emåns vattensystem. Ytterligare Natura 2000-områden än de som framgår av tabellen nedan och som ligger i Jönköpings uppdateras parallellt.
Tidigare har bevarandeplaner i Alsteråns vattensystem setts över och är nu fastställda.
Kort om uppdateringen
- Vi uppdaterar bevarandeplaner för flera Natura 2000-områden i Emåns vattensystem.
- Syftet är att tydliggöra vilka naturvärden som ska bevaras och vilka åtgärder som behövs.
- Markägare, verksamhetsutövare och andra berörda kan lämna synpunkter.
- Förslag publiceras löpande i tabellen nedan.
- 2026-07-10 Förslag till ny bevarandeplan för Emåns vattensystem i Kalmar län.
- 2026-07-17 Förslag till ny bevarandeplan för Ryngen.
- För området Våtmarker längs Emåns nedre lopp är en ny preliminär bedömning är att inga ytterligare vattenrelaterade frågor berörs utöver de som redan beskrivit för Emåns vattensystem i Kalmar län.
Möjlighet att lämna synpunkter
Det finns nu möjlighet för alla att lämna synpunkter på innehållet i de förslag till nya bevarandeplaner som berör Emåns vattensystem. Det är av särskilt stort värde att få synpunkter på sådant som efterfrågas för att stödja din planering av mark- och vattenanvändningen.
Använd e-tjänsten Lämna komplettering eller yttrande i ärende för att lämna dina svar eller ställa frågor. Det är viktigt att ange diarienummer.
Lämna komplettering eller yttrande i ärende. Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen Kalmar län önskar få dina synpunkter före den 31 augusti 2026.
Observera att Länsstyrelsen Jönköpings län ansvarar för några gemensamma bevarandeplaner och vill ha svar senast den 23 augusti 2026.
Fastställda bevarandeplaner
Det finns samtidigt alltid möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i en bevarandeplan. Det gäller även de som för närvarande inte är aktuella för revidering. Då får frågorna hanteras i kommande uppdateringar. Ange i sådant fall att det handlar om synpunkter på bevarandeplan och områdesnamn i ämnesraden i en e-post till kalmar@lansstyrelsen.se.
Emåns vattensystem - bevarandeplaner i Kalmar län som nu är aktuella för revidering
Diarie-nummer (länk till förslag) | Natura 2000-område (länk till karta) | Nuvarande bevarandeplan | Kommentar |
|---|---|---|---|
(Förslaget inleds med en sammanfattning) | Emåns vattensystem i Kalmar län Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. | Berör Kalmar läns del av Emåns huvudfåra, delar av biflödena Silverån med Lillån, Sällevadsån, Pauliströmsån, Gårdvedaån, Nötån samt Moreån. | |
3785-2026 Länk till annan webbplats. (Länsstyrelsen Jönköpings län) | 2005-12-15 Länk till annan webbplats. (Kalmar län) | En ny gemensam bevarandeplan tas fram för de övre delarna av Silverån som ingår i två Natura 2000-områden i Kalmar och Jönköpings län. | |
4941-2026 | Våtmarker längs Emåns nedre lopp Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. | Detta område utgör del av Emåns vattensystem ovan men är utpekat för fågellivet. | |
29-2024 (Länsstyrelsen i Jönköpings län) Länk till annan webbplats. 2015–2026 (Länsstyrelsen Kalmar län) Länk till annan webbplats. | Sällevadsån (västra) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och | Sällevadsån (västra) ligger i Jönköpings län. En ny gemensam bevarandeplan för hela naturreservatet Sällevadsån som ligger i båda länen. |
Nytt i uppdaterade bevarandeplaner
De nya bevarandeplanerna är mer detaljerade och innehåller fördjupade beskrivningar av bevarandemål för livsmiljötyper och arter samt över hotbild och åtgärder. Bevarandemålen har inte ändrats i sak men har konkretiserats och formulerats om.
Prioriterade bevarandeåtgärder
De nya bevarandeplanerna har förtydligade beskrivningar av prioriterade bevarandeåtgärder. Det viktigaste kan sammanfattas i att det finns behov av:
- Åtgärder för förbättrade och mer naturlika flöden
- Återvätning inom avrinningsområdet
- Åtgärder för förbättrad passerbarhet och kontakt mellan vattensystemets olika delar
- Åtgärder mot påverkad morfologi i vattendraget (restaurering och biotopvård)
- Anpassad hänsyn av markanvändningen inom naturliga översvämningsområden i anslutning till Natura 2000-området
- Bevarandeinsatser som kan bestå av riktad rådgivning, frivilliga avsättningar, nya naturvårdsavtal eller områdesskydd.
- Samordnad åtgärdsplanering
Hotbild och påverkan
I detta avsnitt finns en omarbetad sammanfattning av mer påtagliga hot, belastningar eller verksamheter som kan påverka Natura 2000-områdena negativt. Det ska ses som exempel på sådant som kan skada utpekade arter och naturtyper utifrån lokala förhållanden. Det är alltså ingen heltäckande utvärdering av alla tänkbara påverkansfaktorer, men kan ses som ett stöd för att avgöra vilka verksamheter och åtgärder som kräver särskild planering och kan omfattas av krav på tillstånd.
Bevarandemål
Mer detaljerade beskrivningar av bevarandemål, det vill säga preciseringar av vad som mer i detalj behöver uppnås för att bevara eller i många fall återfå vattenmiljöernas ekologiska värden. Dessa mål och fördjupade beskrivningar finns i tabellform i en ny bilaga.
Övrigt
I övrigt har en hel del allmänt beskrivande text om områdena samt livsmiljötyper och arter lyfts ut i bilagor. För allmänna beskrivningar om de arter och naturtyper som finns i områdena hänvisas nu till Naturvårdsverkets Vägledningar för svenska livsmiljötyper och arter i naturvårdsdirektiven. Här finns information om den nationella situationen och utbredningen med mera.
Livsmiljötyper enligt art- och habitatdirektivet
Dessa kommer att framgå av webbkartan Skyddad natur under Naturanaturtypskartan (NNK). Tidigare kallades dessa livsmiljötyper för Naturanaturtyper och denna beteckning förekommer fortfarande i vissa dokument.
Naturanaturtypskartan, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Vatten i landskapet
Det är en gemensam målsättning för myndigheterna att det ska bli enklare att kunna ta del av de befintliga underlag som är nödvändiga för att kunna planera åtgärder på fastighetsnivå. Som ett första steg har Länsstyrelsen tagit fram en webbkarta som sammanställer "Vattnet i landskapet". En hydrologisk grundkarta som visar vattennätverket från källa till hav; avrinningsområden med sjöar, vattendrag, egentliga våtmarker samt tillfälliga vattenområden, svämytor och fuktig mark. Det är tillgängliga underlag som har stor betydelse för verksamhetsutövare för att få en överblick över var det finns vatten att planera för och ta hänsyn till.
Vatten i landskapet – Kalmar län, webbkarta Länk till annan webbplats.
Biotopkartering
Som grund för beskrivning av vattenmiljöernas fysiska förhållanden och miljöernas status har en ny kompletterande biotopkartering skett i delar av Natura 2000-området. Tidigare kartering var från 2001. Detta underlag kommer att framgå av länsstyrelsernas biotopkarteringsdatabas.
Alsteråns vattensystem
Länsstyrelsen har under 2025 fastställt uppdaterade bevarandeplaner som berör Alsterån.
En sammanfattning av innehållet finns att läsa i broschyren Detta behöver du veta om Alsteråns vattensystem. pdf, 3.4 MB. Den riktar sig särskilt till dig som äger mark eller använder vatten, skog eller jordbruksmark i området.
Frågor och svar om Natura 2000 och bevarandeplaner
Vad är en bevarandeplan?
Varje Natura 2000-område har en bevarandeplan som:
- beskriver varför området har pekats ut, det vill säga vilka arter, livsmiljöer och naturtyper som ska bevaras i området (Syfte och områdesbeskrivning),
- vilka kvaliteter i naturen som behöver finnas (Bevarandemål),
- nuläget – status och problem (Bevarandestatus och hotbild),
- vad som är nödvändigt att göra (Bevarandeåtgärder).
Bevarandeplanen kan lyfta prioriteringar mellan bevarandemål och -åtgärder, men den innehåller inte avvägningar mot andra intressen. Den är därför inte är inte juridiskt bindande för enskilda.
Inverkan på de Natura-mål som beskrivs i bevarandeplanen ska däremot vägleda myndigheter vid deras hantering av ärenden och vid planering (inom ramen för övrig myndighetsutövning). Det är därmed aspekter som ska bedömas vid förvaltningen av området, i samband med tillsyn och tillståndsprövningar.
De bevarandemål som är nödvändiga att uppnå för att säkerställa värdena i ett Natura 2000-vatten ska också utgöra en grund för beslut om miljökvalitetsnormer (MKN) inom vattenförvaltningen.
Det är möjligt att revidera en bevarandeplan när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.
Bevarandeplanerna för våra Natura 2000-områden innehåller
många fackord och termer som inte helt går att ersätta. Här
är därför en lista med förklaringar som kan underlätta läsandet.
Ordlista för bevarandeplaner pdf, 251 kB, öppnas i nytt fönster.
Vad är Natura 2000?
Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda.
Syftet med Natura 2000 är att bidra till att hejda den pågående förlusten av biologisk mångfald inom EU genom att alla länder tar ett ansvar för sin del av det gemensamma naturarvet. De mest betydelsefulla områdena i varje land ska därför ingå i Natura 2000-nätverket.
Natura 2000 bygger på bestämmelser i två EU-direktiv: fågeldirektivet och habitatdirektivet. Regeringen utser Natura 2000-områden.
Natura 2000 - värdefulla naturområden i EU, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Mer information om de enskilda Natura 2000-områdena, som exempelvis deras avgränsning och gällande bevarandeplaner finns i naturvårdsverkets karttjänst.
Man når områdena och de gällande bevarandeplanerna genom att söka efter namnet på Natura 2000-området i sökrutan eller zooma i kartan till berört område. Klicka på ytan, då öppnas en inforuta. Välj fliken Detaljerad info. Klicka på Öppna och bevarandeplanen öppnas.
Hur tar vi hand om våra Natura 2000-områden?
Det sker på många olika sätt beroende på vilken typ av område det rör sig om. Många områden i odlingslandskapet sköts av privatpersoner genom att se till att gräsmarker betas eller slås. Flertalet områden är samtidigt naturreservat. Naturvårdsverket tilldelar årligen respektive länsstyrelse medel till skötseln av skyddade områden. Dessa medel kan också användas inom Natura 2000-områden.
Till detta kommer en möjlighet att söka från EU:s naturvårdsfond LIFE för åtgärder som främjar Natura 2000-områden.
Partner i Europas största vattenvårdsprojekt Länk till annan webbplats.
I projektet Grip on LIFE IP arbetar myndigheter, skogsägarföreningar och intresseorganisationer tillsammans för att kombinera ett modernt och aktivt skogsbruk med hänsyn till skogens värdefulla vattendrag och våtmarker.
Grip on LIFE IP, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.
Skogsbruk och vatten Länk till annan webbplats. (Specialbilaga Skogseko 4 mars 2024)
Ett starkt grundläggande skydd – men inga specifika förbud
I de Natura 2000-områden som regeringen pekat ut gäller att Sverige åtagit sig att se till att naturvärdena bevaras över tid. Men ett Natura 2000-utpekande innebär inte något generellt hinder för pågående markanvändning eller utveckling av samhället.
I de utpekade områdena finns inga särskilda regler om vad som är tillåtet eller förbjudet. För varje Natura 2000-område anges i stället i detalj vilka naturvärden som ska bevaras. Den verksamhet som sker i dessa områden behöver utföras så att syftet med skyddet inte motverkas.
Pågående mark- och vattenanvändning kan fortsätta som vanligt om den inte påverkar de utpekade naturvärdena negativt. Det är också så att många skötselinsatser är nödvändiga för att behålla dessa värden.
Den som vill göra en förändring eller en åtgärd som kan påverka miljön i dessa områden på ett betydande sätt måste söka tillstånd för det. Du kan läsa mer om tillståndsplikten i nästa fråga.
Natura 2000-områdena är dessutom av riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken, vilket har betydelse vid prövning av verksamheter och vid samhällsplanering. Det finns krav på hänsyn i alla myndighetsbeslut.
Det måste avgöras i varje enskilt fall vilka åtgärder som kan vara problematiska för syftet med ett visst Natura 2000-område. Därför finns en tillståndsplikt som gäller för alla nya åtgärder som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område på ett betydande sätt.
Detta kan även gälla verksamheter som sker utanför områdets gränser. Det viktiga är alltså inte var det planeras något, utan vilken effekt detta får på området.
Skötselåtgärder som är nödvändiga för området kräver inte tillstånd.
Om tillståndsplikten i miljöbalken Länk till annan webbplats.
Hur vet man vilka åtgärder som kräver tillstånd?
Det kan vara svårt att avgöra om tillstånd krävs. Om du är osäker är du välkommen att fråga länsstyrelsen till råds.
Du kan alltid lämna in ett samrådsunderlag till länsstyrelsen där du gör en översiktlig beskrivning av den planerade åtgärden och dess bedömda miljöpåverkan. I samrådet med länsstyrelsen får du besked om det behövs en tillståndsprövning.
Pågående verksamheter
Verksamheter som redan bedrivs i eller i närheten av föreslagna områden ska som huvudregel kunna fortsätta.
Man behöver dock söka Natura 2000-tillstånd om verksamheten ändras så att betydande påverkan på miljön kan uppkomma.
Vid omprövning av tillståndsgivna verksamheter behöver också påverkan på Natura 2000-områdets skyddsintressen klargöras och förslag till miljöanpassningar för att minimera verksamhetens påverkan kan behöva tas fram av dig som verksamhetsutövare.
Nya verksamheter
Nya verksamheter kan tillkomma i föreslagna områden under förutsättning att de fåglar som ska skyddas inte störs på ett betydande sätt. Om du planerar en ny verksamhet eller en åtgärd som kan påverka miljön på ett betydande sätt måste du däremot söka Natura 2000-tillstånd.
Bevarandeplanen ger besked
För varje Natura 2000-område finns en bevarandeplan. Bevarandemålen som anges i planen är centrala i tillståndsprövningen. Bevarandeplanen fastställs av länsstyrelsen efter dialog med fastighetsägare och andra berörda.
Kontakt
Länsstyrelsen Kalmar län
Besöksadress: Regeringsgatan 1, Kalmar
E-post: kalmar@lansstyrelsen.se
Telefon till växeln: 010-223 80 00